Fru talman! har frågat mig varför jag inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att etableringsjobben ska kunna komma på plats.

Som jag tidigare redogjort för, bland annat i ett antal svar på riksdagsfrågor, finns det ett regelverk för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb som är i kraft sedan den 1 september 2022. Svenskt Näringsliv, Unionen och LO har därefter i slutet av 2022 enats om avtal avseende etableringsjobb. Men parternas avtal avviker i vissa avseenden från det redan beslutade regelverket.

Tillåt mig således en tillbakablick. I mars 2018 deklarerade dåvarande regering och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att de var överens med arbetsmarknadens parter om att etableringsjobb bör införas. Man var dock från regeringens sida tydlig med att det skulle ta lite tid. Det krävdes vissa lagändringar, och stödet skulle först anmälas till EU. Därför skulle inte etableringsjobben vara på plats förrän 2019. Så blev det inte heller.

Därefter har ekonomiska medel avsatts för etableringsjobb i budgetpropositionerna för 2020, 2021 och 2022. I budgetpropositionerna för 2021 och 2022 angav den dåvarande regeringen att den arbetade för att införa etableringsjobb. I juni 2022 beslutades det gällande regelverket för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb, och det trädde som sagt i kraft den 1 september 2022.

År 2018 var dåvarande regering överens med parterna om att lönen och den statliga ersättningen till individen ska följa löneutvecklingen. Någon modell för detta fanns inte med i det regelverk som den förra regeringen beslutade 2022.

Det har nu gått ungefär åtta månader sedan den regering som jag företräder tillträdde. Kort därefter presenterade parterna sitt avtal om etableringsjobb. I budgetpropositionen för 2023 finns det avsatta medel för etableringsjobb, och regeringen bereder nu frågan och analyserar det senaste avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I det arbetet finns ett antal aspekter som regeringen måste beakta och som tar viss tid, och detta arbete behöver göras ansvarsfullt.

Förändringar av regelverket får dessutom administrativa och praktiska konsekvenser för de berörda myndigheterna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, och kräver bland annat it-utvecklingsinsatser.

Fru talman! Arbetsmarknadens parter har under flera år slitit med att komma överens om en ny särskild anställningsform för att bryta långtidsarbetslösheten och för att upprätthålla arbetslinjen, där fler kan gå till jobbet och färre gå på bidrag. Det handlar både om att bryta utanförskapet och segregationen och om att underlätta företagens kompetensförsörjning.

Det är mycket riktigt så att reformen har tagit tid också under den socialdemokratiska regeringstiden. Det har varit många turer och hinder på vägen. Detta ska gudarna, och Liberalerna med för den delen, veta. Men vi jobbade mycket intensivt med reformen, och vi fick också regelverket på plats. Förra året gav också EU sitt godkännande till reformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I början av december i fjol tecknade slutligen också parterna avtalet om etableringsjobben, och sedan dess är det enda som saknas för att rulla igång att regeringen justerar i den gällande förordningen. Detta borde vara tämligen snabbt och enkelt gjort, men nu ett halvår senare har fortfarande ingenting hänt.

Vi socialdemokrater har vid upprepade tillfällen frågat regeringen varför det dröjer. Vi kallade arbetsmarknadsministern till utskottet, men jag kan bara konstatera att vi inte har fått några begripliga svar utan bara svepande bortförklaringar om att parternas avtal kanske avviker från EU:s godkännande, vilket föranleder behov av nya analyser. Detta var vad vi fick höra här från talarstolen. Varför det i så fall inte har initierats någon process med EU för att reda ut det hela är i så fall helt obegripligt.

De juridiska analyser som Johan Pehrson redogör för i sitt svar här i dag framstår allt tydligare som svepskäl, fru talman, särskilt sedan Sverigedemokraterna faktiskt har bekräftat att etableringsjobben förhandlas mellan Tidöpartierna. Det är ju bekräftat.

Vi vet också att alla utom Sverigedemokraterna är överens om att etableringsjobben behövs. Att just Sverigedemokraterna vill motverka etableringsjobben beror på att det delvis - inte enbart, är det värt att understryka - är utrikes födda som kommer att anställas med den anställningsformen. Att främja integration och motverka segregation lirar ju inte direkt med Sverigedemokraternas filosofi; det tror jag att vi här inne är överens om.

Jag har alltså förståelse för att arbetsmarknadsministern har hamnat i en väldigt jobbig sits, klämd mellan vad han själv vill och vad Sverigedemokraterna kräver av regeringen. Vi socialdemokrater har försökt hjälpa regeringen att komma vidare genom att föreslå ett utskottsinitiativ i arbetsmarknadsutskottet. Där hade regeringspartierna kunnat ta vår utsträckta hand, men tyvärr avslog man initiativet.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill sabotera reformen, som är den kanske viktigaste och mest genomarbetade på åratal för att bryta långtidsarbetslösheten. Regeringen har därför förhalat starten av etableringsjobben i ett halvår nu. Om regeringen sjabblar bort etableringsjobben vore det ett enormt svek både mot de långtidsarbetslösa och mot arbetsmarknadens parter, som har satt sin tilltro till politiken.

Jag uppmanar därför arbetsmarknadsministern att trycka på startknappen nu. Låt inte denna reform, som så tydligt tar sikte på att bryta segregationen i vårt land, sjabblas bort eller tas som gisslan av Sverigedemokraterna och deras ovilja och parlamentariska pajaskonster.

Fru talman! Vi debatterar en viktig fråga, en helt ny modell som syftar till att skapa anställningar för långtidsarbetslösa men framför allt nyanlända. Genom etableringsjobben öppnas nya möjligheter till arbetslivet för dem som tidigare har haft svårt att hitta en anställning. Samtidigt får företagen en möjlighet att tillgodose sin kompetensförsörjning. Genom att erbjuda anställningar till långtidsarbetslösa och nyanlända ges det möjligheter för dem att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed förbättra sin ekonomiska situation och integrering i samhället. Detta är av största vikt för att främja inkludering och minska utanförskapet.

Fru talman! En central del av etableringsjobben är att de normalt sett övergår till en fast anställning efter två år. Det innebär att de som erbjuds ett etableringsjobb får en stabil anställning med långsiktiga utsikter. Genom att erbjudas tillsvidareanställningar ökar möjligheterna för de anställda att planera sin framtid och skapa en trygg tillvaro.

Men vad gör politiken? Sedan högerregeringen tog över har arbetsmarknadsminister Johan Pehrson talat positivt om etableringsjobben och var inledningsvis angelägen om att få igång dem så snart som möjligt. Men sedan dess har arbetet helt stannat upp, och nu undrar alla varför det tar så lång tid för regeringen att agera.

Den 14 april ställde jag en skriftlig fråga till statsrådet och undrade när etableringsjobben kommer att vara på plats. Svaret jag fick var att parternas avtal avviker från det redan beslutade regelverket. Statsrådet skrev i sitt svar att regeringen nu bereder frågan och analyserar avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I svaret konstaterar statsrådet också att det handlar om bland annat juridiska frågor och finansiering då staten ska bevilja ersättning för arbete i etableringsjobb. Regeringen skriver också att man har en dialog med Svenskt Näringsliv, LO och Unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan konstatera att varken parterna eller vi ledamöter av Sveriges riksdag får tydliga svar på vilka de juridiska frågorna är eller får några förtydliganden om finansieringen. Det vanliga svaret vi alla får är att det finns ett antal aspekter som regeringen måste beakta. Detta tar viss tid, skriver man.

Med anledning av detta vill jag återigen fråga statsrådet: Hur bemöter regeringen och statsrådet kritiken från fackförbund och arbetsgivare som anser att regeringen inte har kunnat förklara problemet tillräckligt?

Min andra fråga är: Vilka specifika hinder och utmaningar relaterade till juridiska frågor och finansiering har fördröjt implementeringen av etableringsjobben, och hur arbetar regeringen för att övervinna de juridiska och finansiella utmaningarna?

Fru talman! Hängslen, livrem, hjälm och flytväst - hur mycket behöver statsrådet ha för att genomföra en färdig reform? Att det tog många år för den förra regeringen kan statsrådet prata sig varm om. Men det är ju färdigt och genomarbetat. Det är pricken över i:et. Men det är kanske några fler hängslen som behövs. Jag vet inte vad statsrådet mer behöver. Är den otroliga försiktigheten något som statsrådet kommer att vara konsekvent med när det gäller även andra insatser - hur pengarna ska användas så att de inte behöver betalas tillbaka och så vidare?

Statsrådet säger också i sitt svar att vi socialdemokrater är så sugna på att detta ska komma på plats. Ja, det är vi - men det är inte bara vi som är det. Om det nu finns färdiga, genomarbetade förslag till reformer som statsrådet tidigare har efterfrågat förstår vi inte vad det finns att vänta på. Men det är inte bara vi socialdemokrater som är sugna på att detta ska komma på plats. Vi kan ta bara ett litet axplock av rubriker under våren: "Etableringsjobben drar ut på tiden - 'finns ingen tidplan'" och "Jag undrar vad regeringen har för jobbpolitik." Det är inte socialdemokrater som är föräldrar till dessa rubriker, utan det är Svenskt Näringsliv. Deras kritik mot regeringen är stenhård - framför allt när det kommer till etableringsjobben men också när det kommer till omställningsstudiestödet.

Det som har hänt efter att denna regering tog över regeringsmakten är nämligen att CSN inte får de resurser som behövs för omställningsstudiestödet, som var en stor facklig seger i de omtvistade LAS-förhandlingarna och överenskommelserna. CSN får inte de resurser som behövs av Johan Pehrsons kollega Mats Persson. Det är minst 600 miljoner som kommer att brinna inne bara i år, i stället för att människor kan utbilda och vidareutbilda sig och ställa om på arbetsmarknaden.

Att dessa två saker inte har kommit på plats under det senaste året är ett jättestort problem i sig för alla de individer som skulle behöva dem. Det handlar om människor som skulle ha fått möjlighet att ställa om eller få sin jobbutbildning för att få en tillsvidareanställning. Men det är också ett oroväckande stort problem att man sviker den svenska modellen och urholkar den. Det är parterna som har gjort slitjobbet när det gäller båda dessa gigantiska överenskommelser, och nu sitter regeringen och överprövar parterna. Man säger nej, eller jo - eller vad?

Detta kan få väldigt stora konsekvenser, för om vi inte har den ordning på svensk arbetsmarknad som vi har haft länge och som har skapat trygghet och välstånd, vilken ordning ska vi då ha på svensk arbetsmarknad, Johan Pehrson?

Fru talman! Jag är osäker på om någon av oss här i kammaren eller av dem som följer debatten på tv känner sig säker på att denna regering, som styrs av Sverigedemokraterna, kommer att leverera på det som parterna har kommit överens om.

Arbetsmarknadsministern gjorde i sitt första inlägg en historiebeskrivning som lät som att han försökte skylla ifrån sig på den förra regeringen i stället för att ta ansvar för sitt agerande här och nu. Faktum är nämligen att den förra regeringen hade förberett de ändringar som behövs och att det nu bara saknas förordningsändringar för att regeringen ska kunna leverera när det gäller etableringsjobben.

Jag misstänker dock att problemet ligger i just samarbetet med Sverigedemokraterna, för de vill inte ha den här lösningen. De vill inte att alla som kan jobba ska jobba. Etableringsjobben har blivit en förhandlingsfråga, och det är fortfarande tveksamt vem som går vinnande ur den förhandlingen.

Ska regeringen återigen svika parterna, precis som man gjort när det gäller omställningsstudiestödet? Är det så att vi genom arbetsmarknadsministerns nyligen tillsatta arbetsmarknadspolitiska råd ser vad regeringen egentligen anser om parterna - att de inte är experter på området och att de inte ska ha en så aktiv roll på arbetsmarknaden som de tidigare har haft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur känns det för regeringen och Johan Pehrson att samarbeta med Sverigedemokraterna, som så tydligt sätter käppar i hjulet för etableringsjobben?

Fru talman! Det är korrekt att regeringen har tillträtt beroende på att väljarna gjorde ett val senast det var val i Sverige - närmare bestämt förra året, faktiskt. Då kände väljarna att det behövdes en ny inriktning för Sverige, där vi tar tag i så avgörande saker som svenskt välstånd och välfärd i framtiden - och inte minst jobben. Vi behöver investera i och ändra regelverken och systemet för energiproduktion i Sverige. Vi måste bekämpa inflationen med kraft och rusta den inre och den yttre säkerheten.

Vi kan säkert ha lite olika åsikter om alla insatser i den palett som i dag finns hos Arbetsförmedlingen och de andra aktörerna. Ta bara Samhall - det ordnas ständiga seminarier i Sveriges riksdag om hur Samhall ska se ut i framtiden. Jag hör alla möjliga argument från alla möjliga partier hela tiden.

Samma sak kan gälla etableringsjobben. Jag kan bara ta ansvar för det jag själv tycker. För att hjälpa till att mota energiskt drivna teorier om problematiken med att de just nu inte är på plats, trots att Socialdemokraterna satte igång 2018, kan jag säga att etableringsjobben finns med i budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ingen hemlighet att samarbetspartierna förhandlar. Det är hårt och tufft, och vi kan tycka olika. Men det unika med det här samarbetet är att vi har en majoritet när vi kommer till riksdagen. Denna majoritet gör att vi med stor sannolikhet får igenom de förslag som vi lägger på riksdagens bord. Vi ser det som en styrka för Sverige.

Jag har full respekt för att ni i oppositionen tycker att det är fel innehåll. Det är helt givet. Vore det inte för lite, för sent och för dåligt gjorde ni inte ert jobb som opposition. Men ibland måste ni vara lite försiktiga. Ena sekunden säger ni att det görs för lite, i nästa går det för sakta. Man kan inte göra alla de här felen på en gång. Det är faktiskt nästan omöjligt.

Vi jobbar med frågan, och vi förhandlar. Hur ser jag på att människor har andra åsikter? Jag ser det som positivt. Jag tycker att det är bra att man får tycka olika. Det vore konstigt om alla åtta partier i Sveriges riksdag tyckte exakt likadant och även om alla samarbetspartier gjorde det. Samarbetspartierna försöker nu överbrygga de enorma klyftor som finns i Sverige, och som vi ärvde, mellan människor som står utanför arbetsmarknaden och de lediga jobb som finns.

Återigen vill jag säga att jag tror att etableringsjobben är ett otroligt starkt och viktigt komplement. Vi ska återkomma snarast möjligt, men det kanske vi inte ska göra i en extrabudget, som under pandemin. Vi jobbar intensivt med frågan. Jag förstår att det finns en annan åsikt: att etableringsjobben borde ha varit klara i går. Men så är inte fallet, utan de kommer att bli klara en dag i framtiden - så snart som möjligt, hoppas jag. Det blir lättare att fokusera helt på det här nu när vi kan lämna det svenska ordförandeskapet bakom oss. Vi ska se till att vi fortsätter att värna den svenska modellen, som har tjänat Sverige väldigt väl, med ansvarskännande parter och ett samarbete mellan staten och riksdagen, i praktiken med regeringen som mellanled. Vi arbetar just nu intensivt för att få detta på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det gör ont när knoppar brister. Det mesta har brustit här utanför, för nu är sommaren i full blom. Men även Socialdemokraterna har ont i sin starka ångest över att inte själva ha makten. Vi har nu en regering som inte springer runt och vänder på jordens alla stenar utan flyttar dem steg för steg och sten för sten för att skapa det som det här landet behöver: en effektiv och hållbar arbetsmarknadspolitik med hög kvalitet. Jag förstår att Socialdemokraterna tror att de är satta att göra detta för all evighet. Men så är inte fallet.

Nu ser vi till att vi får en fortsatt utveckling där vi minskar kompetensklyftan och flyttar människor från långtidsarbetslöshet in i arbete. Vi ser till att färre behöver ställa sig i köer och att långtidsarbetslösheten inte fortsätter att växa. Det handlar inte om någonting annat än att få saken gjord. Sedan förstår jag att man tycker att det går för sakta, att det är för lite och att det är för sent. Det är oppositionens ständiga kritik.

Ingenting är mer nödvändigt än att se till att vi har en arbetsmarknadspolitik som möter de behov som finns. Regeringens besked har vi redovisat. Etableringsjobben är en viktig kompletterande del. Till skillnad från andra åtgärder, som vi har strukit bort, är etableringsjobben arbetsplatsnära. De ska leda till att fler människor får jobb, inte minst människor som står långt från arbetsmarknaden. Det är viktigt. Vi ska se till att de kommer på plats.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.