Elin Nilsson

Fru talman! Jag tackar verkligen statsministern för svaret. Jag tror att vi alla behöver göra vad vi kan, i alla kanaler vi har, för att stötta Moldavien.

Jag tänkte ta tillfället i akt nu i den andra omgången: Statsministern nämnde Ukraina, och nu har Europaparlamentet faktiskt röstat ja till förslaget i betänkandet om frysta ryska tillgångar. Även den frågan har varit uppe här tidigare i dag. Statsministern nämnde något om en bred definition av tillgångarna. Mitt parti har återkommande lyft frågan tidigare, det vill säga om det förs några diskussioner på EU-nivå om att använda inte bara avkastningen utan även de faktiska tillgångarna. Svaret brukar då vara att det är svårt, men jag är lite intresserad av att höra mer om den där breda definitionen.

Fru talman! Jag tackar statsministern för redogörelsen.

Statsministern nämnde Moldavien i redogörelsen och har varit inne på det ämnet tidigare. Där hölls i helgen både presidentval och folkomröstning om EU-medlemskap, och precis som statsministern sa har folket sagt sitt - att man ser en framtid i EU - om än med väldigt knapp marginal.

Det står också klart att den sittande presidenten nu kommer att möta sin ryssvänliga rival i en andra omgång trots att mätningar visar på en storseger för den sittande presidenten, och det är långt ifrån säkert vem som vinner. Presidenten hävdar också att det har varit omfattande röstköp och annat fusk, vilket statsministern har varit inne på. Jag tycker att det visar att den moldaviska demokratin är mycket skör och utsatt för hård press genom rysk påverkan, något vi aldrig tidigare har skådat och som är mycket oroande. Det finns uppgifter om att Ryssland lägger enorma belopp på olika påverkanskampanjer.

Jag vill därför fråga statsministern om han kan utveckla närmare hur Sverige kan stötta Moldavien och hur EU kan bidra i detta. Det handlar dels om att bygga motståndskraft mot påverkansmetoderna, dels om att stärka Moldaviens position inför ett framtida medlemskap i EU och Nato, vilket jag skulle säga är avgörande för säkerheten och tryggheten på den europeiska kontinenten.

Fru talman! Den senaste tiden har frågan om kornas rätt till bete återigen aktualiserats. Ett slopat beteskrav vore enligt mig att gå baklänges in i framtiden. Vi skulle då i Sverige återigen ha mjölkkor som inte får gå ut. Mular skapta för att beta skulle inte längre få göra det. Det vänder vi i Liberalerna oss emot. Ett argument som förs fram för ett slopat beteskrav är att många kor ändå faktiskt skulle få gå ut. Men det gäller inte alla, och en instängd mjölkko är en för mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till landsbygdsministern blir därför om han är beredd att stå upp för en bibehållen djurvälfärd eller om han vill se en försämring, vilket ett slopat beteskrav faktiskt skulle innebära enligt mitt sätt att se det.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för ditt engagerade inlägg!

Det har snart gått två år sedan vi påbörjade omläggningen av klimatpolitiken, och det viktigaste i detta är, precis som jag sa tidigare, kärnkraften.

Om klimatpolitiken kan man tala länge, och nu är tiden begränsad. Men vi ska klara klimatmålen. Ledamoten nämner klimat- och miljöministern och tycker att jag ska ta upp frågan med henne. Klimatministern är djupt engagerad i de här frågorna. Hon behöver inte incitament att göra mer. Vi jobbar enträget dag och natt för att möta klimatutmaningarna, och vi styr faktiskt skutan mot en fossilfri framtid.

Vi gör det vi kan. Vi jobbar på och hanterar en mängd utmaningar, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare. Klimatpolitiken och klimatutmaningarna är en viktig del. Vi tar ansvar för Sverige i ett brett perspektiv, och vi kommer att ta ansvar för klimatet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna! När det gäller repliker på ett anförande är det alltid lite som ett lotteri vad frågorna ska handla om. Men något som man kan veta är att valet av samarbetspartner lyfts i nästan alla sammanhang. Om det vill jag säga: Jag är stolt över att ingå i ett samarbete som tar ansvar för Sverige. Vi ser till exempel en omläggning av energipolitiken. Vi tar ansvar och går nu fram för att bygga ny kärnkraft. Det är jätteviktigt i den kontext vi diskuterar i dag som handlar om klimatpolitik. Där städar vi upp efter åtta års handlingsförlamning.

Men jag ska svara på ledamotens frågor. Ja, det är klart att det är bra att vi har EU-nivån att luta oss mot. Sverige skulle inte klara klimatutmaningarna utan EU-samarbetet. EU är ett draglok för oss och för andra länder.

När det gäller styrmedelsutredningen skulle jag säga att ledamoten redan har fått de svar som går att få. Direktiven håller, som jag förstår det, på att utarbetas. Utredare kommer att utses, om det inte redan har gjorts. Jag är inte helt hundra på det. Det besked vi har fått är att man arbetar intensivt med frågan och att Styrmedelsutredningen kommer att presenteras snart. Jag kan inte säga när. Men arbetet pågår intensivt.

Herr talman! Det vi nu debatterar här i kammaren är ett ambitiöst genomförande av EU:s nya utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, och vi väljer att ligga i framkant. Vi gör det genom att inkludera fler sektorer i det nya ETS-systemet. Vi går nu alltså längre än vad EU kräver.

När detta träder i kraft kommer det att innebära att över 90 procent av den fossila bränsleanvändningen i Sverige kommer att omfattas av något av de två handelssystemen. Vi implementerar så brett som det bara är möjligt. Detta skapar en större enhetlighet och ökad kostnadseffektivitet. Det är viktigt att alla sektorer är med och ställer om mot fossilfrihet.

Vi har varit tydliga med att detta ska genomföras på ett rättvist sätt och att det ska vara effektivt. Vi kommer också att kompensera för priseffekter så att enskilda sektorer och grupper i samhället inte drabbas på ett orättvist sätt.

Regeringen, med Liberalernas Romina Pourmokhtari i spetsen, har varit tydlig med att man vill se en rättvis omställning där villkoren för hushåll och företag värnas.

Vi för en politik som ökar människors frihet i stället för att begränsa deras vardag. Vi vill se ett brett spektrum av åtgärder för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt.

Sedan är det inte möjligt att i förväg avgöra hur priset på en utsläppsrätt inom detta system kommer att utvecklas. Det tar vi höjd för. Priset kommer inledningsvis att begränsas, och företagare och konsumenter kommer att kompenseras fullt ut för ökade bränslepriser. Det är viktigt. Vi måste ha ett system som håller på sikt.

Herr talman! Avslutningsvis: EU är världens bästa klimat- och miljöorganisation. EU gör skillnad i Sverige och i resten av EU och är också, precis som har nämnts här tidigare i dag, ett viktigt draglok för att resten av världen ska följa efter. Det är bara tillsammans som vi effektivt kan hantera klimatförändringarna. Men det hindrar oss inte från att föra en ambitiös politik nationellt. Genomförandet av ETS 2 - och hur det görs - är en viktig del i just detta.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Larsson, för frågan! Först en kort kommentar. Vi ser att utsläppen ökar som ett resultat av att reduktionsplikten slopades. Men detta var nödvändigt; vi var tvungna att ta ansvar för Sverige i en svår tid. Människor hade svårt att sätta mat på bordet, och bränslepriserna var för höga.

Vi jobbar aktivt med elektrifiering. Vi försöker underlätta för människor som har elektrifierade bilar att ladda, även utanför städerna - det är viktigt. Vi satsar på laddinfrastruktur.

När det gäller skrotningspremien återstår det såklart att se vad den får för effekter. Men förhoppningen är att den ska leda till att bilar som är negativa för klimatet skrotas och att vi i stället premierar investeringar i elektriska bilar.

Fru talman! Jag ska inte hålla något jättelångt anförande, trots att det är en viktig fråga med många aspekter att lyfta fram. Jag hoppas ändå att jag får med det viktigaste.

Vi behöver bli mer cirkulära. Det är som ledamoten Storckenfeldt sa här i talarstolen innan mig: Den linjära modellen håller inte längre. Så är det verkligen. Att bli mer cirkulära är en av många faktorer som påverkar våra chanser att klara klimatomställningen. Vi behöver gå från det linjära till att bli mer cirkulära. Det är ett viktigt verktyg.

Det svenska näringslivet är en viktig drivkraft i omställningen. Genom företagande och innovation, baserat på cirkulära materialflöden och affärsmodeller, kan utvecklingen av en mer resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi stärkas i hela landet.

Fru talman! Det är bara i en växande ekonomi med en grön tillväxt vi kan styra mot ett mer hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi handlar om att skapa större värden ur mindre resurser. Samma strävan är grunden för varje välmående ekonomi. Vi ska leva rika liv på planetens villkor.

Det handlar om att minska slöseriet med jordens resurser. Produkter ska vara tillverkade för att hålla. De ska kunna repareras, och materialen de är tillverkade av ska gå enkelt att återvinna. En effektivare användning av material gör det möjligt för oss att leva rika liv inom planetens gränser.

Precis som har lyfts här tidigare är EU-samarbetet är mycket viktigt för att åstadkomma den förändring som krävs. Tillsammans kan vi göra stor skillnad.

Fru talman! Vi måste minska slöseriet med jordens resurser. Produkter ska, som jag redan har sagt, vara tillverkade för att hålla. En effektivare användning av material gör det möjligt för oss att leva rika liv utan att föröda naturen.

Samtidigt kommer vi alltid att behöva gruvor, virke från skogen och andra resurser från naturen. Inte minst krävs det för att vi ska lyckas fasa ut kol, olja och gas. Men vi måste bli mycket bättre på att använda de material vi har utvunnit. EU måste gå före i detta arbete. Det finns en enorm styrka i att 27 länder har samma regler för produkter.

Fru talman! Jag säger det igen: Det är bara i en växande ekonomi med en grön tillväxt vi kan styra mot ett mer hållbart samhälle.

(Applåder)

Herr talman! Jordbrukspolitik är öppna landskap, betande kor, mat på tallriken, beredskap, en levande landsbygd, företagande, besöksnäring, innovation, frihandel, geopolitik, regelkrångel, djurskydd och, passande nog mitt i denna valrörelse, i allra högsta grad en EU-fråga. Och det finns få saker som gör en liberal så nöjd som att få snacka EU-politik. Vi är trots allt Sveriges mest Europavänliga parti.

Men när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken är vi skarpa kritiker. Den gemensamma jordbrukspolitiken behöver reformeras i grunden. När vi, förhoppningsvis snarare förr än senare, välkomnar Ukraina in i den europeiska gemenskapen kommer vi inte att ha något val; reformer kommer att krävas.

Herr talman! Jag passar på att uppehålla mig något vid Ukraina. Om vi liberaler fick bestämma - och detta driver vi i Europaparlamentet - skulle alla ukrainska varor som förs in i EU vara tullfria. EU ska inte ge med ena handen och ta med den andra. Fullständig tullfrihet borde råda för alla varor från Ukraina. De kvoter som införts för ukrainsk livsmedelsexport borde tas bort - det är min bestämda uppfattning.

När jag nu ändå är inne på ett område som upprör kan jag lika gärna fortsätta till nästa. Vi vill se kraftigt minskade utgifter för EU:s jordbrukspolitik. Och vi vill att de stöd som betalas ut enbart ska gå till omställning av jordbruket och till landsbygdsutveckling. Jordbrukspolitiken bör möjliggöra den gröna omställningen och vara en del i att säkra livsmedelsförsörjningen i händelse av kris eller krig, men den ska inte hålla den fossila ekonomin under armarna.

Herr talman! Jag går vidare till ett annat område. Forskning och innovation är en viktig del av jordbrukspolitiken och också avgörande för att vi ska klara den gröna omställningen, inte minst inom jordbruket.

Vi vill se nya EU-gemensamma regler för GMO och NGT. På så sätt kan vi få ett mer klimatvänligt jordbruk. Med modern teknik kan skördarna öka samtidigt som markanvändningen och användningen av bekämpningsmedel kan minska. Vi vill se liberaliserade regler i Europa så att vi kan spara på jordens resurser och samtidigt stärka jordbrukets motståndskraft, särskilt mot klimatförändringarna. Dagens restriktiva hållning försvårar för forskare i EU gentemot andra delar av världen, och det är problematiskt.

Herr talman! Den politik som förs behöver gynna livsmedel av hög kvalitet. Svenska bönder producerar just livsmedel av hög kvalitet, med god djuromsorg. Man visar stor miljöhänsyn, och svenska bönder måste kunna konkurrera på rättvisare villkor.

Vi vill också se kraftiga begränsningar av långa djurtransporter i EU. Detta är ett område där Europaparlamentet under nästa mandatperiod verkligen behöver leverera, och kommissionen behöver skärpa sig och se till att öka takten i djurskyddsarbetet. Här har man inte levererat under de år som gått, och det är väldigt synd.

Vi vill också att EU:s veterinärmyndighet ska fungera som ett matens och märkningens FBI. De behöver resurser och sanktionsmöjligheter för att säkerställa att alla EU-länder följer regler kring djurskydd, livsmedelssäkerhet och förbud mot antibiotika för friska djur. Det är något som skulle stärka svenska bönders ställning om bönder i andra länder behöver leva upp till strängare krav.

Herr talman! När jag nu är inne på djurskydd kan jag inte låta bli att ta upp betesrätten, en fråga som redan har lyfts här i kväll. Nu framförs återigen tankar om att slopa beteskravet, det vill säga att ta bort kornas rätt till bete. Argumenten handlar om att göra djurhållningen mer lönsam.

Sedan 1988 får alla mjölkkor i Sverige vistas utomhus och beta grönt gräs under somrarna. Mular som är skapta för att beta måste också få göra det. En slopad betesrätt skulle vara helt fel väg att gå. Alla svenska kor ska få vara ute och beta grönt gräs i naturlig miljö. Det är en kvalitetsstämpel för svenskt jordbruk. Svensk mjölk är synonymt med betande kor.

Herr talman! Ja, svenska djurskyddsregler medför i vissa fall ökade produktionskostnader. Men djurvälfärd måste få kosta. Att försöka öka konkurrenskraften genom att försvaga djurskyddet är helt fel väg att gå. Här måste vi vara djurens röst.

Det är i stället EU-lagstiftningen som måste skärpas. Det europeiska djurskyddets miniminivå måste höjas och bli mer som den svenska. Då stärker vi inte bara det svenska jordbrukets ställning - vi gör även livet för djuren i resten av Europa bättre. Här, mina vänner, finns det mycket att göra.

Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd för alla djur på europeiska bondgårdar. Den liberala EU-parlamentarikern Marit Paulsen ledde på sin tid arbetet med att få till stånd en europeisk djurskyddslag för minskad antibiotikaanvändning och ökad djurvälfärd. Den satte en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Den har gjort stor skillnad, men arbetet måste fortsätta.

Vi liberaler vill ha ett starkt djurskydd i EU. Vi vill att alla kor ska få beta utomhus.

Avslutningsvis: Med ett starkare Europa får vi ett starkare Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker nog att ledamoten ändå talade lite runt frågan och undviker att svara. Men jag uppskattar ändå att ledamoten inte stänger dörren helt.

För mig är en viktig aspekt i vargfrågan att få till en ökad samexistens när det gäller människor, varg, lantbrukare och jägare. Man måste hålla många dörrar öppna för att få till den samexistensen. Om vi ska ha varg behöver vi sänka konfliktnivån när det gäller varg. Vi behöver också stärka lantbruket.

För mig och Liberalerna skulle en flytt hit av vargar vara en klok väg, och det gäller att ha den dörren öppen. Då kan man få en ökad genetisk variation med färre individer och en livskraftig vargstam. Ledamoten får gärna säga något mer i frågan.

Herr talman! Tack, ledamoten Oscarsson, för ett brandtal för svensk livsmedelsproduktion! Det är härligt att höra engagerade inlägg i kammaren.

Jag tänkte fokusera lite på det ledamoten sa om vargen. Det är ett ämne som har dykt upp i två tidigare debatter här i vår, men det är ständigt aktuellt. Jag delar bilden att det är bekymmersamt att djurhållare påverkas i så hög grad av rovdjursangrepp. Det är särskilt relevant nu när vi ser att vargen flyttar söderut i Sverige, till områden där det finns mycket tamboskap, och att det innebär stora problem. Här är det viktigt att man har en aktiv och hållbar förvaltning med en väl avvägd licensjakt och en effektiv skyddsjakt, och där ser vi också att regeringen arbetar dedikerat för att få till ett bra system.

Kristdemokraterna propagerar ofta för att minska vargstammen, det vill säga minska antalet vargar, men samtidigt vill man ha en livskraftig stam. Vi i Liberalerna tycker att det är viktigt att vi har varg i Sverige, men det ska fungera på ett hållbart sätt. Därför blir min fråga till ledamoten om ledamoten ser det som ett alternativ att flytta hit vargar från andra delar av världen för att öka den genetiska variationen och på så sätt kunna hålla nere antalet individer men ändå ha en livskraftig vargstam.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern. Det är en uppföljning av en fråga jag ställde tidigare i år och gäller avvecklingen av minkfarmerna.

Inga domesticerade djur har valt sin tillvaro. Det har i stället vi gjort åt dem, och det innebär att vi har ett stort ansvar för hur vi hanterar dem. Det är upp till oss att se till att de har det bra och att de får utlopp för sina naturliga beteenden.

Vi ska vara stolta över det svenska djurskyddet. Det är en av de starkaste konkurrensfördelarna för svensk livsmedelsindustri, för att bara nämna något. Det måste vi värna och stärka.

Jag är genuint glad över att vi nu ser ett slut på pälsindustrin i Sverige. Men jag väntar på att få fira på riktigt, så min fråga till landsbygdsministern är: Hur går det med avvecklingen - kommer vi att få se den sista minkfarmen stängas innan årets slut?

Herr talman! Det var högt och lågt i ledamotens anförande, men jag ska försöka svara kort och koncist.

Inför riksdagsvalet 2022 var Liberalerna tydliga med att vi kan samtala med alla för att komma framåt. Det gjorde vi. Det ledde fram till det samarbete som finns i Sveriges riksdag i dag. Det var inte oväntat för väljarna. Man visste vad man röstade på när man röstade på Liberalerna. Det här är ett resultat som vi såg framför oss. Vi tar ansvar för Sverige. Vi tar tag i stora samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

När det gäller Europaparlamentet är det inte den situationen. Där ser strukturen annorlunda ut. Där ser vi inte framför oss ett samarbete med den grupp som Sverigedemokraterna ingår i.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

För alla som är lite insatta i europeisk politik och den politik som förs i Europaparlamentet finns inga frågetecken när det gäller hur vi ser på ett samarbete med Sverigedemokraterna och deras grupp i Europaparlamentet. Det är inget vi strävar efter, och vi är ofta en stark motpol till den politik de för. Under denna mandatperiod har den liberala gruppen i Europaparlamentet ofta varit tungan på vågen, och det hoppas vi kunna fortsätta att vara.

Vår ambition är att fortsätta driva en liberal mittenpolitik. Vi har inga ambitioner att stödja vare sig partier på vänsterkanten eller partier på högerkanten i Europaparlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! Nu debatterar vi ett betänkande där vi blickar bakåt, med särskilt fokus på det svenska ordförandeskapet. Men precis som många före mig tänkte jag ta mig friheten att även blicka lite framåt.

Men först en tillbakablick. Målet med det svenska ordförandeskapet var att göra Europa lite säkrare, grönare och friare, och det lyckades vi med.

Omfattande stöd säkrades till Ukraina i dess kamp mot Rysslands fruktansvärda anfallskrig. Vi enades om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina, introducerade flera nya sanktionspaket mot Ryssland, tog initiativ till att frysa ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad och förhandlade fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott.

Vår liberala klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog världens mest ambitiösa klimatpaket i mål. Fit for 55 har förändrat spelplanen för klimatpolitiken, och EU har tagit på sig ledartröjan i klimatfrågan.

Sverige satte genom sitt ordförandeskap fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft och produktivitet, inte minst genom att kraftfullt driva på för fortsatt global frihandel i en tid då protektionismen åter gör stora landvinningar - och detta är något regeringen fortsätter att driva på.

Mycket är gjort, men mer finns att göra när vi blickar framåt.

Herr talman! Demokrati är en färskvara. Europas liberala värderingar är fortsatt hotade, och partier till både höger och vänster vill försvaga Europasamarbetet. Men ett starkare Europa är en förutsättning för ett starkare Sverige. Ukraina måste vinna mot Putin, och både Sverige och EU måste fortsätta att öka stödet till Ukraina till dess att den sista ryska soldaten har lämnat landet. För att detta ska ske behövs gemensamma uppköp av försvarsmateriel och ännu fler och effektivare sanktioner samt att ryska tillgångar i Europa beslagtas och kanaliseras till återuppbyggnad, att importen av olja och gas från Ryssland upphör och att EU agerar internationellt för att stoppa den ryska skuggflottan i Östersjön. Ukraina måste också välkomnas in i den europeiska gemenskapen - för Ukrainas och hela Europas frihet.

Herr talman! I Europa ska mänskliga rättigheter och den liberala demokratin vara en självklarhet. Samtidigt ser vi hur utvecklingen i flera länder, inte i bara Ungern utan även i Slovakien, går åt fel håll. Vi måste därför utrusta EU med de verktyg som krävs för att säkerställa respekt för demokratin och rättsstatens principer.

Den grundläggande rätten till fri och säker abort ska vara garanterad i alla EU-länder. En kvinna ska ha rätt att välja oavsett om hon bor i Malmö eller på Malta. Rätten till abort måste grundlagsskyddas på EU-nivå.

Herr talman! Det är tillsammans vi kan göra störst skillnad. Så har det varit historiskt, och så är det även när vi blickar framåt.

Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd på alla europeiska bondgårdar. I en tillbakablick lyser den liberala EU-parlamentarikern Marit Paulsens stjärna starkt i denna fråga. Hon ledde på sin tid arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag. Den satte en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Men arbetet fortsätter. EU-lagstiftningen måste skärpas så att det europeiska djurskyddets miniminivå höjs och blir mer som i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Herr talman! EU ska fortsätta att vara världens främsta klimatorganisation. För att det ska bli verklighet är Fit for 55 ett bra steg på vägen, men mer kan göras. Klimatambitionerna måste växlas upp, och ännu fler satsningar på kärnkraft, sol, vind och vatten behöver göras i hela Europa. Här måste alla EU-länder axla sitt ansvar, och därför har Liberalerna föreslagit att EU-kommissionen ska få mandat att stoppa nedläggning av säker kärnkraft i EU:s medlemsländer. Kärnkraftsskeptikerna ska inte styra den europeiska klimatpolitiken.

Herr talman! Precis som många redan varit inne på är det mindre än en månad kvar till Europaparlamentsvalet. Det är med stor oro jag ser hur de högerpopulistiska krafterna i Europa växer sig starkare. Det finns partier som vill se ett tak för stödet till Ukraina, begränsa hbtqi-personers rättigheter och riva upp EU:s mest ambitiösa klimatpaket någonsin.

Slutligen: Till hösten väntar det ungerska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Ungern har en regering som inte bara sluter avtal med diktaturen i Peking och sviker Ukraina utan som i praktiken även motsätter sig de värden EU vilar på. En relevant fråga att ställa sig är om Viktor Orbán kan tillåtas bära det tunga ansvaret att leda EU:s arbete i en tid då så mycket står på spel. Om friheten i Europa ska försvaras måste sådana krafter bekämpas och Europasamarbetet fördjupas. Ett starkare Europa ger ett starkare Sverige.

(Applåder)