Eric Westroth

Fru talman! Ja, att man får behålla åtminstone hälften av varje krona man tjänar är en rimlig nivå. Man kan tycka vad som helst om att betala högre skatter. Socialdemokraterna driver hela tiden på för högre skatter. Jag undrar: Kommer Socialdemokraterna att nöja sig med 100 procents skatt och att alla tjänar lika mycket netto?

Jag har svårt att tänka mig att det blir god tillväxt i Sverige om man inte ser till att hårt arbete, risktagande och utbildning lönar sig, så att människor går lång tid i skolan och får arbeten med hög lön. Det handlar om rättvisa. Det måste löna sig att arbeta, höja sin lön, utbilda sig och ta risker.

Socialdemokraterna vill ha en betydligt högre skattenivå än den nuvarande regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna. Det är väl där den stora skiljelinjen går mellan oss i skatteutskottet.

Fru talman! Sverige står inför stora utmaningar, men vi har också haft viktiga framgångar som ett resultat av målmedvetet politiskt arbete.

Det går inte att förneka att hushållens ekonomi fortfarande är pressad. Det märks i vardagen, i samtal runt middagsbordet och på kontoutdraget i slutet av månaden.

Svensk ekonomi har tagit stryk av en långvarig period av hög inflation, men vi börjar nu se första tecknet på återhämtning. Inflationen har tryckts tillbaka, och det är ingen slump. Det är resultatet av en politik som syftar till att värna svenska hushåll och som prioriterar stabilitet, återhämtning och framtidstro.

Det går kanske inte lika snabbt som vi skulle önska, och ännu har inte alla hushåll fått ta del av förbättringen. Men vi befinner oss i rörelse i rätt riktning. Det är något vi ska ta fasta på. Vi befinner oss fortfarande i en lågkonjunktur. Men vi är inte rotlösa, för vi har en tydlig riktlinje. Regeringen och Sverigedemokraterna har hela tiden haft ett tydligt fokus: att stärka hushållen, stötta återhämtningen och återupprätta arbetslinjen. Det är ingen liten ambition, och det är en nödvändig omställning.

Fru talman! Vi påminns ständigt om de många osäkerhetsfaktorer vi har omkring oss. Vi ser det fruktansvärda fullskaliga kriget i Ukraina. Vi ser konflikterna som blossar upp i Mellanöstern. Vi ser en osäker världshandel där ingen riktigt vet hur relationen mellan USA och övriga världen kommer att utvecklas, inte minst när det gäller tullar och handelshinder. Detta påverkar oss, direkt och indirekt.

Tyvärr har tillväxten i Sverige och i hela EU varit svag samtidigt som USA går starkt framåt. Man kan undra varför. En av orsakerna är EU:s alltmer snåriga och byråkratiska regelverk. Det vet alla företagare som har försökt navigera i dessa regelmassor. Mario Draghi-rapporten blev säkert en intressant ögonöppnare för många inom EU som inte sett konsekvenserna av den ökande byråkratiseringen. Äntligen verkar EU ha insett detta och agerat.

Näringslivet behöver andrum. En av regelförenklingarna skatteutskottet har behandlat i vår är en förenkling av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM. Resultatet är att 90 procent av de företag som annars skulle ha drabbats av denna administrativa börda slipper det samtidigt som 99 procent av utsläppen träffas av avgifterna. För Sveriges del betyder det att 4 300 av de cirka 4 700 som skulle omfattas av CBAM nu slipper CBAM och i stället kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet.

Vi har också behandlat förenklingar kopplade till pelare 2 och den globala minimibeskattningen. Det är förenklingar som lättar något på administrationen och kostnaderna för stora svenska företag.

Detta är avgörande steg för att inte kväva tillväxten i EU i en tid när vi behöver den som bäst.

Men mer måste göras. Det räcker inte med att rätta till gamla fel. Vi måste också se till att nya regler inte skapar nya hinder. Vi förväntar oss att regeringen fortsätter att stå på sig i Bryssel och stå upp för svenska företag, svenska hushåll och svensk konkurrenskraft.

Samtidigt har regeringens ekonomiska politik redan gett tydliga resultat. När andra har pratat om rättvisa har vi levererat lättnader. Jag ska nämna några av dem. Vi har sänkt inkomstskatterna för alla som arbetar, med fokus på låg- och medelinkomsttagare. En genomsnittlig arbetstagare har fått ytterligare cirka 2 600 kronor i skattesänkning i år. Det är pengar som direkt kommer hushållen till del och som spelar roll i vardagen.

Vi har även sänkt den högsta marginalskatten från 55 till 52 procent. Vi är alltså en bra bit på vägen mot det mål som är både rimligt och rättvist: att man ska få behålla minst hälften av varje intjänad extra krona.

Vi har också sett till att kostnaderna för att leva och bo utanför storstäderna inte skenar. En vanlig familj som tankar sin dieselbil betalar i dag drygt 450 kronor mindre per tankning än före valet 2022. Med lägre dieselpriser underlättar vi också för den svenska livsmedelsförsörjningen och för lägre livsmedelspriser. Det ger också lägre transportkostnader och stärkt konkurrenskraft. Sverige är ett stort och glesbefolkat land, vilket innebär att transporter alltid kommer att vara en nödvändighet för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Detta gör verklig skillnad, och det är verklig politik.

Samtidigt har vi även höjt nivån för avdrag för resor till och från jobbet för dem som inte har någon kollektivtrafik att förlita sig på när de ska åka till jobbet. Det tidigare avdraget på 18,50 kronor per mil hade inte förändrats sedan 2007. Nu har vi höjt avdraget till 25 kronor per mil. Det finansierar kanske inte hela bilkostnaden men ger ändå fler möjlighet att ha rimliga kostnader för sina resor till och från arbetet.

Vi har också sänkt skatten på sparande på investeringssparkonto. Nu är det möjligt att spara upp till 150 000 kronor skattefritt. Det här är en reform som inte bara gynnar de redan rika utan även stärker vanliga människors ekonomiska trygghet och motståndskraft. I en tid då många har lärt sig hur snabbt läget kan förändras är möjligheten att lägga undan en slant viktigare än någonsin.

Byggbranschen har också drabbats hårt av en svag efterfrågan, och för att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget har den senaste åtgärden från regeringen varit att tillfälligt höja möjligheten för rotavdrag från 30 till 50 procent.

Fru talman! Vi har gjort mycket, men vi är inte nöjda. Det handlar om att se verkligheten som den är och att fortsätta arbeta oförtröttligt för en politik som sätter svenska folkets ekonomi först – för hushållens skull, för näringslivets skull och för hela Sveriges skull.

Slutligen vill jag tacka fru talmannen och talmanskansliet för ert eminenta sätt att leda debatterna i kammaren. Jag vill också tacka skatteutskottets kansli med personal för ert oförtröttliga arbete med oss ledamöter. Jag vill särskilt tacka skatteutskottets kanslichef, som inom kort kommer att leva livets glada dagar som pensionär. Jag vill även tacka ledamöterna i skatteutskottet för det gångna året och för den goda stämningen även om vi inte alltid tycker lika. Jag önskar härmed alla en riktigt glad sommar.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 21 gällande skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods. Det är verkligen på tiden. I åratal har vi sett samma mönster. Internationella stöldligor åker genom Sverige och gör inbrott på företag, i bostäder, på gårdar, i båtar, i förråd och i fritidshus och lämnar landet i skåpbilar fulla av stöldgods. Det som stjäls är allt från smycken och datorer till motorsågar, gräsklippare, fyrhjulingar och båtmotorer, men också entreprenadmaskiner och bildelar.

Det går fort. På bara några dagar kan ett område ha drabbats av en våg av inbrott. Sedan är tjuvarna borta och har stöldgodset i lasten. Trots att såväl tull som polis vetat vad som pågår har vi inte haft rätt verktyg på plats för att förhindra det. Men nu, fru talman, blir det ändring på detta.

Nu blir det äntligen brottsligt att föra ut stöldgods ur landet genom att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu inför det nya begreppet utförselhäleri som ny brottsrubricering. Brottet kan ge fängelse i upp till två år och vid grovt utförselhäleri fängelse i upp till sex år, enligt straffskalan.

Låt mig för den som inte känner till bakgrunden förklara att Tullverket före år 2021 inte kunde göra särskilt mycket om man i sina kontroller upptäckte misstänkt stöldgods i en bil på väg ut ur Sverige. Om inte polisen hann komma innan färjan lämnade kajen kunde man inte stoppa bilen, inte hålla kvar godset och inte heller hålla kvar föraren.

År 2021 kom förvisso en ny lagstiftning som gjorde det möjligt för tullen att stoppa gods och personer vid misstanke om brott. Det var dock bara om man upptäckte det i den ordinarie kontrollverksamheten. Tullen skulle inte leta aktivt efter stöldgods i den utgående trafiken.

Trots skärpningen hade Sverige redan fått ett rykte bland de internationella stöldligorna om att vara ett land där det är lätt att göra inbrott och lätt att få med sig godset ut. Det säger sig självt att det här har varit ett stort problem – inte minst för människor på landsbygden. Många som bor på landet har verktyg, maskiner, fordon och andra värdefulla saker. Ofta är de på platser som är svåra att ha tillräckliga stöldskyddsåtgärder för och där polisen inte finns nära till hands. När ligorna väl slår till finns det inte mycket som hindrar dem.

Visst är det sant att det som smugglas in i landet, som narkotika och vapen, måste prioriteras i kontrollverksamheten. Det betyder dock inte att vi bara kan blunda för organiserade ligor som systematiskt tömmer svenska hem och företag på värdesaker. Det måste handla om människors trygghet. Samhället måste sätta stopp för den typen av brottslighet.

Det är inte heller bara en ekonomisk förlust. Man beräknar att stöldgods för ett värde runt 1 ½ miljard kronor varje år lämnar Sverige. Det ger också en känsla av maktlöshet och otrygghet att någon brutit sig in och rotat bland ens personliga saker.

Hittills har samhällets svar ofta varit för klent. Under den tidigare regeringen hänvisade man ofta till att det är polisens uppgift att jaga tjuvar och att tullen inte ska göra polisens jobb. Jag tror att flera ledamöter här inne har haft interpellationsdebatter med och ställt frågor till den tidigare finansministern. Vi fick hela tiden svaret att det är polisen som ska jaga tjuvarna och att tullen ska stå vid gränsen och hantera tullar.

Det är naturligtvis en teknisk syn på ansvarsfördelningen, men det är inte en särskilt praktisk lösning. Faktum är att när polisen inte lyckas gripa tjuvarna innan de lämnar landet är tullen vårt sista hopp. Om vi inte ger Tullverket rätt verktyg för att agera har vi gett upp. Det kan vi inte acceptera.

Tänk om vi skulle säga samma sak åt andra hållet: att polisen egentligen inte ska söka efter narkotika och vapen på gatan, för det är ju egentligen tullens ansvar att stoppa det vid gränsen. Det låter ju helt orimligt, så varför skulle vi behandla utförsel av stöldgods annorlunda?

Nu blir det alltså brottsligt att föra ut stöldgods ur Sverige. Det är en enkel och viktig lagändring som kommer att göra skillnad. Vi vet att brotten minskar när risken för upptäckt ökar. Det är ganska självklart.

Tack vare samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringen kommer detta nu på plats. Det blev alltså inte bara tillkännagivanden till regeringen under förra mandatperioden – det senaste våren 2022. Det står även mycket tydligt i Tidöavtalet. På sidan 26 har Tullverket ett eget stycke om sin utökade roll i brottsbekämpningen. I sista meningen i stycket står det att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras. Det är fem ord som när det handlar om rättsuppfattningen i Sverige betyder mycket för dem som drabbas av de internationella stöldligorna.

I tilläggsdirektivet till utredaren år 2023 som det pratades om i tidigare replikskifte var det väldigt tydligt att utförsel av stöldgods skulle kriminaliseras. Detta kommer naturligtvis inte att lösa alla problemen över en natt. Vi kommer fortfarande att behöva fler tulltjänstemän, bättre utrustning och mer resurser – särskilt vid hamnar och gränsövergångar där mycket av stöldgodset passerar.

Lagändringen ger dock Tullverket de verktyg som de tidigare saknat. Detta är inte bara viktigt för att stoppa brott. Det handlar också om signalvärde. Vi säger nu till de internationella stöldligorna: Sverige är inte längre ett fritt fält. Här kommer ni att möta motstånd, och här ska ni inte komma undan.

Vi vet också att tulltjänstemännen har efterfrågat detta, de som står där varje dag och gör jobbet. De har sett problemen gång på gång. Nu får de äntligen lagstiftning i ryggen som gör att de kan agera.

Men vi får inte luta oss tillbaka. Detta är en viktig seger, men vi måste fortsätta. Vi behöver stärka tullen, bygga ut gränskontrollerna och fortsätta samarbeta mellan myndigheter för att få stopp på den organiserade brottsligheten. För det är just det som detta handlar om: organiserad, internationell brottslighet som slår hårt mot vanliga människor, särskilt på landsbygden, där resurserna ofta är färre, där det är glesare mellan poliserna och där det tar tid att få hjälp. Då måste vi använda de verktyg vi har, och Tullverket är ett av dem.

Fru talman! Det är en bra dag för Sverige – inte bara för att vi får en ny lag, utan för att den nya lagen faktiskt kommer att göra skillnad.

Vi tar ansvar. Vi stärker rättsstaten. Vi ökar tryggheten, inte minst för dem som bor på landet, där stöldligorna ofta slagit som hårdast. Nu kommer tjuvarna att få det svårare att komma undan. Och det är precis så det ska vara.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 12, som berör skatteförfarande, folkbokföring och tull.

Sverige är, som vi alla vet, ett land med en omfattande och välutbyggd välfärdssektor som är beroende av vilka skatter vi betalar, hur höga skatterna är och på vilket sätt skatterna betalas in till det allmänna.

Skattekvoten, alltså det totala skattetrycket i Sverige, är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv, även om den är på väg ned. Det är av central betydelse att alla medborgare i Sverige känner tillit till det svenska skattesystemet. Det behöver därför upplevas som legitimt, rättvist, förutsägbart, långsiktigt och transparent.

Ett sätt att stärka transparensen i skattesystemet är att öka kunskapen hos medborgarna om vilka skatter som betalas in. Detta kan enkelt göras genom att man på lönebeskedet visar inte bara vilka skatter man som löntagare själv betalar utan även de skatter och avgifter som belastar arbetsgivaren. Även i deklarationen och på skattebeskedet borde samtliga inbetalda skatter kunna illustreras på ett pedagogiskt bättre sätt, vid sidan om de sedvanliga specifikationerna.

Skattesystemet behöver dessutom ha en väl sammanhängande struktur med ett regelverk som upplevs vara motiverande. Det måste sålunda alltid löna sig att jobba, utbilda sig och höja sin lön men också att ta risker. Och med risker menar jag inte att satsa allt på rött vid roulettbordet eller att lägga stora delar av sin inkomst på att köpa lotter – nej, det jag menar är att använda sin tid och sitt sparade kapital för att starta och driva företag som i förlängningen kanske kan växa och skapa nya arbetstillfällen och exportinkomster i Sverige. Det kan också hända att företagaren förlorar hela insatsen, både den satsade tiden och det satsade kapitalet.

Därför är det viktigt att det svenska skattesystemet löpande förbättras och förenklas, så att konkurrenskraften för svenska företag stärks men också så att skattesystemet inte hindrar utländska investeringar och satsningar i landet.

Herr talman! En annan viktig faktor för att ha ett legitimt skattesystem och en generös välfärdssektor är att välfärden och resurserna ska gå till de individer som har rätt till det. En viktig faktor när det gäller att tillse att så blir fallet är att ha ett folkbokföringssystem som präglas av ordning och reda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Tyvärr har tidigare regeringars ovilja att ta itu med de problem och utmaningar som det svenska folkbokföringssystemet har haft skapat en underhållsskuld i systemet som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu intensifierar satsningarna för att komma till rätta med.

Skatteverket har fått utökade resurser att årligen uppdatera den nationella lägesbilden över befolkningen men också fler befogenheter att göra dataanalyser och på så sätt identifiera risker för fel i folkbokföringen.

Man kan sedan med sin utbyggda folkbokföringsverksamhet göra fysiska bosättningskontroller på de adresser där sannolikheten för felaktiga folkbokföringar är som störst.

Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen tillsatt en utredning för att se över hur biometri ska kunna användas i folkbokföringskontrollerna för att ytterligare stärka möjligheterna till en korrekt folkbokföring.

Även fenomenet med övertäckning i folkbokföringen har sannolikt varit större än vad som tidigare varit känt. Det handlar alltså om individer som är folkbokförda i Sverige men som egentligen ska anses vara varaktigt boende utomlands. Vi kommer väl alla ihåg det uppmärksammade fallet från 2019: Iraks tidigare försvarsminister var folkbokförd i Sverige och försörjd av välfärdssystemet samtidigt som han arbetade som minister hemma i Irak. Och i de bosättningskontroller som Skatteverket genomfört har just övertäckning varit ett av de vanligaste felen som konstaterats.

Herr talman! Tullen är en av våra viktigaste myndigheter när det kommer till att skydda Sverige från illegala varor och organiserad brottslighet. Under lång tid har dock tullen lidit av en alltmer minskad personalstyrka, vilket har försvårat arbetet med att stoppa inflödet av narkotika och vapen och annan smuggling.

Dessa varor utgör ett direkt hot mot vårt samhälle, vår säkerhet och våra unga. Därför tar nu regeringen och Sverigedemokraterna krafttag för att stärka tullen och ge den bättre förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete. Regeringen har beslutat att genomföra en omfattande förstärkning av tullen på flera fronter.

Först och främst kommer antalet tulltjänstemän att öka, även om det tar tid att genomföra. Fler kontroller kommer att kunna genomföras vid våra gränser, på våra flygplatser och i våra hamnar. En större och alltmer närvarande tull med tillräckliga befogenheter är avgörande för att vi ska kunna minska inflödet av illegala varor och stärka vårt samhällsskydd.

Regeringen och Sverigedemokraterna har även lyssnat på många tulltjänstemän som efterlyst bättre säkerhet i sitt arbete. Det är oacceptabelt att de som står i frontlinjen mot organiserad brottslighet ska känna sig oskyddade och utsatta. Därför har Tullverket, på regeringens och Sverigedemokraternas uppmaning, påbörjat arbetet med att möjliggöra för uniformerad tullpersonal i yttre tjänst att bära vapen. Det är en åtgärd som inte bara stärker tullens kapacitet att hantera hotfulla situationer utan också ökar tryggheten för tulltjänstemännen själva.

Vi ser nu även över tullens befogenheter och arbetsmetoder för att modernisera och effektivisera kontrollarbetet. Med dagens avancerade smuggelsystem och internationella brottsnätverk krävs det att våra tullmyndigheter har de verktyg och resurser som behövs för att möta hoten på ett effektivt sätt.

Förutom att tullen ska ha en högre närvaro måste tullen ges bästa tekniska förutsättningar för att på ett effektivt sätt kunna kontrollera varuflödet. Det kan handla om enkla saker som tjänstehundar men även om såväl fasta som mobila fordonsskannrar, så att man kan skanna hela lastbilar i jakt på illegala varor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen tar nu tag i problemet med utflödet av stöldgods ur Sverige.

Otaliga är de i Sverige som har fått sina garage och förråd tömda på saker, exempelvis motorsågar, gräsklippare och fyrhjulingar. Båtägare har sett sina båtar söndersågade – man har sågat sönder dem när man stulit utombordsmotorerna. Även bildelar, som airbagar och katalysatorer, är attraktiva för tjuvar då de lätt omsätts på svarta marknader i utlandet.

Dessa varor lämnar ofta landet, och risken för upptäckt har varit låg. Historiskt har endast 2 procent av Tullverkets kontrollresurser gått till kontroll av utgående gods.

Nu inför Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen en ny brottsrubricering – utförselhäleri – som gör att tullen mer aktivt kan eftersöka stöldgods i den utgående trafiken.

Tillsammans visar dessa åtgärder att regeringen och Sverigedemokraterna tar tullens brottsbekämpning på största allvar. Tullens arbete är avgörande för vår inre säkerhet, och vi ska ge dem de resurser och befogenheter som de behöver för att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Det är en satsning för ett tryggare och starkare Sverige.

Herr talman! Jag står bakom samtliga Sverigedemokraternas reservationer, men för tids vinning vill jag yrka bifall endast till reservation 28 i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om sänkt skatt på öl från oberoende småbryggerier. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för en blomstrande och innovativ del av Sveriges näringsliv: våra små och oberoende bryggerier.

Sverigedemokraterna har sedan 2020 drivit frågan om en differentierad alkoholskatt för småbryggerier, och nu står vi, inte en dag för tidigt, tillsammans med regeringen här i kammaren med en proposition om just detta.

Att vara ett litet bryggeri i Sverige i dag innebär att man verkar på en marknad som domineras av större aktörer med betydligt större resurser. Dryckesbranschen kan, lite generaliserande, anses vara en processindustri där skalfördelarna med stora produktionsvolymer är enorma.

Samtidigt vet vi att småbryggerier spelar en roll för både lokal ekonomi och lokal kultur. Min partigrupp har de senaste åren besökt flera svenska småbryggerier, och det har varit fantastiskt att själv få se med vilken entusiasm och yrkesstolthet man driver sitt bryggeri. De bidrar också med innovation, kreativitet och unika produkter som konsumenterna verkligen uppskattar.

Dessa bryggerier är också ofta starkt förankrade i sina lokalsamhällen, där de skapar arbetstillfällen och bygger en känsla av stolthet över den lokala produktionen. Men det är ingen hemlighet att konkurrensen är tuff och att ekonomin för många småbryggerier är ansträngd. År 2024 var ett dystert år, då flera småbryggerier gick i konkurs, tvingades lägga ned eller helt enkelt lades i malpåse i väntan på bättre tider.

Inflation, räntehöjningar, prishöjningar på råvaror och lägre ekonomiska marginaler för konsumenter är några av de bördor som drabbat näringen. Den tidigare regeringens beslut om förtida nedmontering av planerbar kraftproduktion, som stundom har gett skyhöga elpriser, särskilt i elhandelsområde 4, har också inneburit enorma påfrestningar inte bara för bryggerinäringen utan för hela det svenska näringslivet.

Samtidigt har svenska producenter av alkoholhaltiga drycker tvingats jobba i motvind när det gäller politiken. Sverige har ett flertal regler och en politik som kanske inte alltid gynnar svensk produktion och konsumtion av dessa varor, många gånger av goda anledningar. Men nu tycker vi att det är dags att förbättra förutsättningarna för de producenter och varor som i mycket liten utsträckning har en negativ inverkan på folkhälsan eller annan social problematik som överkonsumtion av alkohol kan föra med sig.

Med detta förslag tar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen fasta på en möjlighet som finns inom EU:s alkoholskattedirektiv, nämligen att ge mindre och oberoende ölproducenter sänkt alkoholskatt. Det är en möjlighet som nästan alla andra EU-länder redan har valt att utnyttja, och nu är det dags för Sverige att följa efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Som en tidigare talare sa är det bara Sverige och Spanien som inte har använt undantaget. Anledningen till att Spanien inte gjort det är att deras alkoholskatt är ungefär en tiondel av den svenska, vilket hade gett administrativt merarbete snarare än stöd till bryggerierna.

Som tidigare sagts får skattenedsättningen enligt EU:s regelverk inte understiga 50 procent av standardskattesatsen, och den får inte tillämpas på företag med en årsvolym som överstiger 20 miljoner liter öl. Företaget måste också vara oberoende från andra större aktörer.

Sverigedemokraternas och regeringens förslag sätter en övre gräns för när man kan omfattas av skattenedsättningen, och den går vid en årsproduktion på 3 miljoner liter öl. Det är en nivå som tydligt utesluter storskalig industriell produktion men som samtidigt ger de mindre bryggerierna möjlighet att växa utan att omedelbart förlora den fördel de fått genom nedsättningen.

Med tanke på att EU:s gräns är 20 miljoner liter kan man tycka att vårt förslag om 3 miljoner är snålt, men då 97 procent av Sveriges ölproducenter har en produktionsvolym som understiger en halv miljon liter öl och de därmed kvalificerar sig för den maximala skattereduktionen på 50 procent skapar vi ändå bättre ekonomiska förutsättningar för nästan samtliga småbryggerier att skala upp sin produktion, utveckla nya produkter och nå fler kunder.

Som kuriosa kan man också ha i åtanke att endast 1 procent av de svenska ölbryggerierna har en årsvolym som överstiger 3 miljoner liter öl per år, men samtidigt står denna enda procent av bryggerierna för hela 95 procent av den totala volymen av svensk ölproduktion.

Herr talman! Tvärtemot vad man kan lockas att tro är denna reform också väl genomtänkt när det gäller folkhälsan. Som jag påpekade tidigare har Sverigedemokraterna och regeringen precis konstaterat att småbryggerier står för en mycket liten del av den totala alkoholförsäljningen i Sverige och att deras öl dessutom finns i de övre prissegmenten.

Det är därför osannolikt att en skattenedsättning för dessa aktörer skulle leda till någon märkbar ökning av totalkonsumtionen av öl eller få några märkbara negativa effekter på folkhälsan. Det är en balanserad och ansvarsfull åtgärd som både främjar näringslivet och låter oss hålla fast vid vår svenska alkoholpolitik.

Herr talman! Visst kommer förslaget att innebära en mindre administrativ börda för såväl bryggerierna som Skatteverket, men då bryggerierna redan i dag rapporterar sina volymer till just Skatteverket, för att tillbörlig alkoholskatt ska betalas in, har Skatteverket redan de uppgifter som behövs för att avgöra vilken nivå av skattereduktion som småbryggerierna kvalificerar sig för.

Dessutom har Skatteverket redan i dag rutiner och uppgifter för att utfärda intyg om småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker. Om en svensk småskalig dryckesproducent vill exportera sina produkter till ett annat EU-land som redan tillämpar EU:s möjlighet till skattereduktion för småproducenter måste producenten ansöka om ett intyg från Skatteverket om hur många liter öl man producerat föregående år eller planerar att producera innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Herr talman! Detta förslag är inte bara en reform för småbryggeriernas bästa. Det är också en reform för hela Sveriges näringsliv. Genom att stötta dessa små företag skickar vi en tydlig signal om att innovation, kvalitet och lokalt entreprenörskap är värden som vi värnar.

Vi stärker svensk bryggeritradition och skapar förutsättningar för att fler svenska produkter ska kunna nå marknaden, både här hemma och internationellt.

Den föreslagna reformen, vilken kommer att träda i kraft den 1 juli i år, är ett välkommet steg mot att göra Sverige till en ännu bättre plats för företagande och innovation.

Jag är övertygad om att förslaget, tillsammans med Sverigedemokraternas och regeringens kommande förslag om möjligheten till gårdsförsäljning, kommer att ge våra småbryggerier en välbehövlig skjuts framåt och samtidigt berika Sveriges dryckeskultur, besöksnäring och lokalsamhällen.

Med detta, herr talman, vill jag med emfas yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Fru talman! I dag samlas vi i skatteutskottet för att debattera utgiftsområde 3 och de resurser som ska tilldelas de myndigheter som faller inom detta område: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Dessa myndigheter är viktiga hörnstenar för vårt samhälles funktionalitet och trygghet, och det är vår skyldighet att ge dem rätt förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Jag vill inleda med att belysa den samhällsutveckling vi sett i Sverige under de senaste decennierna. Trots den senaste tidens höga inflation och prishöjningar som inte gått i takt med löneutvecklingen har det materiella välståndet ökat, och tekniska framsteg har gjort livet enklare för många.

Samtidigt har en annan, betydligt mörkare utveckling skett parallellt. Kriminalitet och otrygghet breder ut sig i vårt land, och den negativa trenden har fått konsekvenser som påverkar oss alla. Den organiserade brottsligheten har likt en cancersvulst spridit sig och påverkar nu människors vardag på platser som gator, torg, skolor och arbetsplatser som tidigare känts trygga. Den har till och med spridits till våra grannländer, som nu tvingas hantera kriminella från Sverige som har för avsikt att begå samma brott i Danmark och Norge som de gör i Sverige.

I Sverige har bombdåd och skjutningar blivit nästan dagliga inslag i nyhetsrapporteringen. Även blåljuspersonal, som är vår första försvarslinje vid kriser, har blivit måltavlor i de kriminella gängens våldsamma maktstrider.

Det är i ljuset av detta som vi måste förstå de tre myndigheternas betydelse. Vid en första anblick kan det tyckas att deras huvudsakliga uppdrag - att säkerställa finansiering av den offentliga sektorn - inte har direkt koppling till brottsbekämpning. Men sanningen är att deras arbete är en central del av vårt samhälles försvar mot kriminalitet. De fungerar som skyddsvallar mot ekonomisk brottslighet, välfärdsfusk och annan illegal verksamhet.

Fru talman! För budgetåret 2025 föreslår regeringen, i samarbete med Sverigedemokraterna, ett anslag på drygt 14,8 miljarder kronor för utgiftsområde 3. Det kan verka som en minskning från föregående år, men förra året kompenserades de pensionärer som är födda 1957 med ett förhöjt grundavdrag på 3,2 miljarder kronor. Detta var något som den tidigare regeringen helt enkelt missade vid den pensionsförändring som beslutades före valet 2022. Räknas den engångskompensationen bort höjs utgiftsområdets anslag med drygt 1 miljard kronor. Det innebär ett rekordstort tillskott till såväl Skatteverket som Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Dessa resurser kommer att möjliggöra viktiga förbättringar och satsningar inom deras respektive verksamheter.

Fru talman! Skatteverket har flera avgörande uppdrag utöver att säkerställa att rätt skatt fastställs och betalas. En av dess viktigaste funktioner är att bekämpa skattefusk och skatteundandragande, företeelser som undergräver tilliten till vårt system. Men dess arbete sträcker sig längre än så. Myndigheten har även ansvaret för att säkerställa att utbetalningar från välfärdssystemen sker på korrekta grunder.

Fusk inom välfärdssystemet är minst lika allvarligt som skattebrott. Det handlar om pengar som är avsedda att stötta de mest utsatta i vårt samhälle men som i stället hamnar i fickorna på bedragare. Därför är det avgörande att Skatteverket har de resurser och befogenheter som krävs för att granska och säkerställa att systemet inte missbrukas.

En annan av Skatteverkets centrala funktioner är folkbokföringen. För att samhället ska fungera effektivt måste vi veta vilka som bor i landet och var de bor och vilka som inte längre har rätt att vistas här. Det handlar inte bara om att säkerställa att skatten fördelas rätt mellan kommuner utan också om att förhindra att personer utnyttjar vårt välfärdssystem eller lever i skuggsamhällen där de löper risk att exploateras.

En annan typ av felaktig folkbokföring är när människor är folkbokförda i Sverige fast de egentligen kan anses vara bosatta utomlands. Här är risken hög att dessa personer uppbär ersättning från det svenska välfärdssystemet som de då inte har rätt till. Detta är en typ av välfärdsbrottslighet som är mycket svårupptäckt och resurskrävande att bekämpa.

Vi har historiskt sett uppmärksammade fall i medierna såsom Iraks tidigare försvarsminister och en högt uppsatt tjänsteman i den tidigare afghanska regeringen, vilka båda utnyttjade vårt välfärdssystem samtidigt som de bodde och arbetade i sina respektive hemländer.

Därtill har vi problem med personer som lyckats få flera identiteter, en metod som kan användas för att maximera bidragsutbetalningar eller dölja annan brottslig verksamhet. Även om omfattningen av detta inte är lika stor är det en problematik som vi behöver komma till rätta med. Enligt Skatteverket handlar det om att inrätta ett effektivt och rättssäkert system med lagring av biometriska uppgifter och göra dessa sökbara.

Skatteverket bedömer att mellan 200 000 och 360 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige. Sverigedemokraterna och regeringen fortsätter satsningen på en förbättrad folkbokföring med 170 miljoner kronor för 2025. Detta kommer att hjälpa Skatteverket att öka antalet bosättningskontroller och stärka arbetet med kvalitetssäkringen av folkbokföringsregistret.

Fru talman! Tullverket har en nyckelroll vid Sveriges gränser. Dess arbete med att säkerställa att rätt tullavgifter och skatter betalas är viktigt, men dess betydelse sträcker sig långt bortom detta. Tullen är vår första försvarslinje mot narkotikasmuggling och införsel av illegala vapen, två faktorer som göder den organiserade brottsligheten.

De senaste åren har vi sett rapporter om en alltmer pressad arbetssituation för tulltjänstemän i kontrollverksamheten.

I en tid när våldet blivit råare och införselvolymer av narkotika och vapen ökat samtidigt som försöken till olaglig utförsel av guld och kontanter blivit allt större är de kriminella beredda att använda ett allt större mått av våld för att undkomma kontroll. På grund av detta har tulltjänstemännen alltmer desperat signalerat om behovet av att i högre grad kunna bära vapen i samband med kontrollverksamheten.

Tack vare Sverigedemokraterna, den nya regeringen och Tullverkets ledning har nu beväpningen av tulltjänstpersonalen i kontrollverksamheten påbörjats.

När det gäller narkotikasmuggling och tullens beslag av narkotika har trenden varit att beslagen blir allt större. Beröm till Tullverket för detta! Men tyvärr indikerar de allt större beslagen ett annat fenomen. När smugglarna bedömer att risken för upptäckt är låg skickar de allt större försändelser. Hade risken för upptäckt varit högre skulle trenden rimligtvis ha varit en minskad mängd narkotika vid varje beslag. Detta är ett tydligt tecken på att Tullverket måste ges förutsättningar att arbeta mer intensivt i varuflödet och finnas på plats fler timmar på dygnet.

Ett annat område där Tullverket behöver större resurser och befogenheter är kontrollen av stöldgods som förs ut ur landet.

Enligt en uppskattning förs varje år stöldgods ut ur landet till ett värde av cirka 2 miljarder kronor, och enligt polisens bedömning begås 50 procent av bostadsinbrotten och 90 procent av bil- och båtmotorstölderna av internationella stöldligor.

Tullverket har sedan den 7 november i år fått ett flertal utökade befogenheter för bland annat kontroll av fordon. En ny brottsrubricering, utförselhäleri, håller också på att tas fram för att man på ett än mer effektivt sätt ska kunna kontrollera fordon på väg ut ur landet.

Tidöavtalet stipulerade att utförsel av stöldgods skulle kriminaliseras, vilket snart kommer att kunna infrias och vara ett brott som kan leda till fängelse.

Fru talman! Kronofogdens arbete handlar inte bara om att driva in skulder. Man har också en viktig roll i det brottsbekämpande samarbetet mellan myndigheter. Genom samverkan och distansutmätning har Kronofogden framgångsrikt beslagtagit lyxvaror från personer som på papperet saknar tillgångar men som lever i överflöd. Detta är ett arbete som inte bara minskar incitamenten för kriminella att visa upp sin lyx utan också minskar kriminalitetens attraktionskraft för unga. Nu ser vi fram emot att än fler myndigheter kommer in i samverkansmodellen med distansutmätningar.

Fru talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är små i jämförelse med många andra myndigheter, men deras arbete är avgörande för att vårt samhälle ska fungera. Genom att stärka deras resurser och befogenheter tar vi viktiga steg för att skydda vår välfärd och bekämpa kriminalitet.

Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande SkU4 om flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto. Regeringens förslag om att möjliggöra pauser i pensionsutbetalningarna från dessa system är en välkommen förändring, vilket inte minst visas genom att samtliga partier i Pensionsgruppen uttryckt sitt stöd för detta. Man ska vara försiktig och inte överdriva förslagets effekter, men det finns goda skäl att tro att det kommer att ge positiva resultat både för enskilda individer och för samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Flexiblare regler för utbetalning från pensionsförsäkring och pensionssparkonto

Som det ser ut nu är pensionssystemets regler kring utbetalningar ganska stelbenta. Om en pensionär väl påbörjat utbetalningarna från sin pensionsförsäkring eller sitt pensionssparkonto är den tvingad att fortsätta dessa utbetalningar med lika stora eller större belopp under minst fem år. Detta har skapat hinder för dem som efter att ha påbörjat sin pension önskat återvända till arbetslivet. Trots att det inte har funnits några formella hinder för pensionärer att ta ett jobb har Sveriges progressiva skattesystem gjort det ekonomiskt ofördelaktigt för många. När lön och pension beskattats tillsammans har nettoinkomsten för det förvärvsarbete som många pensionärer kunnat utföra till stora delar ätits upp av skatter. Denna situation har på många sätt varit olycklig inte minst då framför allt yngre pensionärer har både viljan och förmågan att fortsätta arbeta. Det handlar inte sällan om människor som har byggt upp stor kompetens under sina yrkesverksamma år och som fortfarande har mycket att bidra med. Samtidigt har arbetsmarknaden ofta behov av just den kompetens dessa individer besitter, inte minst inom vård, utbildning och teknikområden, där vi ser brist på erfaren arbetskraft.

Det är inte bara för pensionärernas skull som den här förändringen är välkommen utan även för hela samhället, som behöver ta vara på alla de resurser och kunskaper som finns tillgängliga.

Herr talman! Med de föreslagna reglerna får pensionärerna större flexibilitet att själva bestämma hur och när de vill kombinera pension och arbete. De kan pausa utbetalningen av sin pension under perioder när de väljer att återgå till förvärvsarbete och kommer också att kunna förlänga utbetalningstiden efter att den har påbörjats.

Arbetsgivare som har behov av erfaren arbetskraft under tillfälliga eller specifika perioder kommer förhoppningsvis lättare att kunna rekrytera pensionärer utan att dessa i samma utsträckning behöver ta hänsyn till skatteeffekter. Det skapar bättre förutsättningar för både arbetsgivare och arbetstagare att mötas på ett sätt som är fördelaktigt för båda parter.

Man ska inte heller underskatta den psykologiska aspekten av denna förändring. Många som går i pension tidigt kan uppleva att de fortfarande har mycket att ge, och möjligheten att arbeta vidare på egna villkor kan vara ett sätt att hålla sig engagerad, aktiv, motiverad och inte minst frisk.

Herr talman! Den här förändringen kommer inte att lösa alla utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Den kommer inte heller att innebära att alla pensionärer väljer att återvända till ett arbete - eller att de ens kan göra det. Men den erbjuder ändå en viktig valmöjlighet. Det handlar om att ge människor mer kontroll över sina egna ekonomiska och arbetsmässiga beslut och att skapa förutsättningar för ett mer flexibelt arbetsliv för dem som önskar återgå i arbete efter påbörjad pension. På så sätt stärker man inte bara deras egen ekonomiska situation utan även vår gemensamma välfärd.

Jag vill med detta yrka bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar om inkomstskatter och behandlar de yrkanden som kom in under den allmänna motionstiden i höstas.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti, och vi anser att staten har en viktig funktion i att upprätthålla en välfärdsstat för medborgarna. En välfärdsstat är givetvis något som medför kostnader för staten, och just inkomstskatten är en av statens största inkomstkällor. Vid sidan av momsen är den förmodligen den skatt som är mest synliggjord för medborgarna.

Därför är det också viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten är rättvis och transparent. Rättvisa avser då inte enbart skatteförmåga, utan det innebär även att den som utbildar sig, satsar och arbetar hårt ska få ta del av avkastningen från sitt arbete och sina insatser och risktaganden.

Fru talman! Sverige har under lång tid haft ett av de högsta skattetrycken i världen. Marginalskatterna är också bland världens högsta, vilket innebär att en stor del av den sist intjänade kronan går direkt till staten. Detta kan få till följd att motivationen hos löntagare och företagare att anstränga sig lite extra dämpas. När hårt arbete, ansträngning och risktagande inte lönar sig i tillräcklig utsträckning riskerar vi att skapa ett samhälle där människor inte strävar efter att uppnå sin fulla potential.

Fru talman! Tack vare den nya regeringen tappar nu Sverige placeringar i listan över de länder som har högst skattetryck, även om vi fortfarande ligger en bra bit ifrån OECD:s genomsnitt. Sverigedemokraterna står givetvis bakom regeringen och den budgetöverenskommelse vi har i Tidösamarbetet, men vi har några förslag i vår politik om att regeringen borde kunna utreda ytterligare förbättringar. Jag tänkte att jag skulle nämna några här.

När det gäller det så kallade husavdraget, mer känt som rot och rut, röstade vi i går för ett tillfälligt höjt rotavdrag för att stimulera byggmarknaden, som har det tufft. Det är gott och väl så, men vi menar att regeringen även borde göra en översyn av systemet med inriktning på förenklingar, bland annat avseende de olika avdragsnivåerna och de takbelopp som nu kringgärdar systemet.

Med tanke på den underhållsskuld som finns bland många hyresfastigheter i landet borde man dessutom utreda möjligheten för ett rotavdrag för dessa bestånd. Avdrag inom systemet borde också kunna medges för renovering och underhåll av fastigheter och byggnader med särskilt kulturhistoriskt värde, ett så kallat kulturarvs-rot. Slutligen borde även en utredning komma med förslag på åtgärder för att minska förekomsten av missbruk.

Ett annat förslag gäller förändringar i det system för gåvoskatteavdrag som finns i dag. Nu kan man göra en skattereduktion på 25 procent upp till 3 000 kronor per beskattningsår för gåvor till godkända gåvomottagare. Vi anser att systemet har potential att utvecklas. Sverigedemokraterna sätter stort värde på civilsamhället, och ekonomiskt stöd till detta i form av gåvor från enskilda har stor betydelse för viktiga verksamheter som drivs ideellt.

Vi menar att taket på avdraget är för lågt satt samtidigt som systemet exkluderar många allmännyttiga verksamheter. Vidare omfattas inte juridiska personer av möjligheten till skattereduktion, och systemet är även administrativt tungrott. Vi förespråkar en utredning för att komma till rätta med dessa brister så att syftet med gåvoskatteavdraget bättre ska kunna uppnås, vilket blir ett steg på vägen mot ett starkare och mer oberoende civilsamhälle.

Sverigedemokraterna anser också att man borde förbättra möjligheten för privatpersoner att investera i mindre bolag genom att göra justeringar på skatteområdet. Då mindre företag och startup-företag ofta har svårt att låna på kapitalmarknaden finns det ett behov av att inte bara kunna få kapital till företaget utan även knyta till sig nyckelkompetens.

Ett sätt att göra detta är att underlätta för mindre företag att ge ut personaloptioner. Att locka till sig investeringar och riskkapital inte bara från dem som traditionellt kallar riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer kommer att vara en avgörande faktor för tillväxten i svensk ekonomi.

Nu gav regeringen ett tilläggsdirektiv till den kommitté som har i uppdrag att lämna förslag på förenklingar inom 3:12-regelverket om att även analysera på vilket sätt regelverket kan ändras för att göra systemet med personaloptioner mer effektivt när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Enligt den senaste informationen kommer kommittén att presentera sina resultat de närmaste dagarna. Vi ser med spänning fram emot att få ta del av dess redovisning.

Sverigedemokraterna föreslår även att det borde införas ett nytt system för pensionssparande, en allemanspension, med samma ålderskategorier som för det individuella pensionssparandet och med samma regler för uttag, men där det inte sker något skatteavdrag vid insättning på upp till ett prisbasbelopp. Det hade kunnat stärka det privata sparandet inför pensionen i alla inkomstklasser.

Slutligen, fru talman, har nog de flesta partier här i kammaren insett att vi hade behövt en skattereform, kanske förutom ett parti. Vi lever i dag i en globaliserad värld, där människor, kapital och företag rör sig över nationsgränserna på ett sätt som jag inte tror att vi kunde förutspå vid Sveriges senaste skattereform för snart 35 år sedan.

Sverige behöver konkurrenskraftiga skattenivåer för såväl företag som riskkapital, men också för beskattning på inkomst av tjänst. Det gäller inte minst för att Sverige ska kunna vara attraktivt för såväl utländska investerare som för nya startups och för att vi på en internationell marknad ska kunna locka till oss den kompetens som behövs i hela näringslivet.

Vi inser att den typ av skattereform som man gjorde för drygt 35 år sedan skulle vara en betydligt större utmaning i dag. Det beror på att EU i vissa delar bestämmer vad vi får beskatta och inte, men även på hur det parlamentariska läget ser ut just nu. Det beror även på den omställning som håller på att ske i spåret av Tidösamarbetet, som är utredningstung och lämnar liten kapacitet över för en stor skattereform.

Sammanfattningsvis behöver vi ett skattesystem som gynnar entreprenörskap, innovationer, risktagande, utbildning och flit, samtidigt som det också behöver ha en omfördelande funktion för att finna en acceptans och för upprätthållandet av en välfärdsstat.

Fru talman! Då vi i Sverigedemokraterna hedrar Tidöavtalet och det samarbete vi har tillsammans med övriga Tidöpartier om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden kommer vi, i det fall det kommer att yrkas bifall till någon av reservationerna under punkterna 14 eller 19, att rösta på utskottets förslag, även om vi har egna reservationer under respektive punkt. Denna röstförklaring finns även med som särskilda yttranden i betänkandet.

Vi i Sverigedemokraterna står givetvis bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, med den reservering jag nyss nämnde. Men för tids vinning under voteringen yrkar jag bifall till vår reservation 14 i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Hultberg för svaret.

Vi kan ju ändå konstatera att det kommer att ske en förenkling av byte av juridiskt kön. Med tanke på det tillströmmande antalet människor som säger sig lida av könsdysfori kommer det naturligtvis att bli fler som beviljas byte av juridiskt kön och därigenom får byta personnummer. Med tanke på att man i stället för enbart självupplevelse ska ha en vårdkontakt med ett yttrande från vårdinstans blir det ju svårt med det stigma man bygger upp för en vårdinstans att neka en person som upplever denna dysfori.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Jag hade tänkt ta ett antal av remissinstanserna, men för att förkorta debatten har jag hoppat över dem.

Jag undrar om ledamoten anser att man tillräckligt har utrett möjligheten att - som man gör i Norge - på sikt införa könsneutrala personnummer i stället för att enskilda individer ska hålla på och byta personnummer.

Herr talman! Jag sitter i skatteutskottet. Vi fick visserligen tillfälle att yttra oss om utskottsinitiativet, men vi tycker ändå att frågan är otillräckligt beredd och att alltför många frågetecken kvarstår.

När det gäller just folkbokföring och identitetsförvaltningen, med dess nuvarande tillkortakommanden, har Sverigedemokraterna och Moderaterna kämpat som örnar sida vid sida för att få ordning på bristerna i just denna. Vi vet att det finns individer ute i samhället som har lyckats få flera identiteter, och vi kan anta att detta används såväl i kriminella syften som för att otillbörligen plocka ut medel från våra gemensamma välfärdssystem.

Nu läggs med detta utskottsinitiativ ett förslag på bordet där man förutom personerna som man har för avsikt att hjälpa även öppnar dörren för individer med oärliga avsikter att erhålla legitima identitetshandlingar. Det skapar också svårighet för framför allt privata företag som använder Sparregistret för att kolla upp personer, då kopplingen mellan individers olika personnummer saknas där. Det kan gälla kreditupplysningsföretag och banker men även utländska myndigheter som saknar kontrollmöjligheter mot svenska myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbättrade möjlig-heter att ändra kön

Därför vill jag fråga ledamoten varför man forcerar fram den nya lagen innan man utrett och kommit till rätta med de synpunkter som många tunga remissinstanser pekar på när det gäller just byte av personnummer.

Fru talman! Min kollega Bo Broman anförde våra ställningstaganden kring betänkandet om skatteförfarande och folkbokföring, och mitt anförande kommer att handla om folkbokföringen och risken för att kriminella utnyttjar systemet med den nya könstillhörighetslagen. Jag kommer inte att yrka bifall till någon annan reservation än min kollega Bo Broman gjorde; jag yrkar alltså bifall till reservation 1.

Fru talman! Som jag anfört i tidigare replikskifte finns det ett förslag till utskottsinitiativ i socialutskottet som innebär en ny könstillhörighetslag. Att förslaget drivs som ett utskottsinitiativ beror sannolikt på att det inom regeringssamarbetet inte fanns någon majoritet. I stället rundar Moderaterna och Liberalerna tillsammans med oppositionspartierna på vänstersidan samarbetet genom att driva igenom den nya lagen som ett utskottsinitiativ i riksdagens socialutskott. Endast Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har deklarerat att vi är negativa till en ny könstillhörighetslagstiftning, vad gäller inte bara innehållet utan också det sätt på vilket man driver frågan.

Att man går fram med förslaget som ett utskottsinitiativ i stället för att som brukligt låta regeringen ta fram en proposition som övriga partier kan följdmotionera på innebär även andra demokratiska inskränkningar. Man har bland annat berövat riksdagen och dess ledamöter de demokratiska verktyg vi vanligen har för att granska regeringens arbete genom skriftliga frågor och interpellationer till ministrar inom deras respektive ansvarsområden.

Sverigedemokraterna har ställt frågor till statsministern så sent som tidigare i dag. Vi har också ställt frågor till finansministern, finansmarknadsministern och socialförsäkringsministern, och alla har bara skjutit ifrån sig frågan och hänvisat till riksdagen. Vi känner oss alltså nödgade att lyfta frågan i denna debatt då den föreslagna lagen i vissa delar, som folkbokföring och hantering av personnummer, påverkar utskottets beredningsområde.

Fru talman! Jag tror att få ledamöter i skatteutskottet kommer att delta i socialutskottets debatt den 17 april.

Vilka konsekvenser kommer då en ny lagstiftning att få, och på vilket sätt kommer den att kunna påverka arbetet med en sammanhållen identitetsförvaltning? Jo, fru talman, om man har fyllt 16 år och vaknar upp en vacker dag och känner att man egentligen tillhör ett annat kön kommer det att räcka med att man har träffat en psykolog, och sedan kan man gå in på ett av Skatteverkets kontor och ansöka om att få byta kön.

I ett tidigare replikskifte sades det att bytet skulle föregås av en utredning, men så är inte fallet. Ingen medicinsk diagnos behövs och inte heller några utredningar av psykolog eller kurator. Efter fyra månader ska man få ett nytt juridiskt kön. Eftersom det svenska personnumret innehåller en könsmarkör, alltså att personnumrets näst sista siffra är jämn för flickor och udda för pojkar, får man då också ett nytt personnummer. Det är väl inte hela världen, kanske en del säger. Men jo, fru talman, för det svenska personnumret är förutom en nyckelfaktor till korrekt folkbokföring även den unika identitetsmarkering som följer oss genom hela livet och från vilken myndigheter och privata företag får legitim, relevant och korrekt information om oss som individer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Vad händer då efter det att en individ fått ett nytt personnummer, och vad kan detta i förlängningen leda till? Jo, fru talman, svenska myndigheter som är kopplade till det så kallade Navet får sina register uppdaterade automatiskt, men privata aktörer, som ofta får sina register från SPAR, drabbas av en eftersläpning. Flera tunga remissinstanser har pekat på brister i förslaget som det ser ut nu. Man pekar även på den möjlighet som öppnas för oärliga personer som vill undkomma rättsvårdande myndigheter eller gamla försyndelser.

Bolagsverket varnar bland annat för att flera könsbyten och personnummerbyten kan försvåra sökning och spårning i verkets olika register.

Svenska Bankföreningen menar att systemet kan försvåra deras arbete mot bedrägerier, penningtvätt och finansiering av terrorism.

Man kan ju bara tänka sig alla "giltiga" id-handlingar en person kan ha med flera olika identiteter och personnummer. Inför svenska myndigheter blir de falska identitetshandlingarna förhoppningsvis uppsnappade, men inför privata aktörer, såsom banker, försäkringsbolag, kreditgivare eller utländska myndigheter är detta osannolikt, vilket öppnar dörrar för den organiserade brottsligheten.

Om man vaknar upp en vacker dag och inser att det nog var rätt kön man föddes i ändå kan man dessutom ansöka om att få byta tillbaka till sitt förra kön. Men efter fyra månader får man då inte tillbaka sitt ursprungliga personnummer utan ett helt nytt, tredje, personnummer. Det kommer inte heller att finnas någon koppling från det tredje personnumret till det första, utan myndigheterna måste i så fall söka manuellt, med den administrativa börda detta kommer att innebära.

Man behöver ju inte vara alltför akademiskt skolad för att inse vilka möjligheter och dörrar riksdagen öppnar för den organiserade brottsligheten om den nya lagen blir verklighet. Det är därför obegripligt att man inte ytterligare remitterar förslaget för att komma till rätta med de problem som många av de tunga remissinstanserna lyfter fram.

Socialutskottet nekade till och med det minoritetsskydd som finns och sa att det skulle kunna innebära "avsevärt men", men utan ytterligare motivering. I stället forcerar man igenom lagen i hopp om att myndigheterna ska lösa problemen allteftersom de uppstår. Detta, fru talman, anser vi inte är ett ansvarsfullt sätt att stifta lag på.

Avslutningsvis vill jag säga att de problem som Skatteverket och andra myndigheter och företag kan få som konsekvens av den nya lagen ändå är en västanfläkt jämfört med de problem och tragedier som kommer att kunna uppstå när barn själva ska få bestämma sitt juridiska kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Det är lätt att tro att man gör detta för att vara snäll, men det är min övertygelse att politiker om 10-15 år, om inte förr, kommer att stå i denna kammare och i denna talarstol med bortförklaringar om att man varit naiv eller att samhällsdebatten gjorde att man inte orkade stå emot och säga vad man verkligen tyckte.

Jag vill slutligen uppmana alla ledamöter i denna kammare att stå emot partipiskan och rösta som ni verkligen tycker i denna fråga. Samtidigt vill jag uppmana alla åskådare och tv-tittare som ser på denna debatt och som tycker att lagförslaget är problematiskt, eller rent av tokigt som en känd ledamot från Socialdemokraterna kallat det, att oavsett partifärg kontakta riksdagspolitiker från er valkrets och förmå dem att rösta rätt, alltså nej, till utskottsinitiativet om ny könstillhörighetslag - om inte annat så för barnens skull. Socialutskottet planerar att ha debatten om detta förslag den 17 april, och sannolikt kommer riksdagen att rösta om frågan samma dag. Det är bråttom nu.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Liberalerna har ju varit ett parti som har stått upp för lag och ordning, och därför kan man vara lite förvånad över att Liberalerna ändå tycks vara det parti som med störst passion driver frågan tillsammans med partierna till vänster om Socialdemokraterna.

Naturligtvis har man en förväntan om att kunna komma till rätta med den här problematiken allteftersom. Men samtidigt finns det en problematik i att man forcerar fram den här lagstiftningen i stället för att utreda och komma till rätta med de problem som finns.

Lyssnar man till myndigheterna tycks förslagets tillkortakommanden ursäktas med att det är så få personer som det berör. Men när man samtidigt öppnar dörren för kreativa individer med kriminella avsikter att skaffa sig nya personnummer och olika identitetshandlingar finns det anledning att misstänka att de i större uträckning än beräknat kommer att använda sig av denna möjlighet.

Jag undrar alltså i vilken utsträckning ledamoten Karlson oroar sig över detta och över invändningarna om att kriminella kan använda systemet, vilket flera remissinstanser har påtalat.

Fru talman! Anledningen till att vi är två anmälda talare från Sverigedemokraterna i debatten om detta betänkande är just nu i socialutskottet bereds ett utskottsinitiativ om en ny könstillhörighetslag. Betänkandet som skatteutskottet debatterar i dag berör inte utskottsinitiativet i sak, men det kommer att ha en stor inverkan på skatteutskottets ansvarsområde och på folkbokföringen.

Egentligen ville jag inte begära replik i debatten om detta betänkande, men då Liberalerna sannolikt är en av de starkast drivande krafterna i denna fråga känner jag mig tvingad till det, och även då samtliga ministrar som vi har frågat har duckat och hänskjutit debatten till riksdagen.

Med detta utskottsinitiativ ska man, vilket jag kommer att utveckla i mitt anförande, kunna byta sitt juridiska kön och därmed även få ett nytt personnummer. Ledamoten påtalade felen i folkbokföringen i sitt anförande, liksom att Skatteverket behöver stärka kontrollen i folkbokföringen och att fusk ofta är ett led i den organiserade brottsligheten.

Min fråga till Patrik Karlson är vilken inverkan ledamoten tror att den nya könstillhörighetslagstiftningen, där man åtminstone teoretiskt kommer att kunna byta kön och få ett nytt personnummer var fjärde månad, riskerar att ha på folkbokföringen och på regeringens ambition om en sammanhållen och korrekt folkbokföring.

Fru talman! Min fråga går till finansministern.

När det gäller utskottsinitiativet om ny könstillhörighetslag, som just nu behandlas i socialutskottet, har flera remissinstanser pekat på problem som kan uppstå när man byter sitt juridiska kön och får ett nytt personnummer. Om lagen går igenom kan man efter ett byte av juridiskt kön, med ett nytt personnummer och med ett nytt namn, få en helt ny identitetshandling samtidigt som man sparar sin gamla identitetshandling.

Staten och dess myndigheter får sina register uppdaterade direkt, men privata aktörer kommer inte att kunna ha samma kontroll. Med andra ord kommer en och samma individ att kunna inneha flera olika identitetshandlingar inför privata aktörer och utländska myndigheter.

Vi vet att frågan inte ägs av regeringen och att den behandlas i socialutskottet. Men vad anser finansministern om de utmaningar som arbetet med en sammanhållen identitetsförvaltning och arbetet mot den kriminella ekonomin skulle stå inför om lagen går igenom?

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

I tider som dessa när många hushåll måste vända på slantarna för att få kassan att räcka till uppvisar samtidigt svenska banker stora vinster. Så stora vinster kan tyckas vara osmakligt i tider som dessa. Partier på vänstersidan har också ivrigt framfört förslag om att beskatta dessa övervinster, trots att det till slut blir bankens kunder som får betala.

Här kan man fundera på om konkurrensen på den svenska bankmarknaden verkligen fungerar. Är det kanske för krångligt att byta bank?

Förr var det exempelvis omöjligt att få med sitt gamla telefonnummer när man bytte operatör. Först efter att lagstiftaren 1999 satte ned foten och beslutade att man skulle kunna ta med sitt telefonnummer mellan olika operatörer blev detta möjligt. På samma sätt borde rimligen ett bankengagemang kunna göras med några knapptryck. Detta är dock sannolikt inget som bankerna kommer att föreslå på eget initiativ.

Därför vill jag fråga finansmarknadsministern om regeringen har några planer på att se över lagstiftningen för att förenkla bankbyten och därmed förbättra konkurrensen på den svenska bankmarknaden.

Herr talman! I dag får vi tillfälle att i kammaren lyfta fram en av skatteutskottets subsidiaritetsprövningar. Vad är det då för EU-förslag som är uppe på bordet? Det benämns som Förslag till direktiv om internprissättning. Vad är då internprissättning, och varför behöver man ett regelverk om detta?

Herr talman! När två företag som ligger i olika länder men inom en och samma koncern, eller intressegemenskap, gör affärer med varandra öppnas teoretiskt en möjlighet att ackumulera affärstransaktionens vinst i antingen det land där företaget som säljer varan ligger eller där företaget som köper varan ligger.

För att förhindra att man använder liknande gränsöverskridande transaktioner som ett verktyg för skatteplanering, dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning, finns det i dag ett regelverk utformat av OECD.

Detta går lite förenklat ut på att man vid liknande transaktioner mellan företag inom samma koncern eller intressegemenskap ska använda en så kallad internprissättning som ska vara i enlighet med en armlängdsprincip. Det innebär att priser och andra villkor kopplade till transaktionen ska överensstämma med vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag i en motsvarande situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Alltså: Bara för att man gör gränsöverskridande affärer inom en och samma koncern ska man inte kunna välja i vilket land den vinst som uppstår vid transaktion ska beskattas.

Nu har skatteutskottet behandlat detta ärende som en så kallad subsidiaritetsprövning. Detta innebär att vi inte tittar på förslaget i sak utan gör bedömningen om detta beslutas på rätt nivå för att uppnå målet. Huvudregeln är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt för att ändå uppnå målen med förslaget.

Herr talman! Handel är något som är positivt och som är en viktig komponent för välståndet i vårt land. Skatter från företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster utomlands är på vilka vi primärt bygger vår välfärd och vårt samhälle.

Sverigedemokraterna är i grunden ett handelsvänligt parti. Varje förenkling som vi kan göra för att underlätta handel mellan länder, oavsett om det är med andra EU-länder eller med tredjeland, ser vi som positivt.

Vi anser också att skatteflykt och skatteundandragande ska beivras och ser förslag som är träffsäkra och som inte orimligt belastar företag eller respektive länders skattemyndigheter som positivt. Dock är kommissionens förslag lite tårta på tårta.

Herr talman! Som jag nämnde tidigare har OECD redan ett regelverk för just internprissättning. Visserligen är OECD:s riktlinjer inte bindande, och det är upp till varje land att tolka riktlinjerna. Men det är samtidigt ett dynamiskt regelverk som utvecklas över tid och som uppdateras regelbundet.

Att EU nu skulle ta fram ett parallellt system som är bindande för medlemsstaterna, visserligen baserat på OECD:s regelverk men utan den flexibilitet som medges av det befintliga regelverket, riskerar att skapa nya problem vid transaktioner med tredjeland.

Det finns dessutom en överhängande risk, som ofta när EU ska vara med och ta fram system, att det blir överarbetat och extra krångligt. Dessutom är frågan om internprissättning och armlängdsprincip global och kräver därför globala lösningar.

Men den viktigaste invändningen är att värna medlemsländernas befogenheter på skatteområdet. Nyttan av harmoniserade regler måste vägas mot möjligheten att införa och behålla nationella regler.

Herr talman! Att EU konstant visar ambitioner att flytta fram sina positioner och överföra mer makt från våra nationella parlament till Bryssel ser vi Sverigedemokrater som oroväckande, och det borde bekymra fler.

Denna subsidiaritetsprövning berör dock inte just denna del om maktförflyttning. Men om det föreslagna EU-gemensamma regelverket om internprissättning skulle bli verklighet kommer det sannolikt att bli mer stelbent, och möjligheten att tillämpa OECD:s regelverk med dess flexibilitet blir mer begränsad.

Regeringen gör dessutom bedömningen att kommissionen överdriver problematiken med medlemsländers tolkningar av OECD:s regelverk, och tvister, åtminstone mellan medlemsstater, löses med ömsesidiga överenskommelser genom skatteavtal.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Regeringen anser också att tvister generellt inte uppstår på grund av att medlemsländer tolkat armlängdsprincipen på olika sätt, då denna inte är en exakt vetenskap utan en övergripande princip för att rätt skatt ska betalas i rätt land och att förutsättningarna ofta skiljer sig i de enskilda fallen. Sammanfattningsvis anser utskottet precis som regeringen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Visserligen är internprissättningsproblematiken gränsöverskridande i sin natur. Men då det redan finns ett regelverk från OECD att förhålla sig till och att problematiken är global borde man i stället söka lösningen genom att förbättra OECD:s regelverk snarare än att införa ett eget.

Herr talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom det motiverade yttrandet till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och tycker att det är positivt att samtliga övriga partier i utskottet gör detsamma.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Fru talman! Jag har inte haft tid att regera, höll jag på att säga. Av de senaste 40 åren har 27 styrts av Socialdemokraterna i olika konstellationer.

När det gäller folkbokföringen är det ett arbete som pågår i Regeringskansliet. Som jag sa i mitt anförande skjuter vi till 95 miljoner kronor i ytterligare resurser till den folkräkning som ska genomföras. Den utredning som gjordes av Skatteverket om åtgärder för att säkra folkbokföringen bereds inom Regeringskansliet. Där föreslås bland annat att man ska kunna bekräfta sin folkbokföringsadress genom sin deklaration. Det är en räkning av folket.

Tvärtemot vad Patrik Björck säger pågår det alltså ett arbete. Vi skjuter till resurser, och det pågår ett arbete med att utreda vad man ska göra på bästa sätt. Arbetet måste naturligtvis göras där man får bäst utväxling av det. Som jag sa kommer antalet bosättningskontroller att öka med upp till 100 i veckan nästa år.

Det pågår alltså ett arbete, och Skatteverket kommer att få de resurser som behövs för att slutföra en nationell folkräkning. Det är inget sviket vallöfte, och detta kommer att genomföras. Det kan jag lova Patrik Björck.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men jag vill ändå reflektera lite grann över vad Patrik Björck säger när han talar om regeringsduglighet.

Under Socialdemokraternas två senaste mandatperioder i regeringsställning har de lagt fram sju budgetar som har gått igenom. Där har de i genomsnitt lagt 4,5 procent extra på Tullverket. Nu, när de sitter i opposition, vill de lägga hela 14 procent på Tullverket. Så mycket har Socialdemokraterna aldrig lagt på Tullverket när de har suttit i regeringsställning.

Jag skulle därför bara vilja fråga Patrik Björck om han anser att Socialdemokraterna bedriver en bättre politik för Tullverket i opposition än i regeringsställning. Då har de ju inte med sig sina övriga regeringskollegor i förslagen när de tillskjuter medel till Tullverket.

Herr talman! I kväll ska vi debattera utgiftsområde 3 och de förutsättningar vi ska ge de myndigheter som ligger under detsamma: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Jag vill inleda med att konstatera att vi tyvärr under lång tid har sett samhällsutvecklingen gå åt fel håll. Visst har många i Sverige fått det materiellt bättre, men vi har också sett hur otrygghet och brottslighet snabbt breder ut sig i landet. Det är nu inte enbart i de så kallade utanförskapsområdena som den organiserade kriminaliteten håller till, utan den kryper allt närmare i människors vardag på gator, torg, skolor och arbetsplatser. Det går knappt en dag utan att vi kan läsa i tidningarna om avrättningar på öppen gata, om bombdåd och om hur även blåljuspersonal blir oskyldiga offer i de kriminella gängens jakt på status och våldskapital.

De myndigheter som ligger under utgiftsområde 3 kanske vid en första anblick inte tycks ha så mycket med brottsbekämpningen att göra. Jag vill belysa att det är tvärtom. Alla dessa tre myndigheter har som huvuduppgift att säkra finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet. De ska alltså, förutom att se till att rätt skatt, tull, avgifter och skulder betalas, också vara en viktig kugge i samhällets brottsbekämpning och arbetet med att förhindra brott och kriminalitet.

Herr talman! I 2024 års budget föreslår regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ett anslag för det aktuella utgiftsområdet på drygt 16,8 miljarder kronor. Det innebär för de aktuella myndigheterna en förstärkning med drygt 750 miljoner kronor.

Utöver detta kompenserar vi även de födda 1957 med 3,2 miljarder kronor för det förhöjda grundavdraget som den tidigare rödgröna regeringen lyckades att missa för den gruppen.

Beträffande myndigheterna inom utgiftsområde 3 har de som sagt en övergripande målsättning att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Skatteverket fastställer och redovisar merparten av de skatter som betalas i Sverige. Tullverket fastställer och tar ut tull, skatter och avgifter i samband med export och import. Kronofogden ska driva in skulder såväl åt det offentliga som åt privata borgenärer.

Herr talman! Skatteverket har förutom sin uppgift att fastställa och redovisa skatter även flera viktiga och brottsbekämpande funktioner. Man ska självklart granska och tillse att rätt skatt betalas in. Skattefusk och skatteundandragande är en företeelse som ska bekämpas på alla nivåer såväl internationellt som nationellt. Men då måste man även se till att utbetalningar ur välfärdssystemet är korrekta, då fusk med välfärdssystemet är minst lika allvarligt som skattefusk.

Skatteverket har i dag flera system som antingen automatiskt eller på begäran delar information med utländska skattemyndigheter i syfte att komma åt skatteundandragande och gränsöverskridande skattefusk. Men då kan man också fråga sig, när man byter integritetskänsliga uppgifter med utländska myndigheter, varför man inte ens får utbyta uppgifter mellan andra svenska myndigheter eller ens mellan olika avdelningar på Skatteverket.

Självklart måste sekretessen mellan svenska myndigheter luckras upp för att förhindra brottslig verksamhet som hotar vårt välfärdssystem. Detta är något som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna håller på att se över.

En annan viktig uppgift som åligger Skatteverket är att sköta folkbokföringen. Ordning och reda i folkbokföringen är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Det är för att intjänad skatt ska betalas i rätt kommun men också för att förhindra ett otillbörligt nyttjande av välfärdssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Vi behöver inte bara veta vilka som bor i Sverige, var de bor, utan också vilka som inte ska vara i Sverige. Det kan vara personer som befinner sig här illegalt, antingen för att jobba utan tillstånd eller för att de fått avslag på sin asylansökan och ska utvisas.

Men vi behöver också veta vilka som är folkbokförda i Sverige men som egentligen inte bor här. Vi har väl alla läst om de kända exemplen Iraks tidigare försvarsminister och även en tjänsteman i den tidigare afghanska regeringen, vilka båda var folkbokförda i Sverige och lyfte ersättningar ur välfärdssystemet men som i själva verket bodde och arbetade i sina respektive hemländer.

Vi har också kunnat läsa om personer som lyckats få flera identiteter, vilket kan vara synnerligen praktiskt om man vill begå brott eller maximera bidragsutbetalningar.

Skatteverket självt uppskattar att cirka 200 000 personer är felaktigt folkbokförda i Sverige. Många är det visserligen av rent misstag. Men tyvärr är felaktigheterna även uppsåtliga, många gånger med syfte att få ut mer bidrag ur välfärdssystemet eller att leva i ett skuggsamhälle där människor riskerar att utnyttjas för svartarbete eller annan brottslighet.

Att ha kontroll på vilka som bor i Sverige och vilka som inte bor i Sverige borde ligga i vår nations intresse. I Tidöavtalet finns det en punkt om en nationell folkräkning. Vi skjuter till ytterligare 95 miljoner kronor till detta, och satsningen omfattar nu totalt 170 miljoner kronor.

Redan nu har Skatteverket aviserat en uppskalning av antalet bosättningskontroller, och man bygger en kapacitet för cirka 100 kontrollbesök i veckan nästa år. Att det förra månaden fanns 733 lägenheter i Sverige där det var fler än tio personer folkbokförda är ett tydligt tecken på att detta är en helt nödvändig åtgärd.

Herr talman! Tullverket har som primär uppgift att se till att rätt uppbörd och tull betalas vid gränsöverskridande handel med varor. Men tullen är den myndighet som står längst ut vid Sveriges gränsövergångar och som vi förlitar oss på ska stoppa försök till narkotikasmuggling och illegal införsel av vapen, vilka göder de gängkriminellas kassor och ökar deras våldskapital.

Vi har senaste tiden i medierna sett ett utbrett missnöje hos Tullverkets personal. Primärt handlar det om att låta tulltjänstemän i yttre tjänst få vara beväpnade på samma sätt som en polisman. Det är inget orimligt krav, kan man tycka, då de inte vet vilka som sitter i bilarna de stoppar för kontroll och att våldet generellt i samhället har blivit allt råare.

Det har nu gått så långt att de av arbetsmiljöskäl ej längre kommer att stoppa fordon där de misstänker att passagerarna är farliga, utan de kommer att överlåta detta till en redan överbelastad polismyndighet. Det pågår just nu en utredning om tulltjänstemännen och deras utrustning och befogenheter, så vi får säkert anledning att återkomma till denna fråga i utskottet.

Om vi tittar på Tullverket ser vi att det finns ett annat problem som Sverigedemokraterna under lång tid har lyft fram, nämligen myndighetens begränsade möjligheter att stoppa stöldgods i det utgående flödet. Tullverket har fått utökade befogenheter beträffande detta, men uppenbarligen är det inte tillräckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatt, tull och exekution

Enligt tullen själv har denna möjlighet en förhållandevis liten inverkan på trafiken av stöldgods, då den varken fått ett utökat uppdrag att söka efter stöldgods eller fått mer resurser för att utföra detta. Vi har från Tullverket självt fått reda på att endast 2 procent av kontrolltiden läggs på kontroll av utgående gods, vilket ofta landsbygdsbor i södra Sverige fått betala priset för i form av stulna båtmotorer, fyrhjulingar, gräsklippare, motorsågar och hästtillbehör.

Nu är det så att i Tidöavtalet finns det en punkt om att utförsel av stöldgods ska kriminaliseras, vilket kommer att ge Tullverket de befogenheter som behövs för att aktivt kunna eftersöka stöldgods på väg ut ur landet. Det kommer dessutom att ha en brottspreventiv effekt genom att risken att åka fast ökar.

Herr talman! När det gäller Kronofogdemyndigheten har den en uppgift att arbeta så att alla betalar och ingen blir överskuldsatt. Men den har också en viktig uppgift i brottsbekämpningen. När man arbetar tillsammans med andra myndigheter i så kallad myndighetssamverkan har vi sett ett framgångsrikt arbete.

Kronofogden har med sin utökade möjlighet till distansutmätning framgångsrikt kunnat beslagta exklusiva kläder, dyrbara accessoarer och bilar från personer som på papperet inte har några tillgångar men som har skulder och inte sällan till brottsoffer.

Detta är dessutom ett effektivt sätt att minska incitamenten för de kriminella att visa sig med liknande lyxiga produkter och därmed även minska den attraktionskraft det kan ha för att locka in nya yngre personer i kriminalitet och för rekrytering till gängen.

Fru talman! Sammanfattningsvis är myndigheterna under utgiftsområde 3 förhållandevis små, men ack så viktiga för att samhället ska fungera. Allmänhetens förtroende för dessa myndigheter är i undersökningar högt, och alla tre presterade över snittet i Kantar Publics anseendeindex för myndigheter 2023. Nu tar vi steg framåt för att än mer höja nivån och förmågan i dessa myndigheters viktiga arbete.

Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i sin helhet.