Magnus Resare (M) svarade Lawen Redar i en replik om Allmänpolitisk debatt (forts. från prot. 7) i debatten ”Protokoll 2026/27:8 Torsdagen den 15 oktober” den 15 okt 2026.
Lawen RedarS· i en replikTack, Magnus Resare, för frågan! Det är helt riktigt att den svenska migrationspolitiken har lagts om. Anledningen är att det hos de allra flesta partierna finns ett stort intresse för att arbeta med det som vi måste…Fru talman! I december 2025 uppmätte Statistikmyndigheten SCB att 20,8 procent, det vill säga 2,2 miljoner människor i vårt land, är utrikes födda. Det betyder att var femte person har utvandrat från ett ursprungssamhälle, invandrat och immigrerat till det svenska samhället och antingen genomgått eller genomgår den språkliga, kulturella, sociala och ekonomiska resa det innebär att till syvende och sist bli svensk.
Det går att jämföra med när min pappa anlände till Sverige som politisk flykting år 1982. Då var andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen bara 2 procent. Det ligger alltså sanning i att språk- och kulturmångfalden för bara några decennier sedan var en liten del av den svenska befolkningen.
Det ligger även sanning i att socialdemokratin och fackföreningsrörelsen ständigt avfärdat högerns liberala migrationspolitik. För oss har det dock aldrig handlat om invandringskritik i sig utan om insikten att hög arbetslöshet i kombination med liberal migrationspolitik kan leda till ökad arbetslöshet. Detta ställer arbetstagare mot arbetstagare i relation till arbetsgivaren, som vill sänka löner och försämra arbetsvillkor.
Vi om några vet att om arbetslösheten permanentas på höga nivåer tillkommer lågproduktiva jobb och låglönesektorer som undergräver förutsättningarna för Sverige att fortsatt vara ett tillväxtproduktivt och rikt land.
Fru talman! Den senaste mandatperioden visade Tidöpartierna att de saknade svar på de integrationspolitiska utmaningar Sverige har. Satsningarna på sfi och arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb uteblev. Arbetsförmedlingen betalade tillbaka hela 4,3 miljarder till statskassan i stället för att få människor i arbete. Man lade 1,5 miljarder på ett återvandringsbidrag som har fått allt fler att känna sig icke önskvärda i sitt eget samhälle.
EBO-lagens konsekvenser leder fortfarande till att 40–60 procent av samtliga asylsökande hamnar i våra utanförskapsområden. Detta försvagar förutsättningarna för integration. I stället för att verkställa fler utvisningar av dömda kriminella är det skötsamma och välintegrerade tonåringar som har tvingats lämna vårt land.
Fru talman! Jag förnekar inte att Sverige är ett förändrat land i dag. Välbekanta miljöer och gemensamma referensramar har förändrats. Språklig mångfald råder i ett samhälle som alldeles nyss hade enspråkighet som norm. Uppgiften är därför att jobba långsiktigt med att förena olika språkliga och kulturella bakgrunder med en tydlig svensk samhällskultur.
Vi socialdemokrater vill se ökad svensk samhällsgemenskap. Vi vill att den svenska integrationen ska bygga på två pelare: anpassning och jämlikhet. Anpassningen till det svenska samhället ska innebära krav på språk, samhällsorientering, värderingsgemenskap och deltagande i arbetslivet. Jämlikheten syftar till det som förenar oss alla oavsett vilken bakgrund man har, det vill säga rätten till jobb med kollektivavtalsenliga löner, rätten till kvalitativ utbildning och språk, rätten till bostad och boende i trygga bostadsområden oavsett var i landet man lever samt rätten till likabehandling, respekt och icke-diskriminering.
Fru talman! Den rent existentiella frågan som integrationspolitiken ställer är om Sverige kan vara alla svenskars gemensamma hem – både för inrikes och utrikes födda. Det socialdemokratiska svaret på den frågan är givetvis ja.
(Applåder)
Fru talman! Jag ser fram emot att fortsätta arbeta med de här frågorna under denna mandatperiod. Förra mandatperioden tog vi moderater verkligen tag i migrationsfrågan med våra kompisar i Tidö och inte sällan tillsammans med Socialdemokraterna, som nästan alltid röstade med oss i migrationsfrågorna.
Vi lade om kursen för det här landet just för att vi såg ett behov av att möjliggöra integration. De partier som däremot nästan aldrig var med oss i de här frågorna var Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som Socialdemokraterna nu avser att bilda regering med.
Jag måste ställa den här frågan till Lawen Redar nu när jag har chansen: Är det över huvud taget möjligt att upprätthålla en stram migrationspolitik när Vänstern och Miljöpartiet kanske snart sitter i Sveriges regering?
Fru talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!
Det är helt riktigt att den svenska migrationspolitiken har lagts om. Anledningen är att det hos de allra flesta partierna finns ett stort intresse för att arbeta med det som vi måste göra framgent, det vill säga integrationspolitik.
Tyvärr lämnar det moderata partiet en stor nota till den kommande regeringen i form av en mycket hög arbetslöshet. Senast jag tittade låg den på 7,8 procent. Vi har massarbetslöshet i det svenska samhället. Nu hoppas vi dock kunna bedriva en politik där vi ökar tillväxten i kombination med att vi reducerar arbetslösheten med kraft.
Som svar på frågan menar jag att det finns en fråga som förenar Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och det är ett aktivt integrationsarbete för att motverka segregation och utanförskapsområden samt bekämpa arbetslösheten.
(Applåder)
Fru talman! Det var inte svar på min fråga. Min fråga handlade inte om den framtida integrationspolitiken, där jag tror att vi behöver jobba tillsammans. Frågan jag ställde var: Kommer det att finnas någon som helst möjlighet att få Vänsterpartiet och Miljöpartiet att ställa upp på en stram migrationspolitik? När jag hör dem i debatten – jag tror att vi kommer att höra dem om en liten stund – handlar det alltid om att de vill öka invandringen till landet. Jag tror att det kommer att försvåra alla möjligheter till de integrationsåtgärder som vi annars skulle kunna vidta för att lösa problemen under mandatperioden, vilket kräver en stram migration. Kan de lösa det?
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är väldigt märkligt att i en talarstol påbörja en diskussion om hur regeringsförhandlingar ska se ut. Men en fråga där vi har tydliga överenskommelser gäller synen på det som gick alldeles för långt med Tidöpartierna, det vill säga utvisningen av välintegrerade människor som skött sig i det svenska samhället. Vi står inte för en kraftfull utvisningspolitik utan snarare för en stram migrationspolitik. Det är väl ingen hemlighet att vi socialdemokrater går längst i den frågan, eftersom vi vill ligga på EU:s miniminivå. Var de andra partierna står får vi inleda en förhandling kring.
(Applåder)
Fru talman! Välkommen till migrationsdebatten, Lawen Redar! Vi har ju inte mötts i det här ärendet.
Jag kan konstatera att Lawen Redar har haft en intressant synpunkt. Hon har tidigare gjort en utredning av den migrationspolitik som förts av tidigare S-regeringar och har då riktat något som kanske kan ses som kritik mot att man inte tagit problemen på tillräckligt allvar och att mottagandet inte stått i paritet med de sociala, utbildningsmässiga och ekonomiska behoven, vilket har skapat en omfattande segregation.
Jag skulle gärna vilja höra en reflektion över det. Är Lawen Redar nöjd med den migrationspolitik som tidigare S-regeringar fört, före Tidöregeringen? Jag förstår att det kan finnas kritik mot den politik vi har fört. Men det vore intressant att höra ledamoten Redar reflektera över vad som kunde ha gjorts ytterligare för att förebygga de problem som vi alla har att hantera nu.
Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt bra fråga. Det jag har ställt mig som mest kritisk till är faktiskt den uppgörelse från år 2011 som Kristdemokraterna var en del av och som liberaliserade arbetskraftsinvandringen. Sverige fick därmed en av Europas mest liberala arbetskraftsinvandringslagstiftningar. Därefter kom den asylinvandringspolitik som man hade en överenskommelse om och som bidrog till att Sverige hade betydligt generösare regler än övriga EU-länder. Det gjorde också att de människor som kom till Sverige under ganska lång tid var fler än vi hade kapacitet att integrera. Det var vi socialdemokrater och Miljöpartiet som lade om den politiken 2015.
Den kritik jag har framfört till mitt eget parti är att vi borde ha ställt oss betydligt mer kritiska till den migrationspolitik som då fördes. Den har lett oss till ett läge med flera lågproduktiva sektorer och låglönebranscher där människor arbetar med arbetsuppgifter som de knappt får lön för. Det här är en allvarlig fråga för svensk tillväxt, och för att bryta och bekämpa segregationen måste man hantera den frågan.
Fru talman! Jag tackar för reflektionen. Jag kan konstatera att de åtta regeringsåren inte ledde fram till den förändring som vi anser att vi har gjort. Det kan man ha olika åsikter om. Men jag skulle vilja höra en ny reflektion från ledamoten. Vilken bedömning gör ledamoten av möjligheten att bedriva en fortsatt stram migrationspolitik i det samarbetsteam som man nu målar upp? Under fyra år här i kammaren har S röstat med oss för merparten av våra förslag, men de andra tre partierna har röstat emot. Vad säger ledamoten om det?
Fru talman! Jag kan konstatera att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för en stram migration på EU:s miniminivå och för att hantera och utveckla ett arbete för stärkt integration. Jag ser gärna att Kristdemokraterna är med i ett arbete för att motverka framväxten av utanförskapsområden. Men tyvärr lyste sådana insatser med sin frånvaro under förra mandatperioden, i mycket för att samarbetet med Sverigedemokraterna motverkat ett sådant arbete. Nu hoppas jag att det ska finnas möjligheter till ett nationellt program för att motverka utanförskapsområden. Till det arbetet ser jag gärna att Kristdemokraterna ansluter sig.
(Applåder)
