Alexandra Völker (S) svarade Yasmine Eriksson i en replik om Utrikespolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari” den 12 feb 2025.
Yasmine ErikssonSD· i sitt anförandeVärlden hänger ihop. Vad som sker i länder långt ifrån Sveriges gränser kan ha stor påverkan på oss på lång sikt. Det hade varit önskvärt om resten av världen var lite mer som Sverige: en demokrati med låg korruption,…Herr talman! Världen hänger ihop. Vad som sker i länder långt ifrån Sveriges gränser kan ha stor påverkan på oss på lång sikt. Det hade varit önskvärt om resten av världen var lite mer som Sverige: en demokrati med låg korruption, näst intill gratis sjukvård, föräldraledighet, flera veckors semester, jämlikhet, gratis skolgång och till och med gratis högre utbildning. Många längtar efter det vi har uppnått. Men många vill samtidigt det motsatta, att vi ska bli lite mer som de - att mutor ska vara norm, att sharialagar ska råda och att kvinnor ska underkasta sig mannen.
Vad gör vi då för att världen ska bli lite mer lik Sverige? Jo, vi använder handel, diplomati och bistånd som kraftfulla verktyg.
Herr talman! Biståndet är faktiskt ett av våra viktigaste utrikespolitiska verktyg. Det kan fultolkas, men det är ett vinn-vinn-koncept. När vi ger bistånd investerar vi inte bara i andra länder - vi skapar också en stabilare omvärld, vilket även gynnar oss här hemma i Sverige.
Det uppstår dock ett dilemma när vår egen befolkning, våra medborgare, de som vi i första hand har ansvar för, inte får den hjälp de behöver - när hemlösa inte får tak över huvudet, dödssjuka inte får behandling i tid, psykiatrin inte räcker till och skjutningar och sprängningar har blivit vardag. Då är det många som ifrågasätter om vi verkligen ska ösa miljarder över andra länders medborgare. Och jag har förståelse för att man ifrågasätter det, men man måste samtidigt förstå att världen hänger ihop och att vi påverkas av vad som sker i vår omvärld. Därför är det oerhört viktigt att vi tar ansvar för det bistånd vi faktiskt ger och att det går till insatser som ligger i Sveriges intresse. Ja, det är faktiskt vår plikt och skyldighet gentemot våra väljare, medborgare och skattebetalare.
Herr talman! För att vi ska ha ett ansvarsfullt bistånd har Sverigedemokraterna och regeringen kommit överens om åtgärder för att förbättra biståndet. Vi har frångått modellen om att biståndet ska uppgå till 1 procent av bni. Det var en symbolpolitisk modell som riskerade att fokusera på kvantitet i stället för kvalitet - ett mål med fokus på att vara bäst i klassen på papperet genom att spendera så mycket pengar som möjligt i stället för att fokusera på resultatet av biståndet. Nu har vi i stället ett maxtak för biståndet i reella tal och tydligare krav på resultat och kvalitet. Där vet vi på förhand hur mycket vi har att lägga på olika biståndsprojekt och till olika organisationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Vi har ökat det humanitära och mest akuta biståndet. Samtidigt vill vi omfördela delar av biståndet från multilaterala organisationer till förmån för civilsamhällsorganisationer som har bättre lokalförankring. Vi har valt ut några prioriterade tematiska områden för biståndet och minskat antalet landstrategier.
Vi har ett ökat fokus på resultat och effektivitet. Organisationer kan i konkurrens ansöka om att få del av svenska biståndsmedel. Detta är för att vi ska kunna ha koll och kontroll över vart pengarna går, för att säkerställa att pengarna används där de gör mest nytta och fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Vi har samtidigt minskat antalet mål för biståndet, som tidigare var hisnande 400 till antalet.
Herr talman! Att ge bistånd till andra länder och civilsamhällen fyller många olika funktioner. Dels förbättrar det situationen för civilbefolkningen på plats i länderna, dels bidrar det till en stabilare omvärld. Men om biståndet inte har den effekten behöver vi se om omprioriteringar behöver göras. Detta jobbar regeringen och berörda myndigheter kontinuerligt med.
Herr talman! Det går nästan inte att delta i den utrikespolitiska debatten utan att tala om USA. USA har nyligen gjort ett rejält omtag om sin biståndsverksamhet och pausat alla utbetalningar i 90 dagar. Detta har skapat oro världen över, vilket är förståeligt. I stort är det också förståeligt att USA vill göra en ordentlig genomlysning och revision av de biståndsprojekt man är involverad i. Men metoden bör kritiseras. Att man som världens största biståndsgivare vill motverka korruption och icke ändamålsenliga utbetalningar är bra, inte minst när det gäller att få bort oseriösa aktörer. Men pausen riskerar tyvärr att leda till oönskat lidande för många människor som är beroende av bistånd. Varje biståndsprojekt ska nu godkännas av direktören för Office of Management and Budget. Om USA inte häver pausen vill jag ändå uppmana USA att göra denna process så snabb som möjligt, så att varje biståndsorganisation och projekt får besked så snart som möjligt. Världen behöver inte mer oro och instabilitet.
(Applåder)
Herr talman! Ledamoten nämner i sitt anförande att hon anser att biståndet är oerhört viktigt. Det kan jag hålla med om. Men Sverigedemokraterna håller ju just nu på att slå sönder ett välfungerande bistånd tillsammans med regeringen.
Regeringen har själv erkänt att man använder biståndsmedel för inhemsk integration på ett sätt som strider mot regelverket för bistånd. Det struntar regeringen i. Stora summor går även till Migrationsverket för att betala tomma lokaler. Migrationsverket blir därmed en av de största mottagarna av bistånd.
Enligt OECD-Dacs regelverk kan enbart frivilligt, tryggt och värdigt återvändande av flyktingar från ett utvecklingsland till ett annat vara biståndsverksamhet. Återvandring från Sverige kan aldrig någonsin finansieras med någon form av biståndsmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Anser inte Sverigedemokraterna och ledamoten att Sverige ska följa ingångna avtal och överenskomna regelverk för hur bistånd får användas?
Herr talman! Tack, Lotta Johnsson Fornarve, för många frågor! Jag hann nog inte anteckna alla.
Det är vi i Sveriges riksdag som, tillsammans med regeringen och på regeringens förslag, beslutar vad vi ska lägga biståndsmedel på. Varje enskilt land väljer vilka insatser man vill göra. Nu är vi i en situation där vi har extremt många flyktingar från ett visst land, och dem behöver vi prioritera. Det har inte varit stabilt i Ukraina på flera år. Rysslands invasionskrig har pågått längre än vi trodde och hoppades. Av den anledningen är det viktigt att vi kan använda våra medel för att hjälpa behövande och flyktingar i vårt eget land.
Det som ledamoten tar upp om regler och skyldigheter handlar just om mål. Vi har godkänt dessa mål tillsammans med många andra länder, men vi är få som uppnår dem.
Herr talman! Jag får tacka Yasmine Eriksson för svaret, även om jag tyckte att det var ett lite otydligt svar på min fråga.
Frågan är: Anser inte Sverigedemokraterna och ledamoten att Sverige ska leva upp till OECD-Dacs regelverk för hur bistånd får användas? Sverige gör ju inte detta i dag. Man bryter mot regelverket genom att använda biståndsmedel för inhemsk integration och för återvandring. Det är inte förenligt med hur bistånd får användas.
Jag skulle vilja ha ett tydligt svar på min fråga. Ska Sverige inte leva upp till ingångna avtal om hur bistånd får användas?
Herr talman! Jag tror att jag behöver förtydliga detta. Hur vi i Sverige lägger upp vår budget är en nationell angelägenhet. Där är varken OECD-Dac eller FN tvingande.
Vi kommer att rapportera sådant bistånd som vi ger och som anses vara förenligt till OECD-Dac. De kommer att sammanställa detta som en del av det bistånd som Sverige ger. Det blir en del av totalen. Om de sedan väljer att exkludera eller inkludera vissa insatser är upp till dem själva, i enlighet med deras regelverk.
Herr talman! När jag lyssnar på ledamoten Erikssons anförande kan jag inte riktigt låta bli att reagera på det som beskrivs - motsättningen mellan biståndet och de enorma behov som finns i Sverige. Sanningen är att den största budgetsatsningen, det ni framför allt valde att prioritera i den senaste budgeten, var skattesänkning för dem som tjänar allra mest, inte de svenskar som har störst behov.
Under de här åren har ni också minskat biståndet till Afghanistan. Ni har helt strypt biståndet till Sydsudan - man bär ett stort ansvar nu med den katastrof som råder i Sudan. Ni har sänkt stödet till majoriteten av FN-organisationerna - UNDP, UN Women, OCHA och World Food Programme. Listan är lång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Vad anser ledamoten Eriksson egentligen är svenska intressen?
Herr talman! Svaret på ledamotens fråga är ganska enkelt. De svenska intressena är just de som är listade i reformagendan. Vi har öppet aviserat att de tematiska prioriteringarna är det som ligger i Sveriges intresse vad gäller biståndet. Det är de tematiska områden som vi fokuserar på nu och som vi kommer att fokusera på de kommande åren.
Herr talman! Kan ledamoten se att de svenska intressena skadas av att man väljer att sänka biståndet på det sätt som man gör? Kan ledamoten se att det som sker i en del av världen också påverkar oss här? Kan ledamoten se att klimatförändringarna utgör ett av våra största säkerhetspolitiska hot nu och framöver?
Herr talman! Som vi alla vet räcker inte Sveriges biståndsmedel långt även om de är mycket, mycket generösa. Vi väljer att prioritera att lägga biståndet hos de organisationer eller de projekt där vi ser att det gör mest nytta. Vi behöver omfördela medlen. Vissa organisationer får mindre ett år, och andra får mer. Andra kanske får biståndsmedel för första gången. Vi har då sett i deras ansökningar till exempel att de har en väldigt effektiv arbetsmodell och är resultatinriktade.
Att vi i Sverige påverkas av resten av världen nämnde jag flera gånger i mitt anförande. Det är självklart att vi gör det. Dessutom har vi tillsammans med regeringen ökat klimatbiståndet. Vi ser vilken påverkan klimatet har på hela världen och kanske mest på de mest sårbara länderna, som inte har tillräckliga skyddssystem för klimatförändringarna.
Herr talman! Jag hörde ledamoten Eriksson beskriva USA:s omläggning av biståndspolitiken som ett rejält omtag. Det får man väl ändå säga är årets underdrift. Eriksson nämnde också att man pausar biståndet. Men det som USA gör just nu får faktiskt fruktansvärda konsekvenser runt om i världen. När en stormakt med en stor ekonomi stryper sitt bistånd och lägger ned USAID får det konsekvenser för människor. Det handlar om fattiga människor som behöver hjälp och om barn som behöver vaccinationer.
Är det rimligt med en paus? Ser Sverigedemokraterna en modell i Trumps agerande som man skulle vilja använda som modell för Sverige? Eller vad är egentligen Erikssons analys av situationen?
Herr talman! Jag tycker att det är lite roligt att jag får frågor om saker jag nämnde i mitt anförande. Jag beskrev vilka katastrofala följder som den paus som nu är får för människor som är beroende av bistånd. Jag tog också upp att pausen inte är önskvärd på grund av de effekter den får. Jag uppmanade dem att, om de inte avbryter pausen, hantera varje projekt och organisation så snabbt som möjligt så att alla organisationer kan få besked så snabbt som möjligt, så att de vet om de har en framtid eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag kan inte uppfatta det ledamoten Eriksson säger på något annat sätt än att hon är relativt överslätande när det gäller vad USA gör med biståndet just nu, vad president Trump gör mot fattiga människor runt om i världen och de konsekvenser detta får.
Jag tycker att det krävs ett rejält avståndstagande från den politik som USA just nu bedriver när det gäller biståndet. Jag tycker att det hade varit smakligt av Eriksson om hon hade varit tydlig på den punkten och inte beskrivit det som en paus och ett rejält omtag, som för tanken till att detta är en önskvärd reform. Det här är faktiskt någonting som får oerhört stora konsekvenser, och i alla fall jag är orolig över att detta är något som har inspirerat regeringen och Sverigedemokraterna när det gäller fortsatta minskningar av biståndet.
Herr talman! För att bevara effektiviteten och trovärdigheten när det gäller bistånd är det viktigt att alla biståndsgivande länder är noga med att se över om de insatser de är med i ger resultat eller inte, så att de inte lägger biståndsmedel på projekt som inte ger något resultat. Biståndsmedlen hade då i stället kunnat gå till andra insatser som faktiskt ger resultat.
Som jag sa tidigare: Att ha en så pass lång paus är inte önskvärt. Det påverkar alldeles för många människor alldeles för negativt. Det hade varit mycket, mycket bättre att göra den här revisionen och att behålla sina åtaganden under tiden.
