Niels Paarup-Petersen (C) svarade Josefin Malmqvist i en replik om Skolor mot brott i debatten ”Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juni” den 4 juni 2025.
Josefin MalmqvistM· i en replikJag är stolt över att representera ett parti och en regering som tar trygghetsfrågorna i skolan på allvar – det behövs. Detta har varit eftersatt under väldigt många år. Den tidigare regeringen blundade helt för dessa…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5.
Jag och Centerpartiet delar regeringens uppfattning att tryggheten måste skärpas i skolorna runt om i Sverige. Det tror jag är ganska tydligt. Vi har sagt det tidigare när vi har tagit upp frågan. Jag är glad att vi nu brett här i kammaren tar tag i det här. Här finns en bred samsyn om att vi måste stärka tryggheten i svensk skola. Det gäller för lärarna, och det gäller för eleverna.
Vi har sett att lärare misshandlas, och vi såg det förfärliga fallet med en lärare som sparkades i magen och fick missfall. Varannan elev i nionde klass har utsatts för brott under det senaste året, och varannan elev har också begått brott.
Skolan är den vanligaste brottsplatsen. Killar utsätts oftast för stöld – det är det vanligaste bland dem. Tjejer däremot utsätts oftast för sexuella övergrepp. Det är den verklighet som finns där ute. Så många som var fjärde tjej har utsatts för sexuella övergrepp det senaste året; det är alltså tjejer i skolåldern. Skolan är oftast brottsplatsen. Det är en vansinnig arbetsmiljö att skicka in våra barn i. Jag är glad att vi nu tillsammans tar dessa breda steg för att öka insatserna mot brott i skolan.
Sedan vill vi att det ska vara effektiva och bra insatser som faktiskt leder till att resurserna används rätt och att det när vi agerar – som vi ska göra som samhälle mycket oftare, mycket tidigare och mycket bättre – också blir effektivt och faktiskt får effekt.
Det är därför vi är lite skeptiska till att även de minsta barnen ska inkluderas i lagstiftningen. Precis som Sveriges Lärare, Brå etcetera ser vi att det i stället kan öka risken att barnen landar i kriminalitet, också för att polisen inte kommer att kunna agera. Polisens remissvar på själva utredningen efterfrågar inte heller den utvidgning som regeringen nu kommer med. Den är vi alltså lite skeptiska till. Man borde kunna ta hänsyn till ålder, brottets allvar och möjligheten att utreda det när det gäller de unga barnen.
Det betyder verkligen inte att vi inte ska agera, herr talman. Vi måste agera mot det här, och det handlar om att agera klokt med tydligare och effektivare insatser som inte tar resurser utan ger effekt.
Om man får veta att nu blir det polisanmälan och det enda som händer är att polisen lägger ned det direkt utan att man ens får ett samtal blir det kanske inte den bästa insatsen heller – den som ger synen att det man har gjort är ett problem och att det måste ageras mot. Det är därför vi är skeptiska till den biten.
Väskor måste självklart undersökas om det finns misstanke om vapen eller droger i dem. Jag tror att alla i den här kammaren tycker att det ska göras. Det nickas här. Alla är överens om det. Sedan tror regeringen att det är vettigare att en bildlärare undersöker väskan med vapen och droger än att en polis gör det. Jag tycker att det är bättre med en polis. Att tycka att det i många fall är bildläraren som bör göra det visar på en märklig syn på både lärare och poliser. Men, återigen, i grunden är vi överens om vikten av att det här görs och skärps. Vi är överens om nästan allting i förslaget. Det tycker jag är väldigt bra, för vi behöver stärka arbetet här.
Herr talman! En annan oro som finns kring det här är att lagstiftningen riskerar att utesluta civilsamhället från att vara en del av skolan. Det är flera som påpekar detta. Att huvudmannen ska se till att obehöriga inte ges tillträde till skolenheten är skrivet på ett sätt som är lite svårtolkat. I grunden är det vettigt – vem som helst ska inte kunna gå in i klassrummet och känna att nu får jag vara här. Det tror jag att alla är överens om. Jag tror inte att någon är emot den biten. Men jag och Centerpartiet vill verkligen betona vikten av att de aktörer som bidrar till skolans verksamhet fortfarande kan vara med i skolan.
Det är till exempel de organisationer som bygger vår demokrati, som bygger framtidens demokratiska medborgare. Det är till exempel alla våra partiers ungdomsförbund. De måste kunna komma in i skolan. De måste kunna vara med. Jättemånga skolor utesluter dem redan, vilket är förfärligt. Det gör att vi inte bygger framtidens partier, de som ska bygga vårt samhälle och som skapar grunden för vår demokratis utförande i vardagen. Och vi vet att alla partier kämpar med att få tillräckligt många ideella krafter och tillräckligt många som kommer in. Vi riskerar att få ännu svårare med det i framtiden, och det är inte bra. Därför tycker vi att det är viktigt att det finns förutsättningar för variationer i hur lagen tillämpas. Men som sagt, herr talman, det är saker som skulle kunna bli bättre och som jag hoppas att vi kan se över framöver. I grunden är det viktigt att vi stärker tryggheten i skolan.
Herr talman! Vad skapar då trygghet i skolan? Det viktigaste, visar undersökning på undersökning, är faktiskt tillitsfulla relationer mellan elever och lärare. Det är det absolut viktigaste, och här finns det väldigt mycket att göra.
Det är en fråga som jag särskilt måste ställa till regeringen: Hur länge till ska våra barn löpa risk att undervisas av dömda personer? Hur länge till? Jag har inte kunnat få ett svar på det. Jag hoppas att det inte ska vara så länge till, för gång på gång ser vi hur olämpliga personer jobbar i skolan, bland våra barn.
I en granskning gjord av Dagens Nyheter framgår det att lärarlegitimationen inte stoppar brottslingar från att jobba i skolan. Något annat behövs. Nyligen släppte Skolinspektionen en rapport som visar att tre av fyra skolor har brister i registerkontrollen vid anställning. Flera skolor har inte ens gjort en registerkontroll vid anställning. Det innebär att det varje år är flera tusen lärare som anställs utan att gå igenom en fullbordad registerkontroll. Den registerkontroll som det är skolornas plikt att göra vid anställning i dag är alltså undermålig. Det är oacceptabelt.
Regeringens hantering av de här frågorna har varit för senfärdig. Den har varit bristfällig. Regeringen måste omedelbart skärpa reglerna, vilket Centerpartiet har efterfrågat länge och varit otroligt tydliga med. Skolorna och kommunerna måste göra bättre registerkontroller, och vi måste se till att registerkontrollerna inkluderar mer. Det är helt avgörande om vi ska skapa en trygg skola och en skola utan brottslingar. I dag jobbar dömda brottslingar i våra skolor. Det är så det är.
Vi vill att registerkontrollen ska utökas. Vi vill att det ska kunna göras fler kontroller, inte bara vid anställning utan också under anställningstiden. Man kan ju begå brott medan man är anställd. När man blir anställd ska man uppvisa sitt registerutdrag. Om man begår brott två år senare kommer det aldrig att undersökas. Det är inte rimligt. Det är ju inte så att folk per definition slutar begå brott efter att de blivit anställda som lärare. Det finns massor av exempel.
Det här måste ändras, och det måste täcka fler brott. Exempel är saker som skulle vara helt logiska om man frågade en vanlig människa ute på gatan. Terrorbrott, visst hindrar det en människa från att bli anställd i skolan i dag? Nej, det gör det inte. Sexuella övergrepp? Nej, det kan man fortfarande bli anställd i skolan efter. Det är helt absurt, men så är det i dag.
Vi har varit på regeringen. Vi har lagt förslag på utskottets bord, både i utbildningsutskottet och i justitieutskottet, för att se till att man hanterar de här frågorna bättre och får bättre kontroll på vem som jobbar i skolan. Men Tidöpartierna sa nej. Sverigedemokraterna sa nej. Moderaterna sa nej. Liberalerna sa nej. Kristdemokraterna sa nej. Så var det.
Att till exempel dömda sexualbrottslingar, hedersförtryckare och terrorister kan fortsätta jobba i svensk skola i dag är en skandal. Men regeringen agerade till slut – det ska den i alla fall ha. Efter Centerpartiets initiativ tillsatte man en utredning om bland annat registerkontroll i skolan, och nu finns det äntligen en promemoria på regeringens bord om hur registerkontrollen kan utökas. Men nu, då? Vi vet inte riktigt. Det är dags att regeringen ser till att komma till skott och rensa upp i det här.
Vad säger regeringspartierna? Ni är ju här i salen och får jättegärna svara. Hur länge till ska Sveriges elever löpa risk att undervisas av terrorister, sexualbrottslingar och hedersförtryckare?
Herr talman! Ja, det gläder oss mycket att Centerpartiet har börjat engagera sig i de här frågorna. Det är bra om vi kan få till stor samsyn i de här frågorna.
Skolan ska vara en trygg plats för bildning. Den ska inte vara en grogrund för grov kriminalitet, för att säga det helt uppenbara. Personer som har begått grova brott ska inte kunna arbeta i skolan. De har inte i skolan att göra. Här önskar jag att tidigare regeringar hade agerat, även de regeringar som Niels Paarup-Petersens parti tidigare har stöttat.
Den här regeringen tar de här frågorna på största allvar. Vi agerar. Vi tillsatte i april 2024 en utredning för att skärpa kraven kopplat till utdrag ur belastningsregister för personal i skolan. Vi moderater tycker att detta är en otroligt viktig fråga. Det handlar om att vidga vilka brott som ingår. Det handlar om att göra kontroller regelbundet, inte bara vid anställning. När man till exempel byter arbetsplats hos samma arbetsgivare måste detta hänga med. Vi vill se till att man återigen ska kunna arkivera de här registren, inte att man som i dag inte får spara dem. Det finns områden på områden där vi behöver se till att det kommer förändringar.
Den här regeringen har agerat. Som jag misstänker att Niels Paarup-Petersen känner till kom det för ungefär en månad sedan ett färdigt förslag på det här området som nu ska ut på remiss för att bli lagstiftning, för den här regeringen tar de här frågorna på största allvar och kommer att säkerställa att detta blir lagstiftning innan mandatperioden är slut.
Herr talman! Jag uppskattar också att man har börjat lyssna på Centerpartiet, som Josefin Malmqvist säger. Vi lade som sagt fram flera förslag för olika utskott för att få till en förstärkning av de här delarna.
Jag är jätteglad för att regeringen har agerat, som jag också sa i talarstolen. Det ligger nu en utredning på regeringens bord. Vi har sett att regeringen på andra områden har lyckats få ut saker på en månad eller två, från typ ingenting till lagstiftning. Men sedan man fick den här utredningen på sitt bord har man inte lyckats skicka ut den på remiss. Det är därför jag frågar när det kommer att hända, om man nu verkligen tar detta på största allvar. Vi har inte sett när den ska ut på remiss. Vi vet ingenting. Det är därför jag frågar när det här kommer vidare. Det är det som är frågan.
Jag är som sagt glad att vi nu närmar oss samförstånd om att vi måste få bättre koll på vilka som jobbar i svensk skola. Men det måste ju också bli till någonting. Därför frågar jag igen: När kommer det ut på remiss? När blir det lagstiftning? När gör det skillnad ute i skolorna? Det är ju det som i grunden är den avgörande frågan.
Herr talman! Jag är stolt över att representera ett parti och en regering som tar trygghetsfrågorna i skolan på allvar – det behövs. Detta har varit eftersatt under väldigt många år. Den tidigare regeringen blundade helt för dessa frågor. Nu städar vi upp på område efter område och säkerställer att skolan får både mandat, befogenheter och, på sina håll, en skyldighet att agera.
Ett av de områden som detta gäller är det som Niels Paarup-Petersen är inne på, nämligen krav på skolan att begära utdrag ur belastningsregistret när man anställer personal. Alla som befinner sig i skolan ska kunna känna sig trygga med att skolan är en plats som är fri från kriminalitet och kriminella. Där ska man kunna känna sig trygg.
Niels Paarup-Petersen kan också vara trygg med att regeringens och Moderaternas politikutvecklingsarbete inte utgår från Centerpartiets initiativ i utskottet. Detta är frågor som vi har berett under lång tid. Det är frågor som funnits i Moderaternas politik under lång tid, och vi har en plan för att agera och få detta på plats den här mandatperioden. Det var också, som Niels Paarup-Petersen mycket väl känner till, bakgrunden till att vi röstade nej till Centerpartiets utskottsinitiativ eftersom det syftade till att tillkännage för regeringen att man vill göra något. Men regeringen har redan ett pågående arbete på detta område, och det vill jag att Niels Paarup-Petersen både ska känna till och kunna känna sig trygg med.
Detta är frågor som vi prioriterar och sätter högt. Vi önskar att tidigare regeringar hade gjort mer på det här området. Nu agerar vi och säkerställer att vi skyndsamt får ny lagstiftning på plats som möjliggör, och som innebär att vi kräver och förväntar oss, att skolor agerar när man anställer personal. Skolan ska vara en plats som är fri från kriminella.
Herr talman! Jag ska göra mitt bästa för att bli trygg och vara det. Jag tycker ändå att Moderaterna ganska ofta skulle kunna ta vad vi tycker lite mer som utgångspunkt. Men det är väl inte så konstigt med tanke på att vi är olika partier.
Min uppfattning är att regeringen i mångt och mycket tar trygghetsfrågorna på allvar – det ska absolut sägas. Ibland går man nästan lite för långt, kan vi tycka, i vissa förslag. Men grunden, att vi ska göra skolan till en otroligt mycket tryggare plats än den är i dag, är vi helt överens om. Vi måste göra mer.
Har tidigare regeringar blundat? Ja, kanske inte blundat helt men i alla fall inte gjort tillräckligt – där är vi också överens. Det är också därför vi har lagt fram förslag.
Sedan säger Josefin Malmqvist, herr talman, att man säger nej eftersom det rör sig om ett pågående arbete. Men utredningen sattes ju igång först efter vårt initiativ. Det är jättebra; syftet med att lägga fram utskottsinitiativ är att det blir verksamhet av dem. Nu kommer det förhoppningsvis att bli verksamhet.
Jag kan dock konstatera att den fråga jag ställde fortfarande inte är besvarad. Jag ställde frågan: När kan vi se att det händer något? Ni tillsatte utredningen efter att vi hade lagt fram ett initiativ, så det hjälper tydligen att ställa frågor. Så jag ställer frågan igen: När kommer detta att gå ut på remiss? När kommer det ut och blir verklighet ute i skolan?
Det är nämligen, återigen, det som räknas för mig – när jag kan säga till mina barn, andra barn jag träffar, föräldrar och lärare jag träffar: Från och med detta datum kommer de som har dömts för hedersförtryck, sexuella övergrepp, terrorism och alla möjliga andra brott som i dag inte inkluderas inte längre att kunna jobba i svensk skola. Det är detta datum jag vill ha, och det är dit jag vill komma. Där har jag fortfarande inte fått något svar. Men jag hoppas att vi får det snart.
Herr talman! Niels Paarup-Petersen och jag hade ett trevligt utbyte i replikskiftet senast. Jag tänkte att vi skulle fortsätta där.
När det gäller registerkontroll är vi, som jag sa tidigare, helt överens om att det är viktigt. Detta togs faktiskt upp i utskottet förra mandatperioden. Då var vi också tämligen överens om att det fanns ett behov. Tyvärr hände ingenting då med den frågan heller, utan den lämnades till någon mer handlingskraftig regering att ta tag i.
Jag önskar att jag kunde svara på din fråga om vilket datum detta kommer att börja gälla. Men just registerkontrollen är inte en Tidöfråga. Vi sverigedemokrater är inte inblandade i framtagandet av själva lagförslaget, utan det sker i trekrets. Hade vi sverigedemokrater varit med på detta hade vi förmodligen haft ett lagförslag på bordet redan nu, för vi vill verkligen ha det. Men detta sker i trekrets.
Det är mycket riktigt så som Josefin Malmqvist tidigare sa: Det tillsattes en utredning för ungefär ett år sedan som nu har kommit tillbaka med förslag, och de är nu ute på remiss. Vi utgår från att det kommer ett lagförslag inom mandatperioden.
Jag hör vad Niels Paarup-Petersen säger. Jag ska bevaka frågan och se till att det verkligen kommer ett lagförslag så att vi får en ordentlig registerkontroll av lärare. Det är helt klart att lärare som har kopplingar till någon form av brottslighet – det kan vara terrorism, förberedelse för terrorism och annat – inte ska finnas på våra skolor. De ska inte vara lärare. Där är jag och Niels Paarup-Petersen helt överens.
Herr talman! Det är alltid trevligt med trevliga utbyten. Det är inte alltid vi och Sverigedemokraterna är överens, men i det här fallet är vi tydligen överens om att regeringen hade kunnat vara snabbare – det är bra. Jag hoppas verkligen att Sverigedemokraterna i så fall lyckas sätta lite fart på regeringen så att detta kan gå snabbare. För återigen: Det är det vi vill. Det enda jag önskar är att vi kan säga till lärare, barn, föräldrar etcetera att från och med nu, från och med då, kommer den här typen av brottslingar inte längre att finnas i svensk skola.
Jag förväntar mig inte att Patrick Reslow kan svara för allt som regeringen gör. Även om man styr regeringen på många sätt och vis är man inte riktigt en del av den, inte än så länge i alla fall.
Jag vet inte riktigt vad jag ska fråga eller kräva mer. Jag är glad att vi är överens om att detta måste göras, och jag hoppas att vi tillsammans kan se till att regeringen agerar lite snabbare.
Herr talman! Vi är överens – samtidigt hade jag önskat att den tidigare socialdemokratiska regeringen hade agerat i de här frågorna. Detta är ingen ny fråga. Det är inte något som har uppkommit sedan 2022, utan det var högst aktuellt även innan dess. Men den socialdemokratiska regeringen valde då att inte agera alls – en socialdemokratisk regering som dessutom stöddes av Centerpartiet. Jag hade kanske hoppats att Niels Paarup-Petersen och hans partikamrater hade varit lika angelägna att sätta press på den regeringen som man är att sätta press på den regering man inte tillhör nu.
Jag förutsätter att det kommer en reglering av detta. Jag är glad över att vi stöder en regering som faktiskt lägger fram ett förslag om ökad registerkontroll. Niels Paarup-Petersen är när som helst välkommen att ansluta sig till det regeringsalternativ där det, som han säger, händer saker, i stället för att stödja alternativ där det aldrig händer något utan bara snackas.
Herr talman! Det är första gången Sverigedemokraterna har sagt att vi är välkomna – det är ändå nytt. Jag tror också att Patrick Reslow är mycket väl medveten om varför vi inte själva känner oss välkomna, önskar vara välkomna eller vill vara en del av hans regeringsalternativ, så som det ser ut i dagsläget. Jag kan förstå, med tanke på hur vissa siffror ser ut, att man önskar lite fler parter i regeringsalternativet. Men just här och nu tackar jag nog nej. Jag tror att jag skulle få rätt stora problem om jag sa något annat.
Det finns jättemycket som tidigare regeringar inte har gjort tillräckligt bra. Det finns också en massa saker som den här regeringen inte gör tillräckligt bra, och så kommer det nog alltid att vara. Det handlar om sådant som inte har setts tillräckligt tidigt, som bör göras mer och som bör förbättras, utvecklas och skärpas. Så kommer det alltid att vara. Ingen kommer någonsin att lyckas med allting.
Men återigen: Jag är jätteglad för att regeringen till slut, efter att ha sagt nej till våra förslag, i alla fall lyssnade och såg till att det tillsattes en utredning, vars förslag nu ligger på regeringens bord. Om detta blir verklighet, om vi får till det här, är jag i närheten av att vara trygg, som Josefin Malmqvist önskade för mig tidigare.
Jag hoppas att vi kan komma dit att vi tillsammans, alla här i kammaren, kan se till att människor som är dömda för hedersförtryck, terrorism eller sexuella övergrepp inte undervisar våra barn framöver, samtidigt som vi ser att hälften av våra barn utsätts för brott i samma instans. Detta måste vi ändå allihop kunna komma överens om. Jag är glad för att ingen i det här fallet har gjort detta till något lite krasst och lite dåligt, som politik ibland kan vara, utan att vi faktiskt försöker hjälpa varandra att nå dit.
