Elisabeth Thand Ringqvist (C) svarade Anna af Sillén i en replik om Regelförenkling för företag i debatten ”Protokoll 2024/25:90 Onsdagen den 26 mars” den 26 mars 2025.
Anna af SillénM· i en replikTack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågorna! Jag tror att mitt svar på den frågan alltid kommer att vara att jag önskar att det hade gått fortare – absolut. Det är lättare att uppmuntra andra att vara tålmodiga än att…Herr talman! Regelförenkling för företag är mer aktuellt än någonsin. I en orolig omvärld där osäkerhet präglar såväl ekonomi som geopolitik behöver vi ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv. Det är företagen som bygger vår välfärd, finansierar vårt försvar och säkrar vår livsmedelsförsörjning. Att förenkla för dem som skapar jobb och driver innovation är därför en av de viktigaste uppgifter vi har. Låt mig därför yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Herr talman! I dessa dagar känns det långt ifrån självklart att citera USA:s president, men en gång i tiden var han klokare, hette Ronald Reagan och konstaterade att de mest skrämmande ord en företagare vet är ”I’m from the Government, and I´m here to help”.
I höstas fick jag uppleva hur väl detta tyvärr stämmer. LRF Södermanland arrangerade en så kallad regelsafari och bjöd in politiker och tjänstemän från alla nivåer: kommun, region, riksdag och länsstyrelse. Syftet var att belysa den snårskog av regler den gröna näringen möter. Det var ett utmärkt initiativ. Men när vi hälsades välkomna av gårdsägaren konstaterade hon att vi var på just hennes gård för att ingen annan vågade ta emot oss. Man drog sig för att bjuda hem oss av oro för att det skulle visa sig att man hade missat något.
Där stod vi i den sörmländska myllan på ett av de lantbruk som är en del av en svensk näring som håller absolut världsklass när det gäller såväl miljö- och klimathänsyn som djurskydd och produktkvalitet, och jag skämdes. Jag skämdes för svensk politik, myndighetsutövning och lagstiftning.
Detta är givetvis inte specifikt för Sörmland, utan så här ser det ut över hela landet. Företagare bär ständigt på en oro över att ha missat någon av de närmare 700 regelkrav som lantbruket i snitt har att förhålla sig till.
Svensk regleringsiver och överbyråkratisering har för länge sedan gått över styr. Det är ett hot mot vår egen konkurrenskraft, tillväxt, självförsörjning och säkerhet. Men det bidrar också till en otrygghet hos våra företagare, och det är naturligtvis oacceptabelt.
Vi behöver gå tillbaka till en ordning där bönder får vara bönder och inte byråkrater. Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. En avbyråkratisering som gynnar våra företagare skulle givetvis även bidra till att effektivisera staten, vilket vore en välgärning i sig. Näringslivspolitik är inte raketforskning. Det handlar i stor utsträckning om att inte krångla till det och om att förenkla. Vi måste säkerställa att de regler vi har är relevanta och bidrar till ordning och reda och samhällsnytta och att myndighetsutövningen som ska säkra att de följs är serviceinriktad och rättssäker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
Herr talman! Ett omfattande förändringsarbete är igång. Den förenklingsresa den moderatledda regeringen och Tidösamarbetet har påbörjat startade med Sveriges EU-ordförandeskap, under vilket man satte konkurrenskraft på agendan.
Vårt oroliga omvärldsläge har sedan förstärkt en sense of urgency som gör att även EU-kommissionen nu kombinerar green med growth och har lanserat förenklingspaket med syfte att bland annat underlätta företagens rapporteringsarbeten. Det är vår moderata EU-parlamentariker Jörgen Warborn som är chefsförhandlare för delar av arbetet med EU:s förenklingspaket.
Här i Sverige har vår moderatledda regering delat in det nationella arbetet med att minska den byråkratiska bördan i tre delar: myndighetsutövning, regelförenkling och implementering av EU-direktiv.
Vad gäller myndighetsutövning har svenska verk och myndigheter i såväl budget som regleringsbrev fått en tydlig uppgift att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag samt förbättra bemötande och servicegrad gentemot näringslivet. Det är en tydlig politisk beställning som Myndighetssverige nu har att leverera på. Myndigheterna har vidare fått såväl resurser som ett tydligt uppdrag att korta sina handläggningstider. Även tillståndsprocesserna ska göras mer effektiva, rättssäkra och förutsebara.
Regeringen har vidare tillsatt två funktioner: ett förenklingsråd och ett implementeringsråd. Förenklingsrådet har till uppgift att rensa i befintlig regelflora, och Implementeringsrådets uppdrag är kort och gott att få stopp på svensk gold-plating av EU-direktiv. Det är två breda och långsiktiga grepp som på allvar har potential att minska regelbördan.
Herr talman! Regelförenkling handlar inte bara om att vi ska ha relevant lagstiftning och adekvata regelverk, utan det handlar också om vilken typ av kultur vi vill ha, om förtroende och tillit för vår myndighetsutövning, om respekt för entreprenörskapet och om ett gynnsamt företagsklimat som gör det enkelt, tryggt och lönsamt att vara företagare i vårt land.
Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar som vi ställs inför.
Det är en tydlig företagarlinje och ett gott företagsklimat som möjliggör en större försvarsbudget i osäkra tider, och det är ett gynnsamt företagsklimat och därmed sänkta kostnader för företagen som i sin tur sänker matpriserna, för att nämna några effekter av det viktiga regelförenklingsarbetet.
Notera gärna särskilt detta: Det är alltså inte populistiska utspel som bojkott av svenska företag som stärker svenskarnas ekonomi, utan det är hårt politiskt arbete för ett bättre företagsklimat som ger resultat som kommer att märkas i barnfamiljernas plånböcker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
Moderaterna har tillsammans med Tidökollegorna inlett en omfattande förenklingsresa. Detta framgår i näringsutskottets betänkande. Där framgår också att det finns ett brett politiskt engagemang i frågan, och det är i grunden bra.
Jag konstaterar att samtliga reservationer lyfter upp frågor som finns med i regeringens beredning av regelförenklingsarbetet. Det skapar förutsättningar för en bra framdrift i det politiska arbetet och därmed för stärkt svensk företagsamhet.
Herr talman! Jag tackar Anna af Sillén för anförandet om en angelägen fråga, som jag tror att vi kommer att diskutera mycket under de kommande månaderna med tanke på det stora arbete som EU-kommissionen just nu gör.
Jag noterade att Anna af Sillén i sitt anförande pratade om en avregleringsvåg. Det är absolut något som man kan förespråka, men jag skulle vilja ha lite konkretion om vad Anna af Sillén menar med en avregleringsvåg. Jag skulle inte säga att det är samma sak som en förenklingsvåg. Att avreglera innebär att ta bort saker.
Vi har regler eftersom de har syften. Sedan är det klart att det finns regler som vi måste förbättra. Det är klart att vi behöver förbättra våra regelverk och att vi alltid behöver göra en konsekvensanalys för att se om vissa regelverk är föråldrade eller bara betungande för framför allt små och medelstora företag.
Moderaterna och Tidöpartierna har, i likhet med Anna af Sillén i det anförande vi precis hörde, haft otroligt hög svansföring när det kommer till regelförenklingsfrågan, framför allt under de två gångna mandatperioderna. Nu, herr talman, har de haft makten i snart tre år.
Jag skulle vilja fråga Anna af Sillén: Vilken regelförenkling som Tidöpartierna har gått fram med har skapat fler jobb i Sverige? Vilka regelförenklingar har gjort det enklare för företagen? Vilken regelförenkling har sett till att vi har fler nystartade företag i Sverige?
Herr talman! Tack, Daniel Vencu Velasquez Castro, för frågorna! Det gläder mig att även Socialdemokraterna nu känner ett stort engagemang i frågan, även om vi saknade en del aktivitet i arbetet under de gångna åtta åren.
Mitt svar på frågan om vad jag menar med en avregleringsvåg är förenklingsarbete, precis ett sådant som vi har satt igång. Förenklingsrådets uppgift tycker jag kanske är det tydligaste svaret på ledamotens frågor. Förenklingsrådet har till uppgift att gå igenom befintligt regelverk och både rensa och förenkla samt lämna förslag om detta till regeringen.
Implementeringsrådet har till uppgift att minska överimplementering för att säkra att vi implementerar EU-direktiv på en nivå som fungerar för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft.
Den självklara utgångspunkten är att det givetvis behövs regler och att Sverige givetvis behöver lagar, men Moderaterna och Tidöpartierna är besjälade av tanken att vi ska landa på en regleringsnivå som är rimlig och där reglernas existensberättigande innebär att de faktiskt löser samhällsproblem och bidrar till en samhällsnytta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
När det gäller vilka grepp som fungerar bäst i förenklingsarbetet tror jag att nyckelorden här är tålamod och uthållighet. Jag tror mycket på Förenklingsrådets och Implementeringsrådets arbete. Vi har redan sett levererade förslag om detta, men det är oerhört tydligt att det är de långsiktiga, breda greppen som kommer att göra skillnad på allvar för svenska företagare på längre sikt.
Herr talman! Det är intressant. Å ena sidan säger man att Socialdemokraterna hade åtta år på sig och att ingenting hände då, vilket givetvis inte är sant, och å andra sidan säger man att det behövs tålamod i regelförenklingsfrågan.
Kan vi förvänta oss att det kommer att ta åtta år med Tidöregeringen tills det kommer ett politiskt förenklingsförslag som skapar jobb i vårt land? Behöver vi vänta ännu längre för att fler företag ska känna att det är enklare att starta företag i Sverige och att deras företag framför allt inte ska gå omkull?
Det som är kärnan i min fråga, herr talman, är att man, när man har hög svansföring, förväntas leverera. Jag tror att väljare, företagare och enskilda – framför allt de löntagare i Sverige som just nu får se sig bli uppsagda – förväntar sig att man levererar på förslagen.
Just nu är det uppenbart att Tidöregeringen kan checka av boxar i sitt avtal, som man skrev på något slott en natt, och säga ”nu har vi infört ett implementeringråd” och ”nu har vi infört ett förenklingsråd”. Jättebra, men det är bara pappersprodukter. Det är klart att de finns, men vad har kommit ut från dem?
Jag kräver inte att man på ett år ska ha kommit med några revolutionerande förenklingar, men Anna af Sillén har inte pekat på en enda. Jag skulle gärna vilja ha konkreta exempel. Kan Anna af Sillén återkoppla om vad som diskuteras just nu? Det vore intressant både för mig, som är i opposition och inte har samma möjlighet till dialog med regeringen, och för de åhörare som lyssnar på denna debatt och som berörs av den rekordlåga tillväxten, den rekordhöga arbetslösheten och de rekordmånga konkurserna för småföretag.
Herr talman! Tack igen, ledamoten, för frågor! Låt mig bara inledningsvis säga att ingen blir gladare än jag vid tanken på att Tidöpartierna skulle regera i ytterligare åtta år. Låt oss hoppas att det verkligen blir så! Det skulle innebära fortsatt stark framdrift i det viktiga regelförenklingsarbetet.
Jag tycker att man ska komma ihåg den sammantagna bilden. Sverige har stora utmaningar, många av dem skapade av en nonchalans från den tidigare rödgröna regeringen. Det gäller såväl energifrågan, som är oerhört viktig för svenska företag, som trygghetsfrågorna, som även de drabbar svenskt näringsliv. Det här är en regering och ett Tidösamarbete som har jobbat oerhört intensivt med samhällsutmaningar som i allra högsta grad påverkar företagandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
När det gäller regelförenkling skulle jag tvärtom vilja hävda att jag var väldigt tydlig i mitt anförande med de breda grepp som regeringen har tagit för att förenkla för företagen. Det gäller både enstaka förslag och, kanske framför allt, styrning och ledning. Därför tror jag att uppdraget till Myndighetssverige är oerhört viktigt. Det har getts både i specifika uppdrag till myndigheter och länsstyrelser och i regleringsbrev: De ska regelförenkla och stärka sin service gentemot företagen.
Det finns konkreta exempel på enstaka förslag. Vi vet att papperslösa kvitton, exempelvis, var otroligt uppskattat. Men det är den stora bilden, det stora hävet, det handlar om. Och vi har tålamod, ledamoten Castro! Socialdemokraterna, däremot, tappade tålamodet redan nu och skar ned på sitt regelförenklingsarbete i den senaste budgeten med närmare 30 miljoner kronor. Det driver inget förenklingsarbete.
Herr talman! Tack, Anna af Sillén, för din beskrivning av hur viktigt det här är för konkurrenskraften och hur viktigt det är med bättre regler på EU-nivå! Anna af Sillén beskriver också de tydliga instruktioner som har getts till myndigheter och inrättandet av två nya råd för att komma åt regelförenklingen.
Min fråga, herr talman, är: Hur tycker ledamoten att det rent konkret har gått på två och ett halvt år? Finns det någonting som nu efter två och ett halvt år manar till kritik för att det går för långsamt? Finns det någonting som ledamoten tänker på kring att de nya kriterierna för hur man ska utvärdera regler har blivit väldigt svaga?
Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågorna!
Jag tror att mitt svar på den frågan alltid kommer att vara att jag önskar att det hade gått fortare – absolut. Det är lättare att uppmuntra andra att vara tålmodiga än att vara det själv. Naturligtvis är det här ett område där jag skulle önska att vi ständigt höjde takten. Men jag har stor respekt för att det är stora kvarnar som måste mala i detta, och jag tror återigen att de viktiga delarna kommer att handla om styrning och ledning i arbetet.
När det gäller utredningar, konsekvensutredningar och inte minst Regelrådets arbete kring detta finns det flera förslag från Produktivitetskommissionen, inte minst, om hur man ska stärka det arbetet. Det bereds nu inom Regeringskansliet, och det ska bli intressant att se var man landar där.
Konsekvensutredningar har absolut varit en svaghet generellt i svensk myndighetskultur – och inom svensk politik, måste vi nog ärligt säga. Vi behöver stärka oss när det gäller detta, och jag tror att man i alla lägen kan förbättras här.
Men jag vill också understryka att det är ett väldigt brett arbete igång. Jag tror att man måste se det och låta det ha sin gång. Man måste samtidigt självklart i alla lägen vara beredd att vässa direktiv för att säkra största möjliga effektivitet i det här viktiga arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag
Herr talman! Tack, Anna af Sillén, för försöket till svar!
Låt oss titta på vad Förenklingsrådet har gjort. Det pratades om detta råd redan den dag regeringen tillträdde, och det startade ett och ett halvt år senare. Förenklingsrådet har fått in 152 förslag, varav 8 förslag har kommit från privatpersoner eller enskilda företag. Resten har kommit från företagsorganisationer. Det är jättebra, och de är kända sedan tidigare. Men man kan alltså inte säga att Förenklingsrådet har kommit med någon större succé så här långt, med åtta förslag.
Implementeringsrådet pratades det också om från första dagen av regeringen. Det startades ett och ett halvt år senare. Rådet ska säkerställa att EU-regler inte blir överimplementerade. Tio månader senare, nu i mars, släppte Implementeringsrådet en rapport. De har hittat en anmälningsplikt till vissa typer av rivningsjobb som är överimplementerad. Man måste anmäla detta två gånger, både till kommunen och till en myndighet. Det är bra att det här upptäcks, men på två och ett halvt år är det kanske lite tunt som resultat.
Min fråga är: Har regeringen verkligen tagit de krafttag som krävs? Det här är bra institutioner, men om de inte får den kraft och de resurser som de behöver blir det fortfarande bara en mängd Powerpoints.
Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för ytterligare frågor kring detta!
Jag skulle säga så här: Succé är det faktum att man nu har de här två viktiga verktygen på plats. Man har ett förenklingsråd med syfte att se över befintlig regelflora och ett implementeringsråd med syfte att motverka gold-plating av EU-direktiv. Det är första gången som Sverige eller en svensk regering tar de greppen. Det är mycket välkommet, och det är väldigt nödvändigt. Jag tycker att man i det läget kan känna förståelse för att uppstartsfasen kan bli något längre än man hade tänkt och önskat.
När jag pratar med ordförandena i de båda råden möter jag inget annat än en stark beslutsamhet att leverera så snabbt och så kraftfullt man kan på sitt uppdrag. Det känner jag ett stort förtroende för.
Låt mig återigen påminna om att den moderatledda regeringen har gjort detta vid sidan av ett antal andra mycket svåra uppgifter när det gäller svenska samhällsutmaningar, som energifrågan, trygghetsfrågan och så vidare. Detta gör vi i en väldigt osäker omvärld som också sätter oss i en svår sits nu när även försvarsfrågan är mer aktuell än vi någonsin skulle vilja att den var.
Succé är alltså det faktum att Sverige har en regering som tänker långsiktigt och rätt i förenklingsarbetet.
