Clara Aranda

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Att psykiatriska diagnoser är den vanligaste anledningen till sjukskrivning är inget nytt. Så har det varit i många år.

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka, och under 2024 har sjukfrånvaron nått nya rekord. Oavsett yrke är det kvinnor som löper dubbelt så stor risk att bli sjuka på grund av stress, vilket Försäkringskassan också konstaterar i en nyligen släppt rapport.

Den diagnos som leder till flest långa sjukfall är utmattningssyndrom, som orsakats av långvarig negativ stress. Under våren 2024 var det 43 500 personer som var sjukskrivna på grund av stress. 34 300 av dessa var kvinnor. Det är en ökning med 25 procent om man jämför med samma tidpunkt under 2019.

Försäkringskassan har tidigare rapporterat om att kvinnor i högre utsträckning drabbas av längre sjukskrivningar, och det är kombinationen av en dålig arbetsmiljö och dubbel arbetsbörda som bland annat ligger bakom den högre sjukfrånvaron hos just kvinnor.

Försäkringskassan redogör i en annan rapport för att det bland personer med psykiatriska diagnoser var hela 86 procent som uppgav att arbetet hade bidragit till deras sjukskrivning.

Forskningen är tydlig med att arbetsmiljö är en avgörande orsak bakom utvecklingen, där vi kan se strukturella problem särskilt inom kvinnodominerade branscher. Vi vet att många kvinnor arbetar inom välfärden i kontaktyrken nära människor som har stora hjälpbehov. Där finns också betydande arbetsmiljöutmaningar, inte minst när det gäller den befintliga obalansen mellan ställda krav och faktiska resurser som finns att tillgå på arbetsplatsen.

Fru talman! Vi kan även notera att det finns en ökad risk för män som arbetar i välfärden och har dubbel arbetsbörda, även om den gruppen är mindre.

Under 2023 utgjorde stressrelaterad sjukdom 21 procent av den totala utbetalade sjukpenningen, motsvarande 9,2 miljarder. Det är 14 procent mer än året innan. Och vi kan se att den trenden är uppåtgående.

Med anledning av utvecklingen är det viktigt att Sverigedemokraterna, tillsammans med regeringen, nu genomför en rad träffsäkra åtgärder. Låt oss titta på vad vi har aviserat i budgeten inför nästkommande år. Vi utvecklar bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Vi anslår 20 miljoner kronor, som ska göra det enklare för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt verka för att ta till vara företagshälsovårdens expertresurser.

På samma sätt som det tar lång tid att utveckla ett utmattningssyndrom är ett systematiskt arbetsmiljöarbete en långsiktig investering för en hållbar arbetsmiljö och friska medarbetare.

Att enbart visa intresse för höga siffror i sjukfrånvaron och att så snabbt som möjligt försöka få ned dessa löser inte grundproblemet. Lösningen handlar bland annat om att ta ett helhetsgrepp om den psykiska ohälsan och att på riktigt välja förebyggande insatser med en förståelse för att effekterna inte kommer direkt. Därför är det ganska svårt att helt hålla sig inom ramarna för det utgiftsområde vi debatterar, när det krävs en mer övergripande beskrivning av vad vi tillsammans med regeringen faktiskt gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Fru talman! Jag vill därför passa på att nämna att vi möter den ökande psykiska ohälsan, som är orsaken till nästan hälften av alla längre sjukskrivningsfall, med en rad strategiska insatser på området. Bland annat gör vi en riktad satsning på primärvården och första linjens vård när det gäller arbetet med psykisk ohälsa. Där tillför vi en halv miljard för 2025.

Vi arbetar med att säkerställa vård i tid och på rätt vårdnivå, vilket givetvis är helt avgörande utifrån ett sjukförsäkringsperspektiv. Exempelvis riskerar obehandlad psykisk ohälsa att förvärra sjukdomstillståndet och förlänga återhämtningstiden. Det här är därför avgörande satsningar för att bland annat motverka långtidssjukskrivningar.

Sverigedemokraterna och regeringen har även tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi med syftet att skapa en bättre arbetsmiljö för alla. Vi är överens med regeringen om att Sverige ska ha ett arbetsliv där arbetsrelaterade sjukdomar och skador förebyggs i största möjliga mån och att vi måste fokusera på åtgärder för att säkerställa just detta. Sedan är det givetvis lika angeläget att bli bättre på att omhänderta de fall där detta trots allt händer.

Vi presenterar sammantaget ett tillskott till Försäkringskassan på nästan 900 miljoner kronor för 2024, och rejäla tillskott planeras även för kommande år. Det ger myndigheten goda förutsättningar att arbeta för att minska handläggningstiderna, stärka servicen och minska de felaktiga utbetalningarna. Det kommer också att ge bättre förutsättningar att motverka bidragsbrotten.

Fru talman! Utöver de åtgärder jag redogjort för ser vi över möjligheten till arbetsprövning med bibehållen sjukpenning under en kortare tid. Vi kommer också att arbeta vidare med förutsättningar för partiellt vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier. Det här är förslag som Sverigedemokraterna länge har drivit på för, och vi är väldigt glada över att det nu finns en samsyn om att arbeta vidare med detta.

Det är också glädjande att vi tillsammans med regeringen nu höjer ersättningarna till personer med sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sverigedemokraterna och regeringen ser också till att stärka sjuk- och aktivitetsersättningens grundskydd genom en anknytningsprincip som innebär krav på en lång tids anknytning till Sverige för att få fullständig rätt till socialförsäkringens grundskydd.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi i Sverigedemokraterna har sagt nej till förslag om en återgång till ett mer restriktivt regelverk i sjukförsäkringen, vilket enligt oss skulle leda till ett försämrat sjukförsäkringssystem. Det viktigaste för Sverigedemokraterna är att Sverige har ett välfungerande och rättvist sjukförsäkringssystem som utvecklas till det bättre, och vi kommer alltid att stå upp för det vi tycker är rätt och riktigt.

Sverigedemokraternas ambition är att fortsätta sitt politiska arbete i den riktningen. Vi anser absolut inte att sjukförsäkringen är fullständig, och vi är väl medvetna om att mer måste göras. Sverige ska vara ett land med en välfärd att lita på, och förutsättningarna för detta skapar vi bäst genom vårt samarbete med regeringen. Sverige behöver stabilitet och rätt fokus framåt, och det är min övertygelse att Tidösamarbetet kommer att kunna leverera just det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Regeringen har ju tidigare visat att den inte räds att ta i svåra frågor, och jag anser att man måste vara lite mer specifik här. Det finns mycket vi skulle kunna diskutera när det gäller hur man ska göra saker och ting och vad vi behöver göra när det gäller det här. Jag vill därför säga att Sverigedemokraterna står redo att arbeta vidare med denna viktiga fråga. Det är otroligt viktigt att dessa barn får den upprättelse de förtjänar och att vi ser till att något liknande aldrig kan hända igen. Jag hoppas att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen kan arbeta vidare och fokusera på den här frågan.

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Debatten om de så kallade apatiska flyktingbarnen verkar nu ha tystnat. Vi har tidigare tagit del av vittnesmål från personer som i dag är vuxna och som valt att träda fram och berätta om hur deras föräldrar tvingade dem att spela apatiska.

Läkare, behandlare och poliser har vittnat om uppenbar simulering och manipulation där barn återkommande använts som verktyg för ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Barn har alltså under en utdragen och plågsam process tvingats leva som medvetslösa och sängliggande med sondmatning. De har gått miste om ett normalt liv, sin skolgång och allt vad det innebär.

Både Socialstyrelsen och den medicinska professionen har ett stort ansvar i detta. Jag vill fråga hur statsrådet ser på behovet av att utreda i vilken utsträckning den här typen av brott har förekommit och vilka rutiner regeringen arbetar med för att förhindra att barn någonsin utnyttjas på detta sätt igen.

Fru talman! Med anledning av den ökande psykiska ohälsan i samhället ser Försäkringskassan ett större behov av stöd till arbetsgivare. Företagsläkare kan spela en central roll här, både i det förebyggande arbetet för att minska risken för psykisk ohälsa på arbetsplatsen och i att stödja arbetsgivare när ohälsan redan har uppstått.

En central del av samarbetet mellan Försäkringskassan och företagshälsovården handlar om arbetsanpassning och rehabilitering. Företagshälsovården kan i sin roll bistå arbetsgivare med att skapa individuella åtgärdsplaner för anställda som drabbats av sjukdom eller skada.

Det kan i sin tur underlätta en smidig återgång till arbetslivet för den som är anställd och samtidigt ge arbetsgivaren verktyg för att hantera dessa situationer på ett professionellt och effektivt sätt.

Fru talman! I en rapport som Försäkringskassan nyligen presenterade framkom att bland personer med psykiatriska diagnoser uppgav hela 86 procent att arbetet har bidragit till deras sjukskrivning. Min uppfattning är att det måste ske en förändring, och jag hoppas att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen kan verka för att säkra kompetensförsörjningen av läkare i den svenska företagshälsovården. Detta kommer att vara helt avgörande för den fortsatta utvecklingen.

I samarbete med regeringen har vi redan vidtagit många viktiga åtgärder för att möta den ökande psykiska ohälsan i samhället på en rad olika områden. Jag ser även positivt på möjligheten att arbeta mer inriktat för att förebygga den negativa utvecklingen med bland annat arbetsrelaterad psykisk ohälsa och att hitta vägar för att effektivt förebygga långtidssjukskrivningar vid psykiatriska diagnoser i så stor utsträckning som möjligt.

Fru talman! Frågan om tillgången till företagshälsovård är både viktig och angelägen. Jag vill inledningsvis tacka interpellanten för en relevant interpellation med kloka frågeställningar som ger oss möjlighet att gräva lite djupare i det här ämnet i dag.

Min tanke med att delta i den här debatten är att tillföra ett sjukförsäkringsperspektiv. Detta är med anledning av det faktum att Försäkringskassan föreslås som huvudman för specialisttjänstgöringen i arbetsmedicin i den rapport som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har tagit fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill samtidigt passa på att belysa arbetsmiljöns tydliga påverkan på sjukfrånvaron, då kopplat till vikten av ett förebyggande arbetsmiljöarbete och tillgången till företagshälsovård.

Först och främst är det viktigt att känna till att det aldrig tidigare har varit så många sjukskrivningsfall på grund av stress, och det är psykisk ohälsa som orsakar över hälften av alla längre sjukfall i dagsläget.

Här är forskningen tydlig med att arbetsmiljö är en avgörande orsak bakom utvecklingen, där vi kan se strukturella problem särskilt inom kvinnodominerade branscher.

Detta är en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg. Där finns det en uppenbar obalans mellan krav som ställs och vilka resurser som finns att tillgå.

Den ökande förekomsten av stressrelaterade arbetssjukdomar behöver mötas med tillgänglig expertkunskap. Den ska vara anpassad efter specifika behov och arbetsförhållanden, och i det sammanhanget har också företagshälsovården en oerhört viktig roll att spela.

Fru talman! Om vi då tittar på insatser för att främja företagshälsovårdens kompetensförsörjning när det gäller läkare, något som Myndigheten för arbetsmiljökunskap särskilt granskat i den rapport som jag nämnde inledningsvis, ser vi att man konstaterar att det i dag saknas en huvudman för specialisttjänstgöringen i arbetsmedicin.

Myndighetens samlade bedömning är att en av de viktigaste faktorerna för att förbättra utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården är frågan om utbildningens huvudman.

Myndigheten har efter noggrann analys av samlad information gjort bedömningen att Försäkringskassan är den instans som lämpar sig bäst som huvudman för utbildningsfrågor som berör just företagsläkare.

Man lyfter bland annat fram argument om att Försäkringskassans samarbete redan i dag sträcker sig över flera områden, vilket inkluderar stöd till arbetsgivare och hantering av sjukfrånvaro. Ett samarbete mellan Försäkringskassan och företagshälsovården ses därför som en strategisk allians för att främja både arbetsgivarna och de anställdas välbefinnande.

Det som är särskilt intressant här är att stödet från företagshälsovården inte enbart blir en fördel för arbetsgivarna och deras anställda utan också att det kan bli en värdefull resurs för Försäkringskassans egen handläggning.

Genom att företagshälsovårdens företagsläkare ger väl underbyggda och sakkunniga underlag får Försäkringskassan också bättre förutsättningar att bedöma sjukdomsfall. De kan då fatta mer individanpassade beslut angående ersättning och rehabiliteringsinsatser.

Jag tycker att detta är väldigt intressant, och jag skulle därför uppskatta om statsrådet kunde säga något om att Försäkringskassan föreslås bli huvudman för utbildningen för Sveriges företagsläkare.

Fru talman! Många känner till det uppmärksammade jordskredet vid E6:an i Stenungsund förra året, som orsakade svåra skador. I Sverige har flera allvarliga olyckor inträffat i samband med jordskred, och den allvarligaste i sitt slag i vårt land var ett skred utanför Norrköping som orsakade en järnvägsolycka där 42 personer miste livet.

Risken för skred i området kring Kolmården utanför Norrköping, där tågen går med jämna mellanrum, är fortsatt överhängande. Lutningarna i området innebär att marken inte är stabil på grund av gravitationen, och ett långvarigt regnväder i kombination med skyfall kan räcka för att trigga igång ett skred med fruktansvärda konsekvenser som följd.

Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson: Hur arbetar regeringen för att förebygga risken för den typen av jordskred, som kan leda till allvarlig påverkan på viktig infrastruktur och samtidigt vara en stor fara för människors liv?

Herr talman! Tack igen till ledamoten för frågorna!

Ni i Vänsterpartiet gör vad ni kan för att skapa en missvisande bild av vad Sverigedemokraterna står för och vill göra inom sjukförsäkringen. Jag beklagar verkligen det. Jag tycker att det är oansvarigt att försöka skrämma väljare genom att måla upp den här bilden - absolut!

Vi kommer att återkomma i denna fråga framöver. Det måste finnas utrymme för diskussioner och förhandlingar. Det är så det fungerar när man har ett seriöst samarbete. Det skiljer sig lite från Vänsterpartiets erfarenhet, med en skrynklig liten hemlig lapp som ingen får se. Det här samarbetet är så mycket mer än det.

Det är i och för sig glädjande att Vänsterpartiet vill ha mer av Sverigedemokraternas politik. Jag kan säga så här: Alla förslag vi har i vår kommittémotion står vi bakom och följer upp. Vi har inte ändrat vår politik i något avseende när det gäller sjukförsäkringen. Vi kommer att strida för de frågorna i förhandlingar. Det kan jag lova ledamoten. Men vi kommer att ta hänsyn till vårt samarbete. Det är viktigt för oss, och det är viktigt för Sverige.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Vi debatterar i dag betänkandet om socialförsäkringsfrågor och inte någon utredning. Jag vill bara poängtera det. Det finns mycket att tala om och diskutera i dag. Men i stället väljer ledamoten från Vänsterpartiet att ta replik på mig och tala om någonting som man inte har en aning om och om något som man inte vet.

Jag undrar: Vilket förslag har regeringen lagt på riksdagens bord? Vilket förslag har Sverigedemokraterna presenterat? Vad finns det att ta ställning till i dag? Vad finns det som skulle innebära försämringar inom sjukförsäkringen? Det finns över huvud taget inte några sådana förslag på riksdagens bord. Så enkelt är det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Däremot finns det ett slutbetänkande av en utredning där man har tittat på en rad förändringar av sjukförsäkringens regelverk. De förslagen är nu ute på remiss. Det är där vi är i processen. Vi tittar på det precis som vi tittar på alla utredningar, och vi inväntar självklart remissvaren. Sedan kommer det att pågå förhandlingar, och därefter får vi återkomma i frågan.

Jag tycker ändå att vi ska debattera betänkandet som är aktuellt för debatten i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande om socialförsäkringsfrågor. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 37.

För mig som sverigedemokrat är det inledningsvis viktigt att understryka att våra gemensamma socialförsäkringssystem ska fungera som skyddsnät. Den som exempelvis inte kan arbeta på grund av sin sjukdom ska alltid kunna lita på att sjukförsäkringen finns där, samtidigt som insatserna för en långsiktig återgång i arbete måste vara seriösa och påbörjas så snart det är möjligt.

En problematik som Sverigedemokraterna ser när det kommer till sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den väldigt ofta kommer igång alldeles för sent. Fokus måste vara tidiga och aktiva insatser, rehabilitering och anpassade flexibla lösningar, så att sjukskrivna kan bli friska och komma tillbaka i arbete när det är möjligt. Det är inte sjukskrivningen i sig som gör oss friska, utan det är medicinska behandlingar och andra insatser som bidrar till det.

Förutom det självklara behovet av att bedriva ett förebyggande arbete för att med precision angripa problem som på sikt kan leda till långvarig sjukskrivning behöver vi förstå vikten av att regelverken blir mer flexibla. Återgång i arbete för den som varit sjukskriven ska inte behöva vara krångligt och innebära stress. En successiv återgång i arbete utifrån förmåga är bättre än ingen återgång alls. Därför vill vi se en stegvis och bättre anpassad återgång som matchar individens behov och det yrke man ska gå tillbaka till.

Herr talman! Lika lite som att någon blir friskare av att tvingas ut i arbete och in i en svår ekonomisk situation kommer människor att bli friskare av en kravlös och obegränsad tillgång till sjukförsäkringen. Vårt sjukförsäkringssystem ska ge en förutsägbar ekonomisk trygghet för den som är sjuk. Det ska vara en garanti och en trygghet för oss alla. Det är vad vi avvarar en ganska stor del av vår lön för.

Om krav ska ställas på omställning behöver samhället också kunna möta med resurser och åtgärder. För oss handlar det om att den som är sjuk ska få ta del av rätt insatser, att den rehabilitering som erbjuds faktiskt innebär positiva effekter för hälsan och att man utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det är på så sätt som vi kan utveckla samhällets stöd och åtgärder till något som faktiskt fungerar ändamålsenligt och som gynnar individen och samhället i stort.

De flesta av oss vet om att vi fortsatt befinner oss i ett läge där sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa fortsätter att öka och står för över hälften av alla längre sjukfall. Med den problematiska utvecklingen i åtanke är det angeläget att vi riktar in oss på insatser som kan skapa ett sjukförsäkringssystem som är bättre anpassat till att kunna hantera den numera vanligaste sjukskrivningsorsaken på ett betydligt bättre sätt än vad som är fallet i dag. Därför vill jag passa på att lyfta fram ett par åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår för att bättre möta den rådande utvecklingen.

Herr talman! Ett relevant problem är att det saknas viktig kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har god effekt för personer som är sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att ny forskning på området kan bidra till utvecklingen av verkningsfulla rehabiliteringsinsatser för att minska förekomsten av sjukfrånvaro till följd av just psykiatriska diagnoser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Den samlade psykiska ohälsan i Sverige innebär enorma samhällskostnader. Enligt en rapport från OECD beräknas kostnaderna i Sverige till nästan 5 procent av bnp i både direkta och indirekta kostnader. Det finns således både goda, mänskliga och samhällsekonomiska argument för varför vi måste prioritera arbetet med att förebygga psykisk ohälsa.

För att kunna möjliggöra förändring på ett framgångsrikt sätt menar vi att det krävs en helt ny grad av politisk samordning. Därför behöver vi snarast möjligt starta arbetet för att etablera en gemensam kunskapsgrund genom att inrätta ett expertråd för psykisk ohälsa med särskilt fokus på den stressrelaterade psykiska ohälsan, något som i det här sammanhanget är särskilt angeläget.

Expertrådet behöver bestå av forskare med olika discipliner som placeras i Regeringskansliet och därmed kan bistå med underlag och relevanta rekommendationer, detta för att skapa en välbehövlig och i dag saknad länk mellan politik och forskning.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill utöver det se ett särskilt uppdrag till Vetenskapsrådet. Med anledning av att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller just åtgärder mot och behandling av psykisk ohälsa är behovet av forskning på området stort. Av den forskning som finns att tillgå kan vi se att behandling med kognitiv beteendeterapi, även internetbaserad sådan, har visat sig kunna minska symtom.

Forskning visar även att det är gynnsamt att involvera arbetsplatsen tidigt för en snabbare återgång i arbete. Det saknas dock kunskap om åtgärder som med säkerhet kan leda till ett snabbt tillfrisknande för denna stora patientgrupp, som ofta också har ett långt och utdraget sjukdomsförlopp. För att kunna erbjuda framgångsrika metoder, som är vetenskapligt beprövade, krävs både mer forskning på området och bättre förutsättningar för fortsatt forskning.

Vetenskapsrådet har i sin roll som forskningspolitisk rådgivare till regeringen ett viktigt ansvar. Det bör därför ges i uppdrag att analysera förutsättningarna, såväl de organisatoriska som de ekonomiska, specifikt när det gäller åtgärder för just rehabilitering och övrig behandling vid psykisk ohälsa. Uppdraget bör likaså inkludera rekommendationer gällande hur forskningen inom det aktuella området kan stärkas.

I Storbritannien finns det ett program där man har skapat en kraftigt ökad tillgång till behandlingar vid depression och ångest. Programmet bygger på en systematisk insamling av data, som i sin tur skapar möjligheter för forskning och uppföljning. Det här är något som vi menar att Sverige kan inspireras och ta lärdom av.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis tala om den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, det vill säga självmord, och varför det är en relevant fråga i det fortsatta utvecklingsarbetet med sjukförsäkringen.

Kort sammanfattat kan självmord ses som ett psykologiskt olycksfall där en individ befinner sig i en väldigt svår situation i vilken problemen verkar vara olösliga och outhärdliga.

Vid ett självmord finns det också bakomliggande faktorer som livsvillkor och tillfälligheter, i väldigt många fall i samband med psykiatriska tillstånd och i vissa fall i samband med kroppsliga sjukdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Det borde därför inte vara särskilt svårt att se sammanhanget när det gäller suicidrisk och det faktum att personer som är långtidssjukskrivna utgör en riskgrupp. Sverigedemokraterna ser därför ett särskilt behov av ett riktat suicidpreventivt fokus i arbetet med sjukförsäkringen.

Vi föreslår bland annat att möjligheten att implementera krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska ses över. Precis som i andra relevanta sammanhang behöver frågan om suicidprevention få utrymme även här.

Vi har likaså stora förhoppningar om att det arbete som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu genomför på området kommer att ge goda effekter i ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv. Det gäller inte minst då vi äntligen har utsett en nationell samordnare med uppdrag att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid och utveckla det suicidpreventiva arbetet.

Detta är en fråga som vi i Sverigedemokraterna har drivit på och kämpat för i många års tid och som vi gjorde verklighet av så fort vi fick möjligheten.

Fru talman! Det är tack vare den dom som slogs fast i Högsta förvaltningsdomstolen om att objektiva undersökningsfynd inte ska vara ett krav i sjukintyg som personer med psykiatriska sjukdomar inte längre kan nekas sjukpenning i samma orättfärdiga utsträckning som tidigare.

Att det under lång tid funnits krav på objektiva undersökningsfynd i läkarintyg visar på allvarliga brister i kunskap om och förståelse för psykiatriska diagnoser. Det finns i dag betydande kunskapsluckor som innebär att vi har ett sjukförsäkringssystem som inte är anpassat för den numera vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar, vilket hindrar en rättssäker hantering och samtidigt påverkar sjukförsäkringens legitimitet.

Av denna anledning vill jag fråga statsrådet Anna Tenje: Anser regeringen det vara prioriterat att bygga upp en starkare forskningsbaserad kunskapsgrund inom sjukförsäkringen med ett specifikt fokus på området psykisk ohälsa, och vilka åtgärder skulle i så fall vara aktuella?

Fru talman! Inspektionen för socialförsäkringen har i sin granskning av närståendepenningen rapporterat om en rad brister. Det är exempelvis krångligt att ansöka om förmånen och problematiskt för Försäkringskassan att handlägga den. Förmånens användningsområde är dessutom oklart. Utöver det finns det svårigheter med bedömningen i vissa fall, exempelvis vid psykisk sjukdom eftersom det blir svårare att bedöma om det finns ett påtagligt hot mot liv, vilket är ett krav för att få närståendepenning.

Myndigheten rekommenderar därför regeringen att genomföra en översyn av förmånen, och av den anledningen vill jag fråga statsrådet Anna Tenje hur ministern ser på behovet av en översyn för att kunna verka för en mer ändamålsenlig och flexibel användning av närståendepenningen.

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, och jag vill först och främst passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

Låt mig inleda med vad utskottet också noterar, nämligen att kvinnors sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa fortfarande är hög jämfört med hur det ser ut för männen. Psykiatriska diagnoser innebär i sin tur en klart högre varaktighet än övriga diagnoser, det vill säga längre sjukperioder.

Kvinnors fortsatt höga sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser är en angelägen fråga, och vi behöver verka för åtgärder som syftar till att förebygga förekomsten av sjukfall. Vi behöver samtidigt arbeta inriktat med att förkorta sjukfall med hjälp av en effektiv och träffsäker rehabilitering.

Det är också viktigt att skapa incitament för återgång i arbete. Och detta handlar i grund och botten om att vi har rätt verktyg och rätt kunskaper och möjlighet att använda dessa på ett ändamålsenligt sätt.

Bakom de höga sjuktalen finns det ett stort mänskligt lidande och höga kostnader för samhället. Kostnaderna för uteblivet arbete med anledning av sjukskrivningar uppgick exempelvis till 71 miljarder kronor för 2022.

När det kommer till den totala samhällskostnaden för psykisk ohälsa har vi kunnat se en gradvis ökning i Sverige över tid, från 29,2 miljarder kronor år 2015 till 32,6 miljarder kronor under 2022. Det finns därför goda mänskliga men också samhällsekonomiska argument för att prioritera utvecklingsarbetet för att stärka den psykiska hälsan i samhället. Och det är en mycket angelägen fråga när det kommer till att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser.

Fru talman! Frågan om psykisk ohälsa går inte att begränsa till ett enskilt område. Det krävs ett övergripande arbete där vi tar ett långsiktigt helhetsgrepp.

Av denna anledning är jag också väldigt glad över det faktum att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen har valt att arbeta både strategiskt och långsiktigt med psykisk hälsa och suicidprevention.

För att prioritera psykisk hälsa och hitta en gemensam inriktning har en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention tagits fram. Denna strategi är tänkt att fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området under tio års tid. Den nya strategin är bredare än tidigare satsningar inom området och kommer att ta ett välbehövligt tvärsektoriellt helhetsgrepp, samtidigt som ett större hälsofrämjande och förebyggande perspektiv är välintegrerat i strategin.

Frågan om en långsiktig nationell strategi är något som Sverigedemokraterna aktivt har drivit under förra mandatperioden, en fråga som förhandlades in i Tidöavtalet och som nu blir verklighet.

Att försöka hitta snabba lösningar som ger kortsiktiga resultat har aldrig varit någonting som vårt parti har eftersträvat. Vår vilja har alltid varit att komma ifrån den förda kvartalspolitiken, särskilt inom området psykisk hälsa där satsningar ofta rivs upp och anslagen förändras. Det menar vi inte är särskilt hållbart om strävan är att förändra någonting i grunden.

Målsättningen om en lägre sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser kräver det tvärsektoriella helhetsgrepp som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu tar. Och det är ett viktigt steg för att hantera den höga förekomsten av sjukfrånvaro i just psykiatriska diagnoser.

Fru talman! Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är sjuk och som inte kan arbeta. Den grundläggande tryggheten är något som Sverigedemokraterna värdesätter och försvarar. Med detta sagt vill vi inte ha ett regelverk som bidrar till inlåsningseffekter som kan leda till onödigt många och onödigt långa sjukskrivningar. Därför är det också viktigt att vi värdesätter rehabilitering och ställer tydliga krav på alla berörda aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Vi behöver också se till att varje skattekrona hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Sverigedemokraterna och regeringen arbetar därför med kraft för att stoppa välfärdsbrottsligheten. Den 1 januari kommer exempelvis den nya utbetalningsmyndighetens viktiga verksamhet att sätta igång.

Vi ser också till att den svenska välfärden ska gå till den som bidrar till vårt land och som betalar skatt, samtidigt som vi motverkar bidragsberoende och utanförskap. Det måste finnas incitament för att skapa sig en egen försörjning, och därför ska det också alltid löna sig att arbeta.

Fru talman! Det är för närvarande en hel del som bereds och hanteras inom detta viktiga område. Sverigedemokraterna kommer att arbeta för att utveckla vår politik på området och samtidigt driva på för att säkerställa en trygg och human sjukförsäkring. Det finns väldigt mycket kvar att göra, och vårt viktiga arbete fortsätter.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om träffsäkra och effektiva rehabiliteringsåtgärder är en avgörande faktor när det kommer till att motverka onödigt långa sjukskrivningar. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är stressrelaterad psykisk ohälsa, och det är inom det området som vi har sett den största ökningen av antalet sjukfall.

Bakom de höga sjuktalen finns ett stort mänskligt lidande och betydande kostnader för samhället. Kostnaden för uteblivet arbete med anledning av sjukskrivningar uppgick till 71 miljarder för 2022.

Det finns i dag uppenbara brister i vårt sjukförsäkringssystem när det gäller rehabiliteringsprocessen kopplat till psykisk ohälsa. Av den anledningen vill jag fråga statsrådet Anna Tenje hur hon ser på att verka för att förbättra möjligheterna till en högkvalitativ och evidensbaserad rehabiliteringsprocess när det gäller sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser.

Herr talman! Karensavdraget är en väldigt viktig fråga för Sverigedemokraterna. Vi har varit med och förhandlat fram de här direktiven för att göra utredningen mycket tydligare och bättre och få den att gå i den riktning vi tycker att den bör gå. Jag tror också att ledamoten kommer att bli positivt överraskad av arbetet och det man kommer fram till, för till skillnad från exempelvis tidigare regeringar tillsätter vi inte bara utredningar när det börjar närma sig valrörelse för att kunna säga att man har gjort någonting, utan vi gör saker och ting på riktigt. Sverigedemokraterna menar alltså allvar med karensavdraget, men den frågan får vi säkert återkomma till.

Jag pratar gärna om symbolskatter, som till exempel plastpåseskatten som Miljöpartiet tog upp här. Jag tycker att det är väldigt negativt att lägga fokus på skatter - skattechocker - för svenska folket. Vi måste ändå kunna prata om helheten, för svaga och utsatta människor drabbas hårdast av den här politiken. Det är därför vi måste ta ansvar på alla nivåer.

Herr talman! Nu är det ju så att förändringen som har skett är att man flyttat utredningen närmare Regeringskansliet. Det försämrar inte någonting. Man tar med sig de kunskaper man har sedan tidigare i utredningen. Det finns också en parlamentarisk referensgrupp där man kommer att kunna lyfta och bolla ytterligare idéer. Jag tror att ledamoten kommer att få mer information om det pågående arbetet och kan ställa de frågorna då. Sedan kan jag också rekommendera ledamoten att läsa de nya direktiven i utredningen. Det kan vara bra att göra det om man känner att man inte har koll.

Jag vill gärna ta upp något annat. Det är ju så att Miljöpartiet är ett parti i Sveriges riksdag som inte tar ansvar under rådande inflation. Jag tycker att det är väldigt allvarligt och bör belysas. Miljöpartiet eldar på inflationen med underfinansierade reformer.

Vi tittar närmare på vad Miljöpartiet hade med i sin budget. Det Miljöpartiet erbjuder svenska folket är en skattechock på 150 miljarder, ett statsfinansierat underskott på omkring 350 miljarder och därmed en statsskuld som ökar med 35 procent på tre år. Den politiken, herr talman, är skadlig för Sverige, och jag är djupt tacksam över att den budgeten inte röstades igenom i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen valt att satsa på effektiva åtgärder som gör skillnad för människor i deras vardag. Vi har sänkt drivmedelsskatten, sänkt skatten på jordbruksdiesel som i sin tur sänker kostnaden för mat och stärkt reseavdraget, för att nämna några exempel. Det är satsningar som gör skillnad för familjer på riktigt. Allt detta vänder sig Miljöpartiet emot. Med er politik hade det varit mycket dyrare att leva - det är ett faktum.

Herr talman! Faktum är att Socialdemokraterna kommer att rösta nej i denna kammare till Sverigedemokraternas förslag om ett förändrat arbetsmarknadsbegrepp. Det är ett förslag som vi tidigare har pratat om och som kommer att innebära ett tillkännagivande till regeringen så att regeringen kan påbörja det här arbetet.

Det hade givetvis varit klädsamt om Socialdemokraterna själva hade haft ett liknande förslag i betänkandet, vilket de inte har. Eftersom de inte har det är det också väldigt konstigt att de inte väljer att ställa sig bakom Sverigedemokraternas förslag i betänkandet. Det blir ju särskilt anmärkningsvärt. Vi kan därmed konstatera att Socialdemokraterna är passiva i regeringsställning och väldigt högljudda i opposition.

Vi sverigedemokrater visar i stället genom våra samtal med regeringen att vi är beredda att förhandla. Vi har väldigt goda samtal, och mina förhoppningar är att vi verkligen kan göra skillnad i de här frågorna. Det är vår ambition. Det är också vad vi har lovat våra väljare. Nu har det gått sex månader och inte åtta år. Vi har lite mer tid på oss, och jag lovar att göra vad jag kan för att påverka det här i rätt riktning.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Låt mig inledningsvis säga att åtta år är betydligt längre tid än sex månader, och vi har redan hunnit införa flera förslag, som jag nämnde tidigare - inte minst Karensutredningen, där uppdraget har blivit både skarpare och bättre. Men vad har då Socialdemokraterna själva åstadkommit under de senaste åtta åren i regeringsställning? Tog man krafttag för att förändra det orättvisa karensavdraget när man hade möjligheten, det som man nu skriker så högt om? Såg man till att genomföra förslag om förändrat arbetsmarknadsbegrepp vid prövning av rätten till sjuk- och aktivitetsersättning?

Svaret på mina frågor är tyvärr nej, herr talman. I stället drev de på antalet utförsäkringar. Faktum är också att Socialdemokraterna i stället själva valde att sänka skatten för höginkomsttagare genom att ta bort värnskatten.

Herr talman! Jag är själv en vän av skattesänkningar, men man får ändå ifrågasätta prioriteringar från ett parti som säger sig värna de svaga och utsatta - när de sitter i regeringsställning och har möjligheten, vad gör de då? De slopar värnskatten.

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågorna.

Jag tycker att det är glädjande att Vänsterpartiet ändå gärna ser att Sverigedemokraterna får inflytande med sin politik och att det ska gå snabbare, och jag lovar att vi jobbar på det. Det var alltså inte ett nej som var svaret på din tidigare fråga, det kan jag garantera.

Sverigedemokraterna har faktiskt redan fått igenom en del förändringar, och det är också en hel del förändringar på gång. Vi har karensavdraget, som jag tycker att det har blivit en tydligare och bättre inriktning på, som det ser ut nu. Jag är ganska säker på att det uppdrag som ligger är något som också Vänsterpartiet kan ställa sig bakom. Vi har drivit på för att antalet dubbeldagar ska dubbleras. Det har också blivit verklighet, och detta är något som har mätbara effekter på kvinnors hälsa, inte minst.

Tack vare Sverigedemokraterna är a-kassan även fortsatt förstärkt, vilket är väldigt viktigt. Vi har även medverkat till att regeringen nu höjer och förlänger bostadsbidraget som ger 111 000 familjer en stärkt ekonomisk ställning i en mycket svår tid. Detta är några exempel.

Vi kommer att fortsätta att driva på för att få igenom vår politik. Om Vänsterpartiets ledamot läser betänkandet och alla de förslag som vi har kan ledamoten se vilka frågor vi står bakom och vad vi vill driva igenom, även i det särskilda yttrande som finns i betänkandet.

Vi tar ansvar under inflationen. Vi har till skillnad från Vänsterpartiet inte ett underskott på 200 miljarder som eldar på inflationen. Det tycker jag är viktigt att nämna. Vi vill satsa på träffsäkra åtgärder, men vi vill inte elda på inflationen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ida Gabrielsson för frågan.

Jag var ändå ganska tydlig i mitt anförande, tycker jag, med hur vi ser på saken. Det är en viktig fråga för oss, och vi kommer att driva på i vårt samarbete med regeringen för att det ska genomföras. Det är inte så att vi på något sätt kommer att gå bakom ryggen på regeringen, utan vi vill se att vi gemensamt kan komma fram till det som är det absolut bästa. Vi har ett avtal i och med budgeten att förhålla oss till. Det här är ju inte gratis; det kostar också pengar. Vi måste se vad vi kan prioritera och hur och när, och det gör vi gemensamt med regeringen, inte bakom ryggen på regeringen.