Carl-Oskar Bohlin

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Den övergripande lärdomen och slutsatsen är att Sverige behöver stärka sin beredskap på en lång rad av plan.

Jag har sedan jag tillträdde i den här rollen varit ytterligt tydlig med att den civila beredskapen börjar med den personliga beredskapen. Och det är viktigt att vara tydlig med att personlig beredskap inte är en prylsport. Det handlar minst lika mycket om mental beredskap för att kunna fungera utanför ett normalläge.

Möjligen tog pandemin Sverige på sängen i många delar. Slutsatserna och erfarenheterna därifrån måste omsättas i den praktiska insikten att vi inte vet hur nästa kris kommer att se ut. Men vi vet att den kommer att komma, och i det sammanhanget är den personliga beredskapen helt central.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Tack, Marcus Andersson, för en mycket angelägen fråga! Jag delar frågeställarens bild av situationen.

Regeringens meddelade under rikskonferensen Folk och Försvar att man nu tar de första stegen för att återaktivera civilplikten inom sektorn kommunal räddningstjänst. Det ska ses i ett bredare totalförsvarsperspektiv.

Regeringen kommer att återkomma vad gäller civilplikten inom andra sektorer. Men det ska också ses som ett uttryck för att vi ser och prioriterar räddningstjänsten som en av de mest angelägna sektorerna att förstärka givet händelseutvecklingen och erfarenheterna från Ukraina.

Införandet av civilplikt i sektorn kommunal räddningstjänst kommer att medge och möjliggöra för tilläggsutbildning av personal för uppgiften räddningstjänst i krig och också repetitionsutbildningar för att personal ska kunna vidmakthålla kompetensen och stärka personalförsörjningen i räddningstjänsten i händelse av höjd beredskap.

Herr talman! Jag tackar Ulf Holm för frågan. Jag delar ledamotens beskrivning av problemet. Sverige befinner sig i en säkerhetspolitiskt mycket svår situation. Vi ser utländska aktörer som bedriver påverkanskampanjer gentemot Sverige på ett sätt som syftar till att misskreditera svenska säkerhetspolitiska intressen, och det är naturligtvis allvarligt.

Det här arbetet kommer naturligtvis att fortsätta bedrivas med kraft från regeringens sida. Vi kommer i närtid att presentera ett förnyat och fördjupat uppdrag för myndigheten i fråga. Vi återkommer till det i närtid.

Herr talman! Tack, Martin Melin, för en mycket angelägen frågeställning!

Det är precis så som Martin Melin antyder, nämligen att för att Sverige ska ha ett motståndskraftigt samhälle och för att förmågan i vårt totalförsvar ska vara hög krävs också kraftiga satsningar på det civila försvaret. Det utgör en mycket grundläggande del av vår motståndskraft, särskilt i en tid då vi i motsats till i kalla krigets miljö har en krigsorganisation i Försvarsmakten som är väsentligt mindre. Det innebär att det finns många nya uppgifter som ankommer på det civila samhället att lösa.

Regeringen går i den innevarande budgeten för 2023 fram med en satsning på nästan 1 miljard mer än den bana som anslogs i försvarsbeslutet 2020. Men behoven är stora, och vi kommer att fortsätta det här arbetet.

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan! Jag gläder mig över den samsyn som tycks finnas kring att det är angeläget att prioritera civilförsvaret och att fortsätta att prioritera det högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det korta svaret är att vi arbetar mycket aktivt med frågan om civilplikt i Regeringskansliet. Utan att föregripa slutsatserna i beredningsprocessen kan jag säga att man kan göra detta i olika steg, och jag tror att det kommer att falla sig naturligt.

Det är alltså enklare att göra det som till exempel föreslås i den nyligen avlämnade utredningen om att skydda civilbefolkningen: att man aktiverar civilplikt för en grupp som har en viss kompetens och därmed redan är utbildad och sedan förstärker med tilläggsutbildningar. Därefter får man återkomma i vidare form kring att aktivera civilplikten bredare och till exempel göra det ur mönstringsunderlaget. Jag vågar lova att det här kommer att ske i olika steg.

Fru talman! Tack, Dan Hovskär, för en mycket angelägen fråga!

Det här är en fråga som ligger under statsrådet Ankarberg Johansson, som har ansvar för sjukvårdsfrågorna. Icke desto mindre vill jag säga att det är, precis som jag nyss nämnde, angeläget att vi ser frågor rörande den civila beredskapen och det civila försvaret i en helhet. I den delen har kommunerna och regionerna en oerhört central roll som vi tyvärr kanske lite grann under lång tid har förbisett.

Det har kommit en utredning på det här området som har mött ganska stark kritik från just SKR. Vår ambition är att kunna gå vidare med olika beredningsåtgärder för att kunna återkomma i samlad form om hur vi ska arbeta med regionernas beredskap. Den är central för att bygga en stark robusthet i det civila försvaret.

Fru talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågan!

Det är precis så som ledamoten Göthberg framhåller. Finland är ett föredöme när det kommer till frågor som rör civilt försvar. Jag avser att se till att vi fördjupar samarbetet med Finland. Jag genomförde min första resa till Finland. Det är naturligtvis inte en slump.

Det viktigaste som jag uppfattar att Finland gör är att man ser frågor rörande civilt försvar i en helhet framför allt kopplat till försörjningsberedskap och försörjningstrygghet. Det handlar om hur man ser på leverantörskedjor.

Man har en mycket intressant modell med Försörjningsberedskapscentralen där man i nära samverkan med näringslivet ser till att lagerhålla och ser till att man har viktiga komponenter och insatsvaror.

Här har nog Sverige en hel del att lära. Jag ser fram emot att få återkomma i förhållandevis närtid om några första steg vi kan ta på vägen att stärka vår robusthet.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Jag delar inte uppfattningen att det inte skulle pågå något arbete. Vi bereder de slutsatser som MSB har levererat till regeringen. Jag kan samtidigt konstatera att vi i denna budget gör en historisk satsning på civilt försvar genom att vi tillskjuter nästan 1 miljard kronor, vilket i klartext innebär att vi nästan fördubblar den takt som sattes i försvarsbeslutet 2020.

Denna uppgift är stor. Jag skulle ljuga om jag sa något annat. Det finns många hål att stoppa resurser och åtgärder i. Men att räddningstjänst har en viktig roll att spela i skyddet av civilbefolkningen är otvetydigt, och vi kommer att återkomma med fler förslag på detta område.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker inte att man ska utesluta det.

Vi kommer nu att titta på detta i seriös ordning. Och vi konstaterar att det kan finnas vita fläckar. I huvudsak är vår skyddsrumsutbyggnad god, men precis som Anstrell påpekar finns det ett glapp. Sedan 2002 har vi inte byggt några nya skyddsrum, helt enkelt därför att vi har levt i en annan tid. Nu behöver vi inse att vi lever i en ny tid och anpassa oss därefter.

Vi kommer att återkomma med förslag även på detta område.

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan.

Jag måste börja med att berömma riksdagsledamoten Anstrell för hennes enträgna arbete i de här frågorna. Det sträcker sig långt bak i tiden - till tiden innan Försvarsberedningen började arbeta mer tydligt med dessa frågor. Stort tack för det!

Det är precis så som påpekas i utredningen att Sverige har en bit kvar att gå. Men vi ska också ta fasta på att vi tillsammans med Finland och Schweiz är de länder i världen som har flest skyddsrumsplatser per capita. Det vi nu måste se till att göra är att helt enkelt säkerställa att platserna finns tillgängliga. MSB har intensifierat detta arbete, och det är någonting som regeringen nu kommer att fortsätta att arbeta med.

Utredningen bereds i Regeringskansliet. Vi kommer att återkomma med förslag för att ytterligare höja vår förmåga, förhoppningsvis i närtid.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Precis som påpekats är civilt försvar egentligen någonting oerhört brett. Det handlar om att få hela samhället att fungera utanför normalläget - ytterst under höjd beredskap eller i värsta fall krig.

Sedan jag tillträdde det här uppdraget har jag, liksom regeringen, varit mycket tydlig med att fastslå vad som är den dimensionerande uppgiften för det civila försvaret. Den dimensionerande uppgiften är krig. Detta är den svåraste utmaning som det svenska samhället kan ställas inför.

I det ligger naturligtvis att vi då också får förmåga att hantera andra typer av samhällskriser, till exempel sådana som är påverkade av klimatet. Det vi nu gör är att satsa ytterligare 1 miljard på åtgärder för att förebygga detta.