Fredrik Olovsson (S) om Energi

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Herr talman! SD-regeringen har nu styrt Sverige i mer än en halv mandatperiod, och de har inte på något sätt löst några problem - snarare tvärtom. Det pratas en hel del, men resultaten är skrala.

Arbetslösheten är den högsta på tio år, och den ökar i breda grupper. Konkurserna i det svenska näringslivet är på nivåer vi inte har sett sedan 90-talskrisen. Regeringen lånar till sina skattesänkningar för högavlönade samtidigt som vanliga svenska familjer plågas av krympande marginaler och höga priser på mat och i dag också på el. Tillväxten ligger därmed, inte förvånande, i bottenträsket i en europeisk jämförelse.

På energiområdet är det egentligen inte mycket som är annorlunda. Regeringens och Sverigedemokraternas politik har ökat utsläppen. De har bromsat elektrifieringen, och de säger nej till och stoppar ny el i väldigt stor skala. Villkoren för havsvindparkerna har försämrats, och en lång parad av avslag på ansökningar har levererats. Det är projekt som skulle ha drivit investeringar, privata investeringar, på hundratals miljarder kronor och gett åtminstone 100 terawattimmar ny el.

Regeringen skördar också den destruktiva retoriken om stålskogar. Det fattas nästan inga nya investeringsbeslut om landbaserad vindkraft. I takt med att tiden går blir det också allt mindre sannolikt att regeringen får någon fart som innebär att man till slut ändå skapar ny tillförsel under den här eller nästa mandatperiod.

Den svenska industrin och alla de aktörer som vill utvecklas och investera i Sverige har dragit öronen åt sig. Den politik som Tidöpartierna bedriver inte bara ökar utsläppen utan kombineras också med en svajig retorik i fråga om det politiska stödet för industriell förnyelse och utveckling. Det hörde vi alldeles nyss.

Den inriktningen är fel. När signalerna från regeringen i bästa fall är otydliga och från Sverigedemokraterna är väldigt negativa eroderar naturligtvis framtidstron. Då väntar aktörerna med investeringar. Då räknar man igen, då funderar man ytterligare och då letar man efter andra länder eller förlorar bara värdefull tid. Klart är att det är väldigt dåligt för Sverige.

Jag ska också säga någonting om kärnkraft. Jag tror säkert att viljan på området är väldigt stor; det var den i alla fall nyss hos Jessica Stegrud. Men det som skulle gå fort och vara väldigt billigt verkar nu vara på väg mot det rakt motsatta. Regeringens utredning om finansiering av ny kärnkraft har fått väldigt hård kritik i remissomgången. I dag säger också kärnkraftssamordnaren att tidsplanen inte kommer att hålla.

Det som har förts fram i kritiken har väl till stora delar varit det som vi socialdemokrater också sa: Det kan bli en väldigt dyr historia för skattebetalare och hushåll.

Allvarligast är kanske inte minst att den politik som nu förs riskerar att slå undan andra produktiva och lönsamma investeringar. Det är klart att bara vetskapen om att det ska komma in väldigt mycket storskalig produktion kan påverka investeringsförutsättningarna här och nu för alla andra aktörer. Och när den produktionen dessutom ska komma från ett kraftslag som föreslås bli mycket kraftigt subventionerat och garanteras mycket höga priser blir det naturligtvis dramatiskt. Det ökar osäkerheten och försämrar påtagligt kalkylen för alla andra billigare och lönsammare investeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Det är uppenbart att det sätt som regeringen nu driver frågan på försämrar och försvårar möjligheterna att få fram annan kraft som behövs nu och också i väntan på kärnkraft, om det är den vägen man vill gå. Industrin behöver ny el innan ny kärnkraft ska finnas på plats, och det krävs konkurrenskraftiga priser både nu och sedan för att man ska klara jobben och välståndet. Annars behövs inte den här elen alls, om den blir för dyr.

Bristen på helhetssyn och samhällsekonomisk analys om hur det framtida elsystemet bör riggas kan komma att skada Sverige rejält. Vi menar att kärnkraften har en viktig roll i den svenska energimixen, och det kommer den att fortsätta ha under oerhört lång tid. Vi vill se de effekthöjningar som kan göras, och vi vill se de livstidsförlängningar som kan åstadkommas. Vi vill att de ska bli verklighet. Men Tidöpartierna måste ta den hårda kritik som regeringens kärnkraftsförslag har fått på väldigt stort allvar. Det kan gå riktigt illa annars.

Herr talman! Det går förstås att välja en bättre väg än den som regeringen och Sverigedemokraterna har slagit in på. Vi socialdemokrater vill att man sätter ambitiösa energipolitiska mål redan till 2030 och att hinder undanröjs så att man också kan nå dem. Svenska familjer och företag måste kunna lita på att det blir mer el till låga priser nu och inte bara i en avlägsen framtid.

Vi vill ta vara på kapaciteten som kan komma från exempelvis Kriegers flak och andra tillståndsgivna havsvindsprojekt så att elen kommer in till land och sänker priserna, inte minst i södra Sverige. Vi vill att regeringen tar ansvar nu och aktivt pekar ut de områden i Östersjön där man vill att det ska byggas havsvindkraft.

Vi vill att man glömmer stålskogarna och i stället ger en snabbhetsbonus till kommuner som ändrar sitt veto för landbaserad vind så att mogna projekt, som kommit långt i sin planering, kommer på plats så snart som möjligt. Vi kan inte bara börja om från början hela tiden.

Vi tycker att man ska säkerställa investeringar i den teknik som gör det möjligt att ytterligare öka det förnybara, inte minst vindkraften. Det finns stora möjligheter att satsa på kraftelektronik, elnätsförstärkningar, batterier och gasturbiner som gör systemet mer stabilt och kostnadseffektivt. Detta skapar dessutom jobb och tillväxt i svenska företag som är världsledande på området.

Vi måste ta vara på de möjligheter till ökad effekt som finns i vattenkraften. I vår motion lyfter vi fram behovet av att tillvarata och effektivisera den. Regeringen borde ta fasta på det som Sveriges Ingenjörer nyligen visade i en rapport, nämligen att man genom uppgraderingar eller installation av turbiner och aggregat kan öka effekten med 400 megawatt till 2030 och med 1 300 megawatt till 2035. Staten borde ta ett grepp om denna modernisering av det som varit och är ryggraden i det svenska elsystemet.

Det är inte bara elkunder som har det tufft. Det gäller också fjärrvärmekunderna. Regeringen har helt negligerat de stora prisökningarna som drabbat samhället brett. Det gäller hyresgäster, villaägare och företagare. I vår budget sänker vi priserna med flera hundra miljoner kronor. Vi värnar därmed också fjärrvärmens och kraftvärmens centrala funktion i de lokala och regionala systemen.

Vi får heller inte glömma bort energieffektivisering. Om andra optimerar och effektiviserar kan det skapa utrymme för nya aktörer, och det sänker dessutom priserna för alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi

Vi borde göra om rotavdraget så att det får en inriktning mot energieffektivisering och förbättra det så att fler har råd att använda det. Eftersom regeringen dessutom har förstört byggandet i Sverige skulle vi hjälpa installatörer och byggnadsarbetare genom en tuff tid. Vi vill också att hyresgäster får stöd vid flerbostadshusens energirenoveringar, och vi lägger medel på att fler ska kunna vara en aktiv del i flexibla lösningar och stödtjänster.

Det här är viktiga förslag som kan få fart på utbyggnad av el och som kan skapa utrymme för industrins tillväxt och elektrifiering. Med regeringens politik sätts alltför mycket på paus, och det kommer att vara förödande för svensk tillväxt, svenska jobb och därmed svensk välfärd.

Det regeringen däremot har vägrat att pausa har vi redan talat om i dag, nämligen införandet av en ny flödesmodell på elmarknaden. En av de stora aktörerna i Sverige säger att detta kommer höja deras priser med kanske 100-150 miljoner kronor framöver. Det vore på sin plats att modellen togs tillbaka. Det vore bra för Sverige.

Vi har inga reservationer i ärendet eftersom de ramar som vår budget bygger på redan är fastlagda, och det var inte våra ramar som vann. Men vi står förstås bakom alla förslag i vår budgetmotion.

Herr talman! Ja, vi tror att hela elsystemet behöver byggas ut, och det som kan byggas ut på kort sikt kommer att vara havsvindkraft och vindkraft på land. Det kan även handla om gasturbiner och effekthöjningar i både kärnkraft och vattenkraft. Det är sådana åtgärder som vi borde använda så mycket av som vi kan. Det borde vi alla vara överens om.

Alternativet är att säga att det inte går att göra mer - att svensk industri inte kommer att få den el den behöver och att det inte är här de ska söka sin framtid. Jag vägrar att tro att det är sant. Jämfört med de flesta andra länder har vi ju ett väldigt starkt, väldigt stort och väl fungerande elsystem.

Vi är inte på något sätt nöjda med dagens situation. Men om vi fortsätter arbeta med detta och bygger elnät, investerar i gasturbiner, vattenkraft och havsbaserad vindkraft och ser till att de projekt som har fått tillstånd också blir av kommer såklart förutsättningarna att öka för att Sverige framöver blir den stora vinnaren i omställningen.

Ambitionsnivån måste läggas där. Man kan inte bara tänka att man ska lappa och laga något utifrån hur det ser ut i dag, utan vi vill öka elsystemet så att det blir större och kan göra mer och att Sverige blir rikare. Det är hela poängen med energipolitiken.

Herr talman! Det är självfallet ett felslut när man säger att mer havsvindkraft i Sverige inte skulle öka möjligheten att få mer effekt. Självklart gör den det.

Ju mer vi har av förnybart och sådant som på olika sätt är väderberoende, desto viktigare är det att också andra åtgärder vidtas. Det kan exempelvis handla om gasturbiner eller att göra mer för vattenkraft och kärnkraft på effektsidan, där det går. Allt detta behöver naturligtvis göras. Att säga att det inte spelar någon roll är ett oerhört märkligt felslut.

Det här är också en signal till hela den bransch - till svenska företag - som nu hjälper till vid omställningen i andra länder. Det är som att säga att det de gör inte är så viktigt. De som anställer mest är inne i den här branschen och ser till att det här blir möjligt i andra länder. De borde få vara med och utveckla även vårt land.

Om den här signalen kommer från Kristdemokraterna och från Camilla Brodin som sitter i näringsutskottet är det väldigt allvarligt med tanke på att Kristdemokraterna innehar närings- och energiministerposten. Ni kan lita på att vi kommer att göra allt som krävs för att Sverige ska klara det här. Utgångspunkten kan ju inte vara det motsatta.

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för detta. Jag tror att vi har samma ambition. Ingen av oss vill att Sverige ska vara den stora exportören av el till andra och att vi ska ha höga priser i Sverige. Vi vill använda vår el och våra råvaror och förädla dem för att skapa nytt välstånd och nya jobb i Sverige. Det är förstås det som är vår utgångspunkt.

Sedan är det klart att det har varit till stor nytta för Sverige att vi under en tid har funnits i ett nordiskt system. Jag tror att de flesta ser att den typen av kopplingar också kan vara bra. Det är inte så att all koppling till andra marknader är dålig. Ibland behöver man också hjälp av andra. Men jag håller helt med om att vi måste hitta en helt annan balans här. Och vi måste se till att värna både svensk industri och svenska hushåll som har det oerhört tufft just nu. Då bör man också göra vad man kan här och nu. Och då är en av dessa saker det som vi har pratat om i dag, den flödesbaserade metoden, som skulle kunna innebära förbättringar. Men vi behöver också se till att få in mer produktion inte minst i södra Sverige. Att det är så mycket produktion i norra Sverige är det som också gör att priserna är låga där och att överskotten blir stora. Det skulle vi vilja se i hela Sverige. Vi ska inte ha höga priser i hela landet, utan de borde vara låga i hela landet.

Herr talman! Det är inte primärt jag som säger att förslaget till ny kärnkraftsfinansiering som ligger på bordet kommer att bli väldigt dyrt. Det är remissinstanserna, experterna på myndigheterna, som säger det. Det är inte minst Konjunkturinstitutet, regeringens expertmyndighet på just ekonomi och ekonomisk analys som säger det. Vi har förvisso också sagt att det är precis så det ser ut, men vi får ju stöd för det från de myndigheterna. Det är det första.

Det andra är det som handlar om stödtjänster och kostnaderna för dem. Nu har utvecklingen inte riktigt varit sådan som Jessica Stegrud säger, men det är klart att elpriserna drog upp kostnaderna för stödtjänster. Det gör dock också till exempel det faktum att man behöver ha säkerhet för de stora leverantörerna. Därmed faller exempelvis kärnkraft bort. Då måste det finnas hjälp och stöd att få för att klara den situationen. Det driver också kostnader på det här området. Det är även vad SVK säger. Nu tog jag inte med citatet. Jag får väl leta rätt på det till nästa replikskifte.

Det innebär inte att det inte kan vara möjligt att bygga ny kärnkraft. Vi är inte emot det. Men vi undrar verkligen om regeringen och Sverigedemokraterna har börjat i rätt ände när man lägger en stor plånbok på bordet och säger: Här finns det pengar att få!

De energibolag som har svarat på remissen ser inte de här nivåerna som slutpunkten. Detta är snarast att se som en förhandlingsframställan. Det ser vi också på vilka priser man har fått betala för ny kärnkraft i andra länder. De ligger väsentligt över de här nivåerna i CFD:er.

Fru talman! Jag tror inte att vi blir överens om historiebeskrivningen. Det är ju inte så att det har lagts ned kärnkraft med politiska beslut. Det var de marknadsbedömningar som gjordes som innebar att man inte ville göra den typ av investeringar som krävdes, framför allt efter Fukushima. Det var säkert så att man trodde att de låga elpriser som man hade då och hade haft under lång tid skulle bestå. I dag är det möjligt att företagsledningarna och styrelserna i de bolagen hade fattat andra beslut. Det kan jag inte säga, men det kan vara så.

Det andra är att vi verkligen vill få på plats allt det som är möjligt. Vi vill bygga ut systemet så fort det går på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt för att garantera så låga kostnader som möjligt för den industri och de hushåll som behöver elektrifiera för att kunna utvecklas.

Men det är naturligtvis också så att det kommer att vara just en mix som är det billigaste. Exakt hur den ska se ut behöver man givetvis räkna på lite mer noggrant. Men det kommer att vara i en mix där vi har vindkraft, kärnkraft, vattenkraft och en del andra resurser i systemet som man hittar lösningen.

Där hittar dock inte Jessica Stegrud någon lösning, utan hon pratar bara om någonting som kanske ska komma senare - tydligen mycket senare, eftersom kärnkraftssamordnaren i dag säger att det kommer att ta längre tid än vad regeringen har sagt. Då är Jessica Stegrud helt utan svar. Då finns det ingen lösning i Jessica Stegruds värld. Hennes politik kan inte hjälpa människor de närmaste 10-15 åren. Det måste vara ganska deprimerande - men inte för mig, som faktiskt vet att det här är möjligt.