Anders Ådahl (C) svarade Oliver Rosengren i en replik om Studiestöd i debatten ”Protokoll 2025/26:49 Onsdagen den 10 december” den 10 dec 2025.
Oliver RosengrenM· i en replikJag tackar Anders Ådahl för frågan. Det får bli en exposé över Moderaternas inre liv som svar på denna fråga. Det är i och för sig inte en fråga som behandlas i utgiftsområde 15, men eftersom frågan är ställd får den…Herr talman! Studiemedlet är till för att möjliggöra för alla att studera. Oavsett bakgrund och familjeförhållanden, oavsett på vilket sätt man har vuxit upp och oavsett vilka förutsättningar man har haft för högre utbildning eller gymnasiestudier ska man ha möjlighet att studera. Syftet med studiemedlet är ekonomisk trygghet under den tid man studerar och att säkerställa att människor har möjlighet att bli sitt bästa jag.
Det finns utmaningar med studiemedelssystemet, och allt är inte perfekt. Vi har till exempel en för låg genomströmning inom den högre utbildningen. Ett exempel på det är att bara hälften av dem som går ingenjörsprogrammen blir klara på utsatt tid plus tre år. Samtidigt har vi utbildningar där den i dag normala utbildningstiden frestar på den övre gränsen för studiemedel.
Det är uppenbart att vi har ett studiemedelssystem som i vissa fall kan uppfattas som för generöst när det gäller att under lång tid harva på i utbildningar på grundläggande nivå. Samtidigt hindrar studiemedelssystemet i vissa fall människor från att läsa avancerade utbildningar och förkovra sig. Det är uppenbart att den utredning som nu ska se över studiemedelssystemet kommer att vara betydelsefull för att vi ska få ett mer ändamålsenligt studiemedelssystem.
Herr talman! Moderaterna har presenterat sina idéer för en sådan inriktning. Vi menar att studiemedelstiden behöver utökas från sex till sju år och att tiden på grundläggande nivå samtidigt behöver begränsas till fyra år. För att komma åt de sista tre åren behöver man alltså fördjupa sin utbildning, till exempel gå från kandidatnivå till masternivå.
Vi föreslår också att fribeloppet ska avskaffas på somrarna eftersom man ändå inte får studiemedel då och att det dessutom ska beräknas på månadsuppgifter för att undvika risken att människor får en skuldsättning på halsen därför att de har jobbat för mycket under terminerna.
Vidare föreslår vi att bostadsbidraget för unga görs om till ett bostadstillägg i studiemedelssystemet.
Herr talman! Vi hoppas att den inriktning vi har beslutat om kan bli en del av den översyn som nu görs och som är nödvändig. Det är därför vi har tagit fram flera av de här förslagen tillsammans med Sveriges förenade studentkårer och Saco studentråd och presenterat dem gemensamt.
Herr talman! Livslångt lärande är viktigt för Sverige. Vår ekonomi ställer om, och arbetsmarknaden förändras. Omställning måste vara möjligt och enkelt, och omställningsstudiestödet är en viktig del av den infrastrukturen på samma sätt som de satsningar som görs på exempelvis yrkeshögskolan och den akademiska högskolan.
Jobbyte måste vara möjligt genom hela yrkeslivet; vill vi att människor ska kunna arbeta längre är det också nödvändigt att inte förvänta sig att ett arbetsliv måste vara detsamma som ett yrkesliv. Givetvis kan ett arbetsliv i stället rymma flera yrkesliv. Det är viktigt att människor kan vidareutbilda sig och kompetensutvecklas på och mellan sina jobb.
Alla dessa saker är viktiga för att Sveriges ekonomi ska vara konkurrenskraftig och för att människor både ska ha möjlighet till egen utveckling och, framför allt, kunna komma till sin rätt i ekonomin. Här är studiemedelssystemet såklart helt avgörande.
Det finns några exempel på varför studiemedelssystemet är särskilt viktigt inte minst för det livslånga lärandet. Det kan handla om undersköterskan som känner att hon för att orka till pensionen behöver byta arbete – kanske ge sig på att bli redovisningsassistent eller börja arbeta med något annat som inte innebär samma fysiska belastning men fortfarande är ett mycket viktigt arbete. Det kan också handla om frisören som känner att drömmen som barn trots allt var att bli polis och att det nog ändå är dags att söka ett omställningsstudiestöd för att bli det.
Ett annat bra exempel på livslångt lärande är att Socialdemokraterna i det här förslaget har budgeterat sin satsning på studiemedel under rätt anslagspost. Det är en viktig utveckling inte minst för det arbete vi gör i den här kammaren. Det finns alltså många exempel på att man lär sig genom hela livet.
Studiestartsstödet är en del av den här debatten. IFAU har åberopats av oppositionen i argumentationen för att man ska behålla studiestartsstödet. Jag skulle vilja påminna om två kommunikationer från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
I myndighetens remissvar från 2016, när den socialdemokratiska regeringen införde studiestartsstödet, varnade man för att den tillgängliga kunskapen inte med entydighet pekade på att detta skulle få positiva effekter. Man sa att det skulle kunna hjälpa enskilda individer men att osäkerheten var så stor att det skulle komma att bli viktigt med en noggrann utvärdering.
Sedan gjordes en noggrann utvärdering. Man kunde konstatera att träffsäkerheten och därmed ändamålsenligheten när det gäller denna reform från den socialdemokratiska regeringen, herr talman, inte varit tillräckligt bra för att vi ska behålla studiestartsstödet.
Då presenterade vi den här avvecklingen, och återigen skrev Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering ett remissvar. I det konstaterade man att förslaget om avveckling är väl avvägt, som man formulerade det, eftersom stödet inte har varit träffsäkert.
Herr talman! Vi menar, med stöd i den tillgängliga kunskapen, att det är en rimlig prioritering att inte behålla studiestartsstödet eftersom reformen inte har fungerat. Det finns ingen värdering i detta. Det finns statistik och forskning samt remissvar från den utvärderande myndigheten, som konstaterar att det är väl avvägt att göra på det här sättet eftersom reformen inte har fungerat.
Funktion, herr talman, är någonting som vi i vårt samarbete menar har ett högt värde. Det hade varit bra att komma överens om detta, apropå breda överenskommelser.
Vi gör väsentliga satsningar på studiemedel. Det är viktigt för att människor ska kunna ställa om genom hela sitt yrkesliv, för att man ska ha möjlighet att bli sitt bästa jag och för att man ska ha ekonomisk trygghet både som ung och som äldre studerande. Det finns många skäl till att se över studiemedelssystemet för att det ska kunna bli en ännu viktigare del i att få ett välfungerande samhälle och en effektiv utbildning. Människor ska ha trygghet men samtidigt ha drivkrafter för genomströmning och för förkovran i avancerade utbildningar.
Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Efter att ha lyssnat på anförandena från Oliver Rosengren och utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm kan man fråga sig hur direktivet för en översyn av studiemedelssystemet kommer att se ut. Ordförande Fredrik Malm pratade om att vi i allt väsentligt har ett välfungerande studiestartsstöd. Oliver Rosengren pratade i stället om ganska stora förändringar av samma system, om jag tolkade honom rätt.
Det märks att valåret börjar närma sig. Tidöpartierna har allt oftare olika budskap när det gäller hela det utbildningspolitiska området. Det blir spännande att se vilken linje som kommer att gälla framöver.
Det finns ju en hel del som man kan göra en översyn av, och vi socialdemokrater är inte främmande för detta. Vi tycker att det är viktigt med en väl avvägd översyn av studiestödssystemet. Vi är till exempel beredda att titta på både formen som sådan och hur man kan se till att studerande med barn, studerande som blir sjuka och så vidare får bättre villkor så att de kan genomföra studier under sitt liv.
Oliver Rosengren får gärna prata om hur mycket av detta som är regeringens politik och hur mycket av det som är Moderaternas politik. Det är trots allt regeringens politik som kommer att gälla, framför allt när det gäller studiemedelsöversynen. Jag är ganska nyfiken, för delar av det som Oliver Rosengren sa här är inte det som har signalerats när det gäller översynen av studiemedelssystemet.
Herr talman! Studiemedelssystemet är i allt väsentligt välfungerande. Tiotusentals unga människor går varje dag till sin utbildning – till sin gymnasieskola, sin skola eller sitt lärosäte – för att få möjlighet att utveckla sig, utbilda sig, komma närmare sina drömmar och ta vara på de möjligheter som det här landet erbjuder att utbilda sig, skaffa sig sitt drömarbete och stå på egna ben. Detta, får man ändå säga, är grundfundamentet i studiemedelssystemet, och det är i allt väsentligt välfungerande.
Sedan är det uppenbart att det finns vissa problem med funktionaliteten i detaljerna. Ett sådant exempel är att vi har alldeles för låg genomströmning i den högre utbildningen. Ett annat sådant exempel är att vi i alltför liten utsträckning uppmuntrar fördjupning och förkovran i mer avancerade utbildningar. Ett exempel på detta är att det finns utbildningar, till exempel läkarutbildningen, där normaltiden frestar på maxtiden med studiemedel. Det kan skapa individuella problem där människor hamnar i kläm.
Ett annat sådant problem kan vara att det finns de som harvar runt mycket länge med utbildningar på grundläggande nivå så att man i det närmaste kan få uppfattningen att lärosätet används för att personerna inte vill göra ett arbetsmarknadsinträde. Detta är ett av skälen till att Sverige i dag har en av de högsta åldrarna av alla länder i OECD när det gäller arbetsmarknadsetablering för personer som läser en högre utbildning.
Herr talman! Mot bakgrund av det här finns det skäl att se över hur studiemedelssystemets funktionalitet kan förbättras. Jag föredrog tidigare vad som är Moderaternas ingång i detta. En positiv sak i vårt samarbete är att våra partier kan komma med olika ingångar, komma väl överens och stå bakom det som vi sedan kommer överens om. Det är därför ett enigt Tidösamarbete nu yrkar bifall till utskottets förslag. Vi är överens om det som debatteras här i dag, det vill säga utgiftsområde 15.
Herr talman! Vi får helt enkelt se vad direktiven till en framtida studiestödsutredning blir.
En annan fråga som ledamoten uppehöll sig ganska länge vid är avvecklingen av studiestartsstödet. Om man tittar på hur vi socialdemokrater har agerat i den här frågan ser man att vi är för att se över regelverket för att det ska bli mer funktionellt, precis som Oliver Rosengren pratade om. Vi vill ju också att systemet ska fungera. Vi ser tusentals människor som står långt från utbildning.
Studiestartsstödet handlar ju om personer som står långt från utbildning och som troligtvis behöver plugga ganska länge på grundläggande nivå innan de kommer in på utbildningar på gymnasial nivå. Det gör att dessa människor inte kommer att vara betjänta av att ingå i det ordinarie studiestödssystemet eller liknande för att klara sin utbildning. Historiskt är det därför vi har haft stödet.
Vi socialdemokrater är också väldigt öppna med att man behöver hitta system för den grupp som kommer vidare. Vi är absolut för att se över hur man kan hitta ett nytt system, som inte heter studiestartsstöd, för att se till att människor som är långt från utbildning hamnar i utbildning. Detta är en väldigt viktig aspekt att ha med sig i det här.
Man behöver inte skrota allt och ta bort hela det här stödet. Vi ser att Sverige har 100 000 fler arbetslösa än när Ulf Kristersson och Moderaterna tog över regeringsmakten. Vi ser att Sverige har en arbetslöshet på 9 procent. Då ser vi socialdemokrater att man behöver satsa på stöd och skruva i de system som finns i stället för att helt ta bort ett system utan att ersätta det med någonting.
Just nu möjliggör man inte på andra sätt att den här gruppen människor kommer närmare utbildning och sedan kommer ut på arbetsmarknaden och i arbete. Det är en ganska viktig skillnad. När arbetslösheten biter sig fast och Sverige har 100 000 fler arbetslösa borde regeringen använda alla verktyg den har för att pressa tillbaka arbetslösheten och inte bara slänga ut ett system utan att ersätta det med något annat.
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågan.
Politik är ju ytterst att prioritera. Enligt den bedömning vi har gjort är inte studiestartsstödet tillräckligt välfungerande för att det ska finnas skäl att lägga skattebetalarnas pengar på det.
Det finns alla möjligheter att komma med förslag på bättre fungerande regelverk och reformer som är träffsäkra och som löser samhällsproblem. Tidösamarbetet kommer såklart att överväga dem mycket noga, som med alla goda idéer. Men att låta ytterligare ett år löpa med ett system som inte är välfungerande, och som varje år förbrukar skattemedel, menar vi inte är ett bra sätt att visa den varsamhet och sparsamhet som vi tycker ska ligga till grund för hur man hanterar skattebetalarnas pengar. Det är skälet till att vårt förslag i budgeten är att det inte ska avsättas medel och att stödet ska avvecklas.
Herr talman! Låt mig ta den sista minuten till att påpeka att argumentationen haltar något. Här försöker Socialdemokraterna åter göra en fråga till en del av sin berättelse om arbetslösheten.
Arbetslösheten är alldeles för hög. Ett studiestartsstöd som syftar till att personer som behöver en lång utbildning ska studera lär ha en mycket begränsad effekt på hur många som kommer i arbete eftersom vi när de är klara med den långa utbildning de behöver studiestartsstöd för förhoppningsvis åter har ett bättre konjunkturläge, en bättre fungerande omvärld och ett läge där den svenska ekonomin är tillbaka i jobbskapande. Vi ser redan nu att Sverige har vänt från att vara i EU:s bottenskrap för tillväxt till att nå toppskiktet i EU-kommissionens prognoser för nästa år eftersom vår politik fungerar.
Herr talman! Detta är det viktiga medskicket från denna diskussion. Vi väljer verktyg och reformer som fungerar. Därför har vi vänt Sveriges tillväxt från mycket låga nivåer till att vara i EU:s toppskikt. Därför avskaffar vi studiestartsstödet. Dessa saker hänger ihop eftersom funktion är viktigt för oss.
(Applåder)
Herr talman! Låt mig först få uttrycka uppskattning över ledamotens anförande och debatt med Socialdemokraterna. Det finns mycket i Moderaternas politik som Centerpartiet kan skriva under på. Det är en intressant fas Moderaterna är i.
Ledamoten var inne på fribeloppet och nämnde att man är beredd att ta bort fribeloppet för sommarmånaderna. Centerpartiet har i några års tid gått fram med att vi tycker att fribeloppet ska tas bort helt och hållet eftersom det sätter lock på kreativiteten och på möjligheten för studenter att arbeta.
Jag noterar att ledamotens kollega i riksdagen, Helena Storckenfeldt, motionerade om detta förra året. Hon skrev: Hårt arbete ska alltid löna sig, men i dag bestraffas många studenter som jobbar för mycket vid sidan om sina studier. Hur man som student väljer att utforma sin studietid bör endast vara upp till studenten själv. Rimligtvis bör alla ha samma förutsättningar att studera, men har man möjligheten och förutsättningarna att arbeta vid sidan om ska man inte bestraffas genom att få sitt studiestöd indraget. Därför bör den moderatledda regeringen se över möjligheten att avskaffa fribeloppet helt.
Detta kunde ha kommit från Centerpartiet.
Jag frågar därför ledamoten Rosengren: Hur kommer det sig att Moderaterna stannar vid att bara ta bort fribeloppet för sommarmånaderna?
Herr talman! Jag tackar Anders Ådahl för frågan.
Det får bli en exposé över Moderaternas inre liv som svar på denna fråga. Det är i och för sig inte en fråga som behandlas i utgiftsområde 15, men eftersom frågan är ställd får den besvaras.
Det finns inom mitt parti en stor variation av uppfattningar i synen på fribeloppet, och därför prövade vi också denna fråga i vår ekonomiska politik på den stämma vi hade för en kort tid sedan. Den ekonomisk-politiska arbetsgruppen, som jag hade glädjen att få ingå i, hade då presenterat en studiemedelsreform som bland annat innehåller en omprövning av synen på fribeloppet. Vi har tidigare haft beslut som har pekat mot att fribeloppet skulle avskaffas. Men olika studier och en rapport från Riksrevisionen som kom för ungefär ett år sedan visar att en stor del av den låga genomströmningen och av de avhopp som sker beror på att personer arbetar mycket vid sidan av studierna. Därför menar vi att det finns en risk att vi fördröjer arbetsmarknadsinträdet och en full etablering på arbetsmarknaden om vi har ett läge där för många drar ut på sin studietid genom att de just förenar mycket arbete med studier.
Det är dessutom så att utvecklingen av fribeloppet gör att man i dag kan vara heltidsarbetande på lönenivåer som motsvarar vad unga ofta får på instegsjobb, det vill säga 20 000 kronor i månaden, eftersom fribeloppet numera är så högt. Om man dessutom tar bort två av de beräkningsgrundande månaderna, det vill säga sommarmånaderna, kommer den inkomst man kan tjäna de kvarvarande tio månaderna att bli ännu högre. Det skulle i så fall innebära att det finns möjlighet att arbeta med en lön uppemot 25 000 kronor i månaden. Det får man ändå säga är mycket arbete.
Herr talman! Därför är vårt förslag att det är mest balanserat att bara avskaffa fribeloppet för sommarmånaderna.
Herr talman! Jag tackar för det tydliggörande svaret. Det var också spännande att få en liten exposé över Moderaternas inre ekonomiska liv. Vi kan konstatera att Centerpartiet landar mer som ledamoten Storckenfeldt än som Moderaterna som helhet, men det är givetvis fine.
Min andra fråga är något mer sökande. På er sida av politiken, eller hur man nu ska uttrycka det, finns det två statsministerkandidater. Det finns ett stort parti som leds av Åkesson och ett mindre parti som leds av Kristersson. I talarstolen redogjorde ledamoten Rosengren en hel del för Moderaternas politik, och han nämnde också i ett tidigare replikskifte att politiken kommer att vara föremål för förhandling. En väljare som står och väger mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna och mellan Kristersson och Åkesson som statsminister är nog nyfiken på vad som skiljer Moderaternas politik på studiemedelsområdet från Sverigedemokraternas. Var sticker Moderaterna ut? Var skiljer ni er åt?
Herr talman! Tidösamarbetet har tagit sin utgångspunkt i att lösa en serie samhällsproblem. Min uppfattning om Tidösamarbetet är att det i första hand inte grundar sig i en stor entusiasm utan i nödvändighet. Vi ingår i detta samarbete för att det är nödvändigt för Sverige eftersom alternativet skulle vara mycket drabbande för Sverige. Därför har vi nu ett samarbete som ger en stabilitet i politiken, och vår budget kommer att gå igenom för fjärde gången eftersom vi har majoritet för vår politiska inriktning och för de åtgärder vi bedömer krävs för att få ordning på Sverige inom en rad olika områden.
Det som har visat sig under dessa fyra år är att det är ett välfungerande samarbete – ett samarbete där vi dessutom har klarat av att komma överens i frågor där vi har stått långt från varandra. Det finns exempel på detta. Jag är i ett annat utskott ansvarig för exempelvis akassefrågor, och där har vi kommit överens om en stor och grundlig reform, vilket jag inte trodde innan att vi skulle göra, just för att man i ett samarbete talar om saker och kommer överens om saker.
Herr talman! Studiemedelsområdet är inte ett av de områden där jag uppfattar att skillnaderna är mycket stora. Jag kan inte dra mig till minnes något tillfälle i de diskussioner jag har haft med mina kollegor i utbildningsutskottet då vi har rykt ihop över en studiemedelsfråga. Men det kan såklart inträffa, och då kommer det att gå till på ungefär det sätt det brukar göra hos oss, det vill säga vi diskuterar, lyssnar till experter, funderar på vad som verkar vara den bästa lösningen på det problem som ska vara utgångspunkten för samarbetet och landar sedan i det som har störst chans att lösa detta problem. Det är så det brukar gå till, och det skulle förvåna mig om det går till på något annat sätt på just studiemedelsområdet.
(Applåder)
