Birger Lahti (V) svarade Jesper Skalberg Karlsson i en replik om Regional utveckling i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.
Jesper Skalberg KarlssonM· i sitt anförandeNär Moderaterna och samarbetspartierna tog över makten i Sverige år 2022 efterträdde vi en regering som hade haft det uttalade målet att rädda Sveriges landsbygder. Men hade Sverige regional utveckling i hela landet då?…Fru talman! När Moderaterna och samarbetspartierna tog över makten i Sverige år 2022 efterträdde vi en regering som hade haft det uttalade målet att rädda Sveriges landsbygder. Men hade Sverige regional utveckling i hela landet då? Svaret är nej.
I stället hade vi en tvåsiffrig inflation, skenande elpriser och bland världens dyraste diesel. Inrikesflyget gick på knäna, matpriserna var utom kontroll och Riksbanken tvingades bromsa stenhårt när vi gick från nollränta till 2,5 procent på bara ett år. Restaurangerna, som äntligen hade börjat hämta andan efter pandemin, fick dyrare råvaror, oförutsägbara elräkningar och färre gäster. Småföretag fick se sina marginaler ätas upp av räntor, frakt och hyror. Bagerier, pizzerior, växthus och andra som är beroende av el var särskilt hårt drabbade.
Detta var 2022, ett år då det blev tydligt att den rödgröna regering vi då hade tappade kontrollen över sådant som är statens kärnuppgifter. Många av de problem som Sverige känner efterskalven av i dag är ärvda problem.
Fru talman! Den resa som Sverige har gjort sedan regeringsskiftet kan beskrivas med något som liknar en filmtitel: tillbaka till rimligheten.
Inflationen har bekämpats och ligger nu nära Riksbankens mål. Staten har klivit in med riktade stöd till dem som har drabbats av rödgröna elräkningar, och vi lägger nu om kursen för att skapa ny fossilfri baskraft i södra Sverige.
Drivmedelspriserna är tydligt lägre efter både skattesänkningar och en justerad revisionsplikt som går i takt med övriga EU. Parallellt med det utökas satsningarna på laddinfrastruktur för elbilar. En ny elbilspremie tas fram, och laddning vid arbetsplatsen görs skattefritt.
Företagare i bred bemärkelse har fått se kvittokrånglet minska genom ny lagstiftning, och de har fått se lönsamheten förbättras med nya 3:12-regler. Företagare i specifikt besöksnäringen har fått se gårdsförsäljning införas, och till sommaren slopas matkravet för alkoholservering.
Därutöver har flygskatten slopats, Bromma flygplats står kvar – jag landade där i morse – och punktligheten i tågtrafiken har ökat, även om mycket arbete såklart återstår.
Varför arbetar då regeringen med detta? Jo, det gör den för att tillgänglighet och konkurrenskraft i hela landet spelar roll. Vi pratar emellanåt i den här kammaren om att Sverige inte får bli isolerat från omvärlden, och som hemmahörande på Gotland vill jag göra ett tillägg till det: Regioner långt från huvudstaden får inte heller bli isolerade från att delta på liknande villkor.
Fru talman! De senaste åren har handlat om krishantering. Dyrpriser i livsmedelsbutiken, på macken och i vägguttaget har tarvat stor reformkraft från regeringen. Nu är det viktigt att vi fortsätter på inslagen väg och inte riskerar stabilitet, konkurrenskraft och sammanhållning – kort sagt det som gör Sverige till Sverige.
Fru talman! Budgeten för utgiftsområde 19, som vi debatterar här i dag, är inte en idétext om hur regionalpolitiken ska vara utformad in i minsta detalj. Det är i stället en verktygslåda med pengar som ska göra skillnad i verkligheten.
Anslaget till regionala utvecklingsåtgärder uppgår till 2,1 miljarder. Det är smörjmedlet som kan få saker att hända på marken, där kommuner, regioner, företag och akademi kan kroka arm. Det handlar om regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service så att det kan finnas en närvaro även där kundunderlaget är tunt.
Transportbidraget på utgiftsområdet uppgår till 450 miljoner kronor, vilket är en kompensation som syftar till att avstånd inte ska bli en straffskatt. Genom en öronmärkning till de fyra nordligaste länen kommer de lite närmare samtidigt som förädling och lokala jobb stimuleras.
EU-medlen på utgiftsområdet uppgår till 2,2 miljarder och är den utväxling som gör att Regionalfonden och Fonden för en rättvis omställning kan betalas ut och faktiskt omsättas i innovation, entreprenörskap och konkurrenskraft. Det här är inte pengar som ska administreras bort, fru talman, utan de ska omsättas i fler jobb, fler företag och en enklare vardag i hela landet.
Fru talman! Sveriges landsbygder och regioner behöver inte fler välmenande planer skrivna i Stockholm. De behöver frihet, förutsägbarhet och respekt för människors arbete och ägande. De behöver vägar som håller, trygg el året om och drivmedelspriser som gör att man kan ta det där jobbet i grannkommunen, skjutsa barnen till fotbollsträningen eller hälsa på farmor.
Vi ska vara ett samhälle där den som vill starta ett bageri, ta över familjens jordbruk eller expandera ett industriföretag inte möts av högre skatter, osäkra regler och politiska pekpinnar utan av tydliga spelregler och rimliga villkor. Regional utveckling skapas inte i riksdagens betänkanden utan i verkstäder, ladugårdar, lastbilar och butiker. Ja, staten har en roll när det gäller att skapa förutsättningar för infrastruktur och konkurrenskraft samt att tillhandahålla grundläggande service, men det är människors egen strävsamhet som är avgörande. Därför ska vi fortsätta att riva hinder så att nit, flit och slit lönar sig.
Fru talman! Om vi ska ha underbara dagar framför oss behöver vi som land hitta tillbaka till det där – till ett Sverige som inte mäter sitt egenvärde utifrån ett procentmål som har satts upp på någon myndighet utan som hittar sin självbild och vision i alla de människor som skapar, brukar och förvaltar vårt land. Det handlar om dem som vet vad mod, entreprenörskap och arbete faktiskt betyder – de som ser potential där andra bara ser en plätt gräs.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Jesper Skalberg Karlsson för anförandet. Jag har två egentligen ganska enkla frågor.
Hur många flyg ska landa på och starta från Bromma för att det ska vara försvarbart att Swedavia driver en statlig flygplats? Det är fråga ett.
Fråga två är: Hur menar ledamoten att elpriserna skulle ha varit höga på grund av att Sverige hade en rödgrön ledning?
Det är två enkla frågor.
Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.
Först och främst: Inrikesflyget är viktigt för att knyta ihop hela vårt land och se till att även mindre regioner, till exempel den som jag kommer från, kan knytas ihop med arbetsmarknadsregionen Stockholm. Jag menar dessutom att Bromma flygplats kommer att behövas kanske oavsett hur inrikesflyget utvecklas, för beredskap, krisberedskap och transporter av samhällsviktiga tjänster.
Vi behöver även ge förutsättningar för inrikesflyget att växa, till exempel genom slopad flygskatt och genom stöd till regionala flygplatser så att de kan få igång trafiken, och vi behöver säkert göra mer för att attrahera nya flygbolag att börja flyga på Bromma så att vi får bättre ekonomi i hela flygplatsen. Men att ha en beredskapsflygplats i Stockholm är något som det är svårt att sätta ett värde på.
Fru talman! Jag kan tänka mig att Birger Lahti, som är ledamot för Vänsterpartiet, vill mena att det var omvärlden som gjorde att elpriserna var höga 2022. Det är delvis sant, men de höga elpriser vi såg 2022 var till hälften en följd av att den stabila baskraften hade lagts ned i Sverige. Det är inte nödvändigtvis jag som säger detta, utan det är oberoende Energiforsk.
Självklart påverkar omvärlden, men det är långtifrån obetydligt vad vi gör i politiken här i Sverige.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.
Vad gäller beredskapsflygplatser och inrikesflyg finns det massor av regionala flygplatser som kan göra exakt samma sak som Bromma, med tanke på vilket litet antal flyg som avgår därifrån.
Swedavia har varit tvunget att hålla Bromma flygplats under armarna, vilket har fått till följd att alla andra små flygplatser i landet har varit tvungna att dra ned på personal och spara pengar så att Swedavia kan hålla en tom flygplats under armarna. Det är inte rimligt. Jag vill påstå att det är dåligt använda skattepengar.
Jag är själv beroende av flyget. Jag skulle inte kunna ha det här uppdraget om jag inte hade en liten flygplats i Pajala. Sedan byter jag i Luleå och kan ta mig hit. Jag är alltså medveten om värdet av flyget i Sverige, men med tanke på den kostnad som Bromma orsakar Swedavia är det enligt mig och Vänsterpartiet inte rimligt att hålla Bromma under armarna. De flyg som kommer till Bromma skulle rymmas på Arlanda. Arlanda har problem med långa avstånd, och jag vill påstå att logistiken ibland inte alls är bra, men det är inte rimligt att staten bekostar Bromma – med Swedavias pengar – medan andra flygplatser måste göra besparingar.
Jag går vidare till elpriset. Om det är någon gång vi har exporterat mycket el är det faktiskt under de här åren. Vi har bara varit nettoimportberoende under 140 timmar. Det är inte dessa 140 timmar som har gjort att vi har höga elpriser, utan det är systemet med marginalprissättning som har gjort att vi har smittats av de här elpriserna. Det handlar inte om att det skulle vara politiskt styrt. Om man hade velat åtgärda detta skulle man ha infört Bekenmodellen för att få Sverigepriser. Då hade problemet varit borta.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Lahti för uppföljande frågor.
Låt mig inleda med att säga att jag tycker att det är mycket förvånande att Vänsterpartiet har en sådan aversion mot Bromma flygplats. I den här debatten har vi pratat om enstaka servicekontor eller enskilda lanthandlar som stänger. Då har det pratats om att landet slits isär. Men när det gäller att hålla en flygplats öppen för huvudstadens beredskap och för beredskapen i Stockholmsregionen, där det bor omkring 2 miljoner människor, är det farligt att använda skattepengar för samhällsviktiga tjänster.
Fru talman! Det är förvånande också ur ett vänsterpartistiskt perspektiv att vara så kritisk till Bromma flygplats. Flyger man till Arlanda och ska ta sig in till huvudstaden kostar det ungefär 300 kronor att ta tåget. Flyger man till Bromma kan man i stället åka lokaltrafik; det kostar 42 kronor. Det är mycket bättre för alla som inte har de allra högsta inkomsterna. Det går snabbare och är billigare. Det är ett transportsystem som håller ihop. För många av oss som kommer från olika delar av landet som av vissa människor kallas perifera var dragningen av tvärbanan fram till Bromma kanske den bästa infrastruktursatsning vi sett de senaste åren.
Fru talman! Som Birger Lahti säger har vi exporterat en hel del el, kanske framför allt till det krisande Tyskland. Lösningen på att vi exporterat el dit är dock inte att kopiera deras energipolitik, för om vi gör som de kommer vi att bli som de. Det ser inte ljust ut för deras industriella utveckling, för sammanhållningen i landet eller för att vardagsekonomin, som människor är så beroende av, ska gå ihop.
Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för ditt anförande!
När du inledde ditt anförande tänkte jag att det var väldans eländigt när ni tog över regeringsmakten 2022. Det var kris och katastrof, och det var bara i Sverige – inte någon annanstans i hela världen. Det var inte så att det hade varit en pandemi eller att Ryssland hade invaderat Ukraina.
Den som tittar på hur Europas ekonomi såg ut 2022 ser att hela Europa hade hög inflation. Energipriserna sköt i höjden i hela Europa på grund av kriget. Räntorna steg när man försökte bekämpa inflationen. Kriget i Ukraina orsakade jättestor geopolitisk osäkerhet i hela världen, men speciellt i Europa. Vi hade en klimatkris med extrem torka och jättestora skogsbränder. Tillväxten minskade givetvis på grund av den globala osäkerheten.
Allt detta – hela Europas och hela världens kris – var den socialdemokratiska regeringens fel. Det kan väl ändå inte vara ledamotens mening att det var Socialdemokraternas fel att det var så eländigt i hela Europa och att andra länder drabbades av alla de saker jag precis rabblade upp? Är det verkligen ledamotens åsikt?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Haider för frågorna.
Det är klart att Sverige påverkas av omvärlden. Förmodligen är det så att vi påverkas mer av de andra än vad de andra påverkas av oss. Det är dock inte så, fru talman, att det inte spelar någon roll vem som styr i Sverige.
När vi hade högkonjunktur i Sverige blåste Socialdemokraterna på med stora offentliga utgifter. När inflationen slår till behöver man minska de offentliga utgifterna. När jag har lyssnat på Socialdemokraternas partiledare Andersson under de senaste veckorna har hon dock pratat om att man borde ha blåst på ännu mer 2022 och 2023 med stora offentliga utgifter. Det, fru talman, skulle på ett väldigt effektivt vis ha sett till att inflationsbrasan fortfarande brann starkt i Sverige.
Fru talman! Det spelar roll vilka beslut vi fattar i Sverige. Det spelar roll vilken regering vi har här. Det viktiga är vad man gör i det tidevarv man befinner sig i. Använder man de verktyg som finns?
Vi moderater såg att inflationen var det största hotet, och därför gick de första åren av mandatperioden åt till att bekämpa den. En del av detta har absolut att göra med omvärldsläget, men det är inte så att höga elpriser och höga drivmedelspriser, som åtminstone till hälften var en följd av politiska beslut i Sverige, inte leder till högre inflation. Tvärtom – om det är dyrt att köra bil eller att driva växthus, bageri, pizzeria med mera fortplantar sig höga priser, vilket drabbar svenska folket.
Självklart påverkar omvärlden, men det är inte oviktigt vem som styr i Sverige.
Fru talman! Att det har betydelse vem som styr Sverige är verkligen en sak som Jesper Skalberg Karlsson och jag är helt överens om. Jag tycker givetvis att det är Socialdemokraterna som styr Sverige bäst – inte regeringen och dess samarbetsparti i Tidölaget.
Det är klart att en del av de saker som nyss nämndes påverkade inflationen i Sverige, men precis som Birger Lahti sa här tidigare var bränslepriset 3 euro i Finland år 2022. Det var alltså inte enbart reduktionsplikten som drev upp bränslepriserna – eller energipriserna – i Sverige.
Jag tycker att det är väldigt överdrivet av Jesper Skalberg Karlsson att säga att allt elände som har hänt under denna mandatperiod beror på socialdemokratisk politik. Men skulle det vara så borde ni ha fått rätsida på det nu.
I er budget drar ni på som bara den och lägger jag vet inte hur många miljarder. Ni brukar anklaga oss för att vilja ge allt till alla, men nu ger regeringen och Sverigedemokraterna verkligen allt till alla i sin budget – och det är bara plånboksfrågor.
Fru talman! Jag tackar Monica Haider för inlägget.
Låt mig först och främst påminna om att vi i Sverige har en aktiv konjunkturpolitik. När tiderna är goda sparar vi, och när tiderna är dåliga spenderar vi. Över en konjunkturcykel ska detta gå ihop. Just nu är tiderna dåliga, med krig i Europa, globalt tullkrig och lågkonjunktur i EU. Då är det rimligt att vi använder våra sunda statsfinanser till att stimulera ekonomin så att Sverige kommer tillbaka och reser sig igen. Oberoende bedömare säger att tillväxten är tillbaka på omkring 3 procent 2026, och det är bra.
Fru talman! Sverige är på rätt väg. Skjutningarna är färre, inflationen är lägre, människor får behålla mer av sin lön och elpriserna är lägre och stabilare. Ja, listan kan göras lång över de områden där vi har försökt städa upp efter den rödgröna röra som lämnade efter sig ett stukat Sverige 2022.
Fru talman! På Socialdemokraterna låter det som att Sverige är en liten guppande båt som bara kan följa med på omvärldens stora resa på ett mycket stormigt hav. I någon mening är det sant. Givetvis påverkar omvärlden oss, för vi är ett litet exportberoende land. Vi är beroende av våra allierade och vår europeiska union, och det är viktigt att vi är aktiva på dessa arenor.
Men jag blev inte riksdagsledamot för att Sverige skulle spela jämnt med Finland. Jag blev riksdagsledamot för att Sverige ska vara världens bästa land att leva i. Då räcker det inte att vi i alla fall inte hade det så mycket värre än Finland, utan då krävs det något mycket, mycket mer.
(Applåder)
