4,9 miljarder till regional utveckling (NU2)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2025/26:1 i de delar som gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling och fyra motions­yrkanden från allmänna motionstiden 2025/26. Regeringens förslag till riks­dagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2026 och förslag till be­ställ­nings­bemyndiganden samt de avvikelser från dessa förslag som Social­de­mokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljö­partiet före­slår i sina res­pek­­tive budgetmotioner.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riks­dagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2026 för utgiftsområde 19 Regional utveckling till 4 874 201 000 kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). I detta betänkande föreslår näringsut­skot­tet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska för­delas inom utgifts­områdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndi­ganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut. Lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget ska också ingå i be­slutet (11 kap. 18 § fjärde och sjätte styckena riks­dags­ordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redovis­ning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksam­heten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att be­handla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den lö­pan­de uppföljningen av regeringens resul­tat­redo­visning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat­­redo­vis­ning för utgiftsområde 19 i budgetpropositionen. Genom­gången är ett under­­­lag för utskottets behand­ling av budgetproposi­tionen och för den fort­satta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motio­ns­förslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 19.

Utskottets ställningstagande

Näringsutskottet har sedan 2015 kontinuerligt följt upp regeringens resultat­redo­visning i budgetpropositionen, utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. Den årliga uppföljningen har sedan dess van­ligen inne­fattat en översiktlig genomgång av de mål och indikatorer som används inom respektive utgiftsområde. Därutöver har resultatredovisningens struktur och förhållandet mellan mål, indikatorer och vissa resultat undersökts. Efter­föl­j­ande år har utskottet följt upp i vilken utsträckning regeringen har beaktat och tillgodosett de synpunkter som utskottet har haft på resultat­redovisningen samt redovisat eventuellt nya iakttagelser. Utskottets grupp för uppföljning och utvärdering har under dessa år även vid behov fört en dialog med berörda stats­sekreterare om regeringens resultatredovisning.

Utskottets senaste iakttagelser och bedömningar redovisades i utskottets bud­­get­­betänkanden för respektive utgiftsområde från budgetberedningen under hösten 2024 (bet. 2024/25:NU1, bet. 2024/25:NU2 och bet. 2024/25:NU3).

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om, och redovisningen ska vara anpassad till utgifts­områdena. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklings­kraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet (prop. 2019/20:1 utg.omr. 19, bet. 2019/20:NU2, rskr. 2019/20:113).

I likhet med tidigare år vill utskottet framhålla att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för riksdagens beredning av statens budget. Det är utskot­tets uppfattning att resultatredovisningen bör utformas på ett sådant sätt att den bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de olika insatserna leder till. Sedan flera år tillbaka pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styr­ningen och om hur regeringens resultatredovisning till riksdagen kan utveck­las. Enligt utskottet är denna dialog betydelsefull, och den har på flera sätt bidragit till att utveckla och förbättra den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att regeringen i stora delar har beaktat de synpunkter om resultatredovisningen som utskottet tidigare har lämnat till regeringen. Utskottet är även positivt till regeringens avsikt att fortsätta att utveckla resultatredovisningen i dialog med närings­utskottet.

Utskottet har detta år dels granskat resultatredovisningen utifrån tidigare framförda synpunkter, dels granskat förekomsten och konsekvenserna av hän­visningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsområden. I det föl­jande lyfter utskottet först fram sina iakttagelser från genomgången av resul­tatredovisningen, därefter kommenterar utskottet sin genomgång av reger­ing­ens hänvisningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsom­råden.

Liksom tidigare år kan utskottet konstatera att resultatredovisningens struk­tur och redovisningen av resultat och genomförda insatser är tydligt kopplade både till de centrala bedömningsgrunderna, till de strategiska områdena och till de centrala och kompletterande indikatorerna. Detta inklusive tydliga och talande rubriker bidrar till ökad läsbarhet. Utskottet vill även framhålla att det inom detta utgiftsområde tydligt anges från vilket anslag medel har avsatts för att finansiera en viss insats.

Utskottet noterar att regeringen som utlovades i förra årets resultatre­dovis­ning har skapat nya kompletterande indikatorer för att följa upp regional­fonds­programmen för perioden 2021–2027. Förra året införde regeringen nya cen­trala indikatorer för programmen, och i årets budgetproposition införs ett antal nya kompletterande indikatorer. Det är utskottets uppfattning att redo­vis­ningen blir mer gedigen och hålls ihop tydligare av de nya indikatorerna. Utskot­tet vill vidare framhålla att det generellt är positivt att regeringen suc­cessivt gör förändringar i resultatredovisningen och byter ut indikatorer. Sam­tidigt noterar utskottet att det i årets budgetproposition saknas en närmare moti­vering eller förklaring till de nya kompletterande indikatorerna. Utskottet vill här därför påminna om vad det tidigare framfört om vikten av att reger­ingen tydligt beskriver och motiverar eventuella förändringar av indikatorer.

Utskottet kan i övrigt vad gäller regionalfondsprogrammen för perioden 2021–2027 notera att de resultat som redovisades förra året i avsnittet inte var utfall utan förväntade resultat från 2022 till 2023. I årets resultatredovisning redovisar regeringen resultatet i termer av förväntade utfall eller utfall t.o.m. 2024. Utskottet menar att detta ger en bättre lägesbild än vad som var möjligt att få tidigare i programperioden, och utskottet ser därför positivt på detta.

I likhet med föregående år hänvisar regeringen till ett pågående arbete för att se över möjligheten att redovisa resultat kopplat till målet för den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen anger att den har tagit fram ett nytt uppfölj­ningssystem för den projektverksamhet som finansieras av anslaget 1:1 Regi­onala utvecklingsåtgärder. Regeringen anger också att den i september 2024 gav Myndigheten för digital förvaltning, Statistiska centralbyrån, Till­växt­verket och Verket för innovationssystem i uppdrag att tillsammans utveckla och införa en myndighetsgemensam metod för datainsamling och data­delning (KN2024/01748). Inom ramen för uppdraget har myndigheterna påbörjat ett arbete som bl.a. kan bidra till att följa upp projektverksamheten och redovisa resultat kopplat till målet för den regionala utvecklingspolitiken. Utskottet vill här påminna om vad det tidigare framfört om vikten av att projektverk­sam­heten följs upp mot målet för politikområdet, och utskottet ser således fram emot myndigheternas redovisning av uppdraget.

Utskottet noterar även att regeringen anger att de centrala indikatorerna för stöd till kommersiell service, selektiva regionala företagsstöd och transport­bidrag inte redovisas i årets budgetproposition eftersom det inte var möjligt att bearbeta statistiken i tid. Regeringen anger att indikatorerna för beviljade stöd 2020 i stället kommer att redovisas och kommenteras i budgetpropositionen för 2027. Utskottet ser fram emot att ta del av denna redovisning nästa år.

När det gäller måluppfyllelsen gör regeringen en sammantagen bedömning av denna inom samtliga indikatorområden. Utskottet noterar att samtliga indi­katorområden redovisas under en egen underrubrik, utom under under­rubriken Kapitalförsörjning har bidragit till näringslivets omställning och konkurrens­kraft. Där redovisas bedömningen av två indikatorområden, och bedöm­ningen för transportbidraget ligger som ett eget delavsnitt. Utskottet anser att en mer enhetlig struktur skulle underlätta läsningen av resultatredovisningen.

När det sedan gäller förekomsten och konsekvenserna av hänvisningar till resultatredovisningsavsnitt inom andra utgiftsområden kan utskottet konsta­tera att regeringen anser att i princip samtliga utgiftsområden är av betydelse för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Vidare anger reger­ingen i tabell 2.5 de utgiftsområden som har mål som har särskild betydelse för de strategiska områdena och prioriteringarna för den regionala utvecklings­politiken. Därtill redovisas i avsnitt 2.7.1 en lista över insatser inom andra utgifts­områden som regeringen bedömer särskilt har bidragit till målet för den regio­­nala utvecklingspolitiken. Utöver insatserna i denna lista hänvisar reger­­ingen inte till några fler konkreta insatser inom andra utgiftsområden i resultat­redo­visningen. Alla hänvisningar till konkreta insatser görs alltså sam­man­hållet på ett och samma ställe i resultatredovisningen. Den inne­håller följakt­ligen ett stort antal referenser till insatser inom andra utgifts­områden vars resultat regeringen bedömer har effekter för den regionala utvecklingen. Reger­ingen redovisar dock inte vare sig insatsernas resultat eller deras effek­ter. Utskottet kan alltså utifrån de listade insatserna konstatera att reger­ingen bedömer att insatserna bidrar till målet för utgiftsområdet men att reger­ingen inte redogör för hur detta går till.

Vidare finns inte heller denna information inom de utgiftsområden som regeringen hänvisar till, utan där redovisas resultaten mot de mål och indika­torer som gäller för respektive utgiftsområde. Därutöver innehåller hänvis­ning­arna till insatser inom andra utgiftsområden enbart referenser till utgifts­områdena, och insatserna som listas är på olika nivå. Ibland är det faktiska insatser som t.ex. Klimatklivet, och ibland refereras det till odefinierade insatser inom ett utgiftsområde som t.ex. klimatanpassning. Dessutom redogör reger­ingen inte för alla de insatser som listas i årets budgetproposition. Exem­pelvis hänvisar regeringen i listan till lokala överenskommelser mellan Arbets­för­med­lingen och kommunerna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets­liv. I resultat­redovisningen för utgiftsområde 14 redogör dock inte reger­ingen för några sådana överenskommelser.

Det är utskottets uppfattning att det är förståeligt att regeringen inte redogör för effekterna av alla de insatser som listas i avsnitt 2.7.1 i resultatredo­vis­ningen för utgiftsområde 19. En sådan redovisning skulle sannolikt göra resul­tat­redovisningen alltför omfattande och svårgenomtränglig. Samtidigt kan utskottet notera att regeringen med listan av insatser visar att den bedömer att den regionala utvecklingen påverkas av insatser inom många olika utgifts­områden, men inte hur de påverkar måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Utskottet är således av uppfattningen att detta avsnitt kan tydliggöras. Bland annat skulle utskottet gärna se att regeringen gör hänvisningarna till de insatser som listas mer precisa. Det kan t.ex. handla om att regeringen anger inom vilket utgiftsområde den redogör för en listad insats, vilket även gärna får kompletteras med en avsnitts- och sidhänvisning. Vidare är det utskottets upp­fattning att de insatser som regeringen hänvisar till bör finnas redovisade inom respektive utgiftsområde i budgetpropositionen, alternativt att regeringen bör hän­visa till det år då insatserna redogjorts för tidigare i budgetpropositionen. Utskottet anser vidare att det kan vara lämpligt att fundera på om det är möjligt att begränsa antalet hänvisningar till de insatser inom andra utgifts­områden som har störst påverkan på den regionala utvecklingen.

Sammantaget ställer sig utskottet positivt till regeringens resultatredovis­ning för utgiftsområde 19 och att regeringen beaktat de synpunkter som utskot­tet tidigare har fört fram. Den successiva utvecklingen av resultatredo­vis­ningen har bidragit till ökad läsbarhet och förståelse för hur regeringen drar slut­satser om hur specifika insatser påverkat regeringens bedömning av mål­upp­fyllelsen för den regionala utvecklingspolitiken.

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 19 Regi­onal utveckling enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndig­anden som regeringen begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2026 inom utgiftsområde 19 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Den 26 november 2025 fattade riksdagen beslut om statsbudgetens ramar för de olika utgiftsområdena för 2026 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområdena för 2027–2028 (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65).

Tabell Regeringens och motionärernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 19 Regional utveckling

Av tabellen ovan framgår regeringens och motionärernas förslag till ram för utgiftsområde 19 Regional utveckling för 2026 och motsvarande beräkningar för 2027 och 2028. Andra uppfattningar än regeringens om utgiftsramarnas storlek redovi­sas i partimotionerna 2025/26:3551 (S), 2025/26:2792 (V), 2025/26:3811 (C) och 2025/26:3770 (MP).

Finansutskottet beslutade den 25 september 2025 att ge övriga utskott möj­­lighet att yttra sig över budgetpropositionen för 2026 samt de motioner om in­koms­ter och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde. Närings­ut­skottet yttrade sig till finansutskottet den 6 november 2025 (yttr. 2025/26:NU2y). I yttrandet förordar näringsutskottet att finansutskottet ska till­styrka regeringens förslag i budgetpropositionen när det gäller ramen för utgifts­område 19 Regional utveckling. I yttrandet finns fyra avvikande meningar (S, V, C, MP). Finansutskottet justerade betänkandet om utgiftsra­mar­na (bet. 2025/26:FiU1) den 20 november 2025.

I detta ärende ska utskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Utgångspunkten för bered­ningen är att ramen för utgiftsområde 19 Regional utveckling är fastställd till 4 874 201 000 kronor för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1).

Regeringens förslag till fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet fram­går av tabellen i bilaga 2. I bilagan redovisas också de förslag som finns i motionerna 2025/26:3595 (S), 2025/26:3172 (V), 2025/26:3748 (C) och 2025/26:3781 (MP).

Enligt förslaget i propositionen kompletteras två av anslagen inom utgifts­området med beställ­nings­bemyn­diganden för att regeringen ska kunna ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter de kommande åren (se bi­l. 3).

I det följande redovisas inledningsvis utgiftsområdets omfattning och vad regeringen anför om politikens inriktning. Därefter redogörs för regeringens överväganden om vart och ett av de tre anslagen inom utgiftsområdet och de föreslagna bemyndiganden som är kopplade till anslagen. Därefter refereras de motioner som innehåller alternativa förslag till anslag.

Utgiftsområdet omfattar insatser i form av projektverksamhet, regionala före­tagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning. Statliga myndigheter och andra statliga aktörer som har verksamheter av särskild betydelse för möjligheterna att uppnå den regionala utvecklingspolitikens mål anges i propositionen på s. 5.

Regeringen redogör i budgetpropositionen för inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. I det följande återges huvuddragen i denna redovisning.

För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken anför regeringen att villkoren för att bo, verka och leva i hela landet ska stärkas. Utveck­lings­kraften i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska tillvaratas och bidra till ett robust samhälle. Näringslivet ska ges goda villkor att stärka sin konkur­rens­kraft, utveckla digitala och gröna innovationer samt bidra till jobb. Varken hushåll eller företag i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska hindras från möjligheten till utveckling. Regeringen anför vidare att Sverige står inför stora samhällsutmaningar, som bl.a. omfattar demografiska förändringar, inte­gra­tion, miljö, klimatförändringar och social samman­håll­ning. Dessa faktorer kom­­mer enligt regeringen tillsammans med globalisering, teknisk utveckling, grov brottslighet, geopolitiska konflikter samt behov av försörjningsberedskap att påverka samhällsutvecklingen. Därtill menar reger­ingen att hållbarhet, inklu­sive ett jämställd­hets­perspektiv, är betydelsefullt i genomförandet av den regio­nala utvecklings­politiken, och att klimat­om­ställ­ningen är en viktig del av struktur­omvandlingen. För att möta samhälls­ut­man­ingarna, ta till vara möjlig­heterna och hitta lösningar krävs det enligt regeringen en regional utveck­lings­politik där hela landet får möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förut­sättningar.

Regeringen framhåller att en bredd av insatser inom många utgifts­områden är viktigt för att uppnå målet för den regionala utveck­lingspolitiken. Det är därför viktigt med tvärsektoriell styrning av resurser, regional hänsyn och ett territoriellt perspektiv. Även samordning mellan statliga myndigheter och en väl fungerande samverkan mellan statliga myn­dig­heter, regioner och kommuner samt samråd med näringsliv och civilsam­hällets organisationer är avgörande. Vidare framförs att utvecklingen och styr­ningen av den regionala utvecklings­politiken ska vara samordnade med insatser inom flertalet utgifts­områden. Insatser ska komplettera varandra och bidra till synergier.

Regeringen menar även att det är betydelsefullt att främja regionala inno­vationssystem för näringslivets omställning och konkurrenskraft. Goda och attraktiva livs- och boendemiljöer är också av betydelse för såväl städer och tätorter som gles- och landsbygder. Regeringen ser behov av ökad integra­tion, ökat bostadsbyggande, en utvecklad kompetensförsörjning, för­bätt­rade ram­vill­kor för näringslivet, tillgång till kultur och ett aktivt friluftsliv och en stark välfärd i hela landet. Tillgänglighet till rättsväsen samt ett tryggt och stabilt energisystem med konkurrenskraftiga priser behövs i hela Sverige och är till nytta för både människor och företag. Dessutom anser reger­ingen att tillgäng­lighet i hela landet genom digital kommunikation och tran­sport­systemet är grund­läggande för den regionala utvecklingen. Det ska därför finnas förutsätt­ningar för att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Utbygg­naden och under­hållet av samhällsviktig infrastruktur, som vägar, järn­vägar och konnek­tivitet, inklusive fiber och mobilnät, är även det avgörande för att säkerställa en god tillgänglighet. Det är därtill väsentligt med god till­gäng­lighet till kom­mersiell och offentlig service, finansiellt kapital, kultur, vård, utbildning och kompe­tens, för såväl människor som företag.

Regeringen anger vidare att förordningen (2024:1243) om stöd för att främja till­gången till grundläggande kommersiell service trädde i kraft den 1 januari 2025. Förordningen innebär bl.a. ökade möjligheter att stärka daglig­varu­buti­ker i gles- och landsbygder, bl.a. genom att det maximala stödet för särskilt drift­stöd har höjts till 350 000 kronor per år och mottagare. För att ytter­ligare stödja dagligvarubutiker i gles- och landsbygder avser regeringen att höja det maximala stödet till 370 000 kronor per år och mottagare den 1 januari 2026.

Vidare konstaterar regeringen att den i juni 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att utreda den framtida regionala utvecklingspolitiken och lands­bygds­politiken (dir. 2024:69). Den särskilda utredaren överlämnade i juni 2025 delbetänkandet Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsätt­ningar för fram­tidens utvecklingspolitik (SOU 2025:85). Regeringen anger vidare att utred­ningens förslag har remitterats under hösten 2025.

När det gäller den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 har regeringen identifierat vad som behöver utvecklas i det statliga genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken. I detta samman­hang lyfter regeringen fram omställningen till en hållbar regional utveckling, betydelsen av ett territoriellt perspektiv där hela landet ges ökad möjlighet att utvecklas samt ett samordnat genomförande där ansvarsuppdelningen i fråga om olika uppgifter mellan olika aktörer är tydlig.

Den regionala utvecklingspolitiken och det svenska genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är nära integrerade. Regeringen anger att den noga följer genomförandet av sammanhållningspolitiken och att den anser att dialogen med regi­on­er, statliga myndigheter samt övriga berörda aktörer är av stor vikt. Forum för hållbar regional utveckling och regionalfonds­pro­gram­mens övervaknings­kommittéer är viktiga arenor för denna dialog enligt reger­ingen.

Regeringen framför också att det är angeläget att säkerställa att regional­fonds­programmen, inklusive Interreg och programmet för Fonden för en rättvis omställning, kan genomföras effektivt. Programmen stärker förutsätt­ning­arna för innovation, förnyelse samt entreprenörskap och företagande i hela landet, vilket bidrar till den gröna och digitala omställningen. Regeringen anger att det är särskilt viktigt att ansvariga myndigheter tillsammans med berörda regioner fortsätter sitt arbete med att mobilisera relevanta aktörer för att främja genomförandet av programmen. Regeringen föreslår en satsning på stärkt kon­kurrenskraft i hela Sverige med återförda medel från finansierings­instru­ment inom Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013. Insatser ska gen­om­föras för en digital och grön omställning med fokus på att främja små och medelstora företags innovations- och konkurrenskraft.

Regeringen föreslår att 4 874 201 000 kronor anvisas till utgiftsområde 19 Regional utveckling för 2026. Hur beloppen fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan och av bilaga 2. För två av anslagen före­slår regeringen att den ska bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som leder till utgifter för de kommande åren. Förslagen till bemyndiganden redo­visas nedan och i bilaga 3.

I det följande redogörs för regeringens förslag till anslag och bemyndig­anden för 2026 för utgiftsområde 19 regional utveckling.

Anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder får användas till utgifter för statsbidrag till projektverksamhet (inklusive riskkapitalfonder, lånefonder och garantifonder), regionala företagsstöd, ersättning för vissa kreditförluster samt stöd till kommersiell service. Vidare får anslaget användas för viss admi­nist­ration, uppföljning och utvärdering samt viss central utvecklings­verksamhet. Dessutom får anslaget användas för ersättningar till regioner och Gotlands kom­mun för uppgifter som rör regionalt utvecklingsansvar.

Regeringen föreslår att 2 167 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2026.

Regeringen anför att genom en omfördelning av anslaget mellan olika år anpassas anslaget till förväntade utgifter för medfinansiering till Fonden för en rättvis omställning. Anslaget ökas med 83 miljoner kronor 2026. Anslaget ökas även genom återflöde av EU-medel från tidigare finansierings­instrument under programperioden 2007–2013 med 29 miljoner kronor 2026. Medlen ska enligt EU:s regelverk användas för det ursprungliga ändamålet med finan­sieringsinstrument, vilket är till förmån för små och medelstora företag. Medlen ska användas som medfinansiering inom ramen för regionalfonden i Sverige för att bidra till att EU-medlen kan nyttjas fullt ut.

Vidare anger regeringen att den i juni 2025 beslutade att Naturvårdsverket ska rapportera ett lägre referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynn­sam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen till Europeiska kom­missionen (LI2025/01301). Sänkningen av referensvärdet medför behov av ytterligare förvaltningsåtgärder och medför därmed ökade kostnader för Naturvårdsverket. För att finansiera de ökade kostnaderna minskas anslaget med 2 miljoner kronor 2026.

Regeringen begär även ett bemyndigande om att under 2026 för anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 820 miljoner kronor 2027–2032. Regeringen framhåller att den övervägande delen av de stöd som beslutas inom ramen för anslaget är antingen fleråriga samverkans­projekt med många olika offentliga och privata aktörer eller fleråriga företags­investeringar. Medlen betalas ut när kostnader har uppstått. De aktörer som kan fatta beslut om framtida åtaganden mot anslaget har därför små möjlig­heter att påverka stödens utbetalningstakt.

Anslaget 1:2 Transportbidrag får användas till utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordlig­aste länen för kostnadsnackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Regeringen föreslår att knappt 456 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2026.

Anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 får användas för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rätt­vis omställning för programperioden 2021–2027. Anslaget får därutöver använ­das för eventuella slutregleringar för Europeiska regionala utvecklings­fonden för programperioden 2014–2020.

Regeringen föreslår att 2 251 miljoner kronor anvisas till anslaget. Genom en omfördelning av anslaget mellan olika år anpassas anslaget till förväntade utgifter. Anslaget föreslås därför öka med 52 miljoner kronor 2026.

Därutöver begär regeringen ett bemyndigande om att under 2026 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 900 miljoner kronor 2027–2030. Regeringen anför att verksamheten inom Europeiska regi­onala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

I kommittémotion 2025/26:3595 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1 anförs att riksdagen bör anvisa anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 4 994 201 000 kronor för 2026, vilket är 120 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Motio­­när­erna anser att anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder bör öka med 120 mil­joner kronor för satsningar på dels små kommuners näringslivs­ut­veck­ling, dels kommersiell service i glesbygd.

I partimotion 2025/26:3172 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) förordas att riks­dagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Enligt motionärernas förslag bör de totala utgifterna för anslagsområdet uppgå till 4 944 201 000 kronor, vilket är 70 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. Motionärerna föreslår en ökning av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med 40 miljo­ner kronor jämfört med regeringens förslag för en satsning på det särskilda driftstödet i utsatta och sårbara områden. Syftet är att stärka den lokala kommersiella ser­vicen på landsbygden. Vidare föreslår motionärerna en ökning av anslaget 1:1 Regi­onala utvecklingsåtgärder med 30 miljoner kronor jämfört med reger­ing­ens förslag för ett riktat stöd till bidrag till ökad turism till kommuner med hög andel urskog.

I kommittémotion 2025/26:3748 förordar Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) att riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling enligt förslaget i tabellen i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 4 876 201 000 kronor för 2026, vilket är 2 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Förslaget inne­bär att motionärerna avvisar regeringens besparing på regionala utveck­lings­åtgärder. Motionärerna föreslår således en ökning av anslaget 1:1 Regi­onala utveck­lingsåtgärder med 2 miljoner kronor.

I kommittémotion 2025/26:3781 av Katarina Luhr m.fl. (MP) föreslås att riks­dagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 19 Regional utveck­ling enligt förslaget i tabell A i motionen. Enligt motionärerna bör de totala utgift­erna för utgiftsområdet uppgå till 5 174 201 000 kronor för 2026, vilket är 300 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Motio­närerna föreslår ett nytt anslag, Landsbygdsavtal, som ska uppgå till 300 miljoner kronor. Syf­tet är att göra en satsning för att ytterligare stärka till­gången till service och främja hållbara transporter på landsbygderna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis uttala sitt stöd för den inriktning av den regionala utvecklingspolitiken som regeringen redogör för i budgetpropositionen utgiftsområde 19 Regional utveckling. Regeringen anför att villkoren för att bo, verka och leva i hela landet ska stärkas för att uppnå målet för den regio­nala utvecklingspolitiken. Utskottet delar denna bedömning och anser vidare att det är viktigt att näringslivet får goda villkor att stärka sin konkur­rens­kraft, utveckla digitala och gröna innovationer samt bidra till jobb. Varken hushåll eller företag i städer, i tätorter, i gles- och landsbygder ska hindras från möj­ligheten till utveckling. Utskottet instämmer vidare i vad regeringen anför om att Sverige står inför stora samhällsutmaningar, som bl.a. omfattar demo­grafiska förändringar, inte­gration, miljö, klimatförändringar och social sam­man­­håll­ning. Utskottet anser att dessa faktorer tillsammans med globaliser­ing, teknisk utveckling, grov brottslighet, geopolitiska konflikter samt behov av försörjningsberedskap kom­mer att påverka samhälls­utveck­lingen. För att möta dessa utmaningar och samtidigt ta till vara möjlig­heterna och hitta lösningar menar utskottet att det krävs en regional utveck­lings­politik där hela landet får möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förut­sättningar. Utskottet anser att det är viktigt med tvärsektoriell styrning av resurser, regional hänsyn och ett territoriellt perspektiv. Även samordning mellan statliga myndigheter och en väl fungerande samverkan mellan statliga myn­dig­heter, regioner och kom­muner samt samråd med näringsliv och civilsam­hällets organisationer är avgör­ande. Utskottet vill även framhålla betydelsen av att utvecklingen och styr­ningen av den regionala utvecklings­politiken ska vara samordnad med insatser inom fler­talet utgiftsområden och att insatser ska komplettera varandra och bidra till synergier.

Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen i juni 2024 gav en särskild utredare i uppdrag att utreda den framtida regionala utvecklings­politiken och lands­bygds­politiken (dir. 2024:69). Utskottet noterar att den sär­skilda utredaren i juni 2025 överlämnade delbetänkandet Ökad tydlighet, stärkt samverkan – förutsätt­ningar för fram­tidens utvecklingspolitik (SOU 2025:85) till regeringen och att delbetänkandet under hösten 2025 har remit­terats. Utskottet ser fram emot att ta del av utred­ning­ens slutbe­tänk­ande i sam­band med att uppdraget slutredovisas till reger­ingen senast den 1 juni 2026.

Utskottet vill i detta sammanhang även påminna om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. Utskottet kan konsta­tera att regeringen i strategin har identifierat vad som behöver utvecklas i det statliga genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken, och att reger­ingen bl.a. nämner omställning till en hållbar regional utveckling, betydelsen av ett territoriellt perspektiv där hela landet får ökad möjlighet att utvecklas samt ett samordnat genomförande där ansvarsuppdelningen i fråga om olika uppgifter mellan olika aktörer är tydlig.

Utskottet kan vidare konstatera att den regionala utvecklingspolitiken och det svenska genomförandet av EU:s sammanhåll­nings­politik är nära integre­rade. Utskottet instämmer i vad regeringen anför om det svenska genom­för­andet av EU:s sammanhållningspolitik. Dialogen med regi­on­er, statliga myn­dig­­heter samt övriga berörda aktörer är av stor vikt. Det är även angeläget att säkerställa att regional­fonds­programmen, inklusive Interreg och program­met för Fonden för en rättvis omställning, kan genom­föras effektivt. Det är utskot­tets uppfattning att programmen stärker förutsätt­ningarna för innova­tion, för­ny­else samt entreprenörskap och företagande i hela landet, vilket bidrar till den gröna och digitala omställningen.

Utskottet välkomnar även den satsning som regeringen föreslår på stärkt konkurrenskraft i hela Sverige med återförda medel från finansier­ings­­instru­ment inom Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007–2013. Insatserna ska genomföras för en digital och grön omställning med fokus på att främja små och medelstora företags innovations- och konkurrenskraft.

Det är även utskottets uppfattning att transportbidraget spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen. Bidraget kompenserar företag i de fyra nord­ligaste länen för de kostnadsnackdelar som uppstår på grund av långa trans­port­avstånd. Det ska även stimulera en högre förädlingsgrad i näringslivet i dessa områden.

I fyra motioner lämnas förslag om ökade anslag inom utgiftsområdet i för­hållande till vad regeringen föreslagit. Förslagen innebär bl.a. ökningar av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder och införandet av ett nytt anslag, Lands­bygdsavtal. När det gäller de anslagsförändringar som förordas i de aktuella motionerna vill utskottet påminna om att en bredd av insatser inom många utgiftsområden är viktiga för den regionala utvecklingen. Det gäller exempel­vis insatser för att främja näringslivet och regeringens arbete med regelförenk­ling för företag inom ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv.

Med anledning av att det i ett antal motioner efterfrågas ökade medel till insatser för kommersiell service i gles- och landsbygd vill utskottet i detta sammanhang framhålla följande. Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt med god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service. Den nya förordningen (2024:1243) om stöd för att främja till­gången till grundläg­g­ande kommersiell service trädde i kraft den 1 januari 2025. Här ser utskottet positivt på att förord­ningen bl.a. innebär ökade möjligheter att stärka daglig­varu­­buti­ker i gles- och lands­bygder, bl.a. genom att det maximala stödet för särskilt driftstöd har höjts till 350 000 kronor per år och mottagare. Utskottet välkomnar även att regeringen avser att höja det maximala stödet till 370 000 kronor per år och mottagare den 1 januari 2026 för att ytter­ligare stödja dag­ligvaru­butiker i gles- och landsbygder.

Sammantaget anser således utskottet att regeringens överväganden och för­slag till anslagsfördelning inom utgiftsområdet är välavvägda. Utskottet står därför bakom regeringens förslag till anslagsfördelning och bemyndig­anden.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslags­för­delning inom utgiftsområde 19 Regional utveckling och de förslag till bemyn­­diganden för 2026 som är knutna till anslagen. Därmed avstyrker utskottet de förslag till alternativa anslagsfördelningar som föreslås i motion­erna.