Mikael Damsgaard (M) om Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

Herr talman! Den grova organiserade brottsligheten är ett av vår tids största samhällsproblem. Under tio år från 2012 till 2022 tredubblades det dödliga skjutvapenvåldet. Den organiserade brottsligheten hade tillåtits tränga sig in i samhällskroppen.

Moderaterna gick för fyra år sedan till val på att få ordning på Sverige. I regeringsställning har vi systematiskt arbetat för att städa upp efter de tidigare mandatperioderna av rödgrönt vanstyre.

En central del i vår omläggning av politiken gäller straffen. Den bygger på ett perspektivskifte från ett historiskt fokus på gärningsmannen till ett fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd.

Herr talman! Dagens system för bestämmande av straff grundar sig i stor utsträckning på reformer som gjordes på 1960- och 1980-talen. Sedan dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Det straffrättsliga systemet har lappats och lagats men inte reformerats som en helhet för att möta en ny verklighet.

Dagens system ger inte tillräckligt skydd mot farliga brottslingar och tillgodoser inte brottsoffers rätt till upprättelse. Det handlar om de kriminella gängen, men också om till exempel upprepade vålds- eller sexualbrott mot kvinnor och barn.

För att ta sig an detta omfattande uppdrag gavs den dåvarande riksåklagaren och nuvarande rikspolischefen, Petra Lundh, sommaren 2023 i uppdrag att leda en omfattande översyn av straffrätten. Hon fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om påföljdssystemet och straffskalorna.

Två år senare tog regeringen emot förslagen. Det handlade om totalt fyra volymer på 1 893 sidor med förslag på den största reformen av det svenska straffsystemet i modern tid.

Sedan regeringen tog emot förslagen för drygt ett år sedan har Justitiedepartementet i högt tempo arbetat vidare med dem. Propositionen vi debatterar i dag, Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor, tar hand om delar av utredningens förslag.

Herr talman! Regeringen föreslår att gängkriminella ska kunna få dubbla straff, att ett femtiotal straffskalor skärps, att upprepade grova våldtäkter ska kunna leda till livstids fängelse och att presumtionen för häktning ska utvidgas. De övriga delarna av utredningens förslag kommer att behandlas i den kommande propositionen om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem som behandlas i riksdagen i augusti.

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att lite närmare beskriva några av förslagen i propositionen. Gängkriminella föreslås som utgångspunkt få dubbla straff. Dagens straffskärpningsbestämmelser träffar inte tillräckligt brett och ger inte tillräckligt stora straffpåslag. Till exempel kommer de inte alltid åt den brottslighet som begås inom mer löst sammansatta nätverk, vilken är den typ av organiserad brottslighet som dominerar.

Den nya bestämmelsen om dubbla straff omfattar allt från sprängningar, skjutningar, narkotikaförsäljning och bedrägerier till brott som riktar sig mot välfärdssystemen. Utgångspunkten blir att straffvärdet ska vara dubbelt så högt som det annars hade varit. I det enskilda fallet finns dock ett visst utrymme för avvikelse. Om det rör sig om en person som uppenbart har utnyttjats av de kriminella gängen eller pressats till att begå brott kan en mildare bedömning göras. Personer i ledande ställning – gängledare – kan däremot få en ännu hårdare bedömning, alltså mer än dubbla straff.

Herr talman! Regeringen föreslår att ett femtiotal straffskalor skärps. Maximistraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn skärps från tio till tolv års fängelse. För den som dömts för flera sådana brott ska livstids fängelse kunna dömas ut.

Regeringen föreslår även att straffen skärps för involverande av underårig i brottslighet. Maxstraffet är i dag fyra år. Det föreslås höjas till sex år. Maxstraffet kan om brottet begås i en gängkriminell kontext, vilket är synnerligen vanligt, bli upp till tolv år. Det innebär en tredubbling av maxstraffet för involverande av underårig i brottslighet.

För att bekämpa den kriminella ekonomin skärps straffen för grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott och andra ekonomiska brott. Det lägsta straffet höjs från sex månaders fängelse till ett års fängelse. Även dessa brott kan omfattas av bestämmelsen om dubbla straff. Det är ett effektivt sätt att skärpa repressionsnivån för personer i den nätverkskriminella miljön som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.

Ett annat förslag som gäller generellt men som blir särskilt viktigt i relation till omfattande ekonomisk brottslighet är att vi skärper den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet. Förändringen innebär till exempel att den som döms för flera grova bedrägerier kommer att kunna dömas till tolv års fängelse i stället för dagens åtta år.

Herr talman! Häktningspresumtionen utvidgas. I dag omfattas inte brotten grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck av reglerna om obligatorisk häktning. Det ändrar vi på för att det typiskt sett finns stor risk att förövaren försöker störa utredningen eller fortsätter sin brottslighet. Den misstänkte bör alltså vara häktad. Så är ofta fallet i dag, men genom en utvidgad häktningspresumtion tydliggörs att detta ska vara huvudregeln.

Utvidgad häktningspresumtion ska även gälla när det kommer till misstankar om allvarliga fall av försök, förberedelse eller stämpling till brott. Om någon exempelvis är misstänkt för försök eller förberedelse till mord eller människorov ska denna också vara häktad. Med förändringen av häktespresumtionen vill regeringen säkerställa att brottsoffer skyddas och att skyldiga gärningsmän döms.

Herr talman! Det finns även anledning att säga några ord om Lagrådets kritik mot förslagen i propositionen och hur den har hanterats. Lagrådet har lämnat en del konstruktiva synpunkter på lagtexten, och dem har regeringen i stor utsträckning följt. Dock avstyrker Lagrådet förslaget i dess helhet. En central del i Lagrådets kritik är invändningar mot den allmänna höjning av repressionsnivån som föreslås i propositionen. Men hur höga straffen ska vara är ytterst en politisk och värderingsmässig bedömning. Här håller Moderaterna och våra samarbetspartier helt enkelt inte med Lagrådet, utan vi anser att skärpta straff är både önskvärda och nödvändiga. Det handlar i grunden om rättvisa.

Lagrådet kritiserar också beredningen av förslaget. Det går att ha viss förståelse för att regeringens höga reformtakt gör det svårt för Lagrådet att fullt ut ta ställning till alla förslag. Men vi kommer, herr talman, från en situation där det under alltför lång tid gjorts alldeles för lite. De stora samhällsproblemen med gängkriminalitet och annan organiserad brottslighet har förvärrats de senaste åren. Det har därför funnits behov av att gå kraftfullt fram. Det var också Moderaternas löfte till väljarna – att få ordning på Sverige.

Jag noterar slutligen att oppositionen än en gång är djupt splittrad när det kommer till lag och ordning. Jag välkomnar att Socialdemokraterna stöder regeringen när det gäller behovet av att skärpa straffen. Men jag noterar att Centerpartiet säger nej till nya bestämmelser om dubbla straff och att Miljöpartiet vill avslå propositionen i dess helhet. Och det är inte unikt för den här propositionen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet säger återkommande nej till hela eller delar av regeringens förslag inom rättspolitikens område. Det är alltså svårt att se hur en rödgrön regering, om olyckan skulle vara framme, skulle ha någon som helst styrfart inom rättspolitikens område.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet, bifall till regeringens proposition och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att Socialdemokraterna och Teresa Carvalho inte gärna vill prata om den rödgröna sidans oförmåga på området lag och ordning. Förra mandatperioden fick Socialdemokraternas regering över 100 tillkännagivanden per år emot sig i de frågorna och förmådde inte få igenom sina egna budgetar.

Sverige har nu en regering som har fått igenom alla sina budgetar och som med rekordfart har drivit på för en omläggning av rättspolitiken. Vi gör det steg för steg och med en handlingskraft som en socialdemokratisk justitieminister skulle ha väldigt svårt att visa.

En del av regeringens strategi mot den grova organiserade brottsligheten är att strypa den kriminella ekonomin. Det gör regeringen på många olika sätt. I dag diskuterar vi det straffrättsliga området, och propositionen innehåller förslag på straffskärpningar. Vi skärper de lägsta straffen för grova ekonomiska brott. Ekonomisk brottslighet omfattas av bestämmelserna om dubbla straff, vilket gör att det blir ordentliga straffskärpningar för ekonomisk brottslighet kopplad till organiserad brottslighet jämfört med hur det ser ut i dag.

Vi har också en produkt som ska behandlas här i kammaren i augusti. Den handlar om översyn av hela påföljdssystemet. Syftet är att vi ska få en mer nyanserad användning av straffskalorna och utnyttja hela straffskalorna. I dag dömer domstolarna sällan ut maxstraffet. Vi vill skicka en signal om att man ska utnyttja hela straffskalorna.

Vi gör mycket på det här området.

Herr talman! Jag tror inte att Teresa Carvalho riktigt lyssnade på vad jag sa. Det vi föreslår i propositionen är skärpta straff för grov ekonomisk brottslighet. Även ekonomisk brottslighet ska omfattas av bestämmelsen om dubbla straff, vilket kommer att leda till kraftigt skärpta påföljder för nätverkskriminella som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet. Det är viktigt och rätt.

Vad gäller den utsträckta handen saknar Socialdemokraterna trovärdighet i denna fråga. Vi är tacksamma för att Socialdemokraterna stöder regeringen i många reformer, men den vänsterpolitik som man vill driva tillsammans med övriga i det rödgröna laget, med ofinansierade reformer på område efter område, gör att förutsättningarna saknas. Vi ser ju hur det rödgröna laget röstar i dag. Centerpartiet röstar mot bärande delar. Miljöpartiet vill fälla helheten. En socialdemokratisk regering kommer att tvingas in i vänsterburen även på det rättspolitiska området – det är tyvärr sanningen.

Herr talman! En våldtäkt är naturligtvis en lika allvarlig kränkning för brottsoffret om den sker utanför en nätverkskriminell kontext som om den sker inom denna kontext; det är alldeles självklart.

Den brottslighet som sker inom ramen för den organiserade brottsligheten, som det exempel Pontus Andersson Garpvall gav, är systemhotande. Den hotar fundamentet i vårt samhälle. Det är skälet till att vi vill ha dubbla straff för brott som begås inom ramen för organiserad brottslighet.

När det gäller narkotikabrott är vi från samarbetspartierna inte på något sätt främmande för att genomföra fler straffskärpningar längre fram, och jag hoppas att vi kan vinna valet och bilda regering. Många av de områden som har varit uppe till diskussion i dag kan absolut vara aktuella att gå vidare med. Jag menar att vi kommer att ha förmågan att göra det, och vi kommer att kunna analysera vad som ytterligare behöver göras. Samhället förändras, och nya behov uppstår. Vi är alltså inte färdiga för att vi genomför detta, utan det kommer att behöva göras mer under nästa mandatperiod.

Jag konstaterar att med den splittring som finns inom det rödgröna laget kommer man att ha otroligt svårt att enas om ytterligare steg inom rättspolitikens område eftersom man låser varandra nästan hela tiden.

Herr talman! Vad gäller den rödgröna sidans förmåga att leverera politik på rättspolitikens område är det riktigt att en hel del kom under den förra regeringen. Men det var också genomgående för lite och för sent. Nästan alla produkter lämnade ganska mycket övrigt att önska, och det kan man också se i våra följdmotioner till dessa produkter.

Exempel på sådant man hade väldigt svårt att leverera var terroristbrottslagen och skärpningen av LSU, alltså den lag som rör personer som utgör säkerhetshot mot Sverige. Här tog det fem år för den rödgröna regeringen att lägga fram förslag som var absolut nödvändiga för Sveriges säkerhet.

Men som ett erkännande till Socialdemokraterna: När Miljöpartiet lämnade regeringen rasslade det till. Då fick plötsligt den socialdemokratiska regeringen lite lättare att leverera. Detta kan vara en viktig påminnelse till väljarna om vad som väntar med Miljöpartiet i regeringen nästa mandatperiod.

Det som sades om Lagrådets kritik stämmer. Men det vi pekar på är att farliga kriminella inte begår nya brott när de sitter bakom lås och bom, och det finns ett behov av att skydda samhället mot farlig kriminalitet. Det handlar också om rättvisa, värderingar och hur höga straffen ska vara för att ge brottsoffer upprättelse.

Herr talman! Jag delar helt bedömningen att kriminalvården måste ges goda förutsättningar att klara sitt uppdrag. Devisen ”bättre ut” står vi fullt ut bakom, och det är viktigt att kriminalvårdens verksamhet håller hög kvalitet, att det bedrivs ett aktivt återfallsförebyggande arbete och att människor får en chans till omstart efter att ha begått brott. Här är vi helt överens.

Regeringen satsar också mycket resurser på kriminalvården. Det handlar om att ge kriminalvården rätt förutsättningar, men det handlar också om att skydda samhället mot personer som har begått brott och riskerar att på nytt begå brott som skadar samhället.

Miljöpartiet argumenterar besjälat för att straffskärpningar inte är en särskilt bra idé. Vad leder då detta till? Jo, om en rödgrön regering hade suttit i Rosenbad nu hade denna produkt inte kunnat läggas fram. Då hade vi inte kunnat besluta om ett femtiotal skärpta straffskalor och om dubbla straff för gängkriminella. Det skulle ha varit resultatet med en rödgrön regering och en rödgrön politik. Det hade varit resultatet denna mandatperiod, och det skulle bli resultatet nästa mandatperiod. Jag hoppas att vi inte får uppleva det experimentet.

(Applåder)