Mattias Eriksson Falk (SD) svarade Eva Lindh i en replik om Kommunala frågor i debatten ”Protokoll 2024/25:86 Onsdagen den 19 mars” den 19 mars 2025.
Eva LindhS· i en replikMattias Eriksson Falk säger att det här är hypotetiskt och att det bara är ett räkneexempel på hur det skulle ha kunnat vara. Man måste säga att det är en innovativ debatteknik. Jag skulle vilja kalla det för lögn, för…Fru talman! Vi debatterar nu finansutskottets betänkande nummer 26 om kommunala frågor. Inom orden kommunala frågor ryms ganska många olika förslag och frågeställningar som debatteras och prövas av riksdagen.
För Sverigedemokraternas del ska jag inledningsvis prata om kommunala tillsynsavgifter, det vill säga de avgifter kommuner har möjlighet att ta ut av företagare för olika former av tillsyn som sker från kommunens sida – eller ja, åtminstone tillsyn som är tänkt att ske. Det är främst det senare som gör att Sverigedemokraternas förslag att införa ett lagkrav om efterhandsbetalning av tillsynsavgifter behöver bli verklighet. Det handlar om att skapa både förutsägbarhet för våra företagare och jämlikhet inom ramen för den kommunala tillsynen och mellan olika företagare inom samma bransch.
Jag kan förstå och instämma i att företagare som bedriver verksamhet som lyder under lagstiftning om tillsyn finner det oerhört märkligt att de betalar för kontroller som aldrig äger rum eller betalar lika mycket för tillsynen som företag som har exempelvis bristande rapportering och underlag – detta utöver att de måste betala tillsynsavgifterna i förskott. Det är inte rimligt att skötsamma företagare hamnar i denna situation i förhållande till såväl det offentliga som dem som inte sköter sig.
Sverigedemokraterna vill skapa förutsägbarhet och en ökad tydlighet i hur arbetet med tillsyn utförs och hur avgifterna för denna tillsyn tas ut. Därför yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation, nummer 5, i detta betänkande.
Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att säga att inom orden kommunala frågor ryms ganska mycket och att det finns väldigt mycket som vi kan och bör debattera här i vårt folkvalda parlament. Vi befinner oss nu lite drygt 2 ½ år från det historiska maktskiftet efter valet 2022. Efter ett drygt åtta år långt regeringsinnehav av Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen över ansvaret för Sverige. Vi gjorde det i en situation med skyhög inflation, skyhöga bränslepriser och skyhöga priser på el. Den svenska befolkningen och hela det offentliga Sverige hade det tufft under den tidigare S-MP-regeringen.
Det var ingen slump att det var skyhöga priser under en S-MP-regering med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet. Dessa partier höjde reduktionsplikten till extrema nivåer. Bränslepriserna rusade i höjden, och transporter och även matproduktion blev dyrare. Därmed blev det också mindre pengar i vanligt folks plånböcker. Nya skärpta regleringar på livsmedelssektorn bidrog också till att driva upp kostnaderna för mat. Samtidigt stängde man med en rösts marginal här i riksdagen ned ett flertal kärnkraftsreaktorer. Följden blev kapacitetsbrist i södra Sverige och extremt höga energipriser.
Allt detta kombinerat bidrog till att höja kostnaderna för såväl privatpersoner som det offentliga Sverige. Oavsett om det handlade om att köpa livsmedel, tanka hemtjänstens bilar, köra kollektivtrafik, pendla till jobbet eller hålla badhuset öppet för att barn skulle lära sig simma gjorde Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet detta dyrare i Sverige med sin Sverigefientliga politik – för det var precis vad det var.
Med sverigedemokratisk politik har Sverige i dag lägre bränslepriser, cirka 10 kronor lägre direkt vid pump, och stabilare elpriser. Skatten på jordbruksdiesel har sänkts för att hålla produktionskostnaderna nere, men tyvärr hjälper det inte för livsmedel som importeras. Vi försöker också motverka onödiga regleringar som driver upp produktionskostnaderna och därmed också kostnaderna för offentlig sektor.
Som en jämförelse: Tack vare Sverigedemokraternas politik kostar det nu en familj cirka 5 000 kronor mindre att tanka 500 liter diesel. På samma sätt har åkerierna som utför transporter fått kraftigt sänkta bränslekostnader. Det gäller även företag som utför olika tjänster varje dag runt om i Sverige, inte minst för offentlig sektors räkning.
Allt detta påverkar våra medborgare och vår offentliga sektor positivt. Mer finns att göra, men genom att städa bort den Sverigefientliga politiken ett steg i taget har vi påbörjat förbättringen för våra medborgare och vår offentliga sektor.
Fru talman! För att stärka den kommunala sektorn har Sverigedemokraterna och regeringen skjutit till rekordstora stöd till kommuner och regioner. Såväl det generella stödet som de riktade stöden har ökat kraftigt sedan maktskiftet 2022. När nu kostnaderna för pensioner minskar i kommuner och regioner ligger det generella stödet kvar på samma nivå, vilket bidrar till att ytterligare stärka det offentliga Sverige.
Regionerna bedömer själva att de kommer att göra ett samlat överskott på 2,6 miljarder i år, 11,4 miljarder år 2026 och 10,2 miljarder år 2027. Med andra ord uppgår överskottet, eller det positiva utfallet om man så vill, till cirka 24 miljarder kronor de kommande tre åren för Sveriges alla regioner tillsammans.
Fru talman! Vi har skärpt kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Samtidigt har vi underlättat för kommunerna att bedriva detta arbete. Så sent som i förra veckan beslutade riksdagen om lagförändringar som underlättar kameraövervakning. Det kommer att göra det lättare att förebygga, upptäcka och utreda brott och därmed skapa ett tryggare samhälle. Det kommer också att bidra till att få personer dömda och därmed ge brottsoffer upprättelse.
Den svenska migrationspolitiken har lagts om. Trots att nivåerna för antalet asylsökande ligger på samma nivåer som 2015 i övriga EU ligger nu Sverige på den lägsta nivån sedan 1980-talet. Det är en följd av att Sverigedemokraternas migrationspolitik nu blir verklighet och dessutom får alltmer stöd ute bland medborgarna.
De öppna gränser vi såg under Socialdemokraternas och Centerpartiets politik är nu ett minne blott. Dock är det samtidigt en varning om vad ett maktskifte 2026 skulle innebära om deras politik med 100 000–150 000 asylsökande årligen återigen får bli verklighet. Det skulle innebära cirka 400 000–600 000 asylsökande för kommande mandatperiod.
På samma sätt som man vill höja bränslepriserna, lägga ned den kvarvarande kärnkraften och öka antalet regleringar för jordbruket vill man öka antalet asylsökande i Sverige. Man vill lätta på reglerna för anhöriginvandring och minska kraven på dem som kommer till vårt land.
Vad det kommer att innebära för vårt land, våra kommuner och regioner kan man lätt se framför sig. Det skulle innebära mer utanförskap, mer underlag för organiserad brottslighet, bostadsbrist, platsbrist i skolor, mer pengar till frikostiga bidrag och en sjukvård som krackelerar under trycket från hundratusentals nya personer. Det är en tydlig signal till väljarna om vad som väntar vid ett maktskifte om de rödgröna återfår inflytande över svensk politik.
Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har gjort det mer attraktivt att jobba i Sverige genom sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare samtidigt som vi bland annat räknat upp skiktgränsen för när man betalar statlig skatt på sin inkomst.
Det bidrar till att öka antalet arbetade timmar i samhället. Det innebär i sin tur att vår välfärd får in mer skatt i slutändan även om enskilda personer får behålla mer av sin inkomst, vilket är rimligt och rätt.
Därför ser jag med stark oro på hur bland annat Socialdemokraterna nu år efter år går fram med förslag om att frysa uppräkningen av skiktgränsen för när man ska betala statlig skatt på sin inkomst.
När man inte räknar upp skiktgränsen för statlig skatt innebär det att antalet personer som ska betala statlig skatt varje år kommer att öka i takt med löneökningar.
Det handlar om vår personal i offentlig sektor såsom sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Det handlar om rektorer som har det yttersta ansvaret för våra skolor, och det handlar om de bygg- och anläggningsarbetare som på våra kommuners och regioners uppdrag bygger skolor, sjukhus och lägenheter.
Om Socialdemokraternas förslag om att inte räkna upp skiktgränsen för statlig skatt blir verklighet skulle det fram till 2028 innebära att cirka 530 000 personer till i Sverige betalar statlig skatt på sin inkomst. Över en halv miljon människor till skulle alltså börja betala statlig skatt på sin inkomst med Socialdemokraternas förslag.
Antalet sjuksköterskor som betalar statlig skatt skulle öka från 20 500 till 44 100 personer. Antalet barnmorskor som betalar statlig skatt skulle öka från 1 600 till 3 200 personer. Antalet rektorer som betalar statlig skatt skulle öka från 9 300 till 12 100 personer. Antalet bygg- och anläggningsarbetare som betalar statlig skatt skulle öka från 11 100 personer till 34 200 personer.
Det skulle med andra ord ske en dubblering av antalet sjuksköterskor och barnmorskor som betalar statlig skatt, och för våra bygg- och anläggningsarbetare skulle antalet personer som betalar statlig skatt öka med 300 procent.
Nästa gång ni hör Socialdemokraterna prata om statlig skatt, då är det ni inom offentlig sektor – såsom sjuksköterskor, barnmorskor, läkare och rektorer – som ska betala statlig skatt, eller ännu mer statlig skatt än vad ni gör i dag. Det är er som Socialdemokraterna syftar på när de inte vill ändra skiktgränsen för när man betalar statlig skatt.
Detsamma gäller dig som bygger våra skolor och sjukhus. Det är din inkomst Socialdemokraterna vill beskatta hårdare. Tänk på det när du gör ditt val 2026.
Allt jag nyss nämnt är av relevans för vår kommunala sektor. När Socialdemokraterna vill öka skatten för personal i välfärdsyrken, ja, då kommer som en följd också attraktiviteten för dessa yrken att minska. Det kommer att bli svårare att rekrytera personal inom vår offentliga sektor.
Medborgare i Sverige: Säg nej till Socialdemokraternas förslag om att kraftigt höja skatterna för våra välfärdsarbetare och för dem som bygger våra skolor, sjukhus och äldreboenden eller bygger vår väg och järnväg!
Låt oss i stället bidra till att människor får behålla mer av sin inkomst. Låt oss öka antalet arbetade timmar i vårt land och på så sätt också säkerställa att vi får in nya resurser till vår välfärd samtidigt som vi gör det attraktivt att arbeta i den.
Det är bra politik för våra medborgare, och det är bra politik för Sverige.
Fru talman! Ledamoten Mattias Eriksson Falk tar i när han beskriver vårt partis politik som en Sverigefientlig politik. Självklart har vi inte det.
Ledamoten har också helt fel när det gäller punktskatten för el. Det har hela tiden varit 100 procents avdrag för den för lantbruket. Ledamoten borde också veta att när det gäller den förändring som ledamoten nämnde för dieseln var det också förut i stort sett fullt avdrag.
Dieselpriset är en ganska liten totalkostnad för matproduktion. Jag ska inte anklaga ledamoten Mattias Eriksson Falk för de höga matpriserna just nu. Det är andra saker som marknadspriser som spelar in och som hände innan regeringen tillträdde och som hände efter.
Ledamoten gjorde ett stort nummer av att man tog bort reduktionsplikten. Samtidigt ser vi nu att ledamoten förstår att man är tvungen att återställa reduktionsplikten till viss del. Det är troligtvis inte tillräckligt, utan här väntar stora straffkostnader framöver. Det måste vi ta i beaktande när vi tittar på de kalkyler som görs just nu.
Kärnkraften lades ned på kommersiella grunder. Jag vill bara betona det för ledamoten.
När det gäller pengarna till kommunerna talar ledamoten om att skjuta till pengar. Jag vill hävda att man har minskat takten på att skjuta till pengar till kommunerna.
Fru talman! Tack till ledamoten för frågorna!
Vi kan börja med kostnaden kopplat till matproduktionen inom vår jordbrukssektor. Det är en del av det. Men det hänger också ihop med att kostnaderna ökar för transporter och för de enskilda personer som ska åka till matbutiken och köpa matvarorna.
Allt det i sitt sammanhang driver upp de totala kostnaderna. Det är när produktionskostnaderna ökar, transportkostnaderna ökar och kostnaderna för den enskilda personen ökar.
Det är det vi har försökt att komma åt. Det är också det vi kom åt när vi minskade reduktionsplikten. Visst har vi fått gå med på en viss höjning, men vi kompenserar den med att vi i stället sänker skatten på bränslet så att kostnaden fortfarande hålls lägre.
Det som har varit Sverigedemokraternas ingång i detta är att kostnaderna för bränslet ska minska, och det har vi lyckats med. Det är jag väldigt nöjd över.
När det gäller kärnkraften har jag många gånger hört från vissa partier att man menar på att en stängning har skett på kommersiella grunder. Samtidigt fanns det en omröstning i riksdagen, där Sverigedemokraterna var ett parti som röstade för att vi skulle behålla de kärnkraftsreaktorer som nu är stängda.
Påståendet att det sker på kommersiella grunder är en sanning med modifikation. Man införde en lagstiftning som gjorde det dyrare för kärnkraften att finnas i Sverige. Utifrån det finns det kommersiella grunder, ja.
Men det hade politiken under den tidigare regeringen kunnat hantera om man önskat att kärnkraften skulle ha fått rimliga förutsättningar i förhållande till andra energislag.
Det var medvetna politiska beslut som i slutändan ledde till att kärnkraften stängdes. Det gäller inte minst omröstningen här i riksdagen.
Jag tror att det var svar på vad ledamoten nämnde. Annars får ledamoten återupprepa det.
Fru talman! Ledamoten växlar spår lite grann när det gäller kostnaden för konsumenten att köpa sina livsmedel och transporten till affären. Det sker på väldigt många olika sätt. Det kan ske via tunnelbanan, via en elbil eller på annat sätt när man köper sina livsmedel.
När det gäller elen har ledamoten varit duktig med att höja kostnaden för att äga en elbil, som kommer att bli framtidens sätt att transportera sig. Det är en lite baktung politik, fru talman, som jag ser i ledamotens sätt att angripa framtida problem.
När det gäller kärnkraften skapar vi förutsättningar för den typ av teknik som ska vara härskande framåt. Kärnkraften valde att lägga ned, för den var inte kommersiellt gångbar. Den var uttjänt vid de anläggningar som var aktuella vid det tillfället.
Fru talman och ledamoten! Ledamoten nämnde att man till exempel kan handla matvaror när man åker tunnelbana. Centerpartiet har sin största väljarbas i storstäderna, så jag förstår att man har den ingången när man tittar på Stockholms stad.
Sverigedemokraternas syn på kostnaderna för bränsle är kopplad till lands- och glesbygd, där människor behöver bilen för att ta sig till matbutiken och arbetet eller vad man nu ska göra, till exempel skjutsa barn till en träning. Utifrån det behöver vi sänkta bränslepriser så att det blir rimliga förutsättningar för människorna som bor på landsbygd och i glesbygd att kunna göra de här sakerna.
Det är detta vi har bidragit till nu när vi har sänkt priset på bensin och diesel. Som jag nämnde har vi sänkt priset på diesel med cirka 10 kronor vid pump sedan valet. Det är något som jag och Sverigedemokraterna naturligtvis är väldigt stolta över.
När det gäller kärnkraften kan man som sagt hänvisa till kommersiella grunder, men man införde ju lagstiftning som gjorde det dyrt att driva kärnkraft i förhållande till andra energislag. Det är i så fall det som motiverar de kommersiella grunderna. Men detta hade man kunnat ändra genom att justera lagstiftningen under förra mandatperioden. Man valde att inte göra det, och jag vet ärligt talat inte varför. Det kanske beror på att man faktiskt inte gillar kärnkraften, men befolkningen vill ha den kvar i Sverige.
Den andra delen när det kommer till kärnkraften är, som jag sa, att vi hade en omröstning här i Sveriges riksdag under föregående mandatperiod där det var en röst som avgjorde till förmån för att kärnkraftreaktorer skulle stängas. Det är kärnkraftreaktorer som vi hade velat ha i dag, inte minst för att bidra till en grön omställning och skapa förutsättningar för att till exempel producera el men också för att kunna använda den.
Det gäller framför allt i södra Sverige, där vi i dag ser en kapacitetsbrist som gör att el måste överföras från norra Sverige med följden att priserna ökar kraftigt på grund av flaskhalsar i systemet. Det blev följderna av den rödgröna politiken förra mandatperioden. Nu försöker vi städa upp detta.
Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik på riksdagsledamoten Mattias Eriksson Falks anförande den här gången. Vi har haft ganska många replikskiften i den här kammaren. Men det får vara nog med falska påståenden! Det som Mattias Eriksson Falk står här och säger kan faktiskt inte stå oemotsagt.
Jag ska bara ägna mig åt ett par småsaker av allt det som berördes i anförandet, som handlade om hur hemskt det skulle bli med socialdemokratisk politik. Jag tror att de flesta skulle tycka att det vore ganska bra med en mer rättvis, jämlik, jämställd och grön politik, så jag låter detta vara osagt.
Jag ska dock ta upp några andra saker. Jag trodde ändå att Mattias Eriksson Falk skulle sluta upp med att hålla på med det här med skiktgränsen. Det höll han på med också i det förra replikskiftet vi hade, under hösten 2024. Det handlar om 6 miljarder kronor i skillnad i inkomst till staten. Det är pengar som vi kan använda till välfärden. Jag tror att ganska många som jobbar inom välfärden hade tyckt att det vore bra.
Nu står Mattias Eriksson Falk här och nämner yrke efter yrke och pratar om alla som jobbar inom välfärden. Förra gången nämnde han till exempel undersköterskor och vårdbiträden. Vet Mattias Eriksson Falk hur mycket undersköterskor och vårdbiträden tjänar? 98 procent kommer inte ens i närheten av skiktgränsen. 96 procent av lärarna berörs över huvud taget inte av skiktgränsen. Det är ganska stora delar av dem som jobbar inom välfärden, men dem bryr sig Mattias Eriksson Falk tydligen inte om.
Fru talman! Ledamoten nämnde att det får vara nog nu. Jag ska rätta ledamoten på en gång och säga att jag gjorde en historisk återblick på vad en slopad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt skulle innebära. Om vi tittar tillbaka till 2001 skulle gränsen ha legat på cirka 20 000 kronor om man inte hade räknat upp den, vilket Socialdemokraterna nu vill att man slutar göra framöver.
Socialdemokraterna har lagt fram förslag om detta 2024 och 2025, och vi kommer garanterat att se mer av det framåt. Det skulle, som jag nämnde, ha slagit på nästan alla välfärdsarbetare om man inte hade räknat upp skiktgränsen alls sedan 2001. Det är den typ av politik som Socialdemokraterna nu vill föra, och jag gav ett historiskt perspektiv på vad det skulle innebära för arbetstagare i Sverige.
De som undrar kan kolla i Socialdemokraternas budget, där ni ville ha en fryst skiktgräns både föregående år och i år. Ni kommer troligtvis att vilja ha det också framåt, för det är den politik ni nu för. Jag informerade om vad det kommer att innebära för välfärdens medarbetare, sjuksköterskor och barnmorskor, och för bygg- och anläggningsarbetare när ni fryser gränsen. Jag talade om hur många fler som kommer att betala statlig skatt med er politik, för det är detta det kommer att leda till.
Ledamoten sa själv att detta skulle ha inneburit mer inkomster till staten, och de kommer från att det blir mer statlig skatt på inkomster för välfärdens medarbetare. Jag pekade på bra alternativ till detta och sa att det är sjuksköterskor och barnmorskor som kommer att få betala mer i statlig skatt med er politik.
Fru talman! Mattias Eriksson Falk säger att det här är hypotetiskt och att det bara är ett räkneexempel på hur det skulle ha kunnat vara. Man måste säga att det är en innovativ debatteknik. Jag skulle vilja kalla det för lögn, för det har ju inte hänt. Det Mattias Eriksson Falk gör är att han försöker visa på någonting som faktiskt inte är verklighet, vilket är fult gjort.
Det vi pratar om nu och som gäller för det här året är att vi inte räknade upp skiktgränsen. Det är ett val, för vi tycker att det är viktigt att öka resurserna till välfärden som det ser ut just nu. Då skulle vi inte behöva ha den vårdkris som vi har just nu och inte behöva minska kvaliteten inom välfärden.
Då skulle vi inte heller behöva svika landsbygden på det sätt som Sverigedemokraterna nu gör. Man tar bort särskilt riktade resurser som skulle ha gått till välfärden i de kommuner som har det tuffast på landsbygden. Man tar bort särskilt riktade insatser för att öka företagandet på landsbygden. Man tar bort servicekontor, som nu läggs ned. De kunde ha hjälpt människor som bor på landsbygden och gett det stöd som servicekontoren har gett.
I stället ägnar sig Mattias Eriksson Falk åt hypotetiska beräkningar för att kunna slå blå dunster i ögonen på väljarna. Han kommer med falska påståenden.
Dessutom: Mattias Eriksson Falk säger att det är 5 000 mindre i kostnader för bensin och diesel. Det är 30 000 mer på ett år i ökade matpriser. Jag tror att det också är ganska tufft för många.
(Applåder)
Fru talman! Som jag konstaterade i mitt inlägg har Socialdemokraterna nu två år i rad föreslagit att uppräkningen av skiktgränsen för den statliga skatten ska frysas, det vill säga att den helt enkelt inte ska ske. Jag informerade väljarna om vad det kommer att innebära vid ett maktskifte när den socialdemokratiska politiken blir verklighet, om det skulle bli så 2026, och framåt under mandatperioden när man väljer att frysa uppräkningen av skiktgränsen och hur många fler som då skulle behöva betala statlig skatt – sjuksköterskor, barnmorskor, rektorer och läkare men också bygg och anläggningsarbetare. Antalet bygg- och anläggningsarbetare som betalar statlig skatt skulle öka med över 300 procent.
Detta är er egen politik. Ni vill frysa uppräkningen av skiktgränsen för den statliga skatten. Den finns i er budget. Ni har också talat er varma för den själva – ledamoten gjorde det alldeles nyss i replikskiftet. Det är mer statlig skatt från en del av välfärdens arbetare som ni vill plocka ut. Det är dem ni vänder er till. Ni vill höja skatten för sjuksköterskor, barnmorskor, läkare, rektorer och bygg- och anläggningsarbetare. Det är alla de som arbetar i välfärden eller bidrar till att bygga sjukhus, skolor och äldreboenden som kommer att få betala mer i statlig skatt nästa mandatperiod med er politik om det blir ett maktskifte.
Jag tycker att väljarna behöver få veta det. De behöver få veta vad ett maktskifte faktiskt skulle innebära så att de kan ta ställning till vad er politik skulle innebära för dem och deras inkomster när de minskar för att ni vill lägga ytterligare skattebördor på välfärdens medarbetare.
