Riksflödet
Logga in
Replikerade på Elin Nilsson ·

Emma Nohrén (MP) om Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning

Emma Nohrén (MP) svarade Elin Nilsson i en replik om Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning i debatten ”Protokoll 2025/26:125 Tisdagen den 26 maj” den 26 maj 2026.

Elin NilssonL· i en replikJag tror att jag ska avstå från att säga något fyndigt om tacklingen. Men det hade varit kul. Vi är fortsatt borgerlighetens gröna röst. Och som liberal älskar jag EU. Det säger jag med emfas varje gång. Men det betyder…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Nu är vi äntligen snart i mål med den produkt som vi debatterar i dag. Det här är en speciell debatt. Det är min första debatt med anledning av ett betänkande från civilutskottet. Dessutom har jag finbesök. Mina föräldrar är på besök och sitter uppe på läktaren. Det tycker jag är väldigt roligt.

Herr talman! Om man lyfter blicken lite handlar den här debatten om den balans eller kanske snarare återupprättandet av den balans som Liberalerna och regeringen försöker skapa i miljöpolitiken.

Under mandatperioden har jag lagt otroligt mycket tid på frågor kopplade till art- och habitatdirektivet och den svenska tillämpningen av detta. Miljöpolitiken behöver bättre balans. Den har tiltat på många områden. Vi behöver hitta bättre sätt att vikta olika intressen mot varandra. Vi kan inte göra som alternativet på den rödgröna sidan kategoriskt gör; man fokuserar ensidigt på miljöaspekterna.

Vi måste sluta överimplementera EU-regelverk genom ett alltför ensidigt fokus till nackdel för konkurrenskraft, äganderätt och faktiskt också människors frihet.

Vi har tidigare här i debatten hört en hel del om vem eller vilka som är ansvariga för vad i den fråga som vi debatterar i dag. Det kan såklart vara av intresse. Men det som är viktigt och intressant på riktigt är hur vi hanterar den situation som vi nu står i, resultatet av de beslut som tidigare har fattats, och hur vi ser, relaterar till och hanterar den verklighet som många människor ute i landet nu lever i.

Allt det jag har sagt nu skulle kunna vara en inflygning till ett anförande om både strandskyddet och skogspolitiken eller om hur vi i allmänhet minskar regelbördan och ökar friheten för dem av oss som lever utanför städerna. Vatten- och artskydd är nämligen kopplat till väldigt många politiska områden.

Min absoluta favoritfråga i sammanhanget är strandskyddet – eller inte själva strandskyddet i dess nuvarande form utan potentialen att genomföra en frihetsreform som på riktigt skulle öka rådigheten över fastigheter ute i Sverige. Då menar jag inte genom att flytta strandlinjen genom utrivningar utan genom att faktiskt se över strandskyddet.

Men, herr talman, det är inte strandskyddet som debatteras här i dag utan undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Det är en fråga kopplad till många aspekter av politiken och till nödvändigheten av att värna den elproduktion vi har i Sverige – även detta en oönskad följd av tidigare förd politik med nedlagda kärnkraftsreaktorer, vilket gör att vi nu har problem att leverera den el som krävs.

Vikten av en välfungerande vattenkraftsproduktion blir allt tydligare. Vattenkraften är viktig för att vi ska klara av elektrifieringen. Den är viktig för klimatet, och den är viktig för konkurrenskraften. Och den är i förlängningen viktig för svenskt oberoende av länderna i Mellanöstern. Jag besökte häromveckan Ukraina och såg hur det kan vara om det går riktigt illa. Vikten av välfungerande energiproduktion är svår att överdriva i det läge vi befinner oss i.

Men, herr talman, tillbaka till ämnet. Vi ser hur regelverket fallit ut. Vi vill göra ett omtag, och vi vill använda alla möjligheter till undantag. De lagändringar som vi nu föreslår innebär i praktiken att vi viktar om i avvägningen mellan å ena sidan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och å andra sidan behovet av en effektiv nationell tillgång till vattenkraftsel vid fastställande av moderna miljövillkor för vattenkraft och dammar. I detta sammanhang väger skyddet för djur och växter tungt, men det är inte det enda som ska vägas in. Här behöver vi bättre balans, och det skapar vi nu.

Under mandatperioden har regeringens arbete i denna fråga letts av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, och det slutförs nu av hennes vikarie, Johan Britz. Romina har under den tid som arbetet pågått varit tydlig. Instruktionen har gått ut att alla undantag som EU-rätten medger ska utnyttjas.

Som liberal känns det i sammanhanget viktigt att säga att nyttiga anpassningar för vattenmiljön är bra. En väl placerad fisktrappa – toppen! En öppnad vandringsväg och restaurerade våtmarker är också viktigt. Men vi behöver bättre balans i det system vi har i dag.

Herr talman! Under den här mandatperioden har vi styrt med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. I mitt manus står det att jag inte ska lägga ord i mun på mina koalitionspartner, men de har redan framfört sina åsikter. Jag kan ändå konstatera att viktiga värden för alla våra partier som sitter och styr är äganderätt, svenskt nationellt självbestämmande och vattenkraftens förutsättningar. Här jobbar vi gemensamt för en ny riktning.

Tillsammans har vi tagit fram en politik för att göra allt som går för att få till en mer rationell omprövning av vattenkraftens miljövillkor. Den ska, som jag tidigare nämnt, ta hänsyn till just äganderätt, svensk rådighet och vattenkraftens förutsättningar. När vi om en stund voterar om detta betänkande har vi avverkat ännu en etapp av den viktiga resan mot att skapa mer rimliga regelverk kopplade till vattenfrågorna och miljöpolitiken. Vi har verkligen gjort allt vi kan inom EU-rättens ramar för att få till så bra förändringar som möjligt, oavsett vad företrädare för andra partier säger här i kammaren.

Herr talman! För att knyta ihop säcken: När kammaren stänger för sommaren om några veckor kommer även skogspropositionen och propositionen om skogsägare som drabbas av artskyddsinskränkningar att vara klubbade – viktiga delar i den omläggning av miljöpolitiken som vi jobbar med. Men mer finns att göra.

På min önskelista för kommande mandatperiod står inte bara en revidering av strandskyddet och stärkt äganderätt för skogsägare utan även en helt nödvändig och rejäl översyn av miljöbalken och också en översyn av vattenförvaltningen i stort. Den är svår att greppa men desto viktigare att ta sig an. Det är ett par riktiga byråkratiska monster som vi skulle behöva sätta tänderna i.

Avslutningsvis, mina vänner: För detta krävs – det är tydligt – fyra nya år för nuvarande styre så att vi kommer framåt även på de områdena.

(Applåder)

Herr talman! Kul att Elin Nilssons föräldrar sitter på läktaren! Jag hoppas att de är stolta och vet vilket gott arbete du gör i Sveriges riksdag.

Jag tog fasta på lärdomen från Ukraina, som Elin Nilsson pratade om i sitt anförande. När jag pratade med en general där, som sysslar med energiförsörjning, sa han: Vi bygger inget storskaligt längre; bombar Ryssland en anläggning bygger vi tio små.

Då kommer vi väldigt tydligt till vattenkraften och den småskaliga vattenkraften – ett decentraliserat energisystem som är otroligt viktigt ur ett sårbarhetsperspektiv. Jag blir lite nyfiken. Elin Nilsson sa: Vi har gjort ”allt vi kan” för att få till de här bättre förutsättningarna. Betyder det att Liberalerna och Elin Nilsson nu är nöjda och tycker att vi har de förutsättningar vi behöver, eller finns det ytterligare åtgärder som borde vidtas för att vi ska få bättre förutsättningar för småskalig vattenkraft, och för fiskvägar och andra miljöåtgärder som såklart också behövs?

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för de vänliga orden!

Ja, att besöka Ukraina är verkligen en upplevelse som ger väldigt många nya intryck. Man ser verkligen hur lokal beredskap på alla nivåer är avgörande i kampen mot Ryssland.

Svaret på frågan om vi är nöjda eller om det krävs ytterligare åtgärder kopplat till det område vi debatterar i dag är att det återstår att se, skulle jag säga. Så är det med många frågor vi har. Inte minst strandskyddet är väl ett talande exempel – man gör en förändring och ser hur det faller ut och landar. Sedan kanske man behöver ta nya steg.

Jag tycker att man som politiker ska vara allmänt försiktig med att utropa seger i en fråga man har kämpat med länge innan man faktiskt ser resultatet av de förändringar man genomför. Så jag stänger absolut inte dörren för ytterligare förändringar.

Herr talman! Det är här det blir lite spännande. Sverigedemokraterna sa att det behövs mer. Moderaterna sa att det behövs mer. Kristdemokraterna sa att det behövs mer. Nu säger Elin Nilsson, Liberalerna, att det kanske behövs mer. Men regeringen har i sin skrivelse till riksdagen sagt att det inte behövs mer.

Då blir det svårt att förstå. Om Liberalerna öppnar för fler åtgärder, varför säger man inte det? Var är det stopp någonstans om man säger att man är nöjd? Bland Tidöpartierna är tre för fler åtgärder och ett säger att det kanske behövs – var är problemet?

För mig är det uppenbart att det behövs mer åtgärder. Alla är ju missnöjda. De som vill ha tillbaka den vandrande fisken i Norrlandsälvarna är missnöjda. De som är verksamhetsutövare i söder är missnöjda. Det finns ingen som är nöjd här, vilket i sig är ganska fascinerande. Oftast brukar åtminstone någon vara nöjd med lagstiftningen, men i det här fallet är alltså ingen nöjd.

Om man då öppnar för fler åtgärder, kan Elin Nilsson nämna något som man skulle kunna tänkas göra? Kanske hon också kan förklara varför regeringen i skrivelse 75 har sagt att man inte behöver tillkännagivandena om småskalig vattenkraft utan att de är tillgodosedda. I praktiken säger man att man tycker att man är klar när man listar de åtgärder som har gjorts, och därför tycker man inte att det behövs några ytterligare. För mig är det svårt att förstå detta, när alltså tre och ett halvt parti tycker att man behöver mer åtgärder.

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för inlägget och frågorna! Jag kan väl börja med påståendet att alla är missnöjda.

I den här debatten har tonläget verkligen varit högt och ibland inte helt sakligt. Men om vi nu har nått fram till något som inte gör någon jättenöjd är det ett tecken på att vi ändå har en lyckad kompromiss. När man går in i ett mötesrum säger man ju ofta att målet är att komma ut med något som alla är lagom missnöjda med.

Vi får helt enkelt avvakta och se. Vi är såklart nöjda och står bakom det som regeringen nu har presenterat. Men det innebär inte att vi inte kan hantera situationer som uppkommer framöver. Det måste man alltid vara öppen med, särskilt om man är beredd att leda landet i rätt riktning, vilket vi är. Vi vill ju gärna fortsätta i fyra år till.

Nu redovisar vi detta. Frågan är om ni i oppositionen hade mäktat med att leverera den här produkten. Vi klarar av att leverera även sådant där behoven uppkommer i framtiden.

Herr talman! Jag var så ivrig att komma till talarstolen att jag tacklade Centerpartiet på vägen ut. Jag ber om ursäkt för det.

Elin Nilsson, Liberalerna, vi har ju nu från Tidöpartierna hört lite olika varianter när det gäller varför detta är bra. Liberalerna har ju tidigare varit det parti i borgerligheten som hållit fanan högst för biologisk mångfald och annat. Sedan har det hänt en del under den här mandatperioden.

Jag studsade till lite när ledamoten sa att alla möjligheter till undantag ska nyttjas. Jag tror att det var så hon uttryckte det. Detta kommer från ett parti som brukar säga att det är de som älskar EU mest. Men samtidigt vill man alltså tänja på gränserna så mycket som möjligt i den EU-lagstiftning som finns. I det här fallet tänjer man på gränserna så mycket att våra expertmyndigheter säger att vi nog har tänjt för mycket och att vi kanske inte når upp till det som EU-lagstiftningen kräver.

Då blir min fråga: Är det på detta sätt vi ska hantera EU-lagstiftningen? Vi har ju gemensamt kommit överens om något, men när vi väl har det på plats menar alltså Liberalerna att man får vrida och vända på det så mycket som möjligt – så mycket att det inte ens blir rätt.

Jag skulle också vilja fråga lite vad som är balans. Ledamoten återkom flera gånger till att man måste ha balans, men vad är balans här? När blir det balans?

Herr talman! Jag tror att jag ska avstå från att säga något fyndigt om tacklingen. Men det hade varit kul.

Vi är fortsatt borgerlighetens gröna röst. Och som liberal älskar jag EU. Det säger jag med emfas varje gång. Men det betyder inte att jag säger ja tack och amen till allt som kommer från Bryssel och ser till att överimplementera det i Sverige. Det är en del av den balans jag talar om.

När vi förhandlar fram EU-regelverk har vi i regeringen under mandatperioden verkligen jobbat på att föra fram svenska intressen när produkterna tas fram på EU-nivå. Sedan ska vi implementera dem på ett sätt som inte skapar obalans i Sverige. Här har vi en obalans i tillämpningen av den lagstiftning vi debatterar i dag.

Låt mig ta ett tydligare exempel. Både jag och ledamoten jobbar ju med skogspolitik och implementering och tillämpning av art- och habitatdirektivet i skogsbruket. Även där anser jag och Liberalerna att det finns en obalans, där effekterna av tillämpningen av till exempel rödlistning och nationell fridlysning har fått orimliga effekter på skogsbruket till nackdel för äganderätten. Det är en sådan obalans som vi vill åtgärda.

Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret! Det är ändå spännande. Vår gemensamma lagstiftning handlar ju om vad vi ska uppnå. Art- och habitatdirektivet har vi implementerat nationellt, och det är för att bevara biologisk mångfald och ge goda villkor för det som finns runt omkring oss.

Två tredjedelar av våra vattendrag i Sverige når inte upp till god ekologisk status enligt vattendirektivets krav. Ska vi då säga ”Äsch, det gör inget!”, eller ska vi kämpa för att se till att de faktiskt ska uppnå god ekologisk status? Eller menar Liberalerna att det räcker med ”good enough”?

Det är också spännande när ledamoten tar upp äganderätten. Det är ju många som vill fiska och har äganderätt till vatten, men så finns det plötsligt ingen fisk. Då inkräktar man ju också på äganderätten, för då har någon annan, högre upp eller längre ned i vattensystemet, tagit sig rätten att nyttja vattnet på ett sätt som missgynnar andra ägare. Hur löser man detta?

Jag tycker att ni är svaret skyldiga i alla diskussioner om äganderätt, även när det gäller skogen. Det som grannen gör på sin mark påverkar ju även den mark som jag äger. Där måste det finnas balans. Men vad är det som går först, och vad menar Liberalerna i detta när det gäller vattenkraften?

Herr talman! Ja, vad går först? Vi ska inte utesluta att värna vare sig den biologiska mångfalden eller äganderätten. Det går att göra båda delarna. Problemet är att konsekvensen av det regelverk vi har många gånger sätter äganderätten ur spel. Då behöver vi återupprätta den och stärka markägarnas ställning för att hitta balans igen.

Sedan tror jag att det finns en skillnad i grundsyn mellan våra partier. Nu blir detta något av en skogsdebatt – skogen eller vargen återkommer ju alltid när vi debatterar. Men min fulla övertygelse är att den som äger något också förvaltar det klokt i de allra flesta fall. Där kan friheten att bruka skogen öka utan statliga inskränkningar.

Men låt mig knyta ihop detta och återgå till ämnet. Självklart är det jätteviktigt med fler vandringsvägar, återvätning, minskad övergödning, att man gynnar fisken i Östersjön och mycket annat för att komma till rätta med alla de miljöproblem vi har. Men det får inte på vägen bli så att människors livsmiljöer slås ut. Som Moderaternas företrädare talade om här måste vi också skydda människornas livsmiljöer.

Nu är ju inte detta en debatt om dammutrivningar specifikt, men den frågan engagerar verkligen, särskilt om man som jag bor mitt i landet och har många dammar från bergsbrukets tid i närområdet. Det finns en stor oro hos människor för vad som ska komma. Man kan inte gå fram och säga att allt ska rivas. Vi behöver som sagt bättre balans.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.