Rashid Farivar (SD) svarade Amanda Palmstierna i en replik om Associationsrätt i debatten ”Protokoll 2025/26:87 Onsdagen den 11 mars” den 11 mars 2026.
Amanda PalmstiernaMP· i en replikTack för anförandet, ledamoten Rashid Farivar! Ledamoten tog upp både reduktionsplikt och hållbarhetsrapportering i sitt anförande, och därför måste jag såklart begära replik. Jag börjar med reduktionsplikten. Nu ser…Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom betänkandet och yrkar avslag på alla reservationer.
I kväll debatterar vi civilutskottets betänkande CU16 om associationsrätt. Flera områden har berörts i betänkandet, men eftersom tiden är begränsad kommer jag att försöka hålla mig till fyra områden.
Fru talman! Sverige behöver fler företag, inte fler hinder för företagande. I tider av ekonomisk osäkerhet och lågkonjunktur är det företagen som skapar arbetstillfällen och innovation och som i förlängningen finansierar vår gemensamma välfärd. Därför måste lagstiftningen inom associationsrätten utformas med ett tydligt mål om att skapa goda och stabila villkor för företag att starta, växa och verka i Sverige.
Ett första område jag vill beröra är kravet på aktiekapital i aktiebolag. Sänkningen av kapitalkravet från 50 000 kronor till 25 000 kronor har i grunden varit positiv. Den har gjort aktiebolagsformen mer tillgänglig för fler entreprenörer och sänkt trösklarna för att starta företag. Samtidigt finns dock skäl att fortsätta analysera vad som är en optimal nivå för aktiekapitalet.
Vi i Sverigedemokraterna menar att frågan inte enbart handlar om att sänka trösklar utan också om att säkerställa stabilitet och ansvar i bolagsformen. Aktiebolaget är en viktig och seriös företagsform som inte bör urvattnas. Därför bör man överväga system där ett lägre startkapital kan kombineras med krav på ett högre kapital efter en viss tid. Detta finns exempelvis i andra europeiska länder. På så sätt kan vi främja nyföretagande och samtidigt stärka bolagens ekonomiska motståndskraft.
Fru talman! Ett andra område gäller revisionsplikten. Det är viktigt att vi håller fast vid en rimlig balans. Revision kan vara ett viktigt verktyg för kontroll och transparens, men det innebär också kostnader och en administrativ börda för företagen. Sverigedemokraterna är därför negativa till förslag om att återinföra revisionsplikt för alla mindre företag. Särskilt enmansföretag och mycket små bolag ska inte tvingas bära ytterligare kostnader och byråkrati.
De flesta småföretagare driver seriösa verksamheter och ska inte behandlas som potentiella brottslingar. Samtidigt ska ekonomisk brottslighet naturligtvis bekämpas kraftfullt, men lösningen är inte att lägga ökade bördor på alla småföretag utan att rikta insatser mot de oseriösa aktörerna. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför stärkt rättsväsendet och förbättrat samarbetet mellan myndigheter i kampen mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet.
Fru talman! Ett tredje område är arbetet mot bolagsmålvakter och bolagskapningar. Den typen av brottslighet skapar stor otrygghet för företagare och kan orsaka mycket allvarliga ekonomiska skador. Det räcker ibland med förfalskade handlingar för att försöka ta kontroll över ett bolag eller byta ut dess företrädare. Därför var det mycket viktigt att riksdagen nyligen antog regeringens proposition 2024/25:8 Bolag och brott. Genom dessa reformer har bland annat företagskapning kriminaliserats, straffen för brott mot målvaktsförbudet skärpts och Bolagsverket fått en tydlig roll i arbetet mot denna typ av brottslighet.
Detta är viktiga steg i rätt riktning, men arbetet måste fortsätta. Vi behöver följa upp effekterna av de nya reglerna och säkerställa att myndigheterna har de verktyg som krävs för att motverka bolagsmålvakter och ekonomisk brottslighet i näringslivet.
Fru talman! Det fjärde och sista området jag vill beröra gäller företagens rapportering om hållbarhet och kvotering och om så kallad mångfaldsredovisning. Under senare år har regelbördan för företag ökat kraftigt, inte minst till följd av omfattande rapporteringskrav kopplade till hållbarhet och olika typer av policyredovisningar. Sverige har dessutom i flera fall valt att gå längre än vad EU faktiskt kräver.
Resultatet har blivit ökade administrativa kostnader och stora mängder rapporter vars faktiska nytta ofta är svår att se eller förstå. Mycket resurser läggs på dokumentation i stället för på faktisk utveckling och innovation. Det är därför välkommet att riksdagen nyligen antog proposition 2025/26:21 om uppskjutet krav på hållbarhetsrapportering för vissa företag. Den visar tydligt att även lagstiftaren börjar inse hur omfattande och ibland ogenomtänkta dessa krav kan vara, särskilt för små och medelstora företag.
Målet måste vara tydligt: mindre regelkrångel och lägre administrativ börda så att företagen kan fokusera på det de är bäst på, alltså att skapa värde, jobb och tillväxt.
På samma sätt motsätter vi oss obligatorisk kvotering och detaljstyrd mångfaldsredovisning i bolagsstyrelser. Det är ägarna som ska ha ansvaret att utse de mest kompetenta styrelseledamöterna – inte politiker eller byråkrater. Kompetens och ansvarstagande ska väga tyngre än symbolpolitik.
Fru talman! Sverigedemokraternas utgångspunkt i dessa frågor är enkel. Sverige behöver ett starkt näringsliv. För att uppnå det krävs tydliga regler, rättssäkerhet och kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Det krävs också ett tydligt arbete för att minska byråkrati och onödig administration. När företagare kan fokusera på att utveckla sina verksamheter stärks också hela Sveriges ekonomi.
Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Fru talman! Den här omgången ska vi hålla oss strikt till betänkandet.
Jag vill ställa en väldigt rak fråga till Rashid Farivar, med tanke på hans partis skarpa profil när det gäller att bekämpa brottslighet och bristande ordning och reda på olika sätt. Vi socialdemokrater menar, i likhet med många remissinstanser, att en stegvis återinförd revisionsplikt vore rätt väg att gå.
Det handlar om att balansera olika legitima samhällsintressen där vi ibland får vara med och solidariskt bära vissa bördor för att gemensamt lösa viktiga samhällsproblem. Det är en klassisk socialdemokratisk princip.
Jag undrar hur Sverigedemokraterna och Rashid Farivar ser på det faktum att han och hans parti så tydligt har avvisat ett konkret förslag med ett tydligt brottsförebyggande och brottspreventivt syfte. Förslaget har som syfte och tänkt effekt att det ska gynna och befrämja seriösa företagare som följer alla regler och som då ska slippa konkurrera med sådana som inte gör det.
Detta är en uppfattning som Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring alla har haft. Har de alla fel, Rashid Farivar?
Fru talman! Tack, ledamoten Markus Kallifatides, för frågan! Nu redogjorde inte ledamoten för vilket förslag det handlar om.
(MARKUS KALLIFATIDES (S): Återinförd revisionsplikt.)
Vänta lite. Det är min tur att prata!
(TREDJE VICE TALMANNEN: Så är det. Det är en som talar.)
Jag tycker inte att ledamoten ska avbryta mig när jag pratar, fru talman!
(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag håller med.)
Jag tycker att det är viktigt att ledamoten först redogör vad förslaget är och sedan ställer en fråga om förslaget. Nu har ledamoten inte gjort detta, så jag kan inte svara på frågan.
Jag kan dock säga att Sverigedemokraterna konsekvent har varit det parti i riksdagen som har varit hårdast mot brottslighet, oavsett om det är ekonomisk brottslighet eller brottslighet i vårt samhälle mot individer.
Vi kommer ihåg åtta år av socialdemokratiskt styre i Sverige, då brott tog över hela landet. Det var ekonomisk brottslighet, våldtäkter och skjutningar. Jag tycker att ledamoten ska fokusera på sitt eget parti och ställa viktiga frågor till Socialdemokraterna om att bekämpa brottslighet.
Fru talman! Jag ber om ursäkt, men mitt tålamod tröt. Jag nämnde stegvis återinförd revisionsplikt i min första replik och ställde en enkel fråga, tyckte jag, nämligen hur det kommer sig att Sverigedemokraterna inte ställer sig positiva till det förslag som en lång radda statliga myndigheter och andra tunga samhällsaktörer har ställt sig bakom. Jag räknade upp dem i mitt första inlägg.
Det var alltså en tydlig fråga, och jag har inte fått något tydligt svar på den. Anser Rashid Farivar och Sverigedemokraterna att Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring har fel när de förespråkar återinförd revisionsplikt? Varför anser Rashid Farivar att de har fel?
Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Kallifatides!
I mitt anförande redogjorde jag tydligt för vårt ställningstagande i frågan om revisionsplikt. Vi tycker att revisionsplikten är ett väldigt viktigt verktyg när det gäller kontroll av och transparens i företag, men det ska inte vara så att den skapar en onödig börda för företag – särskilt inte för små företag och enmansföretag. Revision ska leda till bättre kontroll över företag och även till minskad brottslighet, eftersom det gör att vi kan upptäcka brottslighet. Det är vårt ställningstagande, och jag står fast vid det.
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Rashid Farivar! Ledamoten tog upp både reduktionsplikt och hållbarhetsrapportering i sitt anförande, och därför måste jag såklart begära replik.
Jag börjar med reduktionsplikten. Nu ser ledamoten väldigt frågande ut, men i alla fall: När det gäller reduktionsplikten är det väldigt olyckligt att Tidöregeringen och Sverigedemokraterna vill låsa in Sverige och människor i ett fossilberoende. Det här att det ska bli billigare vid pump visar liksom på en bensinpopulism, och vi tycker att man verkligen behöver se till att det blir billigare elbilar i stället. Vi ställer oss därför frågande till detta. Jag undrar varför ledamoten är så ivrig att se till att Sverige blir väldigt sårbart på det här sättet.
När det sedan gäller hållbarhetsrapporteringen lyfte ledamoten att det väldigt mycket blir en administrativ börda för företagen. Vi tycker dock att man kan sätta in stöd till små och medelstora företag vad gäller hållbarhetsrapporteringen, för att underlätta för dem att göra detta. Det är ju att långsiktigt stödja företagens konkurrenskraft att jobba med hållbarhetsfrågor på ett framsynt och innovativt sätt, och det är något som väldigt många svenska företag är duktiga på att göra. Varför vill ledamoten göra det svårare för svenska företag att ha en modern konkurrenskraft?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Amanda Palmstierna för frågorna.
Jag nämnde inte reduktionsplikten med ett enda ord i mitt anförande. Jag nämnde den inte en enda gång. Jag vet alltså inte varifrån frågan kommer, men om det är okej för fru talmannen ska jag svara på den. Nu har jag nämligen fått frågan, och därför ska jag svara på den.
Reduktionsplikten är en av de mest kontraproduktiva politiska åtgärderna som den tidigare, rödgröna regeringen lanserade i Sverige. Vi har i princip dammsugit världen på biobränsle – hämtat det till Sverige från länder långt, långt borta – för att uppfylla något sorts utsläppskrav. Det är också intressant att den viktigaste delen av biobränslet – det som kallas HVO, vilket står för hydrogenated vegetable oil – bestod av 60 procent animalisk olja. Det var alltså inte ens vegetable oil, utan det var animal oil från slakteriavfall.
På vilket sätt resonerade man här? Jag vet inte, men detta har lett till en brist på biobränsle inte bara i Sverige och Europa utan i hela världen, bara på grund av kravet från regeringen att ta hit bränsle från hela världen. Jag tycker att det är rätt positivt att vi sänkte reduktionsplikten till 6 procent. Nu har vi höjt den till 10 procent, men jag är för att ta bort den helt – det vill säga sänka den till 0 procent – för både bensin och diesel.
Jag tackar för möjligheten att besvara frågan, fru talman, trots att den var irrelevant.
