Camilla Hansén (MP) svarade Fredrik Malm i en replik om Skolor mot brott i debatten ”Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juni” den 4 juni 2025.
Fredrik MalmL· i en replikVi kan tänka oss en elev på högstadiet eller gymnasiet som har ett skjutvapen, en kniv eller narkotika i sin väska. Så kommer eleven till skolan och låser in väskan i skåpet. Sedan kommer det fram för skolans ledning att…Herr talman! Det finns ett Sverige före och ett Sverige efter de fruktansvärda händelserna på Risbergska skolan i Örebro tidigare i år. Den värsta skolskjutningen i svensk historia är en nationell tragedi. De som miste sina liv gjorde det medan de strävade efter kunskap, utbildning och ett bättre liv. De bar på framtidstro.
Skolan ska vara en fristad. Den ska vara en plats där man i lugn och ro kan lära sig läsa för första gången, kämpa sig igenom nationella prov eller ta steget in i vuxenlivet genom en yrkesutbildning. Denna trygghet måste vi garantera för elever, för lärare och för hela samhället. Det lagförslag vi debatterar i dag syftar till detta.
Liberalerna är skolpartiet i svensk politik. I regeringsställning har vi drivit på för att skolan ska återvända till sina grundläggande uppgifter: riktiga läroböcker i varje klassrum, bemannade skolbibliotek och stärkt elevhälsa men också tydligare regler, bättre ordning och ett slut på vansinnet med att elever ska sitta på lektionstid och hålla på med Snapchat och att skrolla på Tiktok.
Vi har inlett ett arbete med att reglera lärarnas tid, minska den administrativa bördan och frigöra mer utrymme för undervisning. Vi driver också på för att införa ett nationellt maxtak för antalet elever per klass. Det handlar både om arbetsro för eleverna och om rimliga arbetsvillkor för lärarna.
Samtidigt, herr talman, har utvecklingen i Sverige gått i fel riktning när det gäller trygghet, säkerhet och brottslighet i skolan. Antalet anmälda brott i skolmiljö har ökat med 150 procent på tio år. Hot, våld och kränkningar blir allt vanligare i svensk skola. Lärare rapporterar om en försämrad arbetsmiljö. Elever rapporterar om växande otrygghet. Enligt Brottsförebyggande rådet har varannan elev i årskurs 9 antingen utsatts för eller själv begått brott i skolmiljö.
Vi kan inte blunda för detta. Vi kan inte nöja oss med symbolpolitik. Därför växlar regeringen nu upp arbetet för att stärka säkerheten i skolan. Förslaget vi behandlar i dag, Skolor mot brott, innehåller skarpa och konkreta åtgärder. Det innebär att ett nytt säkerhetskapitel införs i skollagen.
Det handlar om att alla skolor ska ha en beredskapsplan för att hantera allvarliga våldssituationer och hot om våld. Det handlar om att beredskapsarbetet ska bedrivas löpande och att obehöriga inte ska ges tillträde till skolområdet under pågående verksamhet. Det handlar också om att rektorer ska ges möjlighet att besluta om undersökningar av elevers väskor när det är befogat för att skydda tryggheten. Det handlar om att brott i skolmiljön som huvudregel ska polisanmälas även om den misstänkte är under 15 år.
Detta är långtgående reformer, herr talman, men de är också helt nödvändiga. Vi går längre än Skolsäkerhetsutredningen, och det är vi i Liberalerna stolta över. Vi breddar möjligheten att undersöka väskor till att gälla hela grundskolan och komvux – inte bara högstadiet och gymnasiet. Vi förtydligar att även hot om våld ska omfattas av skolornas beredskapsplaner, och vi slår fast att varje misstänkt brott ska tas på allvar – även när barn är inblandade.
Det handlar om att samhället ska kunna markera, förebygga och erbjuda stöd i tid.
På ingen annan arbetsplats skulle man acceptera de hot och kränkningar som förekommer i vissa svenska skolor. Att alla brott ska polisanmälas kan låta självklart, men det är långt ifrån verklighet i dag. Genom att anmäla brott ger man samhället möjlighet att agera tidigare, att sätta in insatser och att hjälpa unga bort från en destruktiv väg.
Det är huvudmannen, kommunal eller fristående, som har det yttersta ansvaret, och regeringen är tydlig: Alla skolor måste arbeta mycket mer systematiskt med säkerheten. Men vi ger också förutsättningar. 68 miljoner kronor avsätts detta år för att skolorna ska kunna leva upp till kraven på beredskap och polisanmälan.
Vi ska inte belasta lärarna ytterligare. Det är rektorer som ansvarar för beslut om väskundersökningar. De ska endast genomföras om de är befogade och proportionerliga. Undersökningar kan utföras av särskilt utsedd personal eller av väktare, inte av läraren som samtidigt ska hålla lektion.
Herr talman! Avslutningsvis: Trygghet och kunskap hänger samman. Den som är rädd lär sig inte. Den som ser brott normaliseras i skolmiljön riskerar att förlora tilliten till rättssamhället. Därför jobbar vi nu mycket hårt med en rad långsiktiga satsningar – fler speciallärare, mindre undervisningsgrupper, skolsociala team, akutskolor, stärkt elevhälsa, högre krav på lärarutbildningen och mycket annat. Vi ser helheten. Vi bekämpar både symtomen och orsakerna.
Den 4 februari i år blev en svart dag för Sverige. Men med dessa förändringar kan vi nu i alla fall lägga grunden till ett framtida ljusare kapitel – ett kapitel där skolan återigen kan bli en plats för framtidstro, för lärande och för trygghet.
Det finns, herr talman, ingen quickfix för skolans utmaningar, utan de kräver uthållighet, långsiktighet och en tydlig riktning. De kräver modet att återupprätta den svenska skolan som en kunskapsinstitution där läraren leder, eleven lär och samhället agerar förebyggande mot brott. Det är en skola som går tillbaka till grunderna.
Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Herr talman! Fredrik Malm redogör för en rad förslag i propositionen som också Miljöpartiet står bakom när det gäller att stärka säkerhetsarbetet och att förebygga brott. Fredrik Malm säger också att vi inte kan nöja oss med symbolpolitik, och han pratar lite om att det inte ska snapchattas och tiktokas på lektionerna – det är ju inte direkt någonting som förespråkas av någon.
Fredrik Malm berättar också med stolthet att regeringen går längre än utredningens förslag när det gäller visitering av väskor. Det är en integritetsingripande åtgärd, och lärare, som inte valde polisyrket eller väktaryrket utan just läraryrket, ska ta sig an den uppgiften.
Jag har huvudsakligen två frågor till Fredrik Malm. Den första frågan är varför man är stolt över att gå längre än utredningens förslag. Vi brukar ju väldigt ofta luta oss mot utredningar och den beredning som utredningarna har gjort.
Den andra frågan är: Hur kommer det sig att Skolpartiet Liberalerna inte lyssnar på lärare och elever när det gäller just detta att rota igenom barns och vuxnas väskor?
Herr talman! Vi kan tänka oss en elev på högstadiet eller gymnasiet som har ett skjutvapen, en kniv eller narkotika i sin väska. Så kommer eleven till skolan och låser in väskan i skåpet. Sedan kommer det fram för skolans ledning att eleven langar narkotika eller har vapen i skolan. I dag har den svenska skolan möjlighet att öppna elevens skåp, men man får inte öppna elevens väska med hänsyn till elevens personliga integritet. Detta kommer vi nu att ändra.
Ändringen innebär att skolan kommer att kunna öppna väskan. Man kommer att kunna tillkalla polis. Man kommer att kunna hantera exempelvis olagliga vapeninnehav eller olagliga narkotikainnehav.
Detta beskriver Miljöpartiet som att rota i elevers väskor. Jag tycker att det är en mycket slapp syn som Miljöpartiet visar upp gentemot det faktum att vi i dag har brottslighet på skolor, en gängkriminalitet och personer som riskerar att utsätta andra elever för hot mot deras säkerhet, hälsa och välmående och till och med i förlängningen mot deras liv.
Jag tycker att det är självklart, herr talman, att dessa verktyg ska finnas för att vi ska kunna stävja brottslighet på skolor i Sverige.
Herr talman! Det är klart att det är fruktansvärt om det finns skjutvapen, sprängmedel, knark eller knivar på en skola. Allt detta är ju brott. Vi har också en brottsbekämpande myndighet med personer som tränade att hantera sådant. Det är min uppfattning – det är också lärares och elevers uppfattning – att det är just poliser som ska hantera sådant som handlar om misstanke om brott. Men nu är det alltså Liberalernas politik att det är lärare som ska hantera detta.
Jag har svårt att förstå varför man gör valet att gå längre än utredningsunderlaget föreslår och att man kallar sig ett skolparti men inte lyssnar på dem som berörs mest av den lagstiftning man nu trycker igenom i riksdagen. Man trycker igenom den med en liten majoritet, och man har gått längre än själva utredningen ger underlag till.
Fredrik Malm kanske tycker att Miljöpartiet har en slapp syn när det gäller skolsäkerhet. Men jag kan försäkra honom om, utifrån vad min stad har varit med om, att det inte handlar om slapphet. Det handlar om att bygga ett samhälle på vissa grundläggande värderingar.
Där ska lärare vara en viktig byggsten när det gäller att bygga starka elever. När det finns misstanke om brott är det poliser som ska arbeta med sådant. Polisen ska arbeta med att förhindra, hantera och följa upp brott. Och vi har domstolar som ska döma dem som begår brott.
Herr talman! Miljöpartiet har rätt i en sak, och det är att det är min uppfattning att Miljöpartiet har en slapp syn på dessa frågor. Det är mycket riktigt. Jag skulle nästan kunna dra det så långt som till att säga att Miljöpartiet har en jätteslapp syn på de här frågorna.
Det är väl alldeles uppenbart att om en elev har med sig ett skjutvapen till skolan och har det i en väska i sitt skåp måste skolan kunna öppna den väskan. Men det stämmer inte, som Miljöpartiet säger, att det måste vara matteläraren eller geografiläraren som ska öppna väskan. Det är klart att det inte behöver vara en lärare. Skolan kan tillkalla en väktare eller polis som gör det. Det kan vara annan personal i skolan – någon som inte har undervisning just då – som öppnar väskan. Det viktiga är att möjligheten att öppna den ska finnas.
Ibland undrar jag om Miljöpartiet så att säga cirkulerar i en egen omloppsbana runt planeten när det gäller de här frågorna. Ser inte Miljöpartiet den verklighet Sverige befinner sig i? Det var till och med i Camilla Hanséns egen valkrets som skoldådet begicks.
(CAMILLA HANSÉN (MP): Ja, precis.)
Jag är helt övertygad om att vi måste skaffa oss fler verktyg för att bekämpa den grova brottsligheten. Det är så att vi har skolplikt i Sverige, vilket innebär att vi har våra ungdomar på samma plats fem dagar i veckan, sju åtta timmar åt gången, tio månader om året. Det innebär att skolan är en nyckelplats för att kunna vända den här utvecklingen. Skolan är en rekryteringsplats för destruktiva krafter, men skolan är också en möjlighet att vända utvecklingen. Då måste skolan vara en trygg plats.
Herr talman! Efter den fruktansvärda skolattacken i Örebro har skolledare över hela landet blivit kontaktade av olika privata aktörer som erbjuder utbildningar i hur man ska agera vid pågående dödligt våld. Många av utbildningarna är kostsamma och dessutom undermåliga. En granskning från Dagens Nyheter visar att vissa företag drivs av personer helt utan utbildning – personer som kanske mest gillar att själva ha vapen och få demonstrera dem.
Det har rapporterats om skrämmande övningar där skådespelare agerar skjutande gärningsmän i skolmiljö. Det är övningar som har lämnat både personal och elever traumatiserade. En del lärare har till och med blivit sjukskrivna efter övningarna. Det är ju helt oacceptabelt.
Liberalerna har erkänt att de har varit naiva gällande skolans marknadisering. Här har vi ytterligare ett exempel på att skolans verksamhet riskerar att hamna i händerna på kapitalstarka intressen som inte vill skolors, elevers, lärares eller samhällets bästa utan som vill tjäna pengar. Därför är min fråga: Vad gör regeringen för att undvika att det här blir ytterligare en marknad på skolans område som bidrar till att skolans pengar går till annat än undervisning?
Herr talman! Jag har ingen annan uppfattning än Socialdemokraterna i detta. Det finns aktörer som saluför olika upplägg till skolor. Det är så att säga paket med utbildningar – eller övningar, uppfattar jag det som i det här fallet – som handlar om att skapa ett säkerhetstänk på skolorna. De är inte kvalitetssäkrade. Om aktörerna inte är seriösa är det klart att de inte ska anlitas. Jag kan inte se att det skulle finnas någon som helst politisk konflikt i detta.
Vad ska regeringen göra åt detta? Ja, i grunden är det ju skolor och kommuner som huvudmän – och är det fristående skolor är det de som är huvudmän – som anlitar de här aktörerna. Aktörerna marknadsför sig, och det är klart att man från kommunens eller huvudmannens sida måste kunna kvalitetssäkra att de aktörer en skola samarbetar med, om den nu gör det, är seriösa. Så tänker jag. Det är väl det som är viktigast.
Jag följde också detta, herr talman – jag läste något mediereportage om att man hade en övning på någon skola och inte hade informerat alla som arbetade i skolan om att övningen skulle pågå. Det fanns alltså personer – om det var städare eller vad det var – som befann sig i skolan när personer plötsligt kom in med tunga vapen och simulerade en attack. Det är självklart ett oerhört oseriöst agerande om det har skett på det sättet. Jag har ingen annan uppfattning än Åsa Westlund i detta.
Herr talman! Det är uppenbart att Liberalerna inte ens har reflekterat över hur man ska få stopp på detta och se till att det här blir en seriös verksamhet i skolorna. Vi har redan sett exempel i flera medier på totalt oseriös verksamhet, och ändå kräver regeringen att alla skolor ska ha beredskapsplaner på plats från den 1 juli utan att samtidigt ha gett exempelvis länsstyrelser i uppdrag att ge skolor det stöd de behöver för att klara uppdraget.
Själv satt regeringen i ett år på den utredning som påvisar att det finns länsstyrelser som redan utbildar och ger sådant stöd till skolor runt om i landet. En rimlig åtgärd från regeringens sida hade varit att redan nu – det är bara några veckor tills det här ska vara på plats i landets alla skolor – ge länsstyrelserna i uppdrag att stötta skolorna i det här arbetet. I stället står regeringen och slår ifrån sig ansvaret. Man säger att det är upp till huvudmännen. Det är de som ska kvalitetssäkra den här verksamheten.
Jag tycker att det är naivt. Liberalerna gör om sitt misstag: Man ser inte de marknadskrafter som återigen vill åt skolans pengar, och man värnar inte de resurser till undervisning som finns i skolan. Man riskerar att återigen begå ett stort misstag som går ut över landets elever och lärare.
Jag vill verkligen uppmana regeringen att snabba på nu. Man har fortfarande chansen att ge de nödvändiga uppdragen till de myndigheter som kan stötta upp och se till att den här verksamheten blir seriös, att den bedrivs utan vinstsyfte och att den faktiskt värnar säkerheten och tryggheten på alla landets skolor – inte kassaflödet hos oseriösa företag.
Herr talman! Åsa Westlund säger att jag å regeringens eller majoritetens vägnar skulle slå ifrån mig ansvaret i den här frågan och hänvisa till att kommuner, skolor och huvudmän måste klara av att anlita seriösa aktörer. Ja, herr talman, det var ju för att Åsa Westlund i hela sin första replik använde det klassiska, och ganska banala, retoriska grepp som Socialdemokraterna använder sig av, nämligen att bara tala om den så kallade marknadsskolan.
Jag konstaterar att vi har privata säkerhetsföretag i Sverige. Det är en laglig bransch, och det finns aktörer i den branschen. Det finns aktörer som gör övningar, och det finns skolor som anlitar sådana företag. Jag skulle säga att det är väldigt långt draget att säga att det är skolministern eller Sveriges regering som är ansvarig för att en enskild skola någonstans i Sverige anlitar ett visst företag för en viss övning en viss onsdag en viss månad under läsåret. Det är så att säga ganska långt draget att lasta regeringen för att det anlitandet har skett.
Jag är övertygad om att Sverige har kapacitet att vända den här utvecklingen, herr talman. Jag är övertygad om att våra skolor, våra myndigheter – exempelvis länsstyrelserna – och våra kommuner har kapacitet att klara den här uppgiften. Vi behöver jobba gemensamt för ett gemensamt mål, och det är att stärka tryggheten i svensk skola.
(Applåder)