Annika Hirvonen (MP) om Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt

Fru talman! Den moderatledda regeringens arbete med att få ordning på svensk migrationspolitik fortsätter ända in i kaklet på denna mandatperiod. Reformtempot är oförtrutet högt.

Den tidigare stora invandringen till Sverige i kombination med bristande integration har bidragit till att vårt land står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. Vi moderater har därför lovat svenska folket ett paradigmskifte inom migrationsområdet efter decennier av vanskötsel och politisk beröringsskräck.

Det spelar roll vem som styr. Tillsammans med våra vänner i det blågula laget placerar vi nu Sverige i nivå med övriga europeiska länder för att vi inte ska sticka ut som ett land med särskilt förmånliga och generösa regler på utlänningsrättens område.

Under det svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 genomfördes ett viktigt och idogt arbete av dåvarande migrationsminister, vår nuvarande utrikesminister, Maria Malmer Stenergard för att unionen skulle kunna enas och fatta beslut om en gemensam asyl- och migrationspakt. Detta var helt nödvändigt för att vi också på EU-nivå skulle få på plats ett regelverk för att vi som union även gemensamt ska kunna få ordning och reda på migrationspolitiken.

Det handlar om att stärka kontrollen över de yttre gränserna i EU och att asylprocessen effektiviseras. Så kallade sekundära förflyttningar, där sökande av internationellt skydd reser vidare mellan medlemsstater i EU, motverkas. Sökandes rättigheter garanteras, och dessutom ska inget EU-land som är utsatt för migrationstryck lämnas ensamt.

Pakten innebär bland annat att asylprocesserna blir snabbare och återvändandet effektivare. Det är bra för Sverige, och det är bra för det europeiska samarbetet. Den svenska regeringen och den moderata migrationsministern Malmer Stenergards arbete var helt avgörande för att få detta på plats.

Nu behöver vi också införliva de nya reglerna och deras terminologi samt systematik i svensk utlänningsrätt. Det är bland annat det som förslaget som vi debatterar i dag har att hantera.

Fru talman! Den moderatledda regeringen har, som jag inledningsvis nämnde, också fastslagit att svensk migrationspolitik inte ska vara mer extensiv och generös än vad som krävs enligt våra internationella åtaganden och EU-rätten. Därför utmönstras nu möjligheten att som asylinvandrare beviljas permanent uppehållstillstånd.

Sedan migrationskrisen för drygt tio år sedan, när över 160 000 personer sökte asyl i Sverige, har permanenta uppehållstillstånd till följd av att någon beviljats asyl i praktiken helt tagits bort, men inte i alla delar. Det finns heller inte något krav i EU-rätten på att bevilja sådana permanenta uppehållstillstånd.

För att Sverige inte ska ha större tilldragandefaktorer till vårt land än nödvändigt utmönstras nu möjligheterna till dessa tillstånd för den asylrelaterade invandringen. Rätten till offentligt biträde vid handläggningen av asylärenden, eller ärenden om internationellt skydd som de numera kommer att kallas, kommer också att begränsas.

Fru talman! Många som söker sig till Europa och Sverige gör det i första hand för att få ett bättre liv för sig själva och för sina familjer. Det måste man ha stor respekt för. Men en absolut majoritet som kommer hit har inte asylskäl och ska därför återvända till sina hemländer.

Om man står upp för den reglerade invandringens principer måste ett nej vara ett nej. Det bidrar den nya asyl- och migrationspakten till att inskärpa genom ett ökat fokus på återvändande. Men den som kommer till exempelvis Sverige och behöver skydd ska också få det. Ett ja på en asylansökan ska leda till att man förväntas att snabbt integreras med krav på kunskaper i såväl det svenska språket som det svenska samhället. Man ska försörja sig själv och ha ett hederligt levnadssätt när man som utländsk medborgare befinner sig här.

Slutet på en lyckad integrationsprocess ska vara en möjlighet till ett svenskt medborgarskap. Det svenska medborgarskapet har sedan i lördags, på självaste nationaldagen, uppvärderats av oss moderater och våra samarbetspartier med just krav på visad ansträngning och integrationsförmåga. Detta har vi gjort trots högljudda protester från vänsterpartierna i denna kammare.

Fru talman! Vänsteroppositionen är fortsatt helt oense om det migrationspolitiska paradigmskifte som vi nu genomför. Inget av det vi gjort hade kunnat komma till stånd om Magdalena Andersson även fortsättningsvis hade varit statsminister och Morgan Johansson migrationsminister.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortsätter att vara de mest extrema. De säger blankt nej till hela den moderatledda regeringens proposition, trots att exempelvis Lagrådet konstaterat att det inte är något alternativ att låta nuvarande rättsläge fortsätta.

Pakten träder i kraft med direkt tillämplighet redan om några dagar, men trots det vill såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet att regeringen ska påbörja ett nytt arbete med inriktning mot mer generösa villkor i vårt land än övriga EU för den som söker asyl i just Sverige. Det är helt obegripligt.

Centerpartiet har som vanligt ett antal invändningar som dock återigen kommer att leda till fler asylsökande till Sverige. Någon EU-rättslig miniminivå är man uppenbarligen inte intresserad av.

Mest förvånad är jag ändå över Socialdemokraterna, som i åratal har talat om att Sverige ska ha en stram migrationspolitik – i alla fall som ett retoriskt grepp. Men i detta betänkande vill man bland annat att kvotflyktingar även fortsättningsvis ska kunna beviljas permanent uppehållstillstånd, vilket EU-rätten inte kräver. Man vill införa en ny, mer generös typ av uppehållstillstånd som man benämner etableringstillstånd, vilket EU-rätten inte kräver. Man vill att staten Sverige även fortsättningsvis ska bekosta stora juristkostnader till fler i form av offentliga biträden, vilket EU-rätten inte kräver.

Fru talman! Socialdemokraterna glider mer och mer åt att släppa tankarna på att Sverige ska ha en stram migrationspolitik. Man använder fortfarande begreppet i den offentliga debatten, men de senaste månadernas förslag som lagts fram i Sveriges riksdag, inte minst i det betänkande vi debatterar i dag, visar att man inte riktigt orkar hålla i löftena om en stram migrationspolitik när vänstervindarna får ett allt starkare fäste internt.

Fru talman! Hur ska det gå om olyckan är framme efter valet i höst och Socialdemokraterna ska förhandla med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om regeringsmakten, de två partier som verkligen är extrema i fråga om svensk asyl- och migrationslagstiftning? Vi kan alla räkna ut att det inte kommer att bli tal om någon stram migrationspolitik så länge Socialdemokraterna får nycklarna till Rosenbad. Makten går som vanligt före politikens inriktning när det gäller Socialdemokraterna.

Vill man ha en stram eller till och med minimal asylinvandring till Sverige, som vi moderater lovar att hålla fast vid, måste man i höstens val rösta för att den moderatledda regeringen ska få fortsätta styra landet minst fyra år till. Något annat alternativ än det blågula laget finns krasst sett inte.

Fru talman! Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverige har en av världens mest rättssäkra asylprocesser. Det ska vi vara otroligt stolta över. Vi har självständiga myndigheter som arbetar med frågorna och oberoende domstolar som fattar beslut.

Tony Haddou verkar vara felunderrättad. Det är inte så i dag att alla asylsökande har rätt till ett offentligt biträde. Det är endast om man presumeras få ett avslag som man har haft rätt till ett offentligt biträde. Rätt ska vara rätt.

Det vi nu gör för att Sverige inte ska sticka ut jämfört med övriga europeiska länder är att vi lägger oss på den miniminivå som krävs enligt EU-rätten också vad gäller de offentliga biträdena, den rättsliga hjälp man kan få. Vi har i Sverige tidigare varit väldigt extensiva och generösa med detta. Men nu går vi mot EU:s miniminivå för att minska Sveriges tilldragandefaktorer.

Vi som har förmånen att sitta i Migrationsverkets insynsråd vet att dessa frågor har ställts också där. Migrationsverket svarar att man kommer att kunna reda ut dessa frågor även framöver – vilka jurister eller andra som kommer att utgöra den grupp som kommer att bistå rättsligt framöver.

Det är naturligtvis viktigt att detta finns kvar. Men Sverige ska inte vara mer generöst än övriga Europeiska unionen, för det innebär att fler människor kan tänka sig att söka sig till just Sverige. Det är detta vi vill komma bort ifrån.

Det är detta det handlar om när Socialdemokraterna talar om en stram migrationspolitik – som vi har orken att genomföra på riktigt i svensk lagstiftning, när vi nu anpassar oss till EU:s miniminivå. Tony Haddou och Vänsterpartiet säger alltjämt nej till detta, i alla delar, för man gillar i grund och botten inte att vi gör detta. Nu har man hittat en gemensam fråga, den om de offentliga biträdena, men i grunden vill Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslå allt. De vill fortsatt ha permanenta uppehållstillstånd som grund. De vill fortsatt ha den lagstiftning som gällde före 2015, när vi fick ett enormt tryck på Sverige. Tony Haddou bör svara på hur detta kommer sig.

Fru talman! Precis som jag nämnde i mitt tidigare inlägg handlar dessa invändningar från Vänsterpartiet i grund och botten inte alls om just den här frågan, utan detta handlar om den generella inställningen till det paradigmskifte vi nu genomför i migrationspolitiken.

Vi tycker att Sverige inte ska gå utöver vad som krävs enligt våra internationella åtaganden och EU-rätten. Det är precis det som ligger bakom det vi gör genomgående i hela den här propositionen – även vad gäller offentliga biträden och rättslig rådgivning, som detta handlar om. Det är alltså ingenting som innebär att asylrätten skulle inskränkas på något vis. Det är inte det detta handlar om, utan det handlar om att Sverige inte längre ska vara mer extensivt än övriga europeiska länder har varit.

Man har alltså, enligt det förslag som nu ligger på bordet, fortsatt rätt till rättslig rådgivning. Vill man ge insyn i sitt ärende får man lämna en sådan fullmakt. Även detta går alltså att ordna. Det handlar alltså inte om att inskränka på något sätt utan om att vi lägger Sverige på den lägsta nivå som krävs enligt EU-rätten, för att vi inte ska ha tilldragandefaktorer jämfört med övriga europeiska länder.

Detta har vi konstaterat såväl i propositionen, som kommer från regeringen, som i utskottets betänkande, som en majoritet i utskottet står bakom. Vi tycker att det nu är dags att Sverige lägger sig på lägsta nivå för att vi ska klara av integrationen av alla dem som har kommit till Sverige. Det är där fokus bör ligga i migrationspolitiken framåt, inte på att vara mer extensiva än EU-rätten kräver.

Fru talman! Självklart är inget system helt felfritt. Men när Miljöpartiet debatterar migrationspolitiken låter det som att alla utvisningar är fel. Alla som får ett utvisningsbeslut i Sverige har fått det på felaktiga grunder. Ingen ska behöva lämna Sverige. Ett nej ska inte alls vara ett nej. Det är detta som är utgångspunkten i Miljöpartiets retorik.

Jag menar att vi i grund och botten har en av världens mest rättssäkra asylprocesser och att vi ska vara stolta över det. Vi kan alltid bli bättre. Men när Miljöpartiet talar om vår asylprocess låter det ofta som att den är felaktig från början till slut. Det är den alltså inte.

Annika Hirvonen har helt rätt i att vi vill lägga oss på den rättsliga miniminivå som vi har möjlighet att lägga oss på med hänsyn till internationella åtaganden och EU-rätten. Skälet till detta är att Sverige har tagit emot väldigt många asylsökande under många decennier, framför allt det senaste decenniet – vi nådde under 2015–2016 en kulmen med flera hundratusen asylsökande. Under Magdalena Anderssons åtta år i regeringsställning, då Miljöpartiet ingick i regeringen under sju år, fick vi ta emot 320 000 asylsökande.

Integrationen fungerar inte i Sverige. Vi kan inte längre vara ett land som särskilt sticker ut jämfört med övriga europeiska länder. Vi kan inte ha en ordning som gör att det är särskilt intressant att söka sig till Sverige för att få sin ansökan prövad här. Därför lägger vi oss nu på EU:s miniminivå. Det är detta det handlar om i grund och botten.

Den rättsliga rådgivning som man kommer att ha rätt till, vilket också följer EU-rätten, finns bilagd i detta förslag. Detta kommer att säkerställa att man får den hjälp som man behöver. Det är grundläggande. Detta är vad vi nu lägger fram för att Sverige ska klara av integrationen framöver.

Fru talman! Jag noterar att det är just Miljöpartiet som hänvisar till Lagrådet i frågor som rör migrationslagstiftningen. Det är samma parti som i regeringsställning med emfas krävde att vi skulle införa de rättsosäkra gymnasielagarna, trots Lagrådets kritik om att lagstiftningsarbetet hade nått sin gräns för vad som kunde anses acceptabelt. Samma parti använder nu Lagrådet som slagträ i den politiska debatten.

Självklart ska man ta Lagrådets kritik på de juridiska områdena på allvar. Men Lagrådet säger samtidigt, vilket Miljöpartiet och Annika Hirvonen inte nämner här, att det nu alltså inte är läge att låta bli att fatta beslut om att införa de olika delarna i asyl- och migrationspakten i svensk utlänningsrätt, för det är enligt Lagrådet inte ett alternativ att låta nuvarande rättsläge bestå.

Trots detta väljer Vänsterpartiet och Miljöpartiet att i första hand avslå hela propositionen. I första hand tycker de alltså att vi ska säga nej till alltihop och att regeringen ska börja om med ett arbete i en mer generös och extensiv riktning för att komma tillbaka till Sveriges riksdag med ny lagstiftning som går utöver vad som krävs enligt EU-rätten.

Jag tycker att Annika Hirvonen och Miljöpartiet bör svara på hur det kan komma sig att man i ena stunden vill använda Lagrådet som slagträ men i nästa stund inte vill lyssna på Lagrådet.

Jag tycker att det är viktigt att vi nu gör det vi har sagt att vi ska göra. Sverige ska inte sticka ut jämfört med övriga medlemsstater i Europeiska unionen, vilket vi ju har gjort under mycket lång tid. Detta har lett till att väldigt många har sökt sig till just Sverige. Vi lägger oss på EU:s miniminivå, och vi har också sagt att det är en grundläggande del i det paradigmskifte som den moderatledda regeringen har gjort. Asylrätten värnas fortsatt, trots vad Annika Hirvonen säger.