Niels Paarup-Petersen (C) svarade Ingemar Kihlström i en replik om Nya regler för arbetskraftsinvandring i debatten ”Protokoll 2025/26:92 Onsdagen den 18 mars” den 18 mars 2026.
Ingemar KihlströmKD· i en replikTack så mycket för sportreferenserna, Niels Paarup-Petersen! Sverige tog ju ganska många medaljer i skidåkningen i det vanliga OS, betydligt fler än danskarna. Dock kan danskarna spela fotboll bättre än vi. Om vi lämnar…Fru talman! Vi stod här för några dagar eller kanske några veckor sedan och debatterade arbetskraftsinvandringen, och nu är vi här för att diskutera den igen.
Det gäller en av de viktiga förändringar som den här regeringen genomför för att få ordning på migrationen i vårt land. Det handlar om propositionen om nya regler för arbetskraftsinvandring.
Fru talman! För oss kristdemokrater är det viktigt att hålla i det skifte för migrationen och migrationspolitiken som vi tillsammans påbörjade genomförandet av i och med Tidöavtalet. Det är en helhet av reformer i ett totalt sett komplicerat regelverk som är viktigt för att få ordning och reda i migrationspolitiken och stärka samhällsgemenskapen.
Det är viktigt att minska invandringen till Sverige och att vi anpassar migrationen till den kapacitet för integration som vi har. Det är också viktigt att den som sköter sig, integreras väl, försörjer sig och lever upp till de krav vi ställer för att få stanna kan känna sig hemma. Lika viktigt är att de som inte har skäl att vara i Sverige eller som har förverkat den möjligheten, exempelvis genom att begå brott, inte kan vara kvar.
Invandringen till Sverige förändras. Asylinvandringen är nu den lägsta sedan mitten av 80-talet. Men i den historiska omläggningen av migrationspolitiken är det inte bara nivåerna gällande antalet personer som kommer hit som förändras utan också själva sammansättningen. Sverige går nu från att främst vara ett asylinvandringsland och ett land där arbetskraftsinvandringen handlade om låga löner och låga krav till att bli ett land för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och ett land där de som behöver skydd får skydd.
Låt mig vara tydlig: Detta skifte i sammansättningen av invandringen och ökat fokus på talanger och talangattraktion till Sverige är bra för vår konkurrenskraft. Det handlar ytterst om att tala klarspråk om det faktum att invandring ger resurser och kapacitet till vårt land, och det handlar om vårt lands möjligheter till ekonomi och tillväxt.
Fru talman! Den rödgröna regeringen lämnade efter åtta år med en otillräcklig politik efter sig långa handläggningstider och en snårig lagstiftning.
Regeringen har arbetat målinriktat sedan dag ett med att vända detta. Det handlar om att minska byråkratin, att skapa smidigare processer, att korta handläggningstiderna och att ha en lagstiftning som gynnar de strävsamma men slår hårt mot fusk och missbruk.
När vi tillträdde var försörjningskravet för arbetskraftsinvandring bara 13 000 kronor per månad. Det var en orimligt låg nivå. I november 2023 höjdes nivån till 80 procent av medianlönen. Fortfarande, även efter den nu föreslagna nivåhöjningen till 90 procent, ligger vi lägre än andra jämförbara länder – till exempel Danmark, som ligger betydligt högre.
Fru talman! Vad gäller då för dagens proposition?
Först och främst är regeringen överens om att justera nivån på lönekravet till 90 procent av medianlönen. Vi får med detta en rak och begriplig bestämmelse. Detta är ytterligare ett led i regeringens offensiv där man gör det enklare för dem som gör rätt för sig och samtidigt höjer ribban för missbruk. Det handlar i grund och botten om att vi måste vara noga med vilka som kommer in i landet och också noga med vilka krav vi ställer.
Regeringen kommer att ges möjlighet att bestämma undantag från huvudregeln och även att exkludera enskilda yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Där pågår processen. En förordning kommer att tas fram, och Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att presentera en lista över potentiella bristyrken, vilken kommer att levereras den här veckan.
Ytterligare information gavs för bara någon vecka sedan när våra fyra partiledare sa att samarbetspartierna var överens om att ett begränsat antal yrken ska utgöra bristyrken, och att en lista ska finnas framtagen i samband med att lagen om höjt lönegolv träder i kraft den 1 juni. Prioriteten är att värna en hög kapacitet inom vård och omsorg.
Fru talman! Det är viktigt att påminna om att de justeringar vi presenterar handlar om arbetslinjen och att regeringen ser allvarligt på kompetensbristen inom vissa yrken. Faktum är dock att Sverige under lång tid har haft en stor arbetskraftsinvandring till låglönesektorer. Samtidigt uppvisar vi den tredje största skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i Europa. En stor lågkvalificerad arbetskraftsinvandring är då inte rimlig. Fler av dem som redan befinner sig i Sverige bör ges möjlighet och stimuleras att ta de lediga jobb som finns.
Jag vill också understryka att alla som kommer till Sverige för att arbeta ska ha goda arbetsvillkor. Högre inkomstkrav bidrar till att säkerställa det. Det har förekommit och förekommer säkert fortfarande missbruk av regelverket, inte minst inom mer lågkvalificerade branscher.
Arbetslinjen behöver byggas ut. Det är därför regeringen går fram med stora reformer för att säkerställa att den som kan arbeta också motiveras att göra det och att skaffa sig egen försörjning.
Det kommer ett bidragstak så att det lönar sig att ta ett jobb i stället för att gå på bidrag. Som nämnts tidigare i debatten kommer det även krav på aktivering för mottagare av försörjningsstöd. Det handlar om att bryta passiviteten bland personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ge dem stöd och motivation att söka ett jobb. Vi bedömer att de förändringar vi gör kommer att kraftigt öka drivkrafterna att ta de jobb som finns.
Fru talman! Man kan så här i OS-tider, även om de har passerat, använda lite sportreferenser. Det är tur att det finns ett samspelt lag som leder Sverige framåt, ett lag som kan mötas och enas i diskussioner om taktiken och hitta en väg ut i besvärliga frågor. Det är precis det som sker, och det har också skett i den här frågan.
Men hur ser det då ut på den andra planhalvan? Motståndarsidan verkar inte ens spela på samma plan, och skulle de göra det skjuter de nog mot var sitt mål. Reservationerna i detta avsnitt är inte gemensamma, och i vissa fall går de helt på tvärs mot varandra.
Vänstern väljer gärna att tala om andra frågor i sina replikskiften. Vi vet att man vill ha en mycket lägre kravsättning i migrationspolitiken.
Socialdemokraterna är nog ganska tacksamma över att vi nu genomför mycket av det som de talar om, den strama linje som de faktiskt i hög grad misslyckades med att genomföra under sina åtta regeringsår. Här i debatten har Socialdemokraterna som vanligt hög svansföring. Man visste redan för åtta och ett halvt år sedan hur man skulle göra – konstigt att man inte gjorde det. Man ändrade sig aldrig, trots att man då faktiskt röstade på samma sätt som regeringen exempelvis vad gällde 18-åringarna. Man använder också gärna en lite raljant stil för att beskriva att man alltid har haft rätt. Men sedan är ju frågan: Fick man något gjort?
Vi kan konstatera att det inte finns något realistiskt regeringsalternativ bland dagens oppositionspartier. Den strama migrationspolitik som Socialdemokraterna talar om och säger sig ha fört sedan länge kommer inte att vara möjlig att genomföra. Vi ser vad de andra partierna presenterar, och det här betänkandet utgör ingen skillnad. Man kan med förfäran se potentiella röda linjer och ultimativa krav i en framtida regeringsförhandling.
Jag vill rikta mig till de medborgare som lyssnar på denna debatt. Det finns ett samspelat och realistiskt regeringsunderlag i denna kammare, nämligen vi som har samarbetat och samarbetar i Tidöavtalet och regeringen. Låt inte den brokiga och icke samspelta rödgröna kombinationen skapa kaos under ytterligare en mandatperiod!
Fru talman! Genom dagens proposition skärps villkoren för arbetskraftsinvandring, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas. Det är bra för Sverige och skapar möjlighet till både arbete och integration för invånarna i vårt land. Därför yrkar jag bifall till propositionen och avslag på reservationerna.
Fru talman! Jag gillar referensen till vinter-OS. Vi kan konstatera att Tidöregeringen är ungefär lika duktig som Danmark var där. Det är inte så imponerande.
Ingemar Kihlström var inne på de nordiska länderna i samband med arbetskraftsreglerna och nämnde då Danmark. Men Danmark är det enda land som har de här höga lönenivåerna, ungefär samma som Sverige. Vi kan konstatera att Norge och Finland inte har samma nivåer. Varför är det bara Danmark man kan titta på? Det är min första fråga.
Sedan vill Kristdemokraterna gärna framstå som ett parti som representerar hela Sverige. Men detta regelverk tar ju inte hänsyn till regionala skillnader, vilket gör att den som jobbar i Stockholm får stanna medan den som gör samma jobb i Jämtland, i Kalmar eller för den delen i Skåne utvisas. Varför är det en rimlig lagstiftning? Jag har fortfarande inte kunnat få svar från någon på regeringssidan om varför det regionala perspektivet inte är viktigt.
Ja, arbetslinjen ska stärkas. Det är självklart att den som är arbetslös ska få krav på sig att jobba. Det har vi alltid tyckt. Men arbetslinjen är inte den enda linje vi partier brukar vara överens om. Vi har också tillväxtlinjen, och den kan jag bara konstatera att Kristdemokraterna och Moderaterna fullständigt har glömt.
Det här skapar ju tillväxt. Den som ökar kakan skapar fler jobb. Det brukade Kristdemokraterna och Moderaterna förstå, och även Liberalerna. Nu är det som att man har blivit socialister och bara ser varje jobb för sig självt – de kan inte bli fler. Det synsättet skadar Sverige.
När 20 anställda på samma boende utvisas på grund av ändringarna i regeringens politik är det klart att det påverkar välfärden i hela landet. Jag hoppas att Kristdemokraterna trots undantaget nu börjar inse att detta flippfloppande fram och tillbaka i migrationspolitiken måste ta slut.
Fru talman! Tack så mycket för sportreferenserna, Niels Paarup-Petersen! Sverige tog ju ganska många medaljer i skidåkningen i det vanliga OS, betydligt fler än danskarna. Dock kan danskarna spela fotboll bättre än vi.
Om vi lämnar sporten kan vi konstatera att jag och min moderata kollega här blir beskyllda för att vara socialister. I det sammanhang där Centern nu känner sig mest hemma tror jag att det kanske är Niels Paarup-Petersen som borde fundera över vad man blir socialist av och vilken politik som ska genomföras.
Det vore spännande att höra Niels Paarup-Petersens reflektion här: Vilken företagsvänlig politik kommer han att bedriva med exempelvis Nooshi som finansminister? Vilken företagsvänlig politik kommer han att bedriva med Amanda Lind som miljöminister? Vilken företagsvänlig politik kommer han att bedriva med någon annan miljöpartist som transportminister eller infrastrukturminister? Man ska nog fundera över vilken politik man kan genomföra på olika sätt.
Sedan kan vi konstatera att det borde vara bra med fakta. Niels Paarup-Petersen pratar om det. Niels Paarup-Petersen säger att vården kommer att stanna, att industrin kommer att stanna och att allt kommer att stanna därför att vi sätter ett lönegolv. Jo, det har faktiskt Niels Paarup-Petersen sagt. Han säger att vi inte kommer med fakta.
Vi kan konstatera att merparten av de arbetskraftsinvandrare som kom under tiden med det låga lönegolvet var inom branscher och inom yrken där de 400 000 som är arbetslösa skulle kunna göra en insats i stället.
Vi diskuterar undantag just för vård och omsorg. Jag tror att det är viktigt att konstatera att mycket av den arbetskraftsinvandring som finns och har funnits gäller högkvalificerad arbetskraft. De kommer att komma till Sverige oavsett krav.
Fru talman! Jag har inte sagt att industrin och vården kommer att stanna på grund av lönegolv, utan jag säger bara att det har negativa konsekvenser. Det är ändå två olika saker, om vi nu ska prata fakta.
Vi vill inte ha 13 000, utan vi vill ha kollektivavtal som grund – det som tar hänsyn till hur arbetsmarknaden faktiskt ser ut, och som tar hänsyn till regionala skillnader som gör att den som jobbar i Jämtland får en lön som motsvarar löneläget där.
Kristdemokraterna tycker på riktigt att lönen för Jämtland ska definieras på ett kontor i Stockholm. Hur kan det vara ett påstått landsbygdspartis syn på lönesättning? Det är en absurditet. Det är politiken, det vill säga att sätta ett lönetak som ska gälla för hela landet. Det är det vi vänder oss emot eftersom det inte håller.
Skulle jag vilja ha Nooshi som finansminister? Nej! Det kommer inte heller att hända. Det vet alla. Frågan är i stället: Kommer ledamoten att få Jimmie Åkesson som statsminister? Det är den faktiska frågan på bordet, om vi ska prata ministrar. Det är mycket mer sannolikt.
Vi kan också prata infrastruktur. Där kan vi konstatera att infrastrukturen i Skåne undermineras när man tar bort Västkustbanan. Är det vad vi ska prata om? Då kan vi göra det. Men nu är det inte ämnet för dagen.
Vi anser, Stockholms Handelskammare anser, Företagarna anser och Svenskt Näringsliv anser att det här är en ohållbar politik som skadar Sverige. Sedan kan man prata om framtida potentiella regeringsbildningar. Det kan man lägga sin tid i kammaren på, om man vill. Jag vill gärna diskutera den politik som ledamoten Kihlström i dag tänker rösta för, som alla företag och institutioner säger skadar Sverige. De säger att det är idioti. Den som har hört Stockholms Handelskammare prata om borgerlig politik vet att de inte brukar kalla den idiotisk, utan de brukar hylla den. Men just nu kallas den för idioti, och det kanske man ska ta till sig.
Fru talman! Med tanke på den höga svansföring som Niels Paarup-Petersen har angående företagarfrågor, kan jag bara säga lycka till i den nya potentiella konstellationen. Jag kan inte se den.
Under de år som Niels Paarup-Petersens parti stödde den tidigare regeringen blev mycket av det som Niels Paarup pratar om inte genomfört. Vi har olika ingångar och kan ha olika värderingar, men vi skapar verkstad. Det är inte bara tomt snack.
Det kanske inte blir negativa konsekvenser. Man ska ta vara på fakta. Vilka är det – och vilka var det – som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare? Den stora merparten är it-arkitekter, systemutvecklare, ingenjörer och civilingenjörer. Ett litet antal kommer för de yrken som nu nämndes inom vård och omsorg, som vi också talar om att ta bort. Det har i stället blivit lättare.
Under den tid som S-regeringen styrde, med stöd av Niels Paarup-Petersens parti, var det extremt långa handläggningstider. Det gällde även för den högkvalificerade arbetskraft som Sverige behövde för att vara ett framgångsland.
Nu har vi ändrat på det. Det handlar om kanske tre veckor för att få ett beslut och för att få den nödvändiga kompetens som behövs för att bygga vårt land starkt. Vi ser till att leverera, och vi ser till att skapa möjligheter för företag att växa. Vi skapar också incitament för att se till att de som går arbetslösa har arbeten att söka och får motivation. Det lovar jag Niels Paarup-Petersen att genomföra.
Good luck med att genomföra något motsvarande i det lag som du kommer att spela i.
Fru talman! Ingemar Kihlström inledde sitt anförande med att säga att han vill ha ordning och reda och att han vill stärka samhällsgemenskapen. Regeringens migrationspolitik och regeringens utvisningspolitik bidrar varken till ordning och reda eller till att stärka samhällsgemenskapen.
Hur många människor som kommer att utvisas ur Sverige för att de arbetar här men har en lägre lön än regeringens nya lönekrav vet vi inte i dag. Men vi vet att det 2023 var nästan 15 000 arbetskraftsinvandrare som tjänade mindre än 80 procent av medianlönen. Vi talar om betydligt fler än så, i alla fall innan vi har sett listan på undantag som Sverigedemokraterna ska förhandla ihop med regeringen.
Fru talman! De orimliga kompetensutvisningarna, utvisningar av människor som tjänar i enlighet med kollektivavtal och som försörjer sig själva och sina familjer, slår sönder samhällen och verksamheter runt om i landet – och de är dåliga för svensk ekonomi. Idioti, sa Stockholms Handelskammare, och jag kan bara hålla med.
Vi i Miljöpartiet vill ha ordning och reda, och vi vill stärka samhällsgemenskapen, vilket betyder att stoppa orimliga utvisningar av människor som arbetar, försörjer sig och bidrar till Sverige.
Fru talman! Vi kan konstatera att begreppet ordning och reda betyder lite olika saker för mig och ledamoten Hirvonen.
Vi kan konstatera att efter sju års regerande och ett fortsatt stöd för en S-regering har vi en situation i Sverige som är allt annat än ordning och reda. Vi kan konstatera att den migration vi har haft i Sverige har varit på en sådan nivå att detta att säga att det råder ordning och reda i utanförskapssamhällen och att det råder ordning och reda på rättsområdet är att inte se den verkliga situationen.
Vi i Tidöregeringen har konstaterat att vi behöver ta migrationsflödet ned till en nivå så att vi klarar av att integrera dem som kommer hit och även att göra insatser för att integrera dem som redan är här. Den situationen är uppenbar för många i kammaren, en betydande majoritet i kammaren, och även för den tänkta samarbetspartnern Socialdemokraterna.
Vi kan konstatera att det utifrån det perspektivet inte är realistiskt att personer åker från långt-bort-i-stan, från ett annat land, för att utföra enkla jobb på snabbmatsrestauranger, i städfirmor och som distributörer inom olika logistikkedjor. Det är därför vi genomför dessa förändringar för att stärka Sverige och göra Sverige konkurrenskraftigt.
Vi ser till att arbetskraftsinvandringen handlar om personer som för vårt land framåt vad gäller teknik, utveckling och forskning. Där skiljer vi oss åt. Vi tror på ordning och reda även i migrationspolitiken för att skapa ordning och reda i hela vårt samhälle.
Fru talman! På vilket sätt blir integrationen i Sverige bättre av att människor som är integrerade, arbetar här och tjänar 30 000 i månaden ska utvisas? Sverige blir fattigare om vi går den vägen. Samhällsgemenskapen slås sönder när vi sliter grannar, klasskompisar, vänner och kollegor från det liv som de har byggt upp här.
Ärligt talat undrar jag om Ingemar Kihlström har koll på löneläget i de yrkesgrupper som han räknar upp. Medarbetarna på snabbmatskedjor som han pratar om tjänar väl ändå inte mellan 80 och 90 procent av medianlönen. Det är nämligen det vi pratar om nu. Det vi pratar om i dag är om lönekravet ska höjas från 80 procent av medianlönen, som gäller nu, till 90 procent. Det är inte låglöneyrkena vi pratar om.
Det vi däremot pratar om är en lång rad yrken som kräver någon form av yrkeskompetens. Vi pratar om nyutbildade ingenjörer, vi pratar om medarbetare på verkstadsgolven och vi pratar om dem som tar hand om våra äldre i hemtjänsten. Vi pratar också om personliga assistenter, som det ärligt talat är otroligt svårt att rekrytera i dag. Det vet jag av egen erfarenhet från min familj.
Sverige blir fattigare om den här politiken från regeringen går igenom. Det är inte bara jag som säger det. Det säger också företrädare för näringslivet, Stockholms Handelskammare med flera. De har räknat. Men regeringen har bara lagt sig platt för Sverigedemokraternas ideologiskt motiverade utvisningspolitik.
Fru talman! Om Annika Hirvonen hade lyssnat på min företrädare här i socialförsäkringsutskottet, Hans Eklind, hade hon hört att han redan under förra mandatperioden pratade om ett högt lönegolv med relevanta undantag. Just i den här frågan är det alltså inte, trots det Annika Hirvonen påstår, ny politik från oss kristdemokrater.
För oss kristdemokrater är det relevant att se till att vi har den kapacitet, de resurser och den kompetens vi behöver i Sverige, som ingenjörer etcetera. Jag tror inte att särskilt många av de ingenjörer som har kommit hit som arbetskraftsinvandrare är nyutexaminerade och ligger under det lönekravet. År 2022 var medianlönen för de ingenjörer som kom hit som arbetskraftsinvandrare 41 150 kronor. Jag tror att det är ett fiktivt problem, en fiktiv modell som Annika Hirvonen skapar. Vi ska naturligtvis se till att de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare får relevanta villkor och har relevant kompetens.
Jag kan också konstatera att de arbetskraftsinvandrare som kom hit för att arbeta som snabbmatspersonal, kockar eller städare hade en medianlön på 23 000.
I fråga om den omställning och ordning och reda som vi skapar tror jag ändå att det är viktigare att vi skapar incitament för dem som finns i vårt land att ta de jobb som finns.
Men det är naturligtvis områden där det behövs händer för att hjälpa till, som i vård och omsorg, som ska prioriteras. Det var det vi sa här för någon vecka sedan. Jag ser inte i kristallkulan exakt vilka yrken som kommer att vara omnämnda. Men vård och omsorg har prioritet. Jag är ganska säker på att vi med den prioriteten kommer att möta de behov som finns, både i vården och i vårt land.
