Svar på interpellationer

Fru talman! Ciczie Weidby har frågat mig om jag avser att verka för att lagstiftningen ska ändras så att lokala skyddsombud som huvudregel ska utses av arbetstagarna på en arbetsplats och inte, som i dag, av den lokala arbetstagarorganisationen som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal gentemot arbetsgivaren.

Ciczie Weidby har också frågat mig om jag har övervägt att vidta andra åtgärder för att få fler arbetstagare än i dag att vilja engagera sig som skyddsombud, såsom förbättrade förutsättningar för och rätt till utbildning, vidareutbildning och fortbildning.

Slutligen har Ciczie Weidby frågat mig hur jag ser på de risker som regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket i förlängningen innebär i form av att skyddsombud utses av arbetsgivaren.

Jag vill börja med att tacka Ciczie Weidby för engagemanget i frågan. Jag är övertygad om att vi delar uppfattningen att skyddsombuden spelar en mycket viktig roll i ett välfungerande arbetsmiljöarbete för trygga och säkra arbetsplatser.

Regeringen gav den 14 september 2023 Arbetsmiljöverket i uppdrag att lämna förslag som kan leda till att fler arbetstagare vill engagera sig i rollen som skyddsombud. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.

Bakgrunden till uppdraget är den oroväckande utvecklingen som innebär att allt fler arbetstagare arbetar på arbetsplatser som saknar skyddsombud. Ett viktigt led i ett välfungerande lokalt arbetsmiljöarbete är därför att fler tar steget till att engagera sig som skyddsombud och att fler vill stanna längre i rollen som skyddsombud. Det finns i dag för många arbetsplatser som saknar skyddsombud. Därmed följer att det finns för många arbetsplatser där risken är stor att det finns brister i det viktiga arbetet med att identifiera risker för arbetsrelaterad ohälsa, dödsolyckor och andra allvarliga olyckor.

Jag vill återkomma till vikten av det breda engagemanget i frågan och till det positiva i att Ciczie Weidby lyfter upp skyddsombudens ställning till debatt här i kammaren i dag, men det är viktigt att debatten förs utifrån ett korrekt faktaunderlag. Det fullständiga uppdraget finns på regeringens hemsida. Den som läser hela den texten ser att det uttryckligen framgår att det inte ingår i uppdraget att lämna förslag på författningsändringar. Uppdraget innebär alltså ingen förändring av arbetstagarorganisationernas rätt att med stöd av arbetsmiljölagen utse skyddsombud.

Uppdraget innebär inte heller någon förskjutning som innebär att skyddsombud ska kunna utses av arbetsgivaren. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1166) utses skyddsombud i princip alltid av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Men det framgår också uttryckligen av arbetsmiljölagen att skyddsombud i vissa fall kan utses direkt av arbetstagarna. Det finns inget lagkrav på att ett skyddsombud måste vara medlem i en arbetstagarorganisation.

Enligt uppdraget ska Arbetsmiljöverket under genomförandet föra en dialog med arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer som myndigheten bedömer relevanta. Jag ser fram emot att ta del av resultatet av detta arbete och Arbetsmiljöverkets redovisning av uppdraget.

Fru talman! Statsrådet säger här i kammaren att uppdraget till Arbetsmiljöverket inte innebär någon förändring av arbetstagarorganisationernas rätt att utse skyddsombud. Men varför blir ändå den samlade fackföreningsrörelsen orolig - så orolig att den skriver ett öppet brev till ministern?

Uppenbarligen tolkar facken uppdraget som ett första steg mot att skilja skyddsombuden från facken. Varför gör man då en sådan tolkning? Liberalerna lade så sent som våren 2022 fram sitt förslag om hur man - som man kallade det - vill modernisera skyddsombudsregleringen. Så här skriver man i sin partimotion: "Huvudregeln för de lokala skyddsombuden bör inte längre vara att de ska tillsättas av de lokala arbetstagarorganisationerna utan som regel av arbetstagarna." Även Sverigedemokraterna som är en del av regeringsunderlaget har varit tydliga med att de vill ha samma lagändring som Liberalerna.

Ministern svarar inte på den ställda frågan. Kommer ministern att verka för att skyddsombuden inte ska utses av facket på arbetsplatsen? Eller har Liberalerna ändrat uppfattning i frågan? Det skulle i så fall vara ett välkommet besked. Jag tänkte fråga om statsrådet kan stilla den samlade fackföreningsrörelsens oro genom att lämna ett sådant besked i dag.

Det är ju ganska ovanligt att hela den samlade fackföreningsrörelsen, från akademiker till arbetare, så tydligt reagerar och tillsammans skriver ett öppet brev till ett statsråd. Då kan man fråga sig varför detta är en så pass viktig fråga. Det förstår man om man läser brevet som skickades till Paulina Brandberg. Där beskriver facken vilket stöd de ger skyddsombuden. Betydelsen av det stödet är en förutsättning för att du som skyddsombud ska kunna vara tuff när det krävs och ställa krav på arbetsgivaren, för du vet att om det blir konflikt eller om du blir hindrad i ditt uppdrag kommer facket att backa upp dig.

Facken ger skyddsombuden trygghet inom utbildning, rådgivning och stöd vid tvister med arbetsgivare. Men om ett skyddsombud som inte har en facklig organisation i ryggen hindras i sitt uppdrag, då händer ingenting - eller det skulle ju kunna hända någonting om skyddsombudet själv har resurser och modet att dra sin egen arbetsgivare inför tingsrätt.

Ett oorganiserat skyddsombud har mycket sämre förutsättningar att göra ett bra jobb, oavsett hur kunnig hon är, och måste helt lita på arbetsgivarens goda vilja att prioritera skyddsåtgärder framför kanske en lite högre vinst. Arbetsmiljön på våra arbetsplatser blir sämre om skyddsombuden inte vågar ställa krav eller stoppa arbetet när det finns risk för liv och hälsa. Det spelar ingen roll hur många skyddsombud vi har om de inte har kraft att företräda sina arbetskamrater och om de lämnas ensamma när de hamnar i konflikt med arbetsgivaren.

Fru talman! Jag vill börja med att upprepa att det som vi pratar om här i dag är frågor som verkligen förtjänar att debatteras, och att jag välkomnar den här interpellationen. Jag tycker också att det är väldigt positivt att det finns en bred enighet om skyddsombudens viktiga arbete för säkra och trygga arbetsplatser.

Interpellanten gör gällande att jag står och är raljant här i kammaren. Det är inte över huvud taget min avsikt. Däremot kan jag inte låta bli att vara väldigt konfunderad, och jag är fortfarande konfunderad. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi går tillbaka till fakta. I detta uppdrag, som regeringen har gett Arbetsmiljöverket och som finns på regeringens hemsida, står det klart och tydligt att detta är ett uppdrag som ska göras inom ramen för gällande författningar. Det innebär alltså att arbetstagarorganisationernas rätt att med stöd av arbetsmiljölagen utse skyddsombud är oförändrad.

Jag tror inte att någon av deltagarna i den här debatten har missat att de allra flesta skyddsombud i dag utses via facken och är fackligt anslutna. Det är också ett faktum att det i dag även förekommer andra skyddsombud, som inte utses av facken.

Regeringen har identifierat ett problem, nämligen att vi har för få lokala skyddsombud. Vi tycker att det är ett problem att vi har för många arbetsplatser som saknar lokala skyddsombud. Vi ser också med oro på den trend som visar att vi har färre och färre som engagerar sig som lokala skyddsombud. Detta är ett problem som regeringen känner att vi behöver göra någonting åt. Vi kan inte stillasittande se på när detta fortsätter. Detta är bakgrunden till det uppdrag som vi har gett till Arbetsmiljöverket.

Jag undrar om debattörerna skulle vilja ändra lagen för att förbjuda skyddsombud som inte är fackanslutna. När man lyssnar på interpellanten och de övriga debattörerna framstår det som att det är i den riktningen som de vill gå. Då skulle jag tycka att det vore positivt med klarspråk i denna fråga.

Jag ställer mig också frågande till följande: Om regeringen nu ger ett brett uppdrag till Arbetsmiljöverket som täcker in alla skyddsombud, anser interpellanten och de övriga debattörerna då att regeringen i stället uttryckligen hindrar Arbetsmiljöverket att titta på situationen för vissa skyddsombud? Det hade i så fall också varit intressant information att få.

Regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och ser det som viktigt att engagera parterna i alla frågor som rör arbetsmiljö och skyddsarbete på våra arbetsplatser. Det är också därför som det framgår av detta uppdrag att Arbetsmiljöverket kommer att genomföra detta uppdrag och ha kontakt med arbetsmarknadens parter för att kunna genomföra det på ett så bra sätt som möjligt.

Fru talman! Jag ska börja med att svara på frågan. Vi socialdemokrater vill inte ändra lagstiftningen. Men fakta är att Liberalerna, Paulina Brandbergs eget parti, och det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, vill ändra regleringen om hur skyddsombud utses i en riktning som gör att de blir svagare.

Statsrådet har fortfarande inte svarat på min fråga om hon tänker verka i denna riktning. Men hon har inte heller svarat på om hon har övervägt andra åtgärder för att fler ska kunna bli skyddsombud. Hade statsrådet haft en dialog med facken innan hon lämnade uppdraget till Arbetsmiljöverket är jag helt övertygad om att de hade kunnat förklara för statsrådet hur det fungerar på arbetsplatserna och hade kunnat tipsa om vad som behövs för att fler ska kunna bli skyddsombud. Organisering är någonting som facken arbetar med varje dag.

Men vi vet också att statsrådet har tackat nej till att träffa flera fackförbund. Och i ljuset av den kraftiga reaktionen från den samlade fackföreningsrörelsen på regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket kan man enkelt dra slutsatsen att det inte har förekommit någon dialog i denna fråga.

Fru talman! Det är oerhört problematiskt att regeringen inte gör skillnad på utan likställer fackliga och oorganiserade skyddsombud i sitt uppdrag till myndigheten och med det menar att det går lika bra med vilket som.

Jag hoppas verkligen att brevet från LO, TCO och Saco har fått statsrådet att tänka om och att facken på så sätt har lyckats skapa en förståelse för hur viktig den fackliga uppbackningen är för ett fungerande skyddsarbete och hur viktig den är för att vi ska stärka kunniga skyddsombud som företräder sina arbetskamrater utan rädsla och som vågar ställa rättmätiga krav.

Fru talman! Jag känner att jag behöver upprepa ytterligare en gång att uppdraget som regeringen har lämnat till Arbetsmiljöverket handlar om att identifiera de faktorer som skulle kunna göra att fler vill engagera sig som skyddsombud. Det handlar alltså inte om att ändra spelreglerna på arbetsmarknaden. Det står tvärtom uttryckligen i regeringens beslut att förslag till lagändringar inte ska tas fram. Ändå för vi en debatt som om det vore det som stod i regeringens beslut. Det blir konstigt att föra en diskussion kring någonting som inte är det som regeringen har fattat beslut om.

Jag blir också lite perplex av det som interpellanten framför, där det påpekas för mig att skyddsombud inte ska väljas i förtroende av sin chef. Något sådant har jag inte framfört, och ingen annan företrädare för regeringen heller. Varken jag eller någon annan företrädare för regeringen har heller någonsin påstått att de icke fackligt anslutna skyddsombuden har samma skydd som de som utsetts av facket.

Det stämmer som interpellanten förklarade att när det gäller dem som utsetts av facket gäller förtroendemannalagen. Däremot är inte övriga skyddsombud helt skyddslösa. De omfattas av arbetsmiljölagen. Men det är såklart ett sämre skydd, och något annat har inte heller påståtts av vare sig mig eller någon annan från regeringen.

Det som gör mig lite fundersam är att vi alla är överens om att det är bekymmersamt att allt fler arbetsplatser saknar skyddsombud. Regeringen ser problemet och tar nu det här initiativet för att ändra på den här saken. Vi ger Arbetsmiljöverket ett brett uppdrag.

Sofia Amloh framförde kritik om att vi inte skulle ha frågat arbetsmarknadens parter vad som behöver göras för att få fler skyddsombud. Men om man läser regeringens beslut ser man att det är precis det vi ger i uppdrag till Arbetsmiljöverket att föra dialog med parterna om. Jag kan läsa högt ur regeringsbeslutet: "Inom ramen för uppdraget ska Arbetsmiljöverket föra dialog med arbetsmarknadens parter och andra samhällsaktörer som myndigheten bedömer relevanta." Det som framförs som kritik är att regeringen inte har frågat parterna, men det är alltså precis det regeringen ger Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra.

Till alla er i den rödgröna oppositionen - till interpellanten och till ledamöterna - som är kritiska till det här uppdraget har jag en fråga. Det är något jag verkligen undrar över. Ni hade ju regeringsmakten mellan 2014 och 2022. Vilka initiativ tog ni i regeringsställning för att fler ska vilja vara skyddsombud? Om vi delar problembilden att det är ett problem att det finns för få skyddsombud och ni precis har haft regeringsmakten - vilka initiativ tog ni för att förbättra situationen? Det är jag väldigt nyfiken på att få höra.

Fru talman! Jag är också väldigt glad åt att vi har den här viktiga debatten, även om jag tycker att det är märkligt att ha en debatt som utgår från att regeringen har fattat ett beslut som inte står i regeringsbeslutet. Jag kan försäkra både interpellanten och övriga debattörer om att den här regeringen inte är särskilt ängslig av sig. Vill vi genomföra en åtgärd vidtar vi just den åtgärden, och skriver vi i ett uppdrag att det inte innefattar att ge några förslag på författningsändringar är det faktiskt också det regeringen beslutar och ingenting annat.

Det den här regeringen gör till skillnad från den förra är att vi agerar på problematiken att det finns för få skyddsombud. Vi ser även att man behöver hitta de faktorer som styr. Precis som ledamoten Amloh redogjorde för finns det en otrygghet för många skyddsombud i dag. Hot och trakasserier drabbar skyddsombud. De kan känna otrygghet kring den egna anställningen. Detta är faktorer som behöver identifieras för att kunna plockas bort och göra att det förhoppningsvis blir fler skyddsombud. Detta vill regeringen ta tag i. Regeringen pratar inte bara om hur viktiga saker är. Vi agerar också på dem.

Slutligen vill jag rikta ett tack till skyddsombuden, som genomför ett otroligt viktigt arbete på arbetsplatserna i Sverige varje dag. Jag vill också tacka interpellanten och debattörerna för debatten. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera den här frågan vid fler tillfällen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.