Fru talman! Jag vill inleda med att påminna om ett litet jubileum som stundar. Det är i år 20 år sedan Sveriges nationaldag den 6 juni också blev helgdag. Det infördes 2005, och jag minns för egen del en partikongress jag deltog vid några år tidigare där mitt parti beslöt att arbeta för ett genomförande. Då hade vi haft en officiell nationaldag sedan 1983, då ju svenska flaggans dag, som innan dess firats sedan nästan 100 år tillbaka, tillerkändes denna status.

Allmänna helgdagar och flaggning är frågor där den folkliga förankringen kanske väger lika tungt som den lagstiftning och de regelverk som finns framtagna. Tradition, sedvänjor och identitet är sådant som har stor betydelse i dessa sammanhang och som kanske också varit vägledande till det som genom åren också blivit lagstadgat.

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande 2024/25:KU8 behandlas förslag som tar fasta på 19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden. Yrkandena rör sådant som minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler för flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. En del motioner är sådana som återkommit vid flera tidigare tillfällen.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och därmed avslag på motionerna.

När det gäller lagstiftningen om vår svenska flagga innehåller den första paragrafen några meningar om dess utseende och form, som att flaggan är blå med ett gult kors och att korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter. Det står också att flaggans färg är just mellanblå på fälten och guldgul på korset.

I sammanhanget kan framhållas Stiftelsen Sveriges Nationaldag, där talmannen är ordförande och huvudmännen är rikets 21 landshövdingar, som framhåller det kanske viktigaste: Flaggan i topp närhelst du känner för det!

I Sverige har vi 17 allmänna flaggdagar. Men vi har också, vilket framhålls av Stiftelsen Sveriges Nationaldag, många privata flaggdagar som bygger på vars och ens goda skäl att flagga. Jag vill understryka vikten av det som stiftelsen framhåller, nämligen att främja intresset och respekten för nationaldagen och flaggan.

Det tål att betonas att utländska medborgare som bor i Sverige också har full rätt att hissa den egna nationsflaggan. En regel att förhålla sig till är då att det enbart får finnas en nationsflagga på en och samma flaggstång.

Jag vill också för egen del framhålla betydelsen av att EU-flaggan finns med i många officiella sammanhang - självklart här i riksdagen men också vid många kommunala och regionala byggnader. Det visar på vår självklara samhörighet med Europa och den betydelse det har i människors vardag.

Fru talman! Jag vill nu redogöra för en del av de överväganden som skett i arbetet med det nu framlagda betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

En del motioner tar fasta på att nya officiella minnesdagar ska införas. En handlar om att göra den 16 mars till minnesdag för alla offer för kemiska massförstörelsevapen, med Ola Möller som huvudmotionär. Andra motioner tar fasta på att initiativ tas för en nationell minnesdag för det armeniska folkmordet, någon om kommunismens offer och någon om att införa en särskild dag för blåljuspersonal. En motion vill införa folkhälsans dag, en annan att den 23 augusti enligt en resolution från EU-parlamentet ska vara en minnesdag för de totalitära regimernas offer.

Jag har den största respekt för de förslag som framförs. Konstitutionsutskottet har dock tidigare vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att införa minnesdagar för att uppmärksamma särskilda personer eller händelser. Några dagar som getts särskild beteckning i svenska almanackor, vid sidan av de allmänna flaggdagarna och de kyrkliga högtidsdagarna, är bland annat internationella kvinnodagen den 8 mars, Europadagen den 9 maj och internationella barndagen i oktober. Forum för levande historia har också i uppdrag att främja högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari. Dessa särskilt betecknade dagar har framkommit genom en stark förankring i samhället.

I betänkandet behandlas också en i och för sig välmenande motion om att införa en allmän flaggdag för samerna som ursprungsbefolkning i norr.

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller särskilda dagar som föreslås och avstyrker därför motionsyrkandena.

Fru talman! Jag vill också som skåning säga några ord om skånska flaggans status. I en motion av Boriana Åberg med flera från Moderaterna föreslås att den skånska flaggans officiella status ska utredas. Motionärerna anför att regionfullmäktige i Skåne 1999 beslutade att använda den skånska flaggan och att det 2017 beslutades att det skulle flaggas med den utanför regionens lokaler tillsammans med den svenska flaggan och EU-flaggan.

Liknande motioner har tidigare avstyrkts. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans status. Det står däremot självklart alla fritt att flagga med den, i Skåne såväl som på andra ställen.

Den lokala och regionala identiteten är självklart viktig, och den provinsiella identiteten är kanske inte alltid geografiskt betingad. För egen del ser jag exempelvis hemma i skånska Ängelholm en flagga med Gotlands landskapsvapen, med den stående väduren i fonden, i en trädgård jag ofta går förbi. Däremot har vad jag förstår det som betraktas som Gotlands flagga gula fält och grönt kors. Det finns många provinsiella symboler att lyfta fram.

Återigen kan den folkliga förankringen och den frihetliga synen på flaggning framhållas. Det är som jag ser det att föredra i dessa sammanhang och finns också som utgångspunkt i befintliga regelverk.

Fru talman! Ni vet redan att vi debatterar frågor om allmänna flaggdagar, helgdagar och så vidare, och jag tänkte börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Sedan tänkte jag använda min talartid till att prata om flaggor.

Vi har alla sett den vaja i vinden - den svenska flaggan. Flaggan är en symbol som bär på en historia av enhet och gemenskap. Vad skulle hända om vi börjar blanda in fler officiella flaggor? Skulle vi då vara på väg mot en framtid där vi riskerar att bli mer splittrade än förenade? Jag tänker på motionen från skåningarna om att man vill göra den skånska flaggan till en officiell flagga.

Skåningarna, våra kära sydsvenska rebeller, har en flagga som de är så stolta över, och jag gissar, fru talman, att de helst skulle vilja se flaggan på nationens främsta flaggstänger - kanske till och med på toppen av Globen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Men, den svenska flaggan är mer än blott färgerna blått och gult. Flaggan är en symbol för att vi alla, från Kiruna till Ystad, hör ihop. Om vi börjar med fler officiella flaggor; var drar vi då gränsen? Ska Västerbotten ha en egen flagga med ost på? Eller ska Göteborg ha en flagga med en räkmacka? Det blir ju en vimpelparad utan dess like, och ingen vet längre vilken flagga som gäller när vi ska heja på Sverige i fotbolls-EM.

Om vi inför fler officiella flaggor riskerar vi att urvattna symboliken i den svenska flaggan. Och låt oss inte glömma de praktiska konsekvenserna. Att införa fler officiella flagg- eller helgdagar är inte gratis. Det kostar tid, pengar och arbetsinsatser. Kommuner ska ställa om, arbetsgivare ska jonglera scheman, och plötsligt undrar vi varför inget blev gjort på jobbet när halva året är röda dagar.

Den svenska flaggan är mer än bara ett stycke tyg. Den är en länk mellan generationer, ett löfte om gemenskap och en trygg punkt i en föränderlig värld. Om vi börjar dela upp detta symboliska arv i flera flaggor, riskerar vi att skapa små öar av identitet i stället för en gemensam strand.

Fru talman! Sverige är ett land med starka traditioner. Vi behöver inte fler officiella flaggor som konkurrerar med den vi redan har. Jag gillar Skåne, och er flagga är fin - fantastisk på er hemmaplan - men kanske inte på catwalken i hela landet.

Så låt oss vårda och utveckla de gemensamma symboler vi redan har. Låt den svenska flaggan fortsätta vara en symbol för vår enhet, våra traditioner och vår framtid. Och låt oss fokusera på att bygga ett Sverige där alla känner sig hemma - under samma tak och under samma flagga.