Ulrika Heie (C) svarade Maria Stockhaus i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Maria StockhausM· i en replikNär jag lyssnade till Ulrika Heie blev det tydligt för mig att Tidöpartierna och Centerpartiet delar syn på hur viktigt flyget är för att hela Sverige ska leva och på flygets tillväxt. I Centerpartiets budgetmotion finns…Fru talman! Då var det dags för budgetdebatt om kommunikationer. När man nu, som vi gör i Sveriges riksdag, debatterar ett område i taget blir det lätt så att man inte får syn på vidden av de utmaningar vi har framför oss. Sverige har i grunden ett gott utgångsläge, men vi har hamnat i en förvärrad ekonomisk situation. Vi har ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal. Vi har en svag tillväxt, och vi har ett fallande nyföretagande. Det är oerhört skrämmande om det är den utvecklingen vi kommer att få fortsätta se.
Nu går vi in på den fjärde budgeten som Tidöpartierna lägger fram. Tyvärr ser vi inte en sammanhållen politik för att utmaningarna ska kunna tas på allvar och utvecklingen vändas. Inte minst när det gäller klimatpolitiken har vi sett ett tvärt omkast. Från att vara ett klimatföredöme har vi gått till att vara ett land som står för kraftigt ökade utsläpp.
Svag tillväxt och skenande klimatutsläpp sker samtidigt som vi behöver inleda en historiskt stor upprustning av både det militära och det civila försvaret. Vi behöver en politik som på allvar tar tag i hela den problematiken. Vi behöver en politik som frigör potentialen i Sverige men som också inger framtidstro.
Från Centerpartiets budgetmotion skulle jag vilja lyfta fram tre viktiga fokusområden i debatten som handlar om kommunikationer. På de tre områdena är vi väldigt kritiska mot Tidöregeringens politik. Som vi hörde av Thomas Morell nyss handlar den om att göra antingen eller, inte om att göra både och.
Vi behöver underhålla, och vi behöver samtidigt bygga ny järnväg. Vi behöver ge resurser till att underhålla våra vägar. Det gör regeringen i den nationella plan som nu finns framtagen, men man måste också se på vilket sätt hela transportsystemet kan klimatsäkras.
Höstens regn i Västernorrland, där både banvallar och vägar spolades bort, visar på att kraftiga satsningar behövs för att stärka infrastrukturen. Samtidigt måste vi jobba för en bättre klimatpolitik.
De tre områden jag som centerpartist vill lyfta fram handlar om jobbskapande, möjlighet till fler jobb och kompetensförsörjning. Vad har det med kommunikationer att göra? Jo, hela kommunikationssektorn är faktiskt en del av samhällsbygget, och det behöver kompetensförsörjas.
Vi i utskottet hade förmånen att besöka ME-skolan, som Maskinentreprenörerna har utanför Stockholm. Det är ett samarbete med ett antal olika kommuner i Sverige. Vad viktigt det är att visa på den framtidssektor som hela entreprenadbranschen är!
Sverige behöver ett klimat- och miljöledarskap. Vi behöver en klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen. Med Tidöregeringen har det fossila ökat och utsläppen ökat kraftigt. Vi måste ta oss an den problematiken, inte minst när det gäller trafiken.
Miljöbilarnas försäljningsutveckling är ett stort problem. Centerpartiet lägger fram ett förslag om att kunna leasa en miljöbil. Upp till 100 000 personer skulle kunna göra det. Regeringen lägger fram en miljöbilsbonus som kanske når, högt räknat, 10 000 personer.
Vi behöver upphandla inhemsk drivmedelsproduktion. Vi behöver ha både produktion och lager, och det ska vara till både bilar och lastbilar.
Vi siktar på ett fossilfritt flyg till 2030.
Kollektivtrafiken måste stärkas.
Det finns många utmaningar när det gäller trafiken och klimatet. Centerpartiet vill inte, till skillnad från Tidöpartierna, att den ekonomiska politiken bara ska vara inriktad på att stärka hushållens ekonomi. Vi vill också investera i och bygga infrastruktur, grön industri och grön energiproduktion och dessutom billiga bostäder i hela landet. Här behövs investeringar för att minska klyftorna och öka tillväxten.
Föregående talare var inne på ämnet järnvägen. I Trafikverkets plan ser vi att underhållet inte kommer att vara färdigt ens till 2050. Man säger att stora delar kommer att kunna vara klara till dess, men det duger inte. Omtag Svensk Järnväg lade fram tio olika förslag på vad man skulle kunna göra på relativt kort sikt för att stärka den svenska järnvägen. Regeringen har bara lyssnat till ett av dessa tio. Det ska bli spännande att se hur regeringen i vår kommer att hantera Trafikverkets förslag, som nu är ute på remiss.
Centerpartiet skulle vilja ha en task force för järnvägen. Vi vill att man på relativt kort tid bestämmer sig för både underhåll och en del investeringar, till exempel i form av triangelspår, för att öka kapaciteten samtidigt som man förmår att underhålla. Det måste gå att – till skillnad från regeringen – tänka mer än en sak åt gången, alltså tänka både och. Det behövs både ökat underhåll och mer räls, inte minst för att stärka den civila beredskapen.
Jag nämnde regnet i Västernorrland i september. Där såg vi behovet av att enskilda vägar får möjlighet till ökat stöd. Det kommer ett visst stöd från regeringen, med det skulle behövas ytterligare möjligheter att klimatsäkra de enskilda vägarna. De drivs ofta av samfällighetsföreningar, och den delen behöver verkligen också stärkas.
Låt mig ta upp ytterligare två exempel där jag önskar att regeringen skulle se enskilda människors behov på ett tydligare sätt. Det ena exemplet handlar om den upphandlade trafiken, och en del av den gäller nattågen. När den här budgeten skrevs hade vi sett hur man dragit ned på nattågstrafiken i Sverige. Sedan dess har det kommit ytterligare besked om neddragningar. Det är en svaghet från regeringens sida att inte ge resurser till bättre upphandling av sådan trafik.
Jag vill också nämna Gotlandstrafiken och att det inte går att besöka grannkommunen utan att det kostar flera tusen – kanske uppemot 4 000 kronor för en bil och fyra personer i en familj. Jag vet inte vilka ord man ska använda, men där har man verkligen nått vägs ände. Jag hade önskat att regeringen tagit tag i det på ett tydligare sätt. Vi får se när Trafikverkets generaldirektör tillsammans med infrastrukturministern besöker Gotland vad man har för besked att ge.
Det ska inte behöva vara så att vi under många år vänjer oss vid att en kommun i Sverige har helt andra förutsättningar än alla andra att besöka sina grannkommuner. Det var dyrt redan för 35 år sedan att åka till Gotland. Nu är det oerhört mycket dyrare. Det är som om vi har vant oss vid det. Jag är besviken över att regeringen inte har hörsammat de rop vi har hört från gotlänningarna under lång tid.
Det finns mycket att säga om Sveriges infrastruktur. Centerpartiet vill visa på en politik som ger fler jobb men också färre utsläpp. Vi vill ha ett land som hänger ihop. Hela Sverige måste funka, och då måste bland annat järnvägen åtgärdas.
Avslutningsvis vill jag önska utskottskollegorna en fin jul. Jag vill även tacka kammarkansliet och utskottskansliet för allt fint arbete under året och önska er en god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
Fru talman! När jag lyssnade till Ulrika Heie blev det tydligt för mig att Tidöpartierna och Centerpartiet delar syn på hur viktigt flyget är för att hela Sverige ska leva och på flygets tillväxt. I Centerpartiets budgetmotion finns till och med ett förslag om att satsa pengar på att få fram el- och hybridflyg, vilket jag tycker är väldigt intressant.
Ingen av oss här i kammaren har dock egen majoritet utan måste komma överens med andra partier. Därför undrar jag hur Ulrika Heie ser på möjligheten att komma överens om flyget med sina tänkta koalitionspartner i Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som har en helt annan syn på flyget. De styrde och ställde bevisligen med Socialdemokraterna tidigare och till viss del även med Centerpartiet för att kunna dra ned på stödet till flygplatser och annat. Det gäller även hur man hanterade stödet under covidpandemin.
Jag är därför nyfiken på hur Ulrika Heie ser på flygets framtid, om det nu skulle bli en annan regering. Hur kommer man att klara av att få tillgänglighet i hela landet om det inte finns något stöd till de regionala flygplatserna? Det är ändå bara ett exempel på alla de tokigheter för flyget som finns hos Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågorna!
Det blev lite av en favorit i repris. Jag tittade i går på förra årets replikskiften, och samma fråga ställdes då: Hur ska Centerpartiet klara av att ha en flygpolitik som stämmer överens med andra partiers?
Jag delar Maria Stockhaus bild av att det finns mycket i Tidöpartiernas politik som även Centerpartiet har i sin. Det gäller inte minst tanken på flygets möjligheter. Centerpartiet har i sina budgetförslag lagt rejäla tillskott till de regionala flygplatserna, för vi ser ett behov av att flyget ställer om. Vi behöver ett miljömässigt bättre flyg, men flyget behöver också baseras på tillgänglighet och pris. Det behövs alltså en ökad konkurrens, och samtidigt behöver flyget ställa om.
Jag är inte särskilt orolig inför framtida samarbeten. Vi har ett val till hösten, och väljarna kommer att visa vilka partier de ger sitt förtroende till. Efter valet startar en process, vilket vi i Sverige är vana vid. Då får någon förtroendet att försöka bilda en regering. När väljarna har sagt sitt tror jag att vi kommer att få se sådant bli möjligt som vi kanske inte ser i dag.
Jag lyssnar till oppositionens olika delar och tycker mig höra från alla partier att flyget behövs, men man vill se en grön omställning. Frågan om hur man ser på flygets framtid får kanske ställas till övriga delar av oppositionen. Men det måste ställas om, för hela Sverige behöver snabba kommunikationer. Och det finns inte något annat som kan tävla med flyget i det avseendet. Vi behöver ett hållbart resande i hela vårt land, och då är flyget otroligt viktigt. Men det måste ställa om.
Fru talman! Att flyget ska ställa om och att vi ska ha ett grönt flyg är nog en självklarhet för oss alla här i kammaren. Det är viktigt att vi stöttar flygets omställning och möjliggör till exempel tankning med biobränsle liksom produktion av biobränsle i Sverige. Jag skulle säga att det är jätteviktigt för både sjöfarten och flyget.
Det här var dock inga lugnande besked för alla oss som gärna vill flyga och för dem som bor i delar av Sverige där det krävs flyg för att man till exempel ska kunna ta sig fram och tillbaka till Stockholm över dagen. Det är en oroande utveckling som väntar med tanke på hur flyget hanterades av tidigare regeringar.
Jag har ytterligare en fråga, fru talman. Ulrika Heie talade sig varm för underhållet, något som den här regeringen har prioriterat upp. Det märks väldigt tydligt i budgeten och även i den infrastrukturproposition som antogs i kammaren 2024. Men när Centerpartiet utgjorde stöd till den förra regeringen var Trafikverket tydligt med att anläggningen skulle komma att vara i sämre skick vid planperiodens slut med anledning av den nationella planen och infrastrukturpropositionen som då lades fram. Man hade inte skjutit till de medel som behövdes för underhållet.
Min fråga till Ulrika Heie är därför: Ångrar Ulrika Heie i dag att Centerpartiet gav sitt stöd till en infrastrukturproposition och en plan som inte satsade på det underhåll som våra vägar och järnvägar behöver?
Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för både ytterligare frågor och kommentarer! Men har man färdigskrivna kommentarer lyssnar man kanske inte till de svar som ges. Maria Stockhaus sa att det inte gavs några lugnande besked. Också vi är beredda att stötta flygets omställning. Vi har satsat mer än regeringen på de regionala flygplatserna. Att det inte skulle vara ett lugnande besked gör mig väldigt förvånad.
Vidare gällde det den nationella planen. Vi ingick i januarisamarbetet under en del av den förra mandatperioden, och när planen lades fram var januarisamarbetet inte längre en del av underlaget för regeringens politik. Moderaterna hade tillsammans med Vänsterpartiet fällt regeringen innan dess.
Det är förstås inte särskilt bra att anläggningen är i sämre skick. Det finns svårigheter även i dag med den plan som nu är aktuell. Det finns behov av betydligt mer järnväg än vad man förmår att prestera i en plan. När man ser tillbaka tror jag inte att någon kan vara särskilt stolt eller tycka att det är bra att man inte underhåller såtillvida att man inte försämrar anläggningen. Men det är inte heller bra att ta bort förutsättningar för byggnation av ny räls och ny väg på det sätt som regeringen gör i det planförslag som finns. Vi får se om regeringen vidhåller sitt förslag när planen läggs fram till våren.
Jag tycker att det är oerhört alarmerande att regeringspartierna inte tar den infrastrukturskuld som finns i Sverige i dag på större allvar. Vi skulle behöva all den järnväg som Tidöregeringen strök i början av mandatperioden. Lika mycket räls som ströks visar Trafikverket att vi behöver. Samtidigt tar man bort projekt ur planen som hade varit viktiga att bygga.
Jag ser fram emot att se regeringens politik, och jag hoppas att man lyssnar till hela landet när man lägger fram sin plan.
Fru talman! Jag fick en fråga av ledamoten Heie.
Att vi inte kan tänka två saker samtidigt stämmer inte riktigt. Problemet är att den här regeringen ärvde en situation som gör att vi är skuldsatta bokstavligt talat ända upp till taknocken. På järnvägssidan har vi en underhållsskuld på 90 miljarder. I Riksrevisionens rapport är domen över den förra regeringen hård. I ett kapitel står det att regeringen intecknar framtida investeringsmedel. Man har alltså intecknat för framtiden på ett sätt som begränsar möjligheterna att bygga ut järnvägen.
Vi är väl medvetna om att kapaciteten behöver öka, men det kan inte göras på samma sätt som den förra regeringen hanterade situationen.
Ledamoten tog upp det tillfälle då regnet spolade bort järnvägen i Västernorrland. Det visar så tydligt att man inte har tänkt på vad vi ska göra den dag då saker och ting inte är som de brukar vara. När järnvägen spolades bort i samband med regn fanns det bara en enda järnvägsförbindelse kvar som kunde försörja Norrland, och det var Inlandsbanan med de begränsningar som fanns med den, till exempel 400 meter långa mötesspår.
Det satte ljuset på hur illa man har skött det här under så många år. Man har inte investerat i eller underhållit den järnvägsinfrastruktur vi har. Regnet i Västernorrland satte fokus på vad vi behöver göra, nämligen se till att få en järnväg som funkar dygnets alla timmar året om. Det är precis vad regeringen gör.
Fru talman! Ja, en järnväg som fungerar dygnets alla timmar, årets alla dagar, tror jag absolut att vi har en väldigt bred samsyn kring här i trafikutskottet, alla dagar i veckan.
Ledamoten nämner regnen i Västernorrland och att man inte hade med sig tankarna på vad som kunde hända. Men hur ser Sverigedemokraterna då på de klimatutmaningar som vi har, när klimatmålen nu inte nås? Visst är det klimatomställningen som gör att vi får betydligt större utmaningar med både vägar och järnvägar som inte är klimatsäkrade på olika sätt? På vilket sätt ser Sverigedemokraterna att man behöver ta tag i klimatpolitiken för att vi ska kunna se till att vi inte får den typen av extremväder?
Jag vet att vi är sent ute när det gäller detta. Men det är märkligt om inte alla har vaknat och gör allt man kan, allt som står i ens makt, för att se till att vi minskar våra utsläpp. Vi vet ju att utsläppen från trafiken är en del av det som ligger bakom klimatförändringen, och vi behöver komma till rätta med det.
Jag vet också att Inlandsbanan, som ledamoten lyfte, var en viktig del av försörjningen mellan norra och södra Sverige när regnen hade dragit med sig de andra järnvägarna. Jag ser med spänning fram emot att Sverigedemokraterna kanske lyfter in den delen betydligt mer i kommande plan så att man säkerställer att klimatsäkringen av våra järnvägar får betydligt större resurser än hittills.
Fru talman! Vi vet inte exakt vad som orsakade händelserna på järnvägen där uppe. Det var ett inslag på tv häromkvällen där man konstaterade att kalhyggen som låg alldeles ovanför järnvägsbanken tillsammans med skogsbilvägar var en bidragande orsak till att vattnet leddes ned till järnvägen. När vattnet nådde järnvägsbanken hade det ingenstans att ta vägen, för trummorna i banvallen var för klena. Då letade sig vattnet fram en annan väg, och då spolades järnvägsbanken helt enkelt bort. Det kan alltså finnas helt andra förklaringar till att den här situationen uppstod.
En viktig del i hela det här resonemanget är att vi har en fungerande järnväg så att industrin kan lyfta upp sitt gods på tågen. Som det är nu säger fyra av fem industriföretag att man tvekar att investera i Sverige för att infrastrukturen fungerar så dåligt. Det är därför regeringen tillsammans med oss lägger fokus på att få en helt annan inriktning. Vi måste få en järnväg som fungerar året om, oavsett väder. Vi måste stärka vårt järnvägssystem.
Då är frågan: Har Centern fortfarande tankar på att vi ska bygga höghastighetståg i stället för att se till att få en järnväg som fungerar även för godstrafiken? Om inte den fungerar kommer industrin att flytta ut, och då har vi andra bekymmer också.
Det gäller att man har en tanke på hur vår infrastruktur ska fungera och hur vi säkerställer att den fungerar. Då måste vi börja underhålla. Vi kan inte ha ställverk från 60-talet som ska reglera våra moderna tåg. De måste bytas ut – så enkelt är det. Detta satte den förra regeringen helt i vänteläge. Det står tydligt i klartext i den rapport som jag har liggande framför mig.
Fru talman! Tack, Thomas Morell, för ytterligare kommentarer och frågor!
Det är väl alldeles uppenbart att klimatutsläppen har stor påverkan på inte minst vår infrastruktur i hela Sverige. Ibland ser vi tydliga exempel på det, ibland lite mindre tydliga. Vi har sett stora problem inte minst kopplat till tjälskador i hela norra Sverige. Jag vet att ledamoten är väldigt angelägen om att kunna lyfta den problematik som finns och att göra något åt den.
Men det förvånar mig att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen inte tydligare driver en vision för järnvägen. Varför har man inte en plan för hela järnvägens utveckling i Sverige så som det trafikslaget förtjänar? Man säger att industrin kommer att flytta ut om det inte finns möjlighet att lyfta upp mer på järnväg. Varför finns det då inte fler förslag om att stärka järnvägen från regeringens sida? Vi ser på Hitachi i Ludvika hur sårbart det är, om deras väg ut ur Sverige inte skulle fungera. Varför lägger man inte ytterligare resurser och säger att underhållet behöver snabbas på och stärkas? Jag blev lite förvånad över den retoriken från Sverigedemokraterna.
Ledamoten reagerade på att jag sa att man måste kunna tänka på två saker samtidigt. Det gäller också industrin. Den behöver goda kommunikationer, men den behöver också energi. Vi vet att vindkraften behöver byggas ut snabbt. Kärnkraften, som jag tror att ledamoten vurmar mycket för, är viktig på sikt, men vi behöver energi nu. Då krävs utbyggnad av vindkraften. Jag skulle vilja se helhetsbilden från Sverigedemokraternas sida.
Sedan ställdes också en fråga om ny järnväg och ny räls. Vi behöver bygga för samma hastighet som man gör runt om i Europa, 250 kilometer i timmen, och bygga ihop hela Sverige med de hastigheterna så att man inte behöver dra ned på hastigheten någonstans.
