Elin Nilsson

Herr talman! Skogen är jordens lungor och naturens skafferi. Den är kanske den största behållningen med att bo på landsbygden och Sveriges viktigaste tillgång. Den är en plats för rekreation, jakt, naturupplevelser, fantastiska ekosystem, biologisk mångfald, arbete, företagande och förvaltande av tidigare generationers slit.

Många av oss känner ett starkt band till skogen. Vilka värden var och en av oss värderar högst varierar med all säkerhet. För vissa är skogen en plats man besöker när man lämnar stadens brus för att söka återhämtning, för andra är den platsen där man vandrar på stigar upptrampade av tidigare generationer. Oavsett det är skogen och skogspolitiken något som berör och engagerar.

Herr talman! Att skogen är viktig för både den svenska ekonomin, den biologiska mångfalden och klimatet vet vi alla. Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Så står det i Skogsvårdslagens portalparagraf. Skogspolitiken vilar på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet. De ska vara just jämställda och inte ställas mot varandra.

Herr talman! Skogen och all rikedom den ger har haft stor betydelse för framväxten av det land vi i dag lever i. Skogen har gjort Sverige rikt. Skogen fortsätter skapa välstånd. Den är en viktig del av svensk export. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för ett hållbart skogsbruk.

Det svenska skogsbruket är väl ansett internationellt. Att det anses hållbart och är hållbart är kritiskt för omvärldens vilja att handla med Sverige. Därmed är det viktigt för svensk ekonomi. Krasst kan man väl säga att ett skogsbruk som tar stor miljöhänsyn och har stort fokus på hållbarhet stärker svensk skogsindustri.

Herr talman! De näringar som är kopplade till skogen har inte bara stor betydelse för svensk export. De är också otroligt viktiga för den svenska landsbygden. Ett livskraftigt, hållbart skogsbruk är avgörande för en levande landsbygd. Många av de företag som är verksamma utanför städerna har på ett eller annat sätt en koppling till skogen.

Som bekant är det just företagare och entreprenörer som skapar jobben. Det är jobb som många gånger är avgörande för att människor som bor på landsbygden ska kunna bo och verka just där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik

Skogen är också en viktig del av många svenskars privatekonomi. Många skogsbruk bedrivs småskaligt och långsiktigt. Många gånger får man del av det som förvaltats under lång tid, och ofta sköter man skogen med samma långsiktiga ansats som tidigare generationer.

Herr talman! Vi har vid flera tidigare debatter här i kammaren under våren talat om vikten av biologisk mångfald och välmående ekosystem. Det behöver vi göra även i den här debatten, som många har framhållit före mig. För att jordens ekosystem ska må väl krävs just biologisk mångfald.

Skogen behöver brukas så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan finnas kvar. Många skogsägare tar ett stort ansvar. Om man ser det i ett bredare perspektiv är de produkter som kommer från skogen avgörande för den gröna omställningen. De produkterna och all råvara tas ut från skogen. Det behöver göras på ett sätt som samtidigt tar hänsyn till naturvärden och biologisk mångfald.

Skogspolitiken, som vi debatterar här i dag, är viktig och central i arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald och livsviktiga ekosystem. Här vilar ett stort ansvar på både staten, skogsnäringen och skogsägarna. Det finns ett ansvar att bevara den biologiska mångfalden och att slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Vi behöver se till att värdefulla skogar kan skyddas. Skogsbruket ska vara effektivt och skonsamt.

Herr talman! Avslutningsvis: Utan allt det skogen ger, allt det jag har räknat upp, stannar Sverige. Likafullt gäller samma sak för miljön och den biologiska mångfalden. Utan välmående, välfungerande ekosystem, vad har vi för Sverige då?

Därför behöver vi ständigt ha fokus på att hitta en balans mellan produktionsmålet och miljömålet. Båda är lika viktiga.

(Applåder)

Herr talman! Fiskeripolitik är ett ganska nytt område för mig, men det är såklart ingen nyhet att läget i Östersjön är kritiskt. Tillståndet måste förbättras i vårt innanhav. Vi måste ta bättre hand om Östersjön.

Är då läget i Östersjön den enda fråga inom det område vi debatterar i dag som förtjänar att lyftas fram? Nej, men det är nog den mest brådskande. Vi vill ju att ekosystemet ska blomstra och att havet ska må bra.

Östersjön är särskilt känslig både för människors påverkan och för klimatförändringar. Arbetet för att rädda Östersjön och fiskbestånden kräver att vi arbetar nationellt, tillsammans med våra grannländer och inom EU. Precis som vi redan hört vid ett flertal tillfällen här i kväll är situationen för fiskbestånden i Östersjön oroande. Fisket måste begränsas till vad bestånden tål.

Vad ska vi då göra för att förbättra situationen? Jag sitter absolut inte på något sätt inne med alla svaren, men det finns en del frågor man kan ställa sig i sammanhanget.

Är det till exempel oproblematiskt att trålning förekommer? Nej, det är det inte. Är trålning per definition alltid dåligt? Nej, det har vi också hört här i kväll att det inte är. Har Sverige som land ett ansvar för vad vi gör med den del av fisket som vi styr över? Ja, såklart, i allra högsta grad. Krävs det åtgärder på internationell nivå för att få till förändring på riktigt? Ja, självklart.

Är EU:s fiskeripolitik sund och välfungerande? Nja, den lämnar nog en del övrigt att önska i vissa delar. Är jag ändå övertygad om att EU är rätt forum för att driva på för förändring? För mig som liberal vore det konstigt att säga något annat. Det är nämligen först när fisket blir hållbart på alla nivåer som vi kan få till förändring på riktigt.

Är EU:s fiskeripolitik något som Sverige bör jobba med för att förbättra framgent? Ja, verkligen, både i Europaparlamentet och i jordbruks och fiskerådet. Detta är frågor som måste lyftas fram på internationell nivå.

Fler frågor: Är det försvarbart och oproblematiskt att ta upp stora mängder fisk ur ett hav i obalans för att göra djurfoder? Den frågan är säkert mer komplex än vad jag har greppat, men det är svårt att svara ja på den. Är fisket det enda som påverkar balansen och bestånden i vårt innanhav? Nej. Behöver vi fortsätta jobba för att minska övergödningen? Ja. Behöver vi säkra fria vandringsvägar för de arter som vandrar upp i älvar och vattendrag? Ja, det behöver vi göra.

Och, herr talman, är det inte i sammanhanget på sin plats att nämna det småskaliga lokala fisket, vars utövare jobbar hårt för att få verksamheten att gå runt? Jo, självklart. Det är i mångt och mycket just för att värna den delen av fiskenäringen som vi behöver få ordning på fiskbestånden i Östersjön. Det lokala småskaliga fisket är viktigt för det lokala näringslivet, för vår livsmedelsförsörjning och för vår gemensamma beredskap.

Slutligen, herr talman: Är läget i Östersjön en fråga som jag och mina liberala kollegor kommer att fortsätta hålla ögonen på och jobba för att få till en förändring i? Otvetydigt ja!

Fru talman! Vi är väldigt nöjda med de satsningar som görs på återvätning av våtmarker. Men vi ser att det skulle behöva ske snabbare, mer skyndsamt. Där har ansvariga myndigheter ett arbete att göra. Man kan känna viss frustration över att det inte levereras mer. Det beror lite på vilken myndighet man tittar på, men här skulle myndigheterna behöva göra mer.

När man lägger en budget får man alltid prioritera. Men jag delar uppfattningen att om man skyddar miljö är det viktigt att också avsätta pengar till att sköta den. Vi skulle gärna se att mer pengar avsätts i framtiden.

Fru talman! I höstas lade vi fram den näst mest ambitiösa miljöbudgeten genom tiderna. Vi har höga miljö- och klimatambitioner, och det kommer vi att ha under hela mandatperioden.

När det gäller myndigheter, tilldelade medel och handläggningstider är det inte automatiskt så att mer pengar gör att en myndighet jobbar snabbare och mer effektivt. Det kan jag dela med mig av, som har jobbat på myndigheter i över tio år. Det är oftast mycket annat som också kan göra att myndigheter kan korta sina handläggningstider. Här finns det också ett arbete att göra som inte är kopplat till pengar ute hos samtliga länsstyrelser i landet, för processerna behöver bli mer effektiva. Den bilden delar jag med ledamoten.

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Järrebring!

Jag delar såklart bilden att det är viktigt att jobba för kortare, mer effektiva och alltid rättssäkra tillståndsprocesser. Det är ett problem som ofta lyfts av intresseorganisationer, av företag och av dem som vill få tillstånd. Jag tror att vi alla blir kontaktade angående detta och att vi också delar bilden att det behöver ske.

När det gäller resurserna har vi lagt fram en ansvarsfull budget utifrån det läge som råder. Det är en stram budget baserad på hög inflation, lågkonjunktur och höga elpriser. Vi tar ansvar för Sverige genom att lägga fram en budget som är restriktiv. Den innebär att alla myndigheter kanske inte alltid får samma medel som man har fått tidigare. Då får man fundera på hur man ska hantera det. En myndighet kan inte heller räkna med att alltid få samma medel.

Myndigheter kan dock styras på andra sätt än bara genom ekonomiska medel. För regeringen och för oss i regeringsunderlaget är det viktigt att tillståndsprocesserna kortas, och då kan vi vara tydliga mot länsstyrelserna på annat sätt.

Fru talman! Nu står vi här och ska debattera igen. Den här gången gäller det övergripande miljöfrågor. Det är brett, kan man konstatera.

Jag tänkte fatta mig ganska kort och uppehålla mig mest vid torvfrågan. Det är kanske föga förvånande för församlingen här med tanke på att den har en ganska stark koppling till regeringens satsningar på återvätning av våtmarker.

Våtmarkerna - alltså de som inte har blivit torrlagda - lagrar växthusgaser. Torrlagda våtmarker, däremot, släpper ofta ut desamma. Sedan mitten av 1800-talet har över 2 miljoner hektar våtmark torrlagts i Sverige. Den satsning som nu görs på återvätning gör alltså stor nytta.

Men nu är det inte återvätningen jag ska lägga min tid här i talarstolen på, utan jag tänkte ta upp torvbrytningen. Torvbrytning har stor klimatpåverkan. Vi i Liberalerna anser att den behöver minskas för att på sikt fasas ut. Torv i utdikade marker bryts sakta ned och avger koldioxid. När torven bryts för att eldas, vilket som väl är inte är så vanligt längre, eller när den blir odlingsjord eller används på annat sätt påskyndas utsläppen.

I dag används som sagt väldigt lite torv för el och värme, och det är bra. I stället har dock produktionen av odlingsjord ökat, vilket innebär att jorden man köper och bär hem till trädgården har ganska stor klimatpåverkan. Detta behöver trädgårdsentusiaster som jag själv bli varse. Det är inte automatiskt bra för traktens bin, fåglar och djurliv att trädgården är full med blommor om man planterar dem i jord som innehåller en massa torv.

Torven är för många en okänd klimatbov. Stora delar av Sveriges yta består av torvmark, och stora arealer torvmark har historiskt dikats ut, precis som jag nämnde, för att ge plats för jordbruket. Mycket av den marken täcks i dag av skog. Det var säkert rätt beslut då. Det var säkert nödvändigt för Sveriges utveckling. Nu står vi dock i ett annat läge.

Torv består som bekant av växtdelar som ansamlats under tusentals år och som inte kunnat förmultna i den våta marken. När den dikas ut, vattnet försvinner och torven kommer i kontakt med syre startar en nedbrytning som avger stora mängder koldioxid. Detta är mycket problematiskt, för klimatgasutsläppen de närmaste årtiondena måste minska mycket påtagligt.

I det betänkande vi debatterar i dag behandlas en motion där det anförs att det de senaste åren har blivit svårare att bryta torv efter en lagändring - 2017 tror jag att det var - och att denna utveckling behöver vändas. Syftet med motionen är alltså att göra det enklare att få tillstånd att bryta torv. Detta avstyrks av utskottsmajoriteten, vilket jag tycker är bra. Om det skulle genomföras, om det skulle bli enklare att bryta torv, skulle det få stor påverkan på klimatet.

Fru talman! Torvbrytningen behöver, precis som jag sa tidigare, minskas ordentligt och på sikt fasas ut. Att driva på för ökad torvbrytning är i mitt tycke helt fel väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Herr talman! Ja, Liberalerna är verkligen Sveriges mest EU-vänliga parti. Vi ser verkligen kraften i det gemensamma samarbetet, i att på gemensam nivå arbeta fram åtgärder som brett får effekt på miljön.

Sedan finns det alltid avvägningar att göra. Man behöver anpassa regelverk till nationell nivå. I vårt samarbete i regeringsunderlaget har vi diskussioner om det här hela tiden, och Liberalernas ingång är att vi behöver jobba för ett starkt miljöskydd.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Att bekämpa invasiva och främmande arter är prioriterat för regeringen. Man bedömer att det behövs förbättringar av insatserna för att de ska bli mer effektiva. Den satsning som fanns med när vi tillträdde och fick regeringsmakten har löpt ut. Jag kan inte svara på varför man inte fortsatte den, men precis som vi har hört här tidigare var det snabba puckar.

Vi står också inför ett ansträngt budgetläge och gjorde det i det läget. Men att bekämpa invasiva och främmande arter är en prioriterad fråga. Både Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter jobbar med den frågan.

Fru talman! Vi har lagt fram en stram budget som tar hänsyn till hög inflation, lågkonjunktur och höga elpriser. Trots det lade vi i höstas fram den näst högsta klimat- och miljöbudgeten någonsin.

Det ledamoten säger om att vi inte satsar på skötsel av natur och miljövård stämmer inte riktigt. Inom den vårändringsbudget som precis har presenterats satsar vi faktiskt 40 miljoner kronor extra på detta. Det är ett anslag som bland annat ska användas till utgifter för just skydd och bevarande av värdefull natur.

När man väl finner att ett område är värt att skydda är det också, precis som ledamoten lyfter, viktigt att det sedan finns pengar till skötsel. Detta är viktigt för att bevara de värden som finns där och för acceptansen och förståelsen för att man skyddar natur. Nu ser vi också en sådan satsning i vårändringsbudgeten.

Fru talman! Nu befinner vi oss här i kammaren igen för ytterligare en debatt i den långa raden av debatter kopplade till arbetet i miljö- och jordbruksutskottet. Vi hanterar väldigt många mycket viktiga frågor under ett år i riksdagen. Men det är nog få frågor som är viktigare än den vi debatterar i dag, nämligen den om den biologiska mångfalden. Varför är det då så? Varför är just detta så viktigt? Jo, för att välmående ekosystem med rik biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden.

Fru talman! För att tala klarspråk: I en värld utan bin får vi ingen mat. Vi måste värna och vårda pollinatörerna. Den biologiska mångfalden är avgörande för att vi ska få mat att lägga på tallriken, för att det ska finnas frisk luft att andas och rent vatten att dricka och för att samhället vi lever i ska kunna stå emot de katastrofer och konsekvenser som klimatförändringarna för med sig.

Vi ser återkommande rapporter om att den biologiska mångfalden minskat och att detta sker i en oroande hög hastighet. Alldeles för många arter är hotade. Obalansen i naturen är på tok för stor på alldeles för många platser. Det är vårt gemensamma ansvar att göra något åt detta. Vi måste skydda djur och växter och jobba för ekosystem i balans. Förlorar vi den biologiska mångfalden förlorar vi livsviktiga och oersättliga ekosystem, tjänster som både vi som enskilda individer och samhället i stort är beroende av för att fungera. Vi måste lämna över välmående ekosystem och en värld i ekologisk balans till kommande generationer. Vi kan bara gissa vad framtiden kommer att behöva från naturen. Därför är denna fråga så viktig.

Fru talman! Om vi vill bromsa klimatförändringarna krävs biologisk mångfald. Här behöver vi ta ansvar. Vad gör vi då konkret? En viktig satsning är den på återvätning av våtmarkerna. Våtmarker lagrar växthusgaser. Den utdikning som har skett under historien har tjänat sitt syfte, men den har också medfört konsekvenser. Nu ser vi att utdikningen leder till stora utsläpp. Över 2 miljoner hektar våtmarker har torrlagts sedan mitten av 1800-talet. Det är såklart bekymmersamt. Genom den satsning som görs på återvätning gör vi nytta. Satsningen är bra för att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållningen, öka tillskottet av grundvatten, minska klimatpåverkan och övergödning och förbättra markens förmåga att binda kol. Särskilt viktigt att lyfta just i dag är att den är bra för den biologiska mångfalden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Fru talman! Liberalerna är som bekant Sveriges mest Europavänliga parti. Att som liberal stå här i kammaren på självaste Europadagen i en debatt som rör miljön utan att nämna något om EU, världens främsta miljöorganisation, skulle nog vara snudd på tjänstefel. Det nationella arbetet för biologisk mångfald är till stor del beroende av internationella konventioner och avtal och gemensamma EU-regelverk. Precis som har sagts här i talarstolen tidigare i kväll känner naturen som bekant inga nationsgränser. Globala utmaningar kräver ett starkt gränsöverskridande samarbete, både för att man ska kunna sätta gemensamma mål och för att de länder som tar ansvar inte ska hamna i sämre konkurrenssituationer. Här spelar EU-samarbetet en avgörande roll. I de handelsavtal som EU sluter med omvärlden väger ömsesidiga klimatåtgärder allt tyngre. Det är bra. Det är bara tillsammans med andra som vi kan lösa de riktigt stora frågorna.

Fru talman! Tillsammans är vägen framåt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågan! Det är alltid bättre att agera innan ett problem uppstår än efteråt. Förebyggande åtgärder är absolut välkomna och bör prioriteras. Jag kan inte lova kronor och ören just nu, men precis som ledamoten säger är det viktigt att ge lantbrukare det stöd de behöver för att skydda sina djurpopulationer.

En annan del i detta är att se till att skyddsjakten fungerar, att den är snabb och att handläggningen är effektiv när problem uppstår, så att man kan hindra att det blir fler attacker på tamboskap.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 april.)

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för frågorna! Liberalerna har inte bytt fot. Vi har inte ändrat oss. Vår ingång i diskussionerna är fortfarande densamma.

Men låt mig i sammanhanget också säga - jag vet inte hur tydligt det har uttryckts tidigare - att när en rovdjursstam växer till sig så mycket som vargstammen gjorde i vissa områden ser även vi att det kan finnas behov av licensjakt. Vi stod också bakom den jakt som bedrevs i vintras. Sedan får man såklart efteråt utvärdera vad det har fått för effekter på vargstammen. Men när det är ett högt rovdjurstryck som påverkar viltstammarna och lantbrukarna lokalt kan det finnas behov av licensjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan! Vi delar engagemanget för söndagssteken, märker jag. Jag är också uppvuxen med älgkött, primärt. Det var en lyx när man fick äta nötkött - så illa var det.

Till din fråga: Jag ser också problemen med att det har varit ett hårt tryck på älgstammen eftersom det har funnits många vargar. Jag bor själv i ett av de vargrevir där det bedrevs licensjakt under vintern. Man sköt tre av sex vargar, tror jag. Innan dess fanns det väldigt få älgar i området. Nu när man rör sig i skogen kan man faktiskt se att de har börjat komma tillbaka, så frågan är om vargarna hade tagit älgarna eller om älgarna hade flyttat; det får experterna uttala sig om.

Liberalernas ingång i denna fråga är först och främst att vargen är en viktig del av den svenska faunan, och vi tycker att stammen ska ha en gynnsam bevarandestatus. Vi ingår ju i ett regeringssamarbete där det pågår ett arbete kring denna fråga och är en del av de diskussionerna. Vi säger inte att vargstammen ska ned till exakt 170 vargar. Antalet bör baseras på vetenskap. Stammen bör vara livskraftig. Något exakt antal får du alltså inte av mig.

Fru talman! Vi lever i ett land fullt av naturälskande människor. Vi är många som söker lugnet i naturen och som finner tillvaron otillräcklig om vi inte får möjlighet att spendera tid i skogen - för lugnet i skogen är svårt att finna någon annanstans.

Vi är många som gör vad vi kan för att vårda och värna vår natur, och för många är detta starkt kopplat till just jakten, som vi debatterar här i dag. För många är jakt en viktig del av livet. Det är mycket mer än bara ett fritidsintresse - det är en del av en livsstil.

Jakten ger människor möjlighet att komma nära naturen och samtidigt göra en viktig insats för naturvården. Jakten bygger broar mellan generationer, skapar samhörighet och för en viktig del av vårt gemensamma kulturarv vidare. Jakten är en viktig del av livet på landsbygden och, fru talman, även en viktig del av förvaltningen av sunda viltstammar. Den är en viktig del av naturvården. Den insats den svenska jägarkåren gör förtjänar att lyftas.

Med jakten och viltvården följer viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Det handlar om att hålla vildsvinsstammen i schack och att förvalta älgstammen på så sätt att betesskadorna begränsas samtidigt som det finns tillräckligt många älgar att skjuta för att kunna ta hem mat från skogen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Det handlar om att hålla viltstammarna på en bra nivå så att trafikolyckorna inte blir för många och att bistå med eftersök när olyckan väl är framme.

För mig personligen är jakten starkt förknippad med att det finns söndagsstekar att tillaga och med trevlig samvaro över en god måltid.

Listan med exempel kan göras lång, men jag ska inte förlänga den här debatten mer än nödvändigt.

Jag tillåter mig dock att uppehålla mig något vid just den där söndagssteken, vid viltköttet. Viltkött är ett alldeles ypperligt livsmedel; det är nyttigt, gott och hållbart. Och det är en resurs som vi kan utnyttja på ett bättre sätt.

I den tid vi lever i behöver vi tänka nytt och använda våra gemensamma resurser klokt. Vi behöver tillvarata de livsmedel som finns på ett bra sätt. Här finns det många drivna entreprenörer som gör viktiga insatser. De tänker nytt och driver på utvecklingen, och de jobbar med kött från vilt som man inte alltid nödvändigtvis tar hand om som mat.

Ett spännande exempel, fru talman, som jag för ett tag sedan fick ta del av är en entreprenör i södra Sverige som förenar sina stora intressen i livet, jakt och matlagning. Han jobbar med att ta till vara kött från vildgäss. Gässen skapar stora problem för jordbruket i området, och därför jagar man dem. Detta kött är ofta en outnyttjad resurs. Här görs alltså ett arbete med att förädla köttet till goda maträtter - ett spännande arbete att följa och en viktig väg som fler behöver slå in på.

Just detta sätt att tänka - att ta ett problem och skapa möjligheter - är en viktig ingrediens i arbetet med att skapa en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Och det är ännu ett exempel på hur entreprenörer och företagare driver utvecklingen i samhället framåt.

Fru talman! Jag stannar där och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Det finns en stor vilja hos många av oss att påverka och minska vår egen klimatpåverkan. Det är en del av mångas dagliga liv att vara miljö- och klimatmedveten. Det är helt enkelt en livsstil - något som finns ständigt närvarande. Det handlar om att välja mat som har mindre klimatpåverkan. Det handlar om att äta upp maten man bär hem. Det handlar om att sopsortera. Det handlar om att man lagar, säljer, skänker bort, köper secondhand om det är möjligt och väljer att åka mindre bil eller väljer mer klimatsmarta alternativ.

Detta gäller inte bara privatpersoner utan även civilsamhället och offentlig sektor. Alla måste vara med och bidra. Det här är en välkommen och helt nödvändig utveckling. Fler måste välja denna väg, och det måste vara lätt att göra rätt. Slöseriet med jordens resurser är stort, och vi måste tillsammans minska ödslandet.

Trots att många väljer att prioritera hållbarhet framför pris bygger vår konsumtion fortfarande till stor del på slit och släng. Det är onekligen problematiskt med tillverkare som medvetet designar för kort livslängd på produkter för att kunna sälja mer. Här finns en inneboende problematik eftersom den som äger varan har svårt att påverka varans konstruktion och hållbarhet. Man kan dock se en positiv utveckling där konsumenter i allt större utsträckning nyttjar produkter genom att byta eller abonnera i stället för att köpa. Detta gör att incitamenten för producenterna att ta fram mer hållbara produkter med längre livslängd ökar.

Herr talman! Det är precis det här - att minska slöseriet med jordens resurser genom hållbar konsumtion och smarta affärslösningar - som denna debatt handlar om. För företagen handlar det om att ställa om från att sälja så många produkter som möjligt till att erbjuda produkter med lång livslängd och produkter som är uppgraderbara. Digitaliseringen och delningsekonomin banar väg för dessa nya konsumtionsmönster. Marknadsekonomi och tillväxt driver utvecklingen framåt. Det är viktigt att denna utveckling främjas och inte hindras. Utvecklingen måste hela tiden gå framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi

Jag tänker försöka att hålla mig kort. Avslutningsvis, herr talman, vill jag passa på att lyfta fram ett fint exempel på cirkulär ekonomi från min valkrets.

När Ukrainakriget inleddes kom det mängder av flyktingar till min hemstad. Där tog kommunen kontakt med civila aktörer - eller rättare sagt fick civila aktörer och kommunen kontakt och började att utrusta lägenheter med secondhandmöbler. Detta blev jättelyckat. Även civilsamhället har en viktig roll att spela i arbetet med att främja den cirkulära ekonomin; det är viktigt att komma ihåg.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.