Magnus Oscarsson (KD) svarade Kajsa Fredholm i en replik om Djurskydd i debatten ”Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari” den 25 feb 2026.
Kajsa FredholmV· i en replikJag tackar för det förklarande svaret, men jag är inte enig med ledamoten. Jag tycker att regeringen skulle kunna ändra på det här beslutet. Som ledamoten nämnde har Norge gått före, men det gäller även Danmark, där man…Herr talman! I dag debatterar vi djurskydd här i kammaren. Jag vill först yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Sverige är ett fantastiskt land att producera livsmedel i. Vi har duktiga bönder, bra klimat, goda förutsättningar för att odla spannmål och en god djurhållning. Vi kan producera mycket mer mat och livsmedel i Sverige än vi gör i dag.
I går hade vi debatt här i kammaren om livsmedelsproduktion. Då nämnde jag förra veckans stora samling, Lantbrukets dag, som jag och Hushållningssällskapet anordnade i Förstakammarsalen här i riksdagen. Det var tydligt att alla närvarande partier ville öka landets livsmedelsproduktion, och det är en mycket viktig signal till alla Sveriges lantbrukare. Den här signalen har även nått livsmedelsföretagen. I dag kom Arla med den stora glädjande nyheten att de väljer att satsa 3,2 miljarder kronor på ett nytt mejeri i Götene. Grattis Sverige, och grattis Götene! Det blir uppåt 1 000 nya arbetstillfällen, herr talman.
Bidragande faktorer till att Arla väljer Sverige är enligt Arlas vice ordförande Inger-Lise Sjöström och Arlas koncernchef Peder Tuborgh den politiska ledningen och engagemang. Här i Sverige är det inte som i Danmark eller Holland, där man försöker bli av med mjölkproducenter, framhåller de. Precis så är det. Vi i Kristdemokraterna och regeringen vill ha fler mjölkkor och fler köttkor i Sverige. Sverige ska bli självförsörjande på mjölkprodukter och kött. Det är roligt att det har kommit resultat.
Herr talman! Bland det första som den här regeringen gjorde när den tillträtt var att tillsätta en konkurrenskraftsutredning med före detta landshövding Elisabeth Nilsson som utredare. Hon lade fram flera förslag i sin utredning. Hon föreslog virtuella stängsel, som nu också blir verklighet – fantastiskt! Det behövdes en ny regering för att det skulle bli av. Hon föreslog villkorad läkemedelsanvändning. Hon lade också fram förslag om färre vargar, vildsvin och hjortar. Det är en väldigt viktig fråga. Min kollega talade om hur viktigt det är att vi får ned vargstammen för att ha bättre djurskydd.
Men det som verkligen tog skruv var det som gällde beteskravet. Det blev en väldigt stor fråga i Sverige. Vad är det då av det som utredaren säger som är så förfärligt enligt vissa kritiker? Jo, utredaren föreslår att mjölkkor i lösdriftsbesättningar ska undantas från beteskravet. Enligt utredaren skulle det skapa ökad flexibilitet, underlätta för många mjölkproducenter och kunna ge nya mjölkföretag. Befintlig mjölkproduktion skulle kunna bibehållas eller utökas utan att äventyra djurskyddet. Med dagens beteslagstiftning finns stora bekymmer med bland annat logistik under betesperioden, utmanande utfodring, avsaknad av mark och höga kostnader för mark. Det är vad utredaren berättar i sin utredning.
Vad är det då som är så upprörande? Det kan man fråga sig, herr talman. Jag skulle önska att alla förståsigpåare brydde sig lite mer om fakta än om känslor. Dagens stallar för mjölkkor är inte alls som Emil i Lönneberga-tidens trånga, mörka ladugårdar. I dag bygger man på ett helt annat sätt, med ljusa stallar och stor tillgång till plats för korna.
En ko som mår dåligt mjölkar inte. Svenska mjölkbönder har redan visat gång på gång att djurvälfärd och produktion går hand i hand. Vi kan inte fortsätta med ett regelverk som många har svårt att leva upp till. Det handlar om att göra reglerna rimliga, rättvisa och anpassade till verkligheten. Generellt sett måste vi minska detaljstyrningen och överimplementeringen av EU-direktiv. Svenska bönder ska inte belastas av hårdare regler än sina europeiska kollegor. Mindre pappersarbete och mer tid i ladugården stärker livsmedelsförsörjningen.
Alla politiker talar om att minska regelbördan för bonden. Här kan vi göra skillnad för mjölkbönderna i Sverige. Det borde finnas undantag i lagstiftningen.
Herr talman! Sverige använder minst antibiotika i djurhållningen av alla länder i EU. Jag vill här i kammaren passa på att tacka alla Sveriges bönder, som gör ett fantastiskt arbete med sina djur.
Herr talman! Är jordbruk en miljöfarlig verksamhet? Ja, så står det faktiskt i miljöbalken, som beslutades här i riksdagen den 4 juni 1998. Det är många jordbrukare som reagerat kraftfullt på detta beslut. Att bedriva svenskt jordbruk med livsmedelsproduktion och djurskydd – skulle det vara miljöfarligt? Jag vet inte hur många debatter vi haft med landsbygdsministrar och miljöministrar sedan 2014 – ingen har velat röra i miljöbalken.
Men nu, herr talman, har vi en annan regering, som förstår vikten av att tala gott om svenskt jordbruk och av att gå från ord till handling och se till att denna ordalydelse förändras i miljöbalken. Det är en viktig signal.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
För inte så länge sedan debatterade jag med landsbygdsminister Peter Kullgren, ledamotens partikollega, om ett problem vi har inom svensk kycklingproduktion. Det pågår tyvärr i flera av Sveriges kycklingfabriker ett systematiskt djurplågeri som strider mot vår djurskyddslagstiftning. Det gäller uppfödandet av snabbväxande kycklingsorter, så kallade turbokycklingar. Dessa kycklingar är framavlade för att växa sig stora på så kort tid som möjligt. Det innebär ett stort lidande både för slaktdjuren och för föräldradjuren.
Jag ställde frågan till landsbygdsministern om han var beredd att göra något åt problemet på nationell nivå. Tyvärr fick jag svaret att han inte tänkte göra det.
Nu har det kommit en färsk undersökning som visar att 69 procent av väljarna vill se ett förbud mot så kallade turbokycklingar. Min fråga till ledamoten är om han kan tänka sig att få vår landsbygdsminister att ändra åsikt.
Herr talman! Jag tackar Kajsa Fredholm för frågan. Som ledamoten är inne på har hon talat med ministern. Ministern sa då att detta inte var aktuellt.
Jag kan utan tvekan säga att frågan är viktig och att det är bra att vi diskuterar den. Något som är viktigt här är marknaden. 69 procent av svenska folket svarar så här i den undersökning som ledamoten nämner, men är de också beredda att betala mer? Det är faktiskt i mycket det som det handlar om. Det är lätt att säga att branschen ska ändra sig. Jag tror att branschen skulle göra det om den visste att man skulle vara lika mån om att köpa kycklingen.
Vi ska också komma ihåg en annan sak som jag tycker är viktig i sammanhanget: Vi i Sverige köper in väldigt mycket utländsk kyckling. 71,2 procent av det kycklingkött vi äter är importerat. Hela 96 000 ton köps in från olika delar av vår omvärld. Jag tycker att det är intressant att ha med den bilden, ledamoten. Om vi ska kräva att vår kycklingbransch ändrar sig måste vi se till att vi inte handlar så mycket från andra länder. Man kan nästan garanterat säga att de länderna inte har ett sådant här förbud. Visst är Norge ett gott exempel; där har man ändrat sig. Men vi har inte sett att det skulle vara Norge man köper från. Man köper från andra delar av Europa, och de har inte gjort det här.
Herr talman! Jag tackar för det förklarande svaret, men jag är inte enig med ledamoten. Jag tycker att regeringen skulle kunna ändra på det här beslutet. Som ledamoten nämnde har Norge gått före, men det gäller även Danmark, där man har infört nya regler.
Det finns en rapport från 2024 som visar att mer än var fjärde kommun i Sverige säger att man kommer att använda sig av möjligheten att välja bort turbokycklingar redan vid nästa upphandling. Men då är problemet att det nästan inte finns några långsamväxande kycklingar. 99 procent av de kycklingar som köps in i dag är turbokycklingar.
Om man benar ned den undersökning som jag talade om kan man se att det är hela 61 procent av Kristdemokraternas väljare som vill se ett förbud mot turbokycklingar.
Min fråga är igen: Kan ledamoten kanske knacka på hos landsbygdsministern och prata med honom så att han ändrar sig?
Herr talman! Återigen tack för frågan!
Jag hade kanske inte tänkt att ledamoten skulle ändra sig. Jag förstår att Vänsterpartiet har sin inställning. Jag är tacksam att få upplysning om hur våra väljare tänker. Det ska bli intressant att ta del av den undersökningen.
Det är naturligtvis viktigt att föra en diskussion. Nu säger ledamoten att 25 procent av kommunerna tänker att man skulle kunna ändra på det. Men det är 75 procent som inte gör det, och det är ganska mycket.
Vi hade i går en diskussion om upphandling och de problem som finns. Det är någonting som vi måste vara duktigare på. Det gäller att verkligen se till att kommunerna köper svenskt. Konsumentmakten är stor här. Det handlar om konsumenterna, regionerna och även kommunerna.
Det gäller att man säger till branschen: Vi vill samsynt ha det här. Vi kommer nu att köpa från Sverige, och det blir naturligtvis ett annat pris när man gör på det sättet med kycklingar. Då kommer de att ändra sig. Det är jag övertygad om.
Men om vi, eller våra politiker i kommunerna, säger en sak här och sedan går i väg och köper billig mat från andra delar av exempelvis Europa eller av världen är det en stor dubbelmoral. Det måste vi verkligen diskutera och ta tag i. Det är en viktig signal att vi köper från Sverige med svenska lagar och kriterier.
Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!
Jag nämnde själv utredningen om veterinär beredskap under jourtid. Regeringen har länge varit medveten om den ökande veterinärbristen inte minst i glesbygd och på obekväm arbetstid under kvällar, nätter, helger och storhelger. Trots det har man inte gjort tillräckligt för att säkerställa att djurägare har tillgång till veterinär när det behövs.
Nu föreslår utredningen om veterinär beredskap att staten inte längre ska ansvara för akutsjukvård vad gäller sällskapsdjur under jourtid. Det enda som utredningen säger att man ska ta ansvar för är akut avlivning av djurskyddsskäl.
Det är ett besked som oroar och också provocerar många hästägare och hundägare runt om i landet. I ett läge där veterinärbristen redan är akut ska lösningen alltså vara att staten ska dra sig tillbaka och lämna över ansvaret till privata aktörer på en marknad som redan i dagsläget inte fungerar.
Konsekvensen riskerar att bli att djurägare på landsbygden står utan veterinärvård på kvällar, nätter och helger. Kristdemokraterna säger sig värna landsbygden. Men vad är landsbygd utan fungerande veterinärberedskap?
Herr talman! Min fråga till ledamoten blir om Kristdemokraterna delar utredningens bedömning att det statliga ansvaret för veterinärvård bör minska eller om ni anser att staten ska ett fortsatt tydligt ansvar för jourberedskapen i hela Sverige.
Herr talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna!
Ledamoten hänvisar till en utredning som har lagt fram sitt förslag. Jag tänker som vanligt att man kommer att bereda frågan. Det tråkiga svaret är att man bereder frågan på departementet efter att man har fått utredningen, och så får man se vad man kommer fram till. Det är det viktiga.
Frågan som ledamoten sätter fingret på är otroligt viktig. Vi har ett läge där man i delar av vårt land har svårt att få tag i veterinärer. Det är klart att det är allvarligt. Ledamoten nämnde i sitt anförande kalvförlamning och sådant som kan hända, och då är det viktigt att det finns veterinärer.
Här har regeringen tillskjutit 50 miljoner till distriktsveterinärerna. Det har förut varit och är fortsatt en brist på veterinärer. Här har det tillskjutits pengar för att man ska utbilda fler veterinärer. Det är viktigt.
Det är inte tondövt från regeringens sida, utan tvärtom. Här vill man förändra saker. Konkurrensverket fick det här uppdraget. Svaret kommer på fredag, som flera av oss har sagt här. Vi får helt enkelt avvakta vad de säger, apropå det vi tidigare sa om priser.
Herr talman! Tack för svaret!
Kalvförlamning kommer inte att vara något problem framgent. Lantbrukets djur ska enligt utredaren fortfarande täckas in av det statliga ansvaret som distriktsveterinärerna uppbär. Det jag tog upp var sällskapsdjuren, dit inte minst hästar och hundar räknas.
Jag förstår att frågan bereds inom Regeringskansliet. Det jag var ute efter var att få höra vad Kristdemokraterna som parti tycker om att det statliga ansvaret för veterinärvård under kvällar, nätter och helger ska minska.
Några som är väldigt oroliga över utredningens förslag är den svenska jägarkåren. Jakthundar är också sällskapsdjur. Men jakthundar gör också eftersök på trafikskadat vilt. De utgör därför en väldigt viktig funktion i samhällets tjänst.
Herr talman! Jag tycker nog att de förtjänar ett svar från ledamoten om vad Kristdemokraterna egentligen tycker om förslaget och om Kristdemokraterna tycker att det är rimligt att staten inte längre ska ta ansvar för en svårt skadad jakthund som jobbar i samhällets tjänst med eftersök vid trafikolyckor.
Herr talman! Tack, ledamoten, för följdfrågorna!
Först och främst vill jag lyfta fram att vi har satsat på veterinärerna. Det var förut en diskussion här om att det finns få veterinärer. Det finns vita fläckar i vårt land. Någonting som regeringen har tittat på är hur man kan ordna det och göra det bättre.
Sedan kommer jag till utredningen som ledamoten hänvisar till. Här vill inte jag gå fram och säga vad jag tycker. Det är viktigt att regeringen får tid att ta fram förslag utifrån utredarens förslag. Det är viktigt.
Det är bättre att regeringen får säga sitt. Det är svaret på frågan. Men det ledamoten oroar sig för är viktigt. Ledamoten talar om eftersök och annat. Det är viktiga frågor. Kristdemokraterna har inte slagit dövörat till, utan tvärtom. Här vill vi se att det blir så bra som möjligt för hela vårt land.
