Fredrik Olovsson (S) svarade Jesper Skalberg Karlsson i en replik om Energi i debatten ”Protokoll 2025/26:50 Torsdagen den 11 december” den 11 dec 2025.
Jesper Skalberg KarlssonM· i sitt anförande”Ett land, fyra elprisområden” är en slogan som i alla fall jag inte skulle vilja skriva på min valaffisch nästa år. Men det är där Sverige har hamnat, med effektbrist i södra Sverige och följaktligen stora…Herr talman! ”Ett land, fyra elprisområden” är en slogan som i alla fall jag inte skulle vilja skriva på min valaffisch nästa år. Men det är där Sverige har hamnat, med effektbrist i södra Sverige och följaktligen stora prisskillnader som slår ut familjer och företag. Så ska vi inte ha det i Sverige.
Därför är det en central uppgift för politiken att avhjälpa effektbristen, bygga bort flaskhalsarna och återställa den ekonomiska tryggheten. Trygghet är nämligen inte bara hårdare straff och fler poliser; det är också att närma sig vintern utan att behöva oroa sig för om pengarna räcker till både elräkningen och julklappar till barnen.
Herr talman! Sverige reser sig ur krisen. Elpriserna har stabiliserats. Sveriges genomsnittliga spotpris under 2024 och 2025 låg generellt 30–50 procent lägre än toppåret 2022, men prisvariationerna mellan södra och norra Sverige kvarstår.
Fossilgaspriser i Europa påverkar prisbilden i framför allt Skåne. Näringslivsbolaget Invest in Skåne har lyft fram att Skåne har förlorat över 11 000 arbetstillfällen på grund av bristen på el i nätet, trots att regionen i övrigt har goda förutsättningar för industriell och teknologisk utveckling. Det är inte hållbart vare sig för Sverige eller för Skåne.
Den förra regeringens kärnkraftsnedläggningar och straffskatter på kraftvärme ledde till att över 20 procent av den planerbara elproduktionen i södra Sverige försvann. Där har man i dag Europas sämsta självförsörjningsgrad under vintern.
För mitt parti Moderaterna är målet tydligt: Sverige ska aldrig mer vara prisstyrt av Putins gaspriser. Därför bygger vi planerbar fossilfri kraft och förstärker överföringskapaciteten inom landet.
Fru talman! Regeringen lägger nu grunden för den första utbyggnaden av svensk kärnkraft på över 40 år. Riksdagen fattar beslut om statliga lån för investeringar på upp till 220 miljarder kronor samt en motsvarande riskreserv för att säkerställa att projekten genomförs på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.
Här är det värt att nämna att nio svenska industriföretag har aviserat att de kommer att gå in som delägare i det första kärnkraftsprojektet på Ringhals. Det är ett styrkebesked att Sverige har konkurrenskraftiga, långsiktiga och ansvarstagande industriföretag. De visar med sin investering att de vet att stabil och fossilfri el är en förutsättning för jobb, tillväxt och trygghet. En utblick mot omvärlden ger dem rätt – det finns inga energifattiga länder som har sett en trygg och stabil ekonomisk utveckling.
Fru talman! Sverige är på rätt väg, men det kommer att ta tid att bygga upp det som gick snabbt att riva ned. Här och nu behöver vi också ta initiativ som gör att vi klarar vintern.
Därför sänker regeringen elskatten med ungefär 20 procent, vilket är historiskt mycket, så att elkostnaderna för familjer och företag minskar. Parallellt med det införs ett nytt högkostnadsskydd som träder in om elpriset under en månad överstiger 1 krona och 50 öre. Att det här ska behövas är orimligt, men vi gör det som krävs för att Sverige ska klara de svåra tiderna och få se en ljusare morgondag.
Fru talman! Svensk industri har annonserat planer som kan leda till ett fördubblat elbehov år 2045. För att Sverige ska behålla sin industriella konkurrenskraft behövs därför både ökad produktion och ökad överföringskapacitet. Det är just därför regeringen nu gör historiska investeringar.
Investeringarna i transmissionsnätet ökar nu kraftigt och ligger i storleksordningen 20 miljarder per år. Detta är den största systemförstärkningen i modern tid. Den är helt nödvändig för att samhällets elektrifiering och industrins expansion ska kunna fortsätta. Hinder rivs steg för steg för att underlätta utbyggnad av nätet.
Vad får vi då för pengarna, bakom de här stora, fina orden? Vi får till exempel nya elkablar till Gotland som säkerställer att vi på ön kommer att ha el i uttaget även bortom år 2030. Projektet att bygga nya elkablar till Gotland stod helt still mellan 2017 och 2022. Socialdemokratiska energiministrar som Ygeman, Baylan och Farmanbar gjorde inte det som krävdes.
År 2022 fick Sverige en ny regering. Energiminister Busch tog bara 80 dagar på sig innan hon gav Svenska kraftnät det skarpa uppdraget att bygga ihop Gotland med stamnätet. År 2030 kopplas kablarna in, trots sex år av rödgrön fördröjning. Det säger något om att tempot har växlats upp.
Fru talman! Sverige har kunniga ingenjörer, ansvarstagande industriföretag och en robust finansieringsmodell för ny kärnkraft. När den politik som nu förs skapar förutsättningar och näringslivet vågar investera kan Sverige återgå till att bli den stabila kärnkraftsnation som länge togs för given.
I en tid då vårt säkerhetspolitiska läge är det allvarligaste på decennier stärker vi Sveriges energiberedskap och ökar investeringarna i elberedskap, robusta elnät och cybersäkerhet. Energisystemet ska inte bara fungera i vardagen utan också i kris och ytterst i krig.
Trygghet handlar om lag och ordning, men det handlar också om att ha ett jobb att gå till och billig el i uttaget samt om ett motståndskraftigt samhälle som håller ihop. Nu återuppbygger vi det.
I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).
Fru talman! Det är naturligtvis väldigt viktigt att prata om de priser som hushållen möter på det här området, och det är naturligtvis oerhört bra att priserna stabiliseras efter den chock som inträffade under 2021 och 2022 i samband med Rysslands anfall mot Ukraina och de förberedelser som uppenbarligen gjordes innan detta. Men det är ju också så att vi i dag har en industri som i många fall har det riktigt tufft. Det gäller till exempel stålindustrin, skogsindustrin och kemiindustrin, som inte producerar så mycket som man borde. Det är alltså delvis på grund av de ekonomiska problemen och den låga tillväxten som även detta område kan uppvisa lite lägre priser. Det är en klen tröst i det längre perspektivet.
Dessutom behövs mer elproduktion i södra Sverige för att man långsiktigt ska kunna hålla ned priserna och möjliggöra fler industrier där.
Därför är det så dåligt – faktiskt riktigt dåligt – att regeringen har försämrat villkoren så till den milda grad att Kriegers flak inte har byggts under den här mandatperioden. Detta skulle annars ha hunnits med, för att sänka priserna inte minst i Skåne. Elen skulle räcka till 500 000 villor. Effektkommissionen har räknat med att detta får stora priseffekter i Skåne.
Svensk industri är tydlig: Man vill ha mer billig el så fort det går. När Energiföretagens vd var med i 30 minuter för någon månad sedan pekade hon på att det behövs 80 terawattimmar till 2035 i form av vind, kraftvärme, lagring och effektivisering. Var finns den politiken hos Moderaterna? Det här handlar ju inte om att vänta på kärnkraft, som kan vara nödvändig i det längre perspektivet. Var finns den politik som ser till att den industriella basen i Sverige finns kvar och utvecklas om man inte bygger ut här och nu?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Olovsson för frågan.
När nio svenska industriföretag låter pengarna prata och investerar i ny svensk kärnkraft tycker jag att det är väldigt tydligt vad de ser som allra nödvändigast. Fysikens lagar ger dem också rätt – det är svårt att driva stora cementugnar och stora stålverk på intermittent kraft som sol- eller vindkraft. Det behövs så att säga mer svängmassa i systemet.
Fru talman! Det är viktigt att konstatera att vi har byggt omkring 17 000 megawatt vindkraft i Sverige. Den levererar någonstans mellan 20 och 30 procent av tiden, medan ett svenskt kärnkraftverk levererar mellan 90 och 95 procent av tiden. Vi behöver mer stabilitet i nätet – det är inte enbart min politiska uppfattning, utan det är också vad som syns när man läser om effektavgifter, frånkoppling och annat. Det behövs mer stabilitet och robusthet för helheten, inte bara enskilda vindkraftsparker.
Jag ska ge Fredrik Olovsson rätt i att alla frågor om energiomställningen inte kommer att lösas i budgetdebatten här i Sveriges riksdag. Det behöver göras mer när det gäller tillståndsprocesser, miljöprövningar och överklaganden. Detta är en mycket viktig bit som regeringen arbetar aktivt med.
Vi behöver också stärka kapaciteten hos myndigheter. Det fattas både ingenjörer och transformatorer. Därutöver behöver mer göras av kommuner, inte minst när det gäller tilldelning av mark.
Hela Sverige behöver engageras i att vi i framtiden ska ha ett hållbart överflöd av energi, inte bara på sommaren utan hela året om.
Fru talman! Jag vill ändå återkoppla till det Jesper Skalberg Karlsson sa inledningsvis om vad man ska ha på sin valaffisch inför valet i höst. Det verkar som att Moderaterna i Skåne tänker ha: ”Ingen mer energiproduktion här. Vi väntar på kärnkraft innan priserna kan bli lägre.” Jag tror att det är svårsålt, för de flesta tycker nog att man ska bygga den kraftproduktion man kan och komplettera vindkraften med exempelvis biogasturbiner som kan stötta upp ytterligare när ännu mer intermittent kraft kommer till.
Detta är inte omöjligt att göra, tvärtom. Det är något man kan få på plats långt innan kärnkraft kan byggas i Sverige. Det är korrekt att det finns företag som vill investera i kärnkraft, och det vill de inte minst för att ett stort stödsystem är på väg fram. Med ett motsvarande system för andra kraftslag skulle också trycket på dem att komma igång bli ännu högre.
Nu riskerar den ensidiga politiken att slå undan benen på allt som skulle kunna hända de närmaste tio tolv åren i väntan på att kärnkraft kan komma på plats. Men jag tror inte att skåningar, hallänningar, Blekingebor eller andra i landet är beredda att vänta så länge på att få lägre elpriser och större möjlighet till inkoppling och industriell verksamhet.
Därför är det dags för Moderaterna att leva upp till en del av de skrivningar som finns i budgetpropositionen och som pekar på att det behövs mer vindkraft och insatser för vindkraft. Men det slutar alltid med att inget av detta blir gjort. Därför är priserna höga, och därför blir det mindre industriell utveckling i Sverige. Det kommer i längden att göra oss mer beroende av utländsk, importerad energi, och vi kommer att förlora jobb och välfärd. Det är alltså dags att med konkreta insatser leva upp till de fina skrivningar som finns.
Vi gör gärna detta gemensamt i en överenskommelse om energipolitiken där fler kraftslag än bara kärnkraft får plats.
Fru talman! Det kan finnas skäl att sätta in Fredrik Olovssons inlägg i en lite större kontext. Den energimarknad och den röra på marknaden vi i dag ser är Socialdemokraterna inte oskyldiga till. Det var rödgröna regeringar som lade nya skatter på kraftvärme och fjärrvärme, och det var Socialdemokraterna som bara godkände en enda havsbaserad vindpark under sina åtta år. Om jag minns rätt har vi godkänt dubbelt så många. Det är vår regering som tar fram en finansieringsmodell för ny svensk kärnkraft. I Socialdemokraternas regeringsunderlag ter det sig omöjligt.
Det är den här regeringen som sänker skatten på mat, elräkning, arbete med mera. En vanlig svensk familj, två vuxna och två barn, har ungefär 5 000 kronor mer att röra sig med i månaden. Det är följden av vår politik.
Fru talman! När det gäller det viktigaste, det största och det elnätet allra mest behöver, det vill säga stabilitet och kärnkraft, är vi överens. Men det är inte Moderaternas uppgift att inordna Vänsterpartiet och Miljöpartiet i fållan. Det är Socialdemokraternas uppgift, och jag kan bara önska lycka till.
Fru talman! Moderaternas Jesper Skalberg pratar mycket om vad som borde göras i Skåne. Man får ge kredd till Moderaternas regionråd i Skåne som driver en ganska aktiv politik för att få till stånd mer kraft, inte minst genom Skånes effektkommission.
Utmaningen hon har är att Moderaternas politik på riksplanet är precis tvärtemot. Man har höjt skatten för vindkraft, och man lägger in en mängd lokala veton på kommunal nivå – här fajtas ju från båda håll. Regeringen har inte heller levererat de budgetmedel man har lovat kommunerna, och man har inte levererat på utredningen om mer ersättning till närboende, vilket man har lovat till och med i regeringsförklaringen. Man har så segdragna processer för tillstånden att EU nu drar Sverige inför domstol.
Vi vet att om man vill frigöra mer kapacitet är det allra snabbaste sättet inte ny elproduktion utan att effektivisera. Energiforsk har visat att så lite som 5 procents effektivisering skulle kunna sänka elpriset med 40 procent. Ändå har Moderaterna och regeringen avskaffat hela målet för energieffektivisering. Som sades tidigare har man också avslagit en stor mängd av de tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft som har lagts på regeringens bord, och nu dras andra i långbänk trots att försvaret i ett tidigt skede gett sitt godkännande.
Vad gör Moderaterna för att få till mer elproduktion i södra Sverige, inte minst på vintern, då vi vet att vindkraften levererar som mest, förutom att satsa på kärnkraft som vi vet kommer att bli dyr och som vi om inte annat får vänta ganska länge på? Vad gör Moderaterna de närmaste tio åren, innan vi har ny kärnkraft på plats, för att sänka elräkningarna?
Fru talman! Ett elsystem klarar en del vindkraft, men när vindkraften blir en alltför stor del av energimixen behöver man också ställa krav på att vindkraften beter sig i elsystemet och kan leverera stabil kraft inte bara när det blåser. Regeringens inriktning är att vindkraften ska ha mer lika villkor som de andra kraftslagen. Jag noterar i Centerpartiets motion att man snarare vill att kärnkraften ska stå helt på egna ben medan det för all annan fossilfri kraft ska finansieras nätanslutningar och annat. Där är alltså enbart kärnkraften missgynnad.
Fru talman! Effektivisering spelar absolut roll, men om vi ska fördubbla elproduktionen i Sverige kan vi inte göra det genom effektivisering. Vi löser inte problemet med att vi kommer att behöva mer el genom att använda mindre el. Den ekvationen går inte ihop.
Fru talman! De satsningar som görs handlar om att transportera elen från där den produceras till där den ska konsumeras. Transmissionsnätet byggs ut i rekordhög fart, vilket jag också nämnde i mitt anförande. Därutöver finns satsningar på Kraftlyftet och annat – som gärna får gå fortare, men då behöver tillståndsprocesserna, myndighetskapaciteten och de kommunala besluten också gå i takt med det.
Fru talman! Problemet är att rätt mycket av det Jesper Skalberg kritiserar för att det inte sker tillräckligt fort är regeringens ansvar. Tillståndsprocesserna är regeringens ansvar, och här har man inte levererat. Sverige dras alltså inför EU-domstol för att det går för långsamt.
Ledamoten säger att energieffektivisering inte gör någon skillnad, men enligt Energimyndigheten kan var sjätte kilowattimme lönsamt effektiviseras bort. Det är det snabbaste sättet att få mer el i ledningarna, och det hade gjort enorm skillnad. Energikontor Syd visar att man bara i de offentliga fastigheterna hade kunnat spara 1 miljard. Men regeringen skrotar energieffektiviseringsmålet. Det är vansinne.
Det är nätbolagen, inte regeringen, som ligger bakom rekordfarten i utbyggnaden av transmissionsnätet. Det regeringen däremot kan påverka är nätavgifterna, och där om någonstans är det rekord. Statens eget bolag Vattenfall höjer nätavgiften med 14 procent nästa år.
Regeringen gick till val på sänkta elräkningar, men man har höjt elskatten under tre av sina fyra år. Det man gjorde nu var att återställa den till den nivå som var före valet. Man har alltså inte sänkt elskatten utan höjt den och sedan återställt den.
Elnätspriserna skenar, och de elpriser vi ser ligger på samma nivå som 2021. Regeringen pratar om högkostnadsskyddet, men under de 30 senaste åren har det kickat in under fem månader. Högkostnadsskyddet gör alltså ingen skillnad i praktiken.
Det är så mycket som borde göras. Det är jättebra att Jesper Skalberg lyfter fram Kraftlyftet, men det har inte betalats ut en spänn eftersom Regeringskansliet inte har klarat av sina interna processer och därför inte kunnat leverera.
Det är väldigt många ord. Men vi får fortfarande inte ett enda besked om vad man ska göra de närmaste tio åren för att sänka elräkningarna i södra Sverige, för det har bara varit problematiseringar för Jesper Skalberg.
Fru talman! Det är en speciell krumbukt när EU-kommissionen stämmer Sverige för att man tycker att vi inte gör tillräckligt för att nå upp till de mål som finns på klimatområdet om ungefär 40 procent fossilfrihet i energimixen i elnätet. Sverige ligger redan på 99 procent, så vad EU-kommissionen har emot Sverige och för den delen de 26 andra EU-länderna man stämmer får kommissionen svara på.
Fru talman! Regeringen vill se ett hållbart överflöd av energi i Sverige. Då krävs det både ökad produktion och ökad överföringskapacitet så att vi både kan bygga bort flaskhalsarna och få ett elprisområde i Sverige.
De obalanser vi ser nu är mycket en följd av den politik som har drivits tidigare, där en alltför stor andel utgörs av väderberoende kraft som inte ger den stabilitet som det svenska elnätet, de svenska företagen och de svenska familjerna behöver, vill se och förlitar sig på.
Det kommer att ta tid att få ordning på Sverige, och det kommer att ta tid att bygga upp det som har rivits ned. Men vi är beredda att göra det som krävs, både inför den här vintern och inför framtiden.
Hur Centerpartiet sedan ska få ihop sin ekvation med de gröna elcertifikat som Miljöpartiet föreslår, det elpristak som kan kosta någonstans mellan 0 och 90 miljarder kronor som Vänsterpartiet föreslår och de andra feberdrömmarna, mest på temat regnbågar och enhörningar, får Centerpartiet försöka reda ut.
Vi tar ansvar för att elnätet kompletteras med produktion som gör att hela elnätet mår bra. Då behövs mer fossilfri baskraft, framför allt i södra Sverige. Vi ser fram emot att det också blir verklighet.
(Applåder)
