Joakim Järrebring (S) om Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland något orättvist för slasktratten. Det är för att det behandlar en bred palett av frågor som inte riktigt passar in i andra betänkanden men som ofta är några av de absolut viktigaste vi har att hantera. Med så mycket mörker i världen är det lätt att drunkna i notiserna, titta bort och hoppas att det snart ska gå över. Min första och kanske viktigaste uppmaning under detta anförande är att inte titta bort och inte låta mörkret vinna. Vi har mycket arbete kvar att göra, och miljö- och klimatpolitiken är kanske ännu viktigare i dag just på grund av allt som sker.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där man behöver den. För att minska sina utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Vårt elsystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Detta har lagt grunden för vårt robusta, fossilfria system som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll och företag och att vi klarar omställningen.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Tyvärr drev Sledda regeringar länge en politik för att försämra och till slut slå ut kärnkraften. Detta har varit oerhört skadligt för Sverige. Den moderatledda regeringen har lagt en ny kurs för Sverige och säkrat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.

Vi är också överens om att mer vindkraft behövs. Den svenska energimixen har historiskt lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el ska byggas upp med en stabil grund i kärnkraften och vattenkraften. Vårt fokus måste vara på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid, och för att klara denna utmaning kommer både vindkraften och kärnkraften att behövas.

Herr talman! I dag tar det dock alldeles för lång tid att få tillstånd för exempelvis ett nytt vindkraftverk. Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera i och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar stor klimatnytta. I stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder. Det gäller till exempel vattenkraftverket som kunde utöka sin produktion genom att effektivisera befintligt kraftverk men som fick slita i 15 års tid för att få tillstånd. Det gäller också lantbrukaren som fick orimligt många extra pålagor på sin verksamhet för att han, till skillnad från grannen som haft samma tillstånd sedan 60-talet, ville modernisera sin gård.

Det finns mycket att förbättra. Dels behöver kommuner ta sitt ansvar genom att effektivisera processer och i större utsträckning stå på företagarnas sida, dels behöver våra nationella regelverk skapa rätt förutsättningar. Det är trots allt näringslivet som genomför klimatomställningen, inte politikerna eller tjänstemännen. Många verkar tro att det är politikens uppgift att tvinga fram den gröna omställningen, men jag ifrågasätter det. Politiken sätter ramarna, regelverket och riktningen, men ibland är det faktiskt bättre att politiken inte lägger sig i.

Det är bra att Sverige har en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position att skapa hållbara produktionsled. Vi ser dock en tydlig vändning där näringslivet numera är den nya miljörörelsen och driver på i en mycket högre takt än politiken har möjlighet att hänga med i. Det har gjort att mycket av den lagstiftning som har syftat till att skydda miljön snarare stjälper mer än den hjälper. Vi måste därför börja ifrågasätta när, var och hur politiken har mandat att lägga sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljöbalken är skriven i en tid då klimatomställningen inte stod särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.

Herr talman! Det finns få saker som gör mig så arg som när människor förstör vår natur. Naturen är en del av vårt arv, och det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om den. Tyvärr ser vi hur den grova kriminaliteten orsakar förödelse inte bara i våra städer utan också i vår natur. Oseriösa företag tjänar stora pengar på att utnyttja luckor i vår lagstiftning och dumpa avfall i naturen. Det är också uppenbart att straffskalan inte står i paritet med den förödelse som orsakas för djur, natur och människor. Här är det tydligt att det behövs en bättre process för att både upptäcka och motverka miljöbrottslighet.

Herr talman! Århuskonventionen, som både Sverige och EU anslutit sig till, är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I konventionen slås bland annat fast att den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränks har rätt att få giltigheten av ett miljörelaterat beslut prövad av domstol.

Grundtanken är god. Det är en helt naturlig del av ett demokratiskt samhälle att en organisation ges möjlighet att företräda sina medlemmars åsikter och intressen. Men utvecklingen av talerätten har gått i en riktning som är problematisk. Skogsägare kan tvingas att på egen bekostnad försvara sin rätt att bruka sin skog samtidigt som små miljöföreningar utan lokalförankring har rätt att överklaga avverkningar, utan något som helst kostnadsansvar. Så var inte tanken.

Äganderätten är grundlagsskyddad, men det sätt på vilket vi i dag behandlar markägare är skamligt. Jag vet inte varför det har blivit ett förhållningssätt där man automatiskt misstror markägare. Såvitt jag vet har den svenska miljön bara förbättrats när i synnerhet skogsägare har fått rådighet över sin mark. Återigen: Jag tror att det är nyttigt för oss alla att ställa frågan: När har politiken mandat att kliva in?

(Applåder)

Herr talman! Det är viktiga frågor som ledamoten Järrebring väljer att lyfta upp här.

Inledningsvis, om energin, kan vi konstatera att om man inte har någon energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. De två går hand i hand, och vi måste på ett mer seriöst sätt börja behandla dem på det sättet också.

Vi behöver tillräckligt mycket el för att ställa om alla våra stora, tunga industrier. Vi är ett land långt upp i norr med kalla temperaturer. Det är också något att ta hänsyn till.

Sedan ska vi ställa om en hel fordonsflotta. För att klara av det kommer vi att behöva hantera energipolitiken på ett helt annat sätt än vad man gjort under tidigare mandatperioder. Det är just därför vi nu har lagt om politiken – för att se till att kärnkraft blir verklighet framöver. Det är otroligt viktigt, och det går hand i hand med tillståndsprocesser, som ledamoten också lyfte upp. Här har vi gått framåt på många olika fronter.

När man ser över hur vi kan förenkla för våra företag och för näringslivet måste man se på helhetsbilden. Vad är det för olika lösningar som kommer in här?

Vi har propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Där nämns bland annat ändringstillstånd men också att giltigheten kan förlängas. Vi har även tillståndsprövningen av elnät. Det är otroligt viktigt att det, när vi ökar produktionen av el, blir möjligt att göra den tillgänglig i hela landet. Annars, återigen, stannar det av med alla flaskhalsar som existerar i dag.

Det handlar också om ändringar i minerallagen, för vi kommer trots allt att behöva mycket mer mineral för att klara av att ta fram de tekniker som behövs för omställningen.

Herr talman! Tyvärr får vi bara två minuter i replikskiftena. Det går kanske inte att utveckla i exakt den omfattning som jag hade velat.

Vad gäller miljöbalken tror jag att en viktig del är att se till att vi tillämpar den på ett bättre sätt. I första paragrafen står det att man ska kunna ta hänsyn till de målkonflikter som uppstår i olika ärenden. Är det exempelvis rimligt att en tretåig hackspett sätter stopp för ett bygge av något som är otroligt samhällsviktigt? Sådana avvägningar görs i dag inte av politiken utan snarare av domstolar. Det finns oändligt många målkonflikter, och jag tror att tillämpningen sker på fel sätt i dag.

För att återkomma till energifrågan nämnde Joakim Järrebring att vi har ett överskott. Det stämmer, men däremot är skillnaden mellan produktion och konsumtion stor. När vi tittar på siffrorna ser vi tydligt att produktionen har ökat till följd av den vindkraft som har kunnat byggas ut, men konsumtionen har däremot inte hängt med i utvecklingen. Det är där vi har problemet.

Jag hoppas att S kan ta den här frågan vidare och ta energifrågan på lite större allvar framöver och se att en nyckel i den gröna omställningen är att vi kombinerar målen om produktion med att se till att det faktiskt går att konsumera. Där är nyckeln faktiskt kärnkraft. Jag hoppas att Socialdemokraterna är villiga att ta viktiga och stora steg framåt i den frågan och bli tydligare, för allas vår skull.

Herr talman! Det var bra och viktiga frågor!

Jag vill inledningsvis tacka Emma Nohrén för hennes engagemang i de här frågorna. Det var faktiskt ett inlägg på hennes sociala medier som inspirerade min inledning i mitt anförande i dag. Det tycker jag är viktigt att visa på. I den väldigt mörka omvärld där vi befinner oss i dag är det viktigt att vi också här har någon form av gemensam inriktning och tanke om vart vi är på väg och vilka värden vi försvarar.

Den här regeringen har som mål att Sverige ska vara ett grönt föregångsland framåt. Det jag ser som ett problem som varit och som vi nu försöker fixa till är att det inte går att kalla sig ett föregångsland utan att se till att andra länder faktiskt tar efter det arbete som vi gör här i Sverige. Vi åstadkommer väldigt stora värden inom både miljö- och klimatpolitiken. Det har vi gjort under väldigt lång tid, och det ska vi fortsätta göra.

Det vi behöver göra nu är att utforma regelverk för vårt näringsliv för att se till att företagen stannar kvar i Sverige och fortsätter producera i Sverige och med det exemplet visa att det faktiskt går att öka vårt välstånd samtidigt som vi bibehåller högt satta klimatmål. Den omställningen förutsätter mycket mer ren el, så vårt fokus ligger på att öka konkurrenskraften och se till att vi bibehåller god tillväxt samtidigt som vi bibehåller högt satta klimatmål.

Det är väldigt många delar som går in i detta, inte minst tillståndsprocesserna som vi talade om i ett tidigare replikskifte.

Herr talman! Jag börjar med frågan om vattenkraften och utrivningen av olika dämmen som finns runt om i vårt land.

Jag kommer från Halland. Där har vi en hel del sådana här platser, där det är mer eller mindre lämpligt att riva ut de här.

På de platser där det är mindre lämpligt ser vi att det är gamla dämmen som gjort att det skapats helt egna ekosystem, som funnits där i hundratals år. Om vi ska prata riktig miljönytta ifrågasätter jag att det på exakt alla platser i Sverige är lämpligt att riva ut hundra år gamla dämmen och förstöra de befintliga ekosystemen till förmån för fiskvägar, också när man vet att det inte finns någon fisk som är på väg där. Däremot finns det andra ställen där det absolut ska göras, och det är viktigt att man kan skilja mellan var det är lämpligt och var det inte är lämpligt.

Det som görs just nu är oerhört ohållbart, för man tar inte hänsyn till de här aspekterna. Det är därför jag ifrågasätter den här allmänna, stora utrivningen av dämmen.

Vi går tillbaka till klimatpolitiken. Vad är det egentligen som har hänt sedan 2022? Jo, vi har valt att satsa på energipolitiken för att se till att den blir långsiktigt hållbar och robust och se till att det blir möjligt att nå klimatmålen på både kort och lång sikt.

Den förra regeringen skulle eventuellt ha nått 2030-målen men inte 2045-målen och inte nettonoll. Där lade man alla ägg i samma korg, som hette reduktionsplikten – som dessutom kritiserades av Riksrevisionen för att man inte hade kunnat följa hela banan hela vägen ut.

Vi har lagt ett annat fokus. Det ligger på ökad konkurrenskraft, god tillväxt och höga klimatmål.