Camilla Hansén (MP) svarade Joar Forssell i en replik om Nya läroplaner - för en stark kunskapsskola i debatten ”Protokoll 2025/26:131 Onsdagen den 3 juni” den 3 juni 2026.
Joar ForssellL· i en replikJag tror att de flesta som tittar på den här debatten förstår att politik är ett hantverk som tar tid. Man gör förändringar över tid, och sedan gör man fler förändringar. Jag vill minnas att Miljöpartiet skulle rädda…Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Vi ska i dag debattera en av de viktigaste förändringarna för en stärkt kunskapsskola i Sverige, det vill säga de nya läroplanerna.
Vi i vår regering, med Liberalerna i spetsen för utbildningspolitiken, har en vision om en kunskapsskola.
Det vi menar med det är en skola som sätter ämneskunskaper och grundläggande färdigheter först och som ser till att eleverna i de lägre årskurserna får med sig det de behöver för att klara det de behöver klara i de högre årskurserna.
Det vi menar med det är att skolan ska återetableras som en institution som människor har respekt för och att läraren ska vara en auktoritet både i samhället och, framför allt, i skolan och klassrummet.
Det vi menar med det är att skolan ska vara ett tempel för kunskap och bildning.
Fru talman! Så är det inte i dag – tyvärr. Jag önskar att det vore så. Alldeles för många elever har inte respekt för sin lärare. En av fyra 15åringar kan inte läsa och skriva ordentligt. Skolan har inte den status som den en gång hade. Kunskap får inte ta den plats som den en gång fick ta.
Därför genomför vi nu dessa förändringar, som innebär att grundläggande färdigheter får en större roll – läsa, skriva och räkna – och att ämneskunskaper får ta större plats. Det kan låta som självklarheter, men läraren ska inte vara bara en coach till eleverna och låta dem lära sig själva, på egen hand och på egna sätt. Läraren ska faktiskt leda och bestämma i klassrummet och få bestämma vad som är bäst för eleverna och hur undervisningen ska gå till.
Fru talman! De praktiska ämnena blir mer praktiska. Det kan också låta som en självklarhet. Om jag ska köpa en tjänst av någon som arbetar med något praktiskt är jag ganska ointresserad av huruvida den personen kan teoretisera och reflektera över sitt ämne. Jag är dock ganska intresserad av att personen ska kunna det praktiska väldigt bra, för det är jag själv ganska dålig på.
Elever som läser praktiska ämnen vill ofta läsa just praktiska ämnen. Det är ofta det som funkar allra bäst. Att det praktiska blir mer praktiskt, så att säga, är alltså bra för alla, både för dem som läser och för dem som sedan ska få ta del av kunskaperna på andra sätt.
Fru talman! Det blir också en mer tydlig progression, som har förankring i elevernas kognitiva utveckling. Man måste först lära sig grunderna för att sedan kunna resonera, reflektera och skapa ny kunskap när man står på en fast grund av goda ämneskunskaper och goda färdigheter i just det grundläggande: läsa, skriva och räkna.
Det är därför dessa läroplaner, egentligen hela detta arbete, har tagits fram tillsammans med lärare, rektorer och kognitionsforskare: Det vi lägger fram ska ha fokus på kunskap, på att läraren ska bestämma och på att bygga en kunskapsskola och återetablera skolan som en institution som signalerar respekt och bildning i hela samhället, men det ska också vila på kunskap om elevernas kognitiva utveckling.
Fru talman! Med det vill jag åter yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar Joar Forssell för anförandet.
Jag tänker ta upp en del som Joar Forssell från Liberalerna inte nämnde här. Han nämnde uppbyggnaden av kunskapsskolan och hela den biten, men i förslaget till ny läroplan är det också en hel del delar som försvinner ur planen. Vi ska ha fokus på kunskapsuppdraget, men vi ska också ha ett stort och tydligt fokus på grundläggande värderingar.
Ett område där det är tragiskt att Liberalerna har backat under den här fyraårsperioden, där vi tidigare kunde lita på att liberaler och socialdemokrater kunde kroka arm, är frågor om sexualitet, samtycke och relationer och även frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Liberalerna har genom historien försökt agera på ett positivt sätt när det gällt att lyfta upp dessa frågor i den allmänna debatten och även att se till att våra elever får med sig bra kunskaper genom livet. Vi har också kunnat genomföra gemensamma reformer.
När vi nu ska anta en ny läroplan är det därför tråkigt att man förminskar och tar bort delar om hedersrelaterat våld och förtryck, sexualitet, samtycke och relationer. Ska vi på riktigt kunna få bort problemen med hederskontexter och liknande i samhället är det viktigt att vi fostrar våra barn och unga, att de stärks i sin kunskap och att de får verktyg för att kunna ta sig bort från kontexter där de kanske inte får uttrycka sin egen vilja utan tvingas in i normer och värderingar som de själva inte har. Där är skolan en väldigt viktig del för att kunna skapa ett frirum och en fristad för dessa barn och unga.
Därför blir frågan varför Liberalerna har svängt och numera tonar ned detta arbete i skolan och inte vill att våra barn och unga ska få verktyg för att kunna göra ett föräldrauppror över sin sexualitet eller bara fly från hedersförtryck och våld.
(Applåder)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag är glad att det finns delar i betänkandet som även oppositionen ställer sig bakom.
Sedan är det lite märkligt med det famlande efter konfliktlinjer som ledamoten Sigvardsson ägnar sig åt. Det är ju inte så att vi tar bort sexualundervisningen över huvud taget. Det är trams, fru talman. Det är lögn. Möjligen är det en väderkvarn som Socialdemokraterna återigen ägnar sig åt att måla upp.
Det vi gör är att vi flyttar detta från det övergripande till relevanta ämnen. Vi tycker inte att det behövs sexualkunskap i matematiken eller slöjden, men det kan finnas andra ämnen där det behövs. Det tycker jag är rätt uppenbart. Jag tror att många som tittar på det här förstår att det är rätt uppenbart.
Jag tror att många också förstår att ingen på vår sida tycker att detta är oviktigt. Den här regeringen har tagit krafttag mot sexualrelaterade brott, till exempel. Vi har skrivit in aborträtten i grundlagen. Nu ser vi till att stärka undervisningen genom att lägga den i de relevanta ämnena.
Det blir lite märkligt, fru talman, att komma med kritik som alla utanför den här salen förstår bara är påhitt, bara är luftslott, bara är en väderkvarn. Detta är ju kvar, men i relevanta ämnen och inte på den övergripande nivån. Man måste inte lära sig sexualkunskap i matematiken. Men det ska finnas sexualkunskap i svensk skola, och det kommer det att göra också framöver om vi får bestämma.
(Applåder)
Fru talman! Det blir uppenbart att Liberalerna försöker smita från de grundläggande värderingar detta handlar om.
Enligt Liberalerna och regeringen handlar det om att flytta sexualundervisningen till relevanta ämnen. Tidigare pratade ministern om sex, sju eller åtta ämnen, men nu är det nere i kanske tre. Men när det går över till att handla om specifika ämnen och ett visst antal lektioner under en hel grundskoletid kan det vara ganska enkelt för föräldrar att försöka få barnen att inte gå till skolan de dagar det är sexualundervisning inom dessa specifika ämnen.
För oss handlar det inte om att det inte är bra med sexualundervisning. Den ska självklart in i kursplanerna. Men det handlar också om de grundläggande värderingarna i läroplanen. Vi vill ge alla lärare, oavsett ämnesinriktning, möjligheten att ta tuffa samtal med eleverna. Alla lärare möter elever som tar med sig vardagen och livet in i skolan, och då är det viktigt att alla lärare, och även all övrig skolpersonal, fostras i att jobba med de grundläggande värderingarna i vårt samhälle.
Därför är det viktigt att detta också står med i de inledande delarna av läroplanen, som är generella för alla lärare. Jag säger inte att sexualundervisning ska ingå i kursplanen för syslöjd, men vi socialdemokrater tycker att det är rimligt att ge lärare verktyg så att de kan möta eleverna och ta tuffa samtal om deras vardag och liv, även i dessa frågor. Vi vill att alla lärare ska vara bekväma med att ta dessa samtal.
Därför är det tråkigt att höra Liberalerna ta ett steg bakåt, för de har historiskt kunnat kroka arm med oss socialdemokrater och stå upp för detta.
(Applåder)
Fru talman! Det blir lite märkligt att höra Socialdemokraterna prata om grundläggande demokratiska värderingar med tanke på den opposition de befinner sig i och den majoritet de har emot sig. Vår majoritet har flyttat fram positionerna mot antisemitism och stärkt skyddet av judar i Sverige. Vår majoritet har lagt fram förslag om ett friare domstolsväsen och friare universitet, vilket Socialdemokraterna har motarbetat år efter år. Vår majoritet skriver in aborträtten i grundlagen. Vår majoritet tar krafttag mot sexuellt våld och hedersförtryck. Vår majoritet säkerställer att det som är grundläggande demokratiska och svenska värderingar gäller i hela vårt samhälle. Socialdemokraterna har många gånger motverkat utvecklingen i dessa frågor.
Fru talman! Om man läser betänkandet och lyssnar på debatten förstår man att sexualundervisningen kommer att vara kvar i svensk skola, i relevanta ämnen. Tyvärr har ledamoten Sigvardsson ingen mer replik, men kanske kan vi få höra i ledamotens anförande om det finns några ämnen där Socialdemokraterna tycker att sexualundervisning inte är relevant. Eller tycker Socialdemokraterna att sexualundervisning ska ingå i alla ämnen? Måste den ingå i matematiken och i slöjden?
Jag tycker inte det, och jag tror att de flesta som lyssnar på debatten inte tycker det. Men jag tror att de flesta som lyssnar på debatten inser att vi slår vakt om svenska demokratiska värderingar.
(Applåder)
Fru talman! Liberalerna och regeringen verkar vara måna om att elever ska städa upp efter sitt eget stök. Regeringen har nu kommit fram till att även den måste städa upp efter sitt eget stök. De läroplaner vi har i dag infördes nämligen under alliansregeringens tid, närmare bestämt 2011, och regeringen har insett att det inte blev så bra. I Forssells anförande hörde jag dock inget ansvarstagande utan bara något svävande om att skolan i allmänhet har varit lite för flummig och fluffig. Men det var er tidigare regering, alliansregeringen, som införde dessa läroplaner, och det vill jag att åhörarna ska vara medvetna om.
Så till den fråga tidigare replikör tog upp med Forssell: att regeringen kraftigt försvagar sexualundervisningen genom det förslag som nu ligger på bordet. I princip är alla tunga remissinstanser emot att det som handlar om sexualitet, samtycke och relationer tas bort från de inledande delarna.
Jag förstår inte varför det sitter så långt inne för regeringen att backa från detta. Det handlar om att flytta bort det ansvar som nyligen lades på rektorerna och som har gett goda resultat. Nyligen infördes också ett examensmål för alla lärare som handlar om sexualitet, samtycke och relationer. Nu kommer detta att försvinna, vilket riskerar att återigen fragmentisera undervisningen och göra den mer ojämlik. Varför vill regeringen göra det?
Fru talman! Jag delar inte uppfattningen att detta innebär en försvagning av sexualundervisningen. Jag tycker att det är en falsk beskrivning av det vi gör. Jag menar att när man inte spär ut den över alla ämnen utan koncentrerar den till där det är mest relevant innebär det snarare en förstärkning av sexualundervisningen. Det blir en förstärkning, för där det tas upp tas det upp på ett sätt som är mer relevant för både elever och lärare. Jag delar alltså över huvud taget inte ledamotens uppfattning.
Vi har absolut ett ansvar för de läroplaner vi nu förändrar. Man ska komma ihåg att förändringen har tagit tid. När nuvarande läroplaner lades fram var de bättre än de som var innan, och de nya blir ännu bättre. Jag är öppen för att vi kommer att behöva göra fler förändringar i läroplanerna, för skolan har under väldigt lång tid präglats av att eleverna i princip ska hitta på sin egen kunskap och att lärarna inte ska få vara lärare. Vi menar att lärarna ska vara lärare och bestämma i klassrummet och att det finns grundläggande ämneskunskaper och färdigheter som eleverna måste få. Denna förändring gör vi nu.
Fru talman! Vänsterpartiet vill ju sitta i regering, och jag antar att ledamoten Mixter ska vara utbildningsminister. Ställer Vänsterpartiet upp på de reservationer som finns i det egna regeringsunderlaget om att bevara flumskolan och motsätta sig de förändringar vi gör för att stärka grundläggande ämneskunskaper och färdigheter som att läsa, skriva och räkna?
(Applåder)
Fru talman! Det handlar inte om uppfattningar, som Forssell är inne på, utan det handlar om verkligheten. Mätningar och statistik visar att sexualundervisningen har förbättrats till följd av de förändringar som har gjorts genom att lägga ansvaret på rektorerna och genom att ge alla lärare på lärarutbildningen det här examensmålet. Det har lett till en mer jämlik och bättre utbildning för eleverna. Men detta vill regeringen nu riva ned.
Det som också stryks, vilket tidigare replikör var inne på, är skrivningar om att skolan ska arbeta mot hedersvåld. Jag kan inte begripa att regeringen vill ta bort det. Att skolan ska arbeta aktivt mot diskriminering och att skolan ska vara icke-konfessionell försvinner också. Det är väldigt märkligt att regeringen tycker att det är rimligt att stryka detta ur läroplanernas inledande delar. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att regeringen vill försvaga sexualundervisningen, vill att skolor ska få ägna sig åt konfessionell verksamhet och tycker att det kan få förekomma diskriminering, för det här är inte så viktigt.
Remissinstanserna säger att det kommer att vara svårare för Skolverket och Skolinspektionen att se om skolor arbetar mot diskriminering när regeringen styrker detta ur de inledande delarna, och det gör mig väldigt orolig.
Självklart ska skolan arbeta med kunskap. Det ska inte vara en flumskola, utan man ska lära sig relevanta delar. Men att ha trygghet och studiero, något som vi ofta debatterar, måste också få vara oerhört viktigt. Eleverna måste få med sig att man har rätt till sin egen kropp och att man inte ska behöva utsättas för våld. Detta måste också räknas som oerhört viktiga kunskaper.
Fru talman! Låt mig upprepa det som har sagts tidigare i debatten. Den här regeringen har stärkt arbetet mot sexuellt våld mer än någon annan regering. Den här regeringen har skrivit in aborträtten i grundlagen. Den här regeringen stärker arbetet mot hedersförtryck och hedersrelaterat våld. Det kan inte komma som en överraskning för vare sig dem som tittar på debatten eller för ledamoten Mixter.
Vi har däremot fortfarande inte fått något svar från vänstersidan. Vi har framför allt inte hört från den kanske aspirerande utbildningsministern Mixter om hon genom sitt regeringsunderlag tänker ställa upp på den flumpolitik som framför allt Centerpartiet och Miljöpartiet står för. De motsätter sig stora delar av det vi gör nu med svensk skola när vi återupprättar kunskapsskolan. Det ska bli intressant att höra det. Det får vi kanske senare i debatten.
Det ska också bli intressant att höra, fru talman, hur ledamoten Mixter tycker att man ska integrera sexualundervisningen i till exempel matematiken. Det fick jag inte svar på från Socialdemokraterna, och jag har hittills inte hört några bra exempel på det från Vänsterpartiet. Det är visst någon mer som ska ta replik på mig. Jag misstänker att det är Miljöpartiet. Kanske får jag svar från Miljöpartiets ledamot.
Jag vill gärna höra ett bra, konkret och kreativt exempel på hur vi ska integrera sexualundervisningen i matematiken. Det är vad det här handlar om. Vi tar inte bort någonting, utan vi flyttar på saker.
Om man har två korgar med fem äpplen i den ena korgen och inget äpple i den andra korgen och flyttar ett äpple till den andra korgen har man fortfarande fem äpplen, men man har flyttat på ett äpple. Lite så är det i den här diskussionen också. Vi har sexualundervisning i skolan i morgon. Vi byter plats på sexualundervisningen i hur vi reglerar den. Sexualundervisningen finns kvar. Vi har fortfarande fem äpplen – sexualundervisningen finns kvar.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Joar Forssell, för anförandet och svaren i replikskiftena!
Nu har Liberalerna suttit på Utbildningsdepartementet en mandatperiod, och Liberalerna gör vad Liberalerna gör på Utbildningsdepartementet. De lägger fram nya läroplaner som ska ersätta de gamla som inte är så bra längre, vilket Liberalerna gjort förut när de ersatt dem som fanns förut och som inte var så bra längre, vilka Liberalerna också hade tagit fram.
Som av en händelse sammanfaller denna debatt med att Liberalerna har presenterat sin politik för nästa mandatperiod. Det dyker upp en del exempel både i betänkandet och i deras presentation som väcker frågor om vad som kommer att hända om Liberalerna mot förmodan sitter kvar i riksdagen och på Utbildningsdepartementet.
Man vill kasta elevinflytandet under bussen. Det räcker med att bestämma om lite kul grejer på rasten. Det är helt häpnadsväckande att Liberalerna stenhårt står fast vid en digitaliserings- och AI-politik för skolan, något som fått det politiska vetenskapliga samtalet att fullständigt haverera den här mandatperioden.
Man vill också att lärare ska få fler befogenheter, vilket vi känner igen från disciplineringsdebatten. Tydligen behöver de ännu större befogenheter nästa mandatperiod, men bara i utsatta områden.
Vissa saker är vi överens om, och det finns vetenskapligt stöd för dem. Det gäller till exempel vikten av studiero och utbildade lärare. Det här finns med. Men det som väcker frågor hos mig är den sviktande inställningen till vetenskaplig grund för sina politiska förslag.
Låt mig runda av det här till en väldigt konkret fråga. Hur kommer det sig att Liberalerna i läroplanerna väljer att peka ut en vetenskaplig disciplin som grund i stället för en bred utbildningsvetenskaplig disciplin?
Fru talman! Jag tror att de flesta som tittar på den här debatten förstår att politik är ett hantverk som tar tid. Man gör förändringar över tid, och sedan gör man fler förändringar.
Jag vill minnas att Miljöpartiet skulle rädda skolan på 100 dagar. Efter att de 100 dagarna var slut ville Miljöpartiet fortsätta bestämma över skolan i 100 dagar till och sedan i ytterligare 100 dagar, eftersom man ville fortsätta göra förändringar. När Alliansen tillträdde hade Socialdemokraterna styrt Sverige i 80 av 100 år. De ville fortfarande få bestämma och få fortsätta förändra samhället.
Liberalerna har förbättrat läroplanerna, och vi vill fortsätta förbättra läroplanerna. Liberalerna har gett större befogenheter till lärare, och vi kommer att vilja fortsätta ge större befogenheter till lärare. Jag tycker att det är rimligt, särskilt i utsatta områden. Det är väl inte så märkligt. Om problemen är större behöver åtgärderna följa med. Jag kommer inte att få Nobelpris för den spaningen. Det här är ganska självklart.
Fru talman! När jag kom in i riksdagen satt jag i skatteutskottet. Då ville jag sänka skatten. Vi lyckades få Socialdemokraterna att ta bort värnskatten. Jag vill fortfarande sänka skatten och tror fortfarande att det är bra för tillväxt. När jag satt i utrikesutskottet ville jag ha mer demokrati och mer handel i världen. Jag vill fortfarande ha mer demokrati och handel i världen. Det är inte konstigt att man vill fortsätta med det som är ens egen politik.
Min och Liberalernas politik – mer ämneskunskaper, mer grundläggande färdigheter och fokus på en kunskapsskola – kommer jag att fortsätta driva. Jag tror inte att vi någonsin kommer att komma i mål och bli helt färdiga. Vi behöver fortsätta skruva på skolan. Min politik är att lärare ska ha befogenhet att bestämma i klassrummet. Det kommer vi att fortsätta behöva skruva på, inte för att jag tycker att vi gör ett dåligt jobb utan för att det finns stora problem att åtgärda.
Det här kommer att ta tid. Vi har gjort mycket förut, vi gör väldigt mycket den här mandatperioden och vi kommer att vilja göra ännu mer nästa mandatperiod.
(Applåder)
Fru talman! Det har hänt några gånger här i kammaren att Joar Forssell har gett mig lektioner i hur processerna i kammaren fungerar. Jag gengäldar den tjänsten med att påminna om att det här är ett replikskifte. Jag ställer en fråga, och då är det meningen att ledamoten ska svara på den frågan. Men tack för historiebeskrivningen!
Det jag vill veta om det ärende som vi debatterar i dag är: Om man är ett parti som tycker att kunskap är viktigt, varför väljer man att peka ut en vetenskaplig disciplin när skolan och utbildningsväsendet grundar sig på mångvetenskaplig kunskap, kunskap som kommer från många olika discipliner?
För mig låter det som att man säger att man vill ha vetenskapligt stöd men att det inte blir lika viktigt längre när man själv agerar med sina politiska beslut. Jag vill därför veta hur det kommer sig att ni pekar ut just kognitionsvetenskap som den viktigaste vetenskapliga grunden för de här läroplanerna.
Fru talman! Man kan gå tillbaka och titta på replikskiftet i efterhand. Jag svarade på flera saker som ledamoten påstod. Om man påstår någonting i ett replikskifte får man svar på det. Det hör till formerna.
När det gäller den konkreta frågan, som kom väldigt sent i den första repliken och som jag nu ska försöka besvara, är det ledamoten säger inte helt sant. När vi har tagit fram dessa läroplaner har lärare, rektorer och kognitionsforskare jobbat tillsammans.
Samtidigt är vi av uppfattningen att det inte fungerar med flum. Det fungerar inte att ha fokus på annat än ämneskunskaper och att läsa, skriva och räkna. Det behöver vara en progression i skolan där man lär sig grunderna först. När vi har testat att göra ungefär som Miljöpartiet vill har det resulterat i att en fjärdedel inte kan läsa eller skriva när de är 15 år gamla.
Det är helt absurda siffror, fru talman. Jag förstår inte att det inte pågår demonstrationer utanför Riksdagshuset varje dag med föräldrar som är desperata när de hör de här siffrorna och undrar vad som ska hända med deras barn. De borde kräva en återupprättad kunskapsskola. Det är helt uppenbart att vi inte kan ha det så här.
Vi vill att de praktiska ämnena ska bli mer praktiska. Vi vill ha tydligare progression och tycker att man ska lära sig grunderna innan man lär sig det mer avancerade – lära sig läsa, skriva och räkna och ha grundläggande ämneskunskaper innan man börjar reflektera, skapa ny kunskap själv och så vidare. Vi tycker att läraren ska leda och inte bara coacha eleverna och att läraren ska bestämma i klassrummet. Tycker man att detta är dålig politik får man stå för det. Jag tror att många tycker att det är ganska bra politik, och det är därför vi genomför den.
(Applåder)
