Camilla Brodin (KD) om (forts. från § 14) Elmarknadsfrågor (forts. NU17)

Fru talman! Sverige är en del av EU och därmed tätt integrerat med den europeiska elmarknaden. Det är i grunden en styrka. Vi är ovanligt bra på att producera el. Det gör att vi ibland kan exportera när vi har överskott och ibland behöver kunna importera framför allt effekt.

Jag vill understryka hur viktig denna integration är, inte minst i en tid när vissa partier i sin alarmism menar att Sverige skulle vinna på att isolera sig från den europeiska elmarknaden och införa nationella Sverigepriser. Verkligheten är en annan. Vi behöver ibland el från våra grannländer, men framför allt effekt, och våra grannländer behöver oss. Precis som många påpekar har vi ett överskott av el på årsbasis. Samarbetet och överföringen av el mellan länder bidrar till både effektivitet och robusthet i systemet. Att tumma på samarbetet skulle inte göra oss starkare utan svagare.

Fru talman! Under tidigare mandatperioder har den planerbara elproduktionen minskat samtidigt som den väderberoende produktionen byggts ut kraftigt. Ett väderberoende elsystem är utmanande redan i fredstid. I ett osäkert säkerhetspolitiskt läge blir det en tydlig sårbarhet i kristid.

Mot den bakgrunden vore det oansvarigt att minska vårt samarbete med våra grannländer, särskilt när delar av den planerbara produktion som tidigare funnits ännu inte har ersatts. Tvärtom behöver vi både stärka vårt eget elsystem och värna den europeiska integrationen. Vi behöver också ställa krav på våra grannländer att föra en ansvarsfull energipolitik där långsiktighet och systemstabilitet väger tyngre än kortsiktig symbolpolitik.

Fru talman! Det betyder dock inte att allt fungerar som det ska. Svenska hushåll och företag förtjänar stabila och mer förutsägbara elpriser. Leveranssäkerhet till rimliga priser är avgörande för både välfärd och konkurrenskraft.

För att få ett robust och leveranssäkert elsystem krävs en bättre geografisk balans. I dag produceras en stor del av Sveriges el i norra delen av landet, medan den största förbrukningen sker i södra delen av landet. Det innebär att el måste transporteras långa sträckor. Dessutom har planerbara kärnkraftsreaktorer avvecklats i södra Sverige av tidigare regeringar. Detta skapar flaskhalsar i elnäten och bidrar till prisskillnader mellan elområden.

Därför behöver vi göra två saker parallellt.

För det första: öka elproduktionen i södra Sverige. Regeringen har under mandatperioden presenterat ett stort antal åtgärder för att stärka elsystemet här och nu, och förutsättningarna för ny planerbar kärnkraft är i princip på plats.

För det andra: bygga ut och förstärka elnäten. Här har Svenska kraftnät en central roll som ansvarig myndighet för transmissionsnätet. Regeringen har också gett myndigheten i uppdrag att utveckla den långsiktiga planeringen för att möta den växande efterfrågan på el med hög leveranssäkerhet.

Utöver detta ses elprisområdesindelningen över i syfte att skapa mer ändamålsenliga och rättvisa prisområden. Svenska kraftnät arbetar med att analysera olika alternativ och kommer att återkomma med sina slutsatser.

Regeringen ser även över elnätsavgifterna och effektavgifterna. Det är rimligt att kunder möts av tydliga, rättvisa och förutsägbara kostnader. Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska inte kosta skjortan att hålla hem och hus uppvärmda och fungerande.

Fru talman! Samtidigt pågår nu ett viktigt arbete med att modernisera lagstiftningen. Regeringen lämnade i februari förslag som tydliggör systemansvaret i elsystemet, avvecklar anvisade elavtal och underlättar energidelning.

Förslagen ska öka leveranssäkerheten och främja konkurrenskraftiga priser på både el och nät. Detta är sista steget i regeringens översyn av reglerna på elmarknaden. Nu ska ellagen upphävas och ersättas av en elmarknadslag och en lag om elektriska ledningar.

Fru talman! Det som nu sker är ett långsiktigt arbete för att återupprätta ett robust och leveranssäkert elsystem. Efter många år av ryckighet i energipolitiken läggs nu grunden för stabilitet, förutsägbarhet och ökad leveranssäkerhet.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna!

Jag börjar med vad energiministern har gjort och vad regeringen har fattat för beslut under mandatperioden.

Vi håller på att städa upp i energipolitiken genom att skapa förutsättningar för att få stabil och leveranssäker el på plats i södra Sverige. Men vi jobbar inte bara med det som är långsiktigt, som en säkerhet för Sveriges skull, utan även med det som är kortsiktigt.

Man tittar exempelvis på den skadliga kraftvärmeskatten och på vad man gör för effektreserven. Det har ändå tillkommit 7 000 megawatt till systemet för att försöka trycka ned priserna, eftersom vi har vår elprisområdesindelning i Sverige. Det var en gång i tiden Danmark som tvingade Sverige till det när man anmälde oss till EU-kommissionen 2011.

Här behöver vi titta på många parallella saker, vilket man inte gjorde tidigare. Det handlar också om att ta ansvar för att priserna pressas ned.

Vi har en energiminister som tar Sveriges intressen ned till EU och sätter stopp för att flaskhalsintäkterna ska gå till den europeiska elmarknaden för att göra andra länders hemläxa när vi i Sverige har gjort vår hemläxa.

Ibland låter det på ledamoten som att vårt elsystem numera, med den här regeringen, inte är där det borde vara. Men allting tyder på att med den energipolitik som tidigare regeringar förde blev Tysklands idé inte så där jätteperfekt.

Tysklands idé om helt förnybar kraftproduktion leder till ganska mycket högre priser och instabilitet i ett osäkert omvärldsläge. Dit ska vi inte gå. Här behöver vi ta till en riktig, reell energipolitik. Den har jag inte sett presenteras på ett ansvarsfullt sätt från Vänsterpartiet.

Fru talman! Tack återigen, ledamoten!

Jag vet inte om ledamoten inte riktigt lyssnade på mitt förra anförande, men vi lägger det lite åt sidan.

Det stämmer att vi har en energiminister som brukar säga att priserna har halverats. Den totala elkostnaden under mandatperioden, eller från 2022 till 2025, har i genomsnitt minskat med 2 000 kronor per år för en lägenhet och med 10 000 kronor per år för ett vanligt hus.

Som jag sa tidigare har över 7 000 megawatt ny installerad produktionskapacitet tillkommit. Effektbalansen har ändå förbättrats med 2 000 megawatt. Fler företag och industrier kan nu få anslutning.

Vi har nu också för första gången i historien sänkt elskatten. Jag är inte säker på att det är vad ledamoten menar, om jag lyssnade rätt på hans anförande innan. Man tittar även på helheten. Man sätter också stopp för effektavgifterna. EU ska inte komma och säga till om att vi ska överimplementera EU-direktiv i svensk lagstiftning.

Här måste vi se till att vi värnar våra medborgares och våra företags pengar. Det är att ta ansvar för energipolitiken och se till att vi ändå har en tillgänglighet men också ett robust och leveranssäkert elsystem. Det har vi inte med oppositionens energipolitik. Tack och lov har vi en regering som tar ansvar för energipolitiken.

Fru talman och ledamoten! Det är bra att vi har ett stort engagemang för Ukraina i det här läget, och det uppfattar jag att samtliga partier i Sveriges riksdag har.

När det handlar om att lyssna på Försvarsmakten tar vi givetvis ansvar och gör det. Med det sagt lägger vi inte alla ägg i en korg. Vi skapar förutsättningar för att den här regeringen ska kunna planera för planerbar och leveranssäker elproduktion. Det innefattar inte enbart kärnkraft. Jag hoppas att ledamoten är så pass påläst att han vet hur elsystemet faktiskt fungerar.

Låt oss se på Tysklands Energiewende och vad det har gjort med tysk energipolitik. Jag vill inte att vi ska göra copy and paste på den, men ibland låter det på ledamoten Rickard Nordin som att det är exakt dit vi ska. Det har visat sig vara helt misslyckat.

Den här regeringen både agerar, lyssnar och tar ansvar.