Helena Storckenfeldt (M) om Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt

Fru talman! Reduktionsplikten har varit ett av våra viktigaste verktyg för att minska utsläppen från transportsektorn. Att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel kan vara ett effektivt sätt att minska utsläppen, men bara om det görs på rätt sätt.

Den tidigare reduktionsplikten var för högt satt. Den ledde till att Sverige i praktiken dammsög den globala marknaden på biodrivmedel, resurser som annars hade kunnat göra större nytta i andra sektorer än personbilstrafiken.

Riksrevisionen konstaterade att reduktionsplikten hade hamnat på en ohållbar bana. Man slog fast att den inte var vare sig kostnadseffektiv eller genomförbar i sin dåvarande form. Det är allvarlig kritik, och det vore ansvarslöst att inte ta den på allvar.

Låt mig därför vara tydlig: Vi moderater tror på att klimatpolitiken ska vara effektiv, evidensbaserad och förankrad i verkligheten – inte driven av symbolik eller kortsiktig populism.

Att människor känner att politiken är rimlig, rättvis och begriplig är en förutsättning för att omställningen ska kunna ske i praktiken. Därför har regeringen lagt om kursen. Reduktionsplikten sänks till en nivå som är förenlig både med våra klimatmål och med en rimlig prisbild vid pumpen. Vi fokuserar i stället på att använda biodrivmedel där de verkligen gör skillnad – i flyget, i sjöfarten och i den tunga trafiken.

Samtidigt storsatsar vi på elektrifieringen. Vi bygger ut laddinfrastrukturen, säkrar energiförsörjningen och möjliggör investeringar i ny kärnkraft. Det är så vi driver klimatarbetet framåt – med teknik, innovation och en långsiktig trovärdighet.

Vi vet att transportsektorn står för en betydande del av Sveriges utsläpp. Men vi vet också att Sverige är ett föregångsland, där vi kombinerat ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Sedan 1990-talet har Sveriges bnp fördubblats. Samtidigt har våra utsläpp minskat med över en tredjedel. Det är ett kvitto på att teknik, tillväxt och hållbarhet går hand i hand.

Fru talman! Reduktionsplikten, som syftar till att öka andelen biobränsle i diesel och bensin, är ett av våra verktyg för att sänka utsläppen. Men det är ett verktyg som måste hanteras med försiktighet. En alltför snabb och orealistisk höjning riskerar att kraftigt höja drivmedelspriserna, vilket särskilt påverkar dem som bor och verkar på landsbygden. Det drabbar hushåll, jordbruk och företag som inte har några andra alternativ. Det undergräver också acceptansen för klimatarbetet, och utan folklig förankring faller även de mest ambitiösa klimatmålen.

Att ignorera väljarnas vilja är inte bara oklokt. Det är också farligt för tilltron till hela klimatarbetet. Därför är det också värt att lyfta vad alternativet hade varit. Om Socialdemokraterna får bilda regering tillsammans med Miljöpartiet igen, vilket historien har visat att de gärna gör, vet vi vad som väntar. Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har själv sagt att drivmedelspriserna ska öka med flera kronor per liter. Man vill höja reduktionsplikten – igen. Det är en politik som slår hårt mot hushåll, företag och landsbygden.

När Socialdemokraterna nu försöker framstå som folkliga och pragmatiska i klimatpolitiken bör vi minnas vilka det var som styrde när priserna rusade. Och vi bör fråga: Tänker de stå emot Miljöpartiet nästa gång, eller blir det som förra gången när Miljöpartiet fick diktera villkoren?

Vi moderater tror på en annan väg – en som håller ihop klimatambitioner och ekonomisk verklighet, en som människor faktiskt kan ställa sig bakom.

Sverige ska vara ett föregångsland, men inget land i världen kommer att vilja ta efter exempel där klimatpolitiken upplevs som ett straff. Därför väljer vi en väg som både är effektiv och är möjlig att genomföra i verkligheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joanna Lewerentz, Oskar Svärd och John Widegren (alla M).

Fru talman! Vi kan börja med att prata om prisläget. Vi kan konstatera att priset i mars 2022 låg på ungefär 28 kronor per liter. I maj 2025 låg det på 15 ½ kronor per liter. Det är alltså mer än 10 kronor billigare att tanka, per liter.

Det här är uppenbarligen en regering som lyssnar på vad folket vill ha, det vill säga rimliga bensin- och dieselpriser. Vi vill att omställningen ska vara möjlig i hela landet. Då gäller det att vi har med oss hushållen och företagen och att klimatpolitiken inte blir någonting som vi bara sysslar med här borta i Stockholm utan någonting som hela landet kan ställa sig bakom. Det kunde man absolut inte med den förra reduktionsplikten.

Dessutom fick den grov kritik från Riksrevisionen, som sa väldigt tydligt att den inte gick att genomföra. Ändå väljer man att stå här och kritisera att vi inte når klimatmålen med vår reduktionsplikt. Faktum är att man med den gamla reduktionsplikten inte heller var på väg att nå vare sig de kortsiktiga eller de långsiktiga målen. Man hade inte nått hela vägen fram.

Nu har vi en ny politik där vi har lagt om kursen. Vi har minskat utsläppen både 2022 och 2023. År 2024 var det ett hack i kurvan, på ungefär samma sätt som det var 2021, när den rödgröna regeringen satt vid makten. Då ökade utsläppen tillfälligt för att sedan komma tillbaka till en nedåtgående bana.

Ledamoten lyfte elektrifieringen. Vi vet att tillväxten för elbilar stannade av under 2024, men det gjorde den för hela personbilsflottan. Därefter har vi kunnat konstatera att det har tagit fart i år igen. Vi har sett en tydlig ökning under de första månaderna av det här året.

Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige är på rätt kurs att klara ESR-kravet, men framför allt är vi definitivt på rätt kurs att klara det långsiktiga målet, vilket jag tycker är mycket mer prioriterat. Vi ska faktiskt nå nettonoll 2045 och därefter lyckas med negativa utsläpp. Det kortsiktiga tänket om att man ska nå dit men inte längre fungerar inte, har vi insett, utan vi måste börja tänka mer långsiktigt. Hur kan Sverige på ett bättre sätt bidra i världen?

Vi tenderar att här i Sverige stirra oss blinda på vad som sker enbart inom Sveriges gränser, och vi stirrar oss blinda på olika kortsiktiga mål. Det är otroligt skadligt för klimatpolitiken som helhet, inte minst för acceptansen för klimatpolitiken. Vi vet att priset vid pump gör skillnad. Det gör skillnad vad det är man behöver betala för omställningen, och det gör skillnad när resten av landet känner att klimatpolitik är något som de sysslar med i Stockholm, men de fattar inte hur det ser ut i verkligheten. Det skadar förtroendet för klimatpolitiken i grunden, och där begår vi ett djupt misstag. Därför har vi valt en annan väg.

Fru talman! Det är uppenbart att jag och Rickard Nordin har olika uppfattning om vilka olika styrmedel som behövs för att nå klimatmålen. Vi har olika bild av hur vi ska nå dit. Jag lovade Rickard Nordin tidigare att jag inte skulle nämna kärnkraft i denna debatt, men tyvärr kommer jag att göra det. Det är en otroligt viktig pusselbit för att få igång klimatomställningen på ett verkligt fungerande sätt.

Det handlar inte om de små symbolerna som kanske känns bra i magen. En reduktionsplikt på en rekordhög nivå i EU, en plastpåseskatt och en elcykelsubvention är inte sådant som kommer att göra att vi når klimatmålen. Vi snackar om stora strukturomvandlingar. Om elektrifieringen ska fungera behöver vi mer ren el.

Rickard Nordin säger att vi behöver mycket mer vind och att de fossilfria kraftslagen kan utgöra en mycket större del av vårt elsystem. Men vi ser tydligt vad som händer när vi inte har en stabil baskraft i grunden. Vattenkraften är otroligt viktig, men den andra delen är kärnkraften. Där har vi olika uppfattning om hur vi ska nå klimatmålen.

Vi är båda överens om att skogen ska brukas, men för att nå transportsektorsmålen är elektrifieringen viktigast – och att se till att ha folket med oss. Om vi inte har folket med oss spelar det ingen roll vilka fina mål som jag och Rickard tycker att vi ska nå. Om vi inte har folket med oss kommer det inte att ske i praktiken.

(Applåder)