Rickard Nordin

Herr talman! Kapacitetsmekanism, strategisk reserv - det är egentligen fina ord för en rejäl backup. Det är klokt att ha en sådan i ett elsystem för att täcka upp när annat skiter sig. Vi vet att det kan behövas om vi har utlandskablar som faller ifrån, kärnkraftverk som snabbstoppar och annat. Det är helt enkelt en relativt billig försäkring mot att få brist i nätet. Vi har länge haft en sådan försäkring, och det är bra. Det är bra att regeringen nu ser att den också kommer att behövas framöver. Så långt är vi helt överens.

Det är i sammanhanget också viktigt att påpeka hur ofta den här kapacitetsreserven har körts. Det har skett en enda gång de senaste tio åren. Då användes den i fem timmar på begäran av Polen. Att den strategiska reserven används så lite visar att vi har ett starkt elsystem. Det rankas faktiskt i topp i världen, oavsett vad Tidögänget säger. Det här är mycket tydligt. Det motsäger också de saker som Jessica Stegrud sa tidigare i den här debatten om att behoven ökat. De har inte alls ökat. Vi har inte använt den här kapacitetsreserven på ett decennium, förutom när Polen begärde det; då är det bra att vi kan dela resurser med dem.

Det finns också en tydlig förbättringspotential för den strategiska reserven. Den är fossil, som ni hörde i ett tidigare replikskifte, trots att regeringen satt upp ett mål för elsystemet om 100 procents fossilfrihet. Det går alldeles utmärkt att i stället köra de här verken på förnybara resurser - eller fossilfria, om man nu vill kalla det så.

Detta handlar inte, som vi hörde tidigare, om att politiken skulle bestämma vilket bränsle som körs, utan det handlar om att man sätter upp ramar - precis det som Moderaterna efterfrågade. När staten upphandlar kraft kan man välja att upphandla den fossilt eller fossilfritt. Om det är någonting som är en ram är det väl att säga att det ska vara fossilfritt. Vilka verk som kommer att köras, vilka bränslen det kommer att vara och hur man kommer att formulera detta är det sedan upp till bolagen att bestämma. Det är det inte jag som politiker som gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Det här verkar mest vara dåliga undanflykter från regeringens sida. Det finns helt enkelt ingen anledning att köra fossilt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.

Det är också förvånande att regeringen, som gärna vill tala om långsiktighet, inte slår fast att den här strategiska reserven ska gälla under överskådlig tid. Man får lite känslan att regeringen tycker att det kanske inte vore så dumt med en kapacitetsmarknad egentligen, trots att en entydig forskning visar att det vore dyrt, olämpligt och onödigt att införa en sådan i Sverige, inte minst med tanke på att vi har så mycket vattenkraft som skulle göra det dyrt. Varför avfärdar inte regeringen det här? Den billigaste lösningen är helt enkelt en strategisk reserv. Då är det bättre att slå fast att den kommer att gälla. På så sätt skapar man långsiktighet men också möjligheter för dem som vill investera i en sådan reserv och vara med i upphandlingen.

Slutligen vill man inte heller låta alla tekniker få chansen att konkurrera på lika villkor. Om vi nu återigen säger att man ska sätta upp ramar är det väl klokt att ge alla tekniker möjligheten i stället för att välja ut vilka tekniker som ska få chansen. Likaväl som att produktionen ökas kan man tänka sig att konsumenter är beredda att mot betalning minska sin konsumtion. Utfallet kommer ju att bli detsamma: att utbud och efterfrågan möts under den tid som behövs. Varför låter inte regeringen dem få chansen? Möjligheten har funnits tidigare, så bevisligen har det här fungerat.

Herr talman! Man behöver inte vara så konspiratoriskt lagd för att se att regeringens energipolitik mest är en fernissa. Det mål om fossilfrihet som man själv ofta stoltserar med och säger att man har antagit är man inte ens beredd att leva upp till när det kommer till det man själv kan påverka i form av den strategiska reserven. Att jobba kostnadseffektivt verkar inte heller vara prioriterat, med tanke på att inte alla får chansen. Man håller i stället dörren öppen för det fossila. År 2025 är man beredd att upphandla fossil kraft. Det är galenskaper. Dessutom håller man dörren öppen för en kapacitetsmarknad som utöver de hundratals miljarder som redan är aviserade i subventioner till kärnkraft skulle göra det möjligt att lägga ännu mer pengar på ett ensidigt kraftslag.

Herr talman! Jag säger till regeringen: Bättre kan ni! Försök åtminstone att leva upp till era egna mål! Kom tillbaka med nya förslag!

Herr talman! Det här är ingen kärnkraftsdebatt. Jag tänker inte ge mig in i den diskussionen, för det är mest struntsnack.

Min fråga handlade om den strategiska reserven och varför man inte gör den fossilfri. Det har ingenting med vindkraft att göra. Öresundsverket går på gas. Det finns biogas. Det är exakt samma molekyler, men med biologiskt ursprung. Karlshamnsverket går på olja. Man har till och med testkört det på bioolja, det vill säga förnybara resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En kapacitetsmekanism för elmarknaden

Varför ställer inte regeringen krav på fossilfrihet, trots att det helt klart är fysiskt möjligt? Båda verken skulle alldeles utmärkt kunna köra på det. Man kan också naturligtvis ha andra lösningar och andra verk. Det här har ingenting att göra med vare sig vindkraft, nedlagd kärnkraft eller för den delen vad Centerpartiet gjort i den här kammaren gällande energisystemet.

Min fråga är: Om nu regeringen har satt upp ett mål om 100 procents fossilfrihet, varför försöker man inte ens leva upp till det, trots att de fysiska förutsättningarna finns?

Herr talman! Jag tackar Kjell Jansson för anförandet och regeringen för propositionen.

Jag har en ganska enkel fråga. Regeringen har lagt fram ett förslag om ett energipolitiskt mål - eller ett elpolitiskt mål, kanske man ska säga - om 100 procents fossilfrihet. Trots det har man nu en kapacitetsreserv som är fossil. Det hade gått alldeles utmärkt att ställa krav på fossilfrihet i kapacitetsreserven. Till exempel har Karlshamnsverket körts på bioolja, så det är fullt möjligt. Om man nu har ett mål om fossilfrihet, varför ställer man då inte de kraven när staten upphandlar reserven?

Fru talman! Birger Lahti har rätt i att det inte är en kortsiktig lösning - kanske framför allt för att det, tror jag, skulle ta ganska lång tid om vi kunde genomföra den. Det skulle alltså snarare bli en lösning som kom om ett tiotal år, om vi ens lyckades. Just därför tror jag att det är fel fokus att ha - speciellt när det är så pass osäkert om det ens är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Däremot är vi helt överens om de orimliga priserna och regeringens passivitet, men jag tycker möjligtvis att det är lite spännande att Birger Lahti säger att han kan skriva under på varje ord jag sa. Jag vet inte, men elskatten kanske vi har lite olika syn på. Jag ser dock jättegärna att vi sänker elskatten tillsammans på något sätt. Vänsterpartiet får jättegärna vara med på utskottsinitiativet i finansutskottet om så är fallet, för situationen vi har nu - och där tror jag att vi är helt eniga - är ju helt orimlig. Det är högre skatt på ren el än på fossil diesel.

Regeringen har gått helt vilse i klimat- och energipolitiken. Det är inte konstigt att utsläppen ökar och att vi halkar ned i rankningar som mäter klimatutsläpp. Det som vi inte har halkat ned i är de internationella rankningarna av elsystemet. Sverige rankas fortfarande i topp i internationella jämförelser av elsystemet. Så låter det inte alltid i den här kammaren, men det är fakta. Och väldigt ofta saknas det fakta i den här debatten.

Jag skulle gärna ha sett mer av koppling till forskning, utredningar och internationella jämförelser. Då tror jag att den politik som jag själv och till många delar också Birger Lahti för skulle få mer utrymme.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för berömmet. Vi har ju ofta ett mycket gott samarbete med många partier i de här frågorna, och vi står Vänsterpartiet väldigt nära i energifrågorna. Det är alltid trevligt.

Här skiljer vi oss kanske lite åt, för mitt fokus är att göra skillnad i verkligheten. Jag tror att byråkratiska förändringar tar tid och energi från det som verkligen skulle göra skillnad.

Även om vi ändrade om och det mot förmodan skulle gå att införa modellen med Sverigepriser skulle det ta ganska lång tid. Det skulle behöva läggas mycket kraft och resurser på förhandlingar nere i Bryssel utan att vi fick en enda kilowattimme mer. Vi vet att vi utöver det här ändå skulle behöva bygga ut energisystemet. Vi skulle behöva energieffektivisera, och vi skulle för den delen gärna kunna sänka elskatten också. Då är det bättre att vi lägger fokuset där, för det sänker priserna varaktigt, vilket inte är fallet om vi försöker fixa och trixa med olika indelningar.

Det stora problemet är att Tyskland inte har infört elprisområden, och där tror jag att Birger Lahti och jag är överens om att regeringen är alldeles för vek. Man pratar om att det här är viktigt att lösa i Tyskland. Men danskarna stämde Sverige för att vi skulle införa elområden, så nu är det väl dags att vi stämmer skiten ur tyskarna för att de ska tvingas göra det! Det är nämligen det här som är det stora problemet; det är därför vi har höga elpriser i Skåne. Tyskland har inte infört elområden, och deras höga priser smittar upp till oss. Det skulle de inte göra om Tyskland hade elområden.

Jag tänker att det är den byråkratiska lösningen, förutom att vi bygger mer, snarare än att försöka förhandla om hur den fria rörligheten fungerar på EU-nivå.

Fru talman! I går kostade det, om du hade otur, över 30 kronor att ta en dusch i Malmö. I dag ser det inte så mycket bättre ut. Elpriserna rusar i södra Sverige. En del handlar om låg elproduktion i Tyskland, men faktum är att med rätt åtgärder hade de höga priserna i södra Sverige kunnat undvikas. Det är precis sådana åtgärder som regeringen med kirurgisk precision har monterat ned eller gått tvärt emot.

I valrörelsen lovade samtliga Tidöpartier att sänka elskatten. I stället har den höjts varje år. Ebba Busch stod och kramade en dammsugare. Efter att hon blev ny energiminister har elproduktion i närtid både hånats och motarbetats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Tidögänget pratade om hur dyrt det var att vara svensk, i stället för att hjälpa människor att energieffektivisera och sänka sina elräkningar. Ja, de har tagit bort hela målet om energieffektivisering. Det är inte konstigt att det blir dyrt. Regeringen har effektivt sett till att det blir dyrt. Hur ska de annars motivera sina hundratals miljarder till kärnkraften och den extra skatt som ska läggas på folks elfakturor och som ska betalas ända fram till Ebba Buschs 90-årsdag?

Det är snart jul, och då spelas samma jullåtar om och om igen. Regeringen verkar ha hämtat lite inspiration här, för man låter som en trasig skiva som har hakat upp sig. Man har fastnat i vinkelvolten - för att prata västgötska. Alla problem beror på nedlagd kärnkraft. Alla problem ska lösas med kärnkraft, kosta vad det kosta vill. Man pratar om fysikens lagar, och vi har hört det i flera replikskiften här. Men det råder tydligen andra fysikaliska lagar på regeringsdepartementet än i resten av samhället. Såväl Svenska kraftnät som Energimyndigheten har både scenarier och förslag som rimmar mycket väl med Centerpartiets och flera andra partiers politik.

Den fysikaliska lag som regeringen verkar ha glömt bort är tid, det vill säga den tid det tar att bygga ny kärnkraft. I bästa fall är den på plats om 15 år. Det är alltså ytterligare 15 vintrar med dessa elpriser. Att bara ha kärnkraft som svar är att döma svenska folket till höga elpriser långt in på 2040-talet.

Som tur är finns alternativ. I Centerpartiets budget, som vi debatterar i dag, finns sänkt elskatt. I dag har vi gett övriga partier möjlighet att sänka elskatten i förhållande till regeringens budget i ett utskottsinitiativ i finansutskottet. Vi har hört Sverigedemokraterna prata om detta under dagen. Vi har tidigare hört Kristdemokraterna och Liberalerna prata om detta under dagen. Är man nu beredd att stötta detta på riktigt, eller är det bara tomma ord - och man fortsätter att höja skatten?

Upp till bevis! Det är möjligt, och finansutskottet behandlar frågan.

I Centerpartiets budget finns också fokus på elproduktion i närtid, till exempel en kriskommission för ökad elproduktion. Fastighetsskatten på energiproduktion ska i stället för att landa i statens svarta hål och i bästa fall delas ut därifrån stanna i kommunerna. Det blir fler lärare, undersköterskor, ny flis på elljusspåret eller kanske rent av sänkt kommunalskatt.

I vår budget stoppas regeringens skattehöjning på solceller, och den havsbaserade vindkraften byggs ut. Elproduktionen ökar i närtid. Det Camilla Brodin glömde säga är att Energiforsk har pekat på att om den havsbaserade vindkraften hade byggts ut hade elpriserna sänkts. Vet ni vad? Om man hade energieffektiviserat med 5 procent hade vi sänkt priserna ännu mer än om vi hade använt deras kärnkraftsreaktorer, som var gamla och slitna och skulle läggas ned.

I Centerpartiets budget lyfter vi också upp vikten av rätt satsningar från statens sida. Människor ska hjälpas ur problem, och man ska stötta energieffektiviseringen. Det hjälper inte bara den här vintern utan även alla kommande vintrar. Det fiffiga är att det inte bara hjälper elhushållens egna elräkningar, utan med mer el över sänks priserna, som Energiforsk har visat, och alla får billigare el. Det är vinn-vinn. Det är dessutom samhällsekonomiskt mycket lönsamt. För de extra pengarna kanske man kan köpa en lite bättre julklapp, eller varför inte starta ett sparande nu när ISK-skatten så välbehövligt sänks.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi ser i Centerpartiet behovet av att skydda människor från monopolartade situationer. Elnätsregleringen behöver ses över och bli mer effektiv. Det är inte rimligt att man tjänar mer pengar som elnätsbolag ju dyrare lösningar man har. Då kommer nätpriserna att fortsätta att skena, precis som den här regeringen tillåter dem att göra.

Kan vi få mer fokus på energigemenskaper kan man också undvika att betala så mycket nätavgift. Men det är inte bara näten som är ett monopol. Även fjärrvärmen är i det närmaste ett monopol. Här behövs krafttag och lite stöttning. Transparensen från bolagen i prissättningen behöver stärkas, speciellt när vi vet att flera bolag har blivit utkickade från prisdialogen. Då behöver branschen ta sig en funderare på hur man ska göra det här på riktigt, annars kommer politiken att behöva gå in och reglera.

Fjärrvärmen är samtidigt otroligt viktig eftersom den avlastar elsystemet de kalla dagarna. Här behöver vi hjälpa till så att den får bättre förutsättningar och större konkurrenskraft, inte minst med tanke på den tuffa situationen med ökade biobränslepriser. Det som är kul är också att det finns en enorm potential i kraftvärmen. Det är en potential som finns i befintliga anläggningar och som skulle kunna realiseras till en mycket låg kostnad - vi pratar enstaka miljarder jämfört med regeringens hundratals miljarder - och dessutom ge effekt väldigt fort.

Är det effekt man från regeringens sida är ute efter är alltså kraftvärmen utmärkt. Vattenkraften har dessutom en enorm potential, och man kan få de här sakerna på plats på halva tiden och till en fjärdedel av kostnaden. Varför fokuserar man inte på det - på saker som gör skillnad här och nu?

Jag har såklart inget emot kärnkraft. Den som vill bygga ut den på befintliga platser får gärna göra det! Men jag är inte beredd att belasta dagens och kommande generationers skattebetalare med en fördubblad statsskuld, vilket är det regeringens förslag skulle leda till. Man har inte ens gjort en ordentlig konsekvensanalys, och jag har nog aldrig hört ett förslag bli så sågat i remissrundan. Det har sågats av myndigheter, av elmarknadsanalytiker, av branschen - ja, i stort sett alla har sågat det förslag som regeringen lade fram. Nu är det dags att göra om och göra rätt.

Den gröna omställningen är nämligen en möjlighet för Sverige. Regeringen verkar tro att det handlar om något slags grön fernissa, vilket gör att det spelar mindre roll och inte är så viktigt att gå före. Men ingenting kunde vara mer fel. Världen ställer om, och det har näringslivet fattat. Näringslivet är inte Sverigesentimentalt; om vi inte stöttar näringslivet kommer det att flytta. Med rätt förutsättningar kan vi sälja klimatlösningar till resten av världen, men annars kommer andra att sälja till oss i stället. Då tappar vi inte bara i konkurrenskraft, utan vi tappar även jobb och företagande.

Trots det vill regeringen göra så lite som möjligt. Faktum är att vi inte ens når våra egna, för lågt ställda, klimatmål. Vad regeringen inte verkar förstå är att klimatexporten då vänds till import och att jobben i så fall flyttar. En stark klimatpolitik är en stark näringspolitik, och då behövs en stark energipolitik.

Det är även säkerhetspolitik, för när vi slutar importera fossila bränslen från skurkstater stärker vi vårt totalförsvar. Därför måste även Försvarsmakten vara en del av lösningen, precis som i våra grannländer, och då kan regeringen inte använda Försvarsmakten som en ursäkt för att säga nej till ny elproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Regeringen kan inte heller fortsätta negligera konsekvenserna av vattenkraftens omprövning. Den paus som det har beslutas om - som Centerpartiet lade fram förslag om och fick igenom efter ett utskottsinitiativ i riksdagen och som Tidöregeringen sedan förtjänstfullt, får man säga, plockade upp - har varit välbehövlig. Problemet är att man inte har tagit vara på den.

Lyssnar man på remissvaren där hör man att de storskaliga är de enda som är nöjda, medan de småskaliga i stället får en värre situation. Miljörörelsen är dessutom fly förbannad. Man har alltså lyckats göra precis motsatsen till det man föresatte sig att göra. Jag hörde Ebba Busch säga att hon skulle avgå om man inte löste situationen för den småskaliga vattenkraften, så jag ser fram emot att hon snart ställer sin plats till förfogande. Det här löser nämligen inga problem.

Jag var i Ockelbo i Gävle i fredags och träffade alla inblandade, alltifrån verksamhetsägare och byföreningen till Älvräddarna, och alla var överens om att regeringen missar målet. Det var också tydligt att alla vill att staten ska ta ett större ansvar när det gäller miljöinventeringar, samråd och verkliga utredningar på plats samt agera med lite fingertoppskänsla. Det finns lösningar som alla kan vara överens om och nöjda med, men det är inte det regeringen levererar.

Fru talman! Det är ju snart jul, så jag tänkte ändå avsluta med lite beröm. Det finns nämligen en sak i den här budgeten som regeringen har gjort bra, men det rör en budgetpost som man talar rätt tyst om. Det är budgetposten som fokuserar på förmågor och flexibilitet. Jag hade kunnat önska att den var större och att man lade större tyngd vid den, men det är precis det här som behövs. De här åtgärderna kan göra stor skillnad i systemet och behöver få betydligt mer kärlek från politiken, inte bara i budgeten utan också i regelverken i övrigt.

Det är min önskan till regeringen inför det nya året: Lyssna på vad Energimarknadsinspektionen har sagt! Ta vara på Power Circles idéer, och gör de justeringar som behövs för att släppa lös potentialen i den smarta styrningen - i flexibiliteten. Inkludera det i det gröna avdraget så att man kan göra det hemma själv! Det skulle göra skillnad på riktigt.

Vi har nämligen en skyldighet att lösa det här tillsammans. Centerpartiet har gjort det många gånger förr, och jag är beredd att komma till förhandlingsbordet vilken dag som helst. Näringslivet vill det, och hushållen vill det. Vi behöver det för hushållen, för företagen, för klimatet och för Sverige.

Fru talman! I samband med tidigare frågor har vi hört att det inte finns några svar på hur regeringen ska hantera det faktum att EU-målen för klimatsänkan inte nås med regeringens politik. Enligt forskare riskerar detta att leda till minskade avverkningsnivåer på upp till 10 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill höra från landsbygdsminister Peter Kullgren vilka scenarier regeringen har för framtida avverkningsnivåer och om han kan garantera att den svenska skogsindustrin och jordbrukssektorn inte kommer att bli påverkade av regeringens undermåliga politik på andra områden.

Herr talman! Med kreativ bokföring och genom att tillgodoräkna sig tidigare regeringars ambitioner kan Tidögänget eventuellt nå EU:s klimatmål - i bästa fall - om elektrifieringen tar fart. Men det är samma elektrifiering som regeringen gör allt för att sumpa.

Det som man inte nämner ens i en bisats är att det tidigare överskottet fanns av en anledning. Vi i Centerpartiet var med och såg till att ta fram det för att man skulle kunna kompensera för ett fortsatt aktivt jord- och skogsbruk. När man nu äter upp det överskottet genom fossila subventioner är det de gröna näringarna som får ta smällen. Landsbygden offras på petropopulismens altare.

Bedömningen är att det krävs minskade avverkningar på minst 10 procent. Det finns nämligen EU-mål även när det kommer till markanvändning. LULUCF kallas de. Det kan man ha synpunkter på och tycka vad man vill om. Men de finns och måste följas. Det är därför inte konstigt att regeringen valt att inte ens göra konsekvensanalyser för dessa näringar när man nu inför ETS 2, som vi debatterar i dag och som är det nya utsläppshandelssystem som ska omfatta transporter, bostäder, jordbruk med mera.

Att systemet införs är bra. Där är vi i Centerpartiet helt eniga med regeringen. Vi är också eniga om att det ska bli så brett som möjligt så att så många utsläpp som möjligt prissätts. Men regeringen går sedan vilse i sin vurm för fossila bränslen. Landsbygden får betala för storstädernas dieselsuvar.

Svenskt jordbruk, som miljömässigt är i världsklass och som konkurrerar mot betydligt smutsigare produktion i andra länder, ska få ökade kostnader och minskade marginaler. Det enda svar regeringen har är att subventionera fossila drivmedel. Därför yrkar jag bifall till reservation 2 i betänkandet.

Som tur är finns det en annan väg - Centerpartiets väg - med grön tillväxt, teknikutveckling och utfasning av de fossila bränslen som göder skurkstater som Ryssland, Qatar och Saudiarabien.

När vi har fler el- och biogasfordon som rullar på våra vägar minskar partikelutsläppen. Barns lungor utvecklas bättre samtidigt som färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar orsakade av dålig luft. När de gröna kolatomerna får flöda från jord- och skogsbruket kan de ersätta sina fossila motsvarigheter i plaster, färger, tyger, drivmedel - ja, nästan allting. Och pengarna stannar på den svenska landsbygden i stället för att hamna i Putins fickor.

När svenska innovativa företag får en stark hemmamarknad skapas förutsättningar för export när resten av världen ställer om, och hundratusentals nya jobb kan skapas.

Väljarna vill ha en tuff klimatpolitik, och väljarna är inte ensamma om detta. Ett enat näringsliv vill ha skarpa klimatmål, som också nås. Hitachi har tagit hem svensk historias största industriorder för leverans till grön teknik. Det är en enkel logik. När resten av världen ställer om - det kommer att ske - kan vi ha svenska företag som är i framkant tack vare en ambitiös hemmamarknad där man har kunnat testa sina produkter, och då får man sälja till resten av världen.

Men när regeringen i stället väljer att göra så lite som möjligt och lägger planer som inte är i närheten av målen riskeras konkurrenskraften för företagen. Då blir det vi som får köpa från resten av världen, och företagen flyttar dit där förutsättningarna är bättre.

Detta hot är inget påhitt. Det är ingen skrämselpropaganda. Det är reellt. En rapport från Västra Götalandsregionen visade nyligen att 25 000 jobb hotas om elbehovet till 2030 inte möts. Sydsvenska Handelskammaren pratar om hundratusentals arbetstillfällen.

Trots detta dras beslut i långbänk hos regeringen. Talet om kortare tillståndsprocesser verkar inte gälla regeringens eget klimatarbete. Viktiga delar skjuts på framtiden. Utredningar tillsätts inte. Nya klimatförslag ska inte komma förrän nästa mandatperiod.

Vi i Centerpartiet är beredda att sätta fart på klimatarbetet. Vi vet att tekniken finns. Vi vet att viljan hos befolkningen finns. Det nya handelssystemet är ett bra steg, men det är inte alls tillräckligt för att vi ska kunna nå dit vi ska. Vi vet att det går att hjälpa dem som har det tuffast ekonomiskt. Vi, till skillnad från regeringen, har en politik som faktiskt når målen. Vi håller gränsen mot såväl populister som rysk energi. Vi vet att det behövs en politik som klarar klimatet och som klarar konkurrenskraften. Då finns det bara ett val. Det är ett grönt, liberalt och borgerligt val - det är Centerpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Elin Söderberg hemfaller nu åt precis det regeringen gör i sin strategi. Det är många fina ord. Det är en rimlig problembild och bra målsättningar om ökad livsmedelsproduktion och klimatanpassning. Men det finns inte ett enda konkret förslag.

Det är detta som är det stora problemet. Det är lätt att säga de här fina orden och bra sakerna, men man föreslår ju ingenting.

Det är självklart att vi ska ha robusta ekosystem. Men i dag har vi alltså ett biotopskydd som säger att om du lägger fem stenar på samma plats i ett år får de sedan inte flyttas. Det är knappast de fem stenarna som ger ett robust ekosystem. Däremot blir den här typen av stenansamlingar till hinder. Kom hem till mig i Småland och plocka lite sten, så får du se hur det ser ut på åkrarna! Man måste lägga stenarna någonstans. De försvinner inte i tomma intet. Och har du lagt dem på ett ställe i ett år får du sedan inte flytta på dem. Då sitter du fast.

Detta är ett stelbent regelverk som gör att man inte kan ha en rationell bevattning och ett rationellt jordbruk för att öka livsmedelsproduktionen, för att trygga de behov vi har och för krisberedskapen. Vi vet ju också att andra länder kommer att minska sin livsmedelsproduktion på grund av klimatförändringarna.

Jag föreslog att vi skulle se över dessa lagstiftningar, både kring hur vi hanterar dammar och kring biotopskyddet när det gäller de här absurda situationerna, för att få möjlighet till en rationell bevattning. Det är tydliga, konkreta förslag. Jag frågade om man i Miljöpartiet var beredd att se över dem. Jag fick inte några svar tillbaka. Jag fick framför allt inga besked om andra konkreta åtgärder för att lösa detta.

Nu, Elin Söderberg, får du chansen igen. Vad vill Miljöpartiet göra för att säkra bevattningen, en fråga som man ju lyfter fram? Ledamoten inledde hela sitt anförande just med att torka och uteblivna skördar är ett hot mot lantbruket. Vad vill man då göra för att förbättra detta?

Herr talman! Jag blir väldigt glad när jag hör att det första som Miljöpartiet lyfter fram är risken för torka och uteblivna skördar för lantbruket. Det är helt avgörande. Inom jordbruket vilar väldigt mycket ansvar på den enskilda lantbrukaren när det kommer till just klimatanpassning.

Det är samtidigt kostsamma åtgärder. De pressar en redan hårt ansatt bransch. Det behövs investeringar i anläggningar för bevattning för att klara torkan och som kan bidra till säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. De har såklart också andra positiva miljöfördelar.

Vi gör samtidigt en miljöprövning som snarare vill riva ut dammar. Det handlar inte bara om vattenkraften. Man är väldigt orolig för många bevattningsdammar som finns över hela landet. Vi behöver anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning.

Vi ser hur stelbenta regelverk stoppar de anpassningsåtgärder som finns. Det handlar bland annat om dammarna men kanske framför allt också om biotopskydd kring olika vattenuttag. Inte minst i stenmurstäta områden, som hemma hos mig i Småland, omöjliggör biotopskyddet en rationell bevattning för att klara torka och livsmedelsförsörjning i tider av lite tuffare klimat.

Min fråga till Miljöpartiet är: Om man på riktigt vill hjälpa lantbruket mot torka och säkra livsmedelsförsörjningen, är man då beredd att se över den lagstiftning som faktiskt hindrar detta i dag?

Herr talman! Det är inga glada besked man får från Helena Gellerman och regeringen om man är en landsbygdskommun med ett dåligt va-nät. Det Helena Gellerman säger är: Skyll er själva! Ansvaret ligger på kommunerna. Ni får hantera det på egen hand - kosta vad det kosta vill!

Vad det här innebär är att medborgarna kommer att få betala betydligt högre va-avgifter. Säg det till dem: Detta får ni ta på egen hand!

Det bästa man kan åstadkomma är en analys av vad vi behöver fokusera på. Men att vi behöver fokusera på va-näten vet ju alla redan. Det behöver inte analyseras mer.

Det finns ett antal saker som efterfrågas och som skulle göra skillnad på nationell nivå. Centerpartiet vill ha en klimatanpassningsfond. Men om regeringen inte vill satsa några som helst pengar på det området finns det ganska många andra saker som också skulle kunna göra väsentlig skillnad.

Man skulle exempelvis kunna ändra i vattentjänstlagen så att kommunen kan ta ut en högre va-taxa. Man kan ha ett jämnare uttag över tid och också för framtida investeringar. Det får man inte i dag. Det handlar om lagstiftning, och det ansvaret ligger inte på kommunerna. Det ansvaret ligger på regeringen, och den tar inte sitt ansvar.

Vi kan ekodesigna vattenprodukter i betydligt högre grad, på samma sätt som vi har effektiviserat bort glödlampan och dåliga kylskåp. Det finns jättemånga produkter som i dag som slösar alldeles för mycket vatten som vi också skulle kunna effektivisera bort. Det borde regeringen driva. Det är på EU-nivå eller på nationell nivå. Det ligger inte på det kommunala ansvaret. Varför gör regeringen ingenting där?

Dessutom har vi ett fantastiskt grönt avdrag som regeringen har fortsatt att stötta, och som Centerpartiet föreslog och införde tillsammans med partierna i januariavtalet. Där skulle man kunna lägga in vattenbesparingsåtgärder. Det ger både klimateffekter och energieffekter.

Varför gör regeringen ingenting där? Det ligger inte på det kommunala ansvaret. När ska regeringen ta sitt ansvar i de frågor som faktiskt ligger på regeringens bord för att underlätta för kommunerna och inte minst för de glesbefolkade kommunerna, Helena Gellerman?

Herr talman! Jag tänkte hålla mig till klimatanpassning, vilket är det vi debatterar. Energisystemet finns det mycket att säga om, regeringens utsläppsökningar likaså. Men det jag tar fasta på från tidigare replikskiften är att Helena Gellerman talar sig varm om att landsbygden ska ha möjlighet att ställa om. Det gäller ju också när det kommer till klimatanpassning.

Här ser vi att vi har stora utmaningar när det gäller va-näten, vilket jag har lyft fram tidigare. Enligt Svenskt Vatten behövs det årligen 16 miljarder kronor. Man behöver öka investeringstakten och även öka de summor som man tar ut. Samtidigt ser vi vilka kostnader det medför. Som exempel kan vi ta Gävle, där man haft dubbla översvämningar. Nu har försäkringsbolag krav om 1,2 miljarder på Gästrike Vatten. Då ska vi vara glada att Gävle ändå är en hyfsat stor kommun. Många andra har haft betydligt svårare att hantera det här.

Min fråga till Liberalerna och framför allt till regeringen, som Helena Gellerman indirekt företräder som liberalpartist i riksdagen, är: Vad tänker regeringen göra för att hantera de enorma reinvesterings- och dimensioneringsbehov som vi ser i va-systemen, inte minst i glesbefolkade kommuner?

Herr talman! Klimatfrågan är vår tids viktigaste fråga. Även om vi når målen i Parisavtalet och Sveriges klimatmål - dock känns det som att regeringen gör vad man kan för att målen ska missas - kommer vi att behöva anpassa våra samhällen till ett klimat i förändring. Alltför ofta är den mentala bilden att om vi bara når klimatmålen behöver vi inte göra något mer. Men det stämmer inte. Även 1,5 eller 2 graders uppvärmning kommer att påverka.

Klimatanpassningsåtgärder får såklart inte bli en åtgärd som ersätter utsläppsminskningar. Däremot behöver de prioriteras för att vi ska ha ett tryggt och välfungerande samhälle. Om det är något som covidpandemin har lärt oss är det att ha en god krisplanering. Vi måste rusta oss så att effekterna av sådana omfattande skeenden får så liten skadlig påverkan som möjligt. Vi vet att det i vissa områden inte längre går att försäkra sin byggnad. I Skåne har erosionen tagit hus. Risken för skred i Götaälvdalen ökar, och det var ren tur att ingen skadades vid det senaste stora raset i Stenungsund. Det finns stora områden i Sverige som MSB klassar som allvarliga riskområden i Jämtland, Mälardalen, Västsverige och Skåne.

Att planera för ett klimat i förändring måste göras redan nu eftersom det är betydligt mer kostnadseffektivt att förebygga än att reparera skador. Det handlar bland annat om att anpassa fastigheter för att skydda de boende mot extrema värmeböljor, att gator ska klara allt kraftigare skyfall, att kusterna ska säkras mot stigande havsnivåer och att skogar behöver skyddas mot bränder och ökade skadedjursangrepp.

Vi måste lägga särskild vikt vid att rusta samhällsviktiga funktioner såsom vattenförsörjning, avloppssystem, elsystem, vägar och järnvägar. Nya insektsangrepp av granbarkborre har också ökat de senaste åren, vilket bland annat beror på torra somrar. Det handlar om stora virkesbortfall. Virke och restprodukter från skogen behövs för att ersätta utsläppsintensiva material och fossila källor. Det har också gjort att kolsänkan i skogen inte längre ökar i den takt vi sett tidigare. Allt detta är klimateffekter som redan sker.

Vi har nu fått en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Det är bra. Det förtjänar regeringen beröm för. Det som saknas är verklig handling. Det är många fina ord men lite verkstad.

Men jag är inte den som bara klagar, utan jag tänker också leverera ett antal lösningar till regeringen. Här kommer därför tips och idéer, som regeringen gärna får ta med sig för att inkorporera i en ny uppdaterad version eller lägga fram i sin budgetproposition i höst.

Först och främst måste klimatanpassningen få tillräckliga resurser. Boverket har sammanställt en rad rapporter i en förstudie som konstaterar att det fram till 2100 kommer att behövas minst 100 miljarder för klimatanpassning. Det är 1,3 miljarder kronor per år, vilket betyder att regeringen för tillfället finansierar 7 procent av det väntade behovet.

Likt kärnavfallsfonden behöver vi hitta en finansieringslösning som kan trygga tillräckliga resurser både på kort och på lång sikt. Centerpartiet har föreslagit en klimatanpassningsfond som kan hjälpa till att finansiera saker i lokalsamhället, inte minst de va-system som jag tog upp i ett tidigare replikskifte. Där finns enorma renoveringsbehov, inte minst på landsbygden. Där finns många meter ledning per invånare.

Regeringen har ju i stället för att satsa skurit ned anslagen till MSB. Det är direkt oansvarigt. Man borde i stället tillsätta en utredning för att titta på ytterligare finansieringsmodeller. Det kan ju exempelvis vara klokt att flera kommuner hjälps åt att finansiera åtgärder uppströms i en kommun för att ge ökad effektivisering. Det är just fråga om de effektiva åtgärderna, som den nu frånvarande moderaten förespråkade, men då behöver också regelverken funka. Därför yrkar jag bifall till reservation 13 i betänkandet.

Regeringen borde också fundera över att nyttja våra tak bättre för dagvattenhantering. Taken på våra hus måste i högre grad användas för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Det kan handla om att bygga fler gröna tak som kan bidra till att ta emot större regnmängder. Sådana klimatanpassningar är samhällsekonomiskt smarta och bör, precis som minskade utsläpp, vara möjligt att söka stöd för.

Man borde anpassa regelverken för att underlätta lantbrukets klimatanpassning. Tyvärr ser vi att stelbenta regler stoppar åtgärderna inom lantbruket. Det handlar bland annat om regler för vattenuttag och biotopskydd, som i bland annat stenmurstäta områden omöjliggör rationell bevattning.

Avsaknaden av konkreta förslag i avsnittet om jordbruk i den nationella strategin är talande, speciellt när det nästan inte alls handlar om att hantera torka utan bara om tillfälligt stora regnmängder.

Regeringen borde också inkludera klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket samt klimatlagen. Att förebygga utsläpp är alltid av högsta prioritet, men arbetet med att minska utsläppen och att anpassa samhället måste också hänga ihop. På så sätt får klimatanpassningsfrågan större politisk vikt och prioritet, och arbetet kan löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet.

Jag vill också skicka med till regeringen att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning, och då blir det mer samhällsekonomiskt effektivt och snabbare. Titta gärna på andra länder som redan drabbats hårdare än oss. Vi är skonade jämfört med många andra.

Det finns helt enkelt en stor mängd åtgärder som hade kunnat finnas med i regeringens handlingsplan, men de saknas. Det är ju tyvärr en genomgående trend i regeringens arbete på klimatområdet. Det är många fina ord, mycket snack och alldeles för lite verkstad. Med tanke på att regeringen ökar utsläppen borde man satsa ännu mer på klimatanpassning. Vi ser en värld som kommer att bli varmare på grund av regeringens politik. I stället minskar anslagen och arbetet stannar upp.

Detta är farligt och direkt oansvarigt, och det kommer att drabba allt från lantbrukare till villaägare negativt. Det duger inte.

Mitt råd till regeringen är att komplettera handlingsplanen omgående innan det är för sent.

(Applåder)

Fru talman! Nu frågade jag inte om regeringens politik utan om Sverigedemokraternas politik. Svaret var väl att man tänker se om man kan ta fram någonting till nästa riksmöte. Nästa mandatperiod ska man fundera på om detta behövs. Martin Kinnunen höll med om problembilden, men det fanns ju inga som helst förslag. Det är oroande för alla som bor i glesbefolkade kommuner men även för dem som bor i större städer, där vi ser ett stort behov.

Jag kan skicka med några idéer till Sverigedemokraternas politikutvecklingsarbete.

Man kan utreda möjligheten att ändra vattentjänstlagen så att kommuner ska kunna ta ut en högre va-taxa för att också kunna sköta investeringar och inte bara den löpande driften.

Man kan fokusera på ekodesign av vattenprodukter; detta är bra inte minst i det nya Europaparlamentet.

Man kan lägga in vattenbesparingsåtgärder i det gröna avdraget. Det handlar oftast om energi i dag, men det skulle kunna handla om vattenbesparing, vilket såklart också kan leda till energibesparingar.

Man kan även fundera på en klimatanpassningsfond liknande den som finns i Nederländerna, som kan stötta va-systemets behov av renovering. Det kommer att vara svårt för mindre kommuner att ta detta på egen hand, och då kan det vara klokt att staten på något sätt hjälper till.

Detta var några små inspel som Martin Kinnunen gärna får läsa om i våra kommittémotioner inför sitt eget skrivande under nästa mandatperiod.

Fru talman! Det är väldigt tydligt att vi kommer att behöva anpassa vårt samhälle, och en av de saker som är avgörande är att ha en fungerande infrastruktur för vatten och avlopp för att kunna trygga både välfungerande och säkra boendemiljöer.

Stora delar av de svenska va-näten anlades ju på 50- och 60-talen, och renoveringsbehoven växer. Finansieringen genom den kommunala va-taxan har till stor del gått till att sköta löpande drift, vilket gör att investeringar skjuts på framtiden. Branschorganisationen Svenskt Vatten pratar om ett investeringsbehov om 16 miljarder årligen och att man behöver öka vattentaxan med 50 procent för att täcka de identifierade behoven.

Samtidigt har vi stora avstånd och en liten befolkning i många kommuner. Räknat i meter ledning per invånare kan det röra sig om en 30 gånger större ledningslängd än i storstäderna, och räknat i pengar kan det skilja 10 000 kronor per år mellan dem med lägst och dem med högst taxa.

Min fråga till Sverigedemokraterna blir därför: Vad gör Sverigedemokraterna för att vi ska kunna hantera det renoveringsbehov som finns i va-systemet, som ju är grunden för att vi ska kunna hantera all den klimatanpassning som behöver göras? Det gäller framför allt glesbefolkade kommuner.

Fru talman! Det inflytandet gjorde att vi fick fram den utredning som regeringen nu lägger fram en proposition om. Jag har personligen sett till att detta genomförs. Det här behöver Mats Green alltså inte vara så orolig för. Jag lyfte dessutom fram ett antal förenklingar i mitt anförande.

Däremot blir jag lite orolig när Mats Green säger "vi får ta det när det kommer". Förslaget finns ju redan på regeringens bord. Energimarknadsinspektionen har redan hemställt om dessa ändringar. De har redan föreslagit det här; förslaget har alltså redan kommit. Den stora frågan blir därför: Tycker Moderaterna att man ska ha koncessionspliktiga nät? Även om de redan är miljöprövade och att det bara handlar om en 30 meter lång elledning riskerar ju detta att omkullkasta hela affärsmodellen för industrin för vätgasproduktion. Ja eller nej? Det är en ganska enkel fråga.

Det handlar om svensk konkurrenskraft och svenska industrijobb. För mig är det helt självklart att Svef och Rabbalshede Kraft, som har fått avslag, borde få tillstånd. Men då måste regelverket ändras, och det behöver ändras nu så att vi kan börja tillverka vätgas, som ju behövs.

Jag upprepar min fråga: Tycker Moderaterna att interna nät av denna typ ska vara koncessionspliktiga eller inte? Det är en mycket enkel fråga. Man kan svara ja eller nej.

Fru talman! Det finns rätt många förslag om att korta tillståndsprocesser som ligger på regeringens bord. Det här var ett av dem; det är bra att det har kommit fram. Men det har också dykt upp andra under den här regeringens tid vid makten.

Ett av dem handlar om interna nät i samband med elproduktion och att de ska slippa koncession om de exempelvis kopplas till vätgasproduktion. Det kan vara en vindkraftspark som vill producera när elpriserna är låga eller ett kärnkraft- eller vattenkraftverk som vill fokusera på just vätgasproduktion. Det finns exempel på samtliga, så kraftkällan är egal i sammanhanget.

Det finns exempel på bolag som velat dra en 30 meter lång ledning från sin elproduktion till vätgasproduktionen men som inte fått tillstånd till detta eftersom regelverket inte tillåter det. Ska du tvingas ut på nätet, utanför din egen mätare, för att sedan köpa tillbaka elen får du inte bara problem med de EU-regelverk som handlar om hur du ska tillverka vätgasen, utan du får också problem med hela din affärsmodell. Vi vet ju att det behövs väldigt mycket vätgas just i industrin, även om vi tidigare hörde att Mats Green var lite skeptisk till det.

Det befintliga regelverket hotar alltså vår konkurrenskraft och industrijobb helt i onödan. Det finns ändringsförslag som ligger på regeringens bord, så min fråga är mycket enkel: Tycker Moderaterna att den här typen av nät ska vara koncessionspliktiga eller inte?

Fru talman! Den proposition vi nu behandlar är egentligen ytterligare ett exempel på den långsamma hanteringen av regeringens förslag. Utredningen som propositionen bygger på har varit klar tämligen länge, och ändå dröjer det innan förslagen läggs på riksdagen bord.

Precis som i föregående proposition lägger regeringen också fram förslag utan att ge vettiga underlag och inriktningar. Ja, elnätet behöver byggas ut kraftigt. Ja, det måste ske snabbt. Då vore det också bra om regeringen kunde vara tydlig med vilka kriterier man kommer att använda när man ska fatta besluten. Nu ber man riksdagen om full frihet att själv bestämma hur det ska gå till när exempelvis teknikval ska fastställas. Insynen och förutsägbarheten blir lidande, och möjligheten att påverka minskar.

Det är ingen dålig idé att regeringen ska kunna besluta snabbare, och därför står vi bakom propositionen som sådan. Men det kan inte vara upp till regeringens godtycke inom vilka ramar det ska ske. Därför bör regeringen återkomma med betydligt tydligare kriterier, och därför yrkar jag bifall till den reservation som baseras på den motion som vi i Centerpartiet väckte.

Det behövs en tydlig inriktning. Vi behöver nyttja det nät vi har betydligt smartare. Det är ju byggt för topplasttimmen, det vill säga den timme per år då vi använder som mest el. Alla andra timmar använder vi inte nätet fullt ut. Det finns alltså otroligt mycket mer potential kvar.

Det går också att göra mycket mer än att bara bygga ut nätet, vilket egentligen - om man hade räknat med annan infrastruktur - är det sista man ska göra. Det bästa är att nyttja det man har betydligt smartare genom att förebygga, bygga ut och nyttja nätet andra tider. När vi sedan väl kommer till att bygga ut kan vi bygga mer på höjden, bygga mer i befintliga ledningsgator, samförlägga kablar med annan infrastruktur, nyttja nätet mer flexibelt och effektivisera.

Vi i Centerpartiet pratar om att använda marksnål teknik för att minska intrånget på landsbygden, och vi är oroliga över att regeringen inte kommer att gå den vägen. Sårbarheten i nätet behöver nämligen minskas. I dag kan vem som helst med en större metallsåg eller lite sprängämne på ryggen tämligen enkelt slå ut ganska stora delar av Sveriges elsystem genom att helt enkelt kapa ett antal ledningsstolpar.

Utifrån de svar som regeringen och ministern har gett på skriftliga frågor som vi har ställt är det tydligt att man vägrar ta hänsyn till detta. Det visar också att den oro vi lyfter är befogad, även om Sverigedemokraterna i det tidigare replikskiftet inte kunde svara gällande detaljerna.

Elnätsregleringen driver i dag framför allt mot utbyggnad, och det är vansinnigt. Det kommer att innebära ökade kostnader som kommer att landa på hushåll och företag, vilket sänker den svenska konkurrenskraften. Det kommer att behöva byggas ut nät, men det befintliga nätet behöver också användas smartare.

Villkorade avtal måste bli standard. Det är det redan i Nederländerna. Mikronät måste underlättas, och redan miljöprövade nät måste slippa koncession. Ersättningsfrågorna behöver hanteras. Markägare och närboende behöver kompenseras bättre. Planeringen behöver stärkas, och där kan vi återigen blicka mot Finland. Ny teknik behöver accepteras av såväl regeringen som Försvarsmakten. De flaskhalsintäkter i mångmiljardklassen som ligger hos Riksgälden måste börja användas. Använd dem för att koppla upp ny elproduktion, oavsett vilken form! Det skulle snabba på utbyggnaden av el väsentligt.

Rapporterna duggar tätt om att vi riskerar att slå i taket. Svenska kraftnäts planer är otillräckliga. Jag har sagt det tidigare: På västkusten kommer kapaciteten att behöva fördubblas redan till 2030 för att jobben inte ska hotas. Jag kommer att hålla regeringen personligt ansvarig om den inte möter de behov vi nu ser, för alla rapporter är tydliga. Det finns inga ursäkter. Förslagen finns, men man måste lägga fram dem.

De här sakerna kanske inte är det roligaste att prioritera och driva i en valrörelse, där det är lättare att prata om kraftslag, men det är det här som behövs. Klarar regeringen inte av det får den lämna över till någon som är beredd att göra skillnad och som förstår att kraftfulla satsningar i närtid är det som behövs - för jobben, för konkurrenskraften och för minskade utsläpp. Vi är redo att ta det ansvaret. Nu är det upp till regeringen.

Fru talman! Jag tror att Centerpartiet och Sverigedemokraterna väldigt mycket har samma synsätt här, och jag hoppas att man pushar på när det kommer till elnät så att det inte stannar vid just vindkraft. Det gäller ju hela energisystemet. Vi ska jobba teknikneutralt. Detta tror jag att vi är överens om.

Jag har en annan fråga som kanske mer gäller det specifika ärendet. Nu föreslår regeringen att en del av ansvaret för att sätta upp kriterier när det gäller just teknikval ska lämnas över från riksdagen till regeringen. Det finns en ganska stor oro, inte minst på den svenska landsbygden, över att det nu kommer att bli lättare att köra över markägare när det gäller framför allt att förorda luftledning utan några konsekvensanalyser eller tydliga alternativutredningar.

Kan Tobias Andersson stilla deras oro och säga att det inte kommer att bli fler carte blanche för att köra luftledning och att man kommer att fortsätta att ha tydliga kriterier och att det också ska visas att det som byggs är samhällsekonomiskt lönsamt?

Fru talman! Just när det kommer till elnät har Centerpartiet länge drivit på för att öka ersättningarna till dem som får intrång på sin mark och också till närboende, likt hur systemet i Finland fungerar.

Jag vet att Sverigedemokraterna, när det kommer till elproduktion, gärna vill ha en regionaliserad fastighetsskatt. Det har man åtminstone sagt tidigare. Jag är lite nyfiken på hur Sverigedemokraterna resonerar här. Är man beredd att också se över ersättningarna till markägare och närboende när det gäller elnät?