Riksflödet
Logga in
Svarade Rickard Nordin i en replik ·

Helena Storckenfeldt (M) om Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt

Helena Storckenfeldt (M) svarade Rickard Nordin i en replik om Nya regler för datacenter och hållbara bränslen samt en ny reduktionsplikt i debatten ”Protokoll 2024/25:120 Onsdagen den 21 maj” den 21 maj 2025.

Rickard NordinC· i en replikDen 2 maj kom Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning. Deras budskap var tydligt. Det var samma budskap som Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och en samlad…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Reduktionsplikten har varit ett av våra viktigaste verktyg för att minska utsläppen från transportsektorn. Att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel kan vara ett effektivt sätt att minska utsläppen, men bara om det görs på rätt sätt.

Den tidigare reduktionsplikten var för högt satt. Den ledde till att Sverige i praktiken dammsög den globala marknaden på biodrivmedel, resurser som annars hade kunnat göra större nytta i andra sektorer än personbilstrafiken.

Riksrevisionen konstaterade att reduktionsplikten hade hamnat på en ohållbar bana. Man slog fast att den inte var vare sig kostnadseffektiv eller genomförbar i sin dåvarande form. Det är allvarlig kritik, och det vore ansvarslöst att inte ta den på allvar.

Låt mig därför vara tydlig: Vi moderater tror på att klimatpolitiken ska vara effektiv, evidensbaserad och förankrad i verkligheten – inte driven av symbolik eller kortsiktig populism.

Att människor känner att politiken är rimlig, rättvis och begriplig är en förutsättning för att omställningen ska kunna ske i praktiken. Därför har regeringen lagt om kursen. Reduktionsplikten sänks till en nivå som är förenlig både med våra klimatmål och med en rimlig prisbild vid pumpen. Vi fokuserar i stället på att använda biodrivmedel där de verkligen gör skillnad – i flyget, i sjöfarten och i den tunga trafiken.

Samtidigt storsatsar vi på elektrifieringen. Vi bygger ut laddinfrastrukturen, säkrar energiförsörjningen och möjliggör investeringar i ny kärnkraft. Det är så vi driver klimatarbetet framåt – med teknik, innovation och en långsiktig trovärdighet.

Vi vet att transportsektorn står för en betydande del av Sveriges utsläpp. Men vi vet också att Sverige är ett föregångsland, där vi kombinerat ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp. Sedan 1990-talet har Sveriges bnp fördubblats. Samtidigt har våra utsläpp minskat med över en tredjedel. Det är ett kvitto på att teknik, tillväxt och hållbarhet går hand i hand.

Fru talman! Reduktionsplikten, som syftar till att öka andelen biobränsle i diesel och bensin, är ett av våra verktyg för att sänka utsläppen. Men det är ett verktyg som måste hanteras med försiktighet. En alltför snabb och orealistisk höjning riskerar att kraftigt höja drivmedelspriserna, vilket särskilt påverkar dem som bor och verkar på landsbygden. Det drabbar hushåll, jordbruk och företag som inte har några andra alternativ. Det undergräver också acceptansen för klimatarbetet, och utan folklig förankring faller även de mest ambitiösa klimatmålen.

Att ignorera väljarnas vilja är inte bara oklokt. Det är också farligt för tilltron till hela klimatarbetet. Därför är det också värt att lyfta vad alternativet hade varit. Om Socialdemokraterna får bilda regering tillsammans med Miljöpartiet igen, vilket historien har visat att de gärna gör, vet vi vad som väntar. Miljöpartiets språkrör Amanda Lind har själv sagt att drivmedelspriserna ska öka med flera kronor per liter. Man vill höja reduktionsplikten – igen. Det är en politik som slår hårt mot hushåll, företag och landsbygden.

När Socialdemokraterna nu försöker framstå som folkliga och pragmatiska i klimatpolitiken bör vi minnas vilka det var som styrde när priserna rusade. Och vi bör fråga: Tänker de stå emot Miljöpartiet nästa gång, eller blir det som förra gången när Miljöpartiet fick diktera villkoren?

Vi moderater tror på en annan väg – en som håller ihop klimatambitioner och ekonomisk verklighet, en som människor faktiskt kan ställa sig bakom.

Sverige ska vara ett föregångsland, men inget land i världen kommer att vilja ta efter exempel där klimatpolitiken upplevs som ett straff. Därför väljer vi en väg som både är effektiv och är möjlig att genomföra i verkligheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joanna Lewerentz, Oskar Svärd och John Widegren (alla M).

Fru talman! Tack, ledamoten, för ditt anförande!

Min första fråga på grund av anförandet blir: Hur mycket dyrare blir priset vid pump när ETS 2 införs 2027? Enligt alla beräkningar blir det några kronor dyrare – eller mer. Men ledamoten får gärna svara på det.

Fru talman! År 2024 ökade utsläppen från transportsektorn med 18 procent. Tidöpartierna har deklarerat att man med regeringens förslag till uppdaterad reduktionsplikt ändå ska nå det beslutade ESR-målet för 2030. Det ansvariga statsrådet har till och med kallat det för en gyllene lösning. Experterna är dock väldigt tveksamma. Det handlar om att elektrifieringstakten inte håller. Det handlar om LULUCF och om hur vi klarar vårt åtagande när det gäller kolsänka. Det handlar om att Naturvårdsverket kom med en rapport i april som visar att vi inte klarar målen för 2030, 2040 eller 2045.

Men eftersom ledamoten hävdar att vi klarar 2030-målet blir min fråga till ledamoten, fru talman: Hur ser de beräkningar ut som ligger till grund för att Sverige ska klara ESR-målet till 2030, och vilka flexibiliteter tänker Tidöpartierna använda?

Fru talman! Vi kan börja med att prata om prisläget. Vi kan konstatera att priset i mars 2022 låg på ungefär 28 kronor per liter. I maj 2025 låg det på 15 ½ kronor per liter. Det är alltså mer än 10 kronor billigare att tanka, per liter.

Det här är uppenbarligen en regering som lyssnar på vad folket vill ha, det vill säga rimliga bensin- och dieselpriser. Vi vill att omställningen ska vara möjlig i hela landet. Då gäller det att vi har med oss hushållen och företagen och att klimatpolitiken inte blir någonting som vi bara sysslar med här borta i Stockholm utan någonting som hela landet kan ställa sig bakom. Det kunde man absolut inte med den förra reduktionsplikten.

Dessutom fick den grov kritik från Riksrevisionen, som sa väldigt tydligt att den inte gick att genomföra. Ändå väljer man att stå här och kritisera att vi inte når klimatmålen med vår reduktionsplikt. Faktum är att man med den gamla reduktionsplikten inte heller var på väg att nå vare sig de kortsiktiga eller de långsiktiga målen. Man hade inte nått hela vägen fram.

Nu har vi en ny politik där vi har lagt om kursen. Vi har minskat utsläppen både 2022 och 2023. År 2024 var det ett hack i kurvan, på ungefär samma sätt som det var 2021, när den rödgröna regeringen satt vid makten. Då ökade utsläppen tillfälligt för att sedan komma tillbaka till en nedåtgående bana.

Ledamoten lyfte elektrifieringen. Vi vet att tillväxten för elbilar stannade av under 2024, men det gjorde den för hela personbilsflottan. Därefter har vi kunnat konstatera att det har tagit fart i år igen. Vi har sett en tydlig ökning under de första månaderna av det här året.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det var inte något svar på min fråga, så jag kommer att ställa den igen på slutet. Då kanske ledamoten kan redogöra för det.

Det är som ledamoten säger. Jag kunde ha använt det exemplet. I februari 2022 var det alltså 28 kronor. Med samma reduktionsplikt den 1 maj 2023 var det 21 kronor. Det handlar alltså inte bara om reduktionsplikten. Det var 7 kronors skillnad. Vi måste se till att vi styr över det här på ett eget sätt. Vi måste bygga upp en biodrivmedelsindustri så att vi inte är beroende av världsmarknadspriser på råolja, som kan göra att priset blir 7 kronor dyrare.

Reduktionsplikten, fru talman, var exakt likadan. Den hade inte höjts, utan den hade stoppat indexeringen. Det är det som gör det så orimligt att man inte i stället vill stärka svenska plånböcker, svenska jobb och svenskt näringsliv.

Men det var inte detta jag frågade om, utan jag frågade vilka flexibiliteter man tänker använda och hur de beräkningar ser ut som ligger till grund för det som ledamoten säger – att vi ska klara ESR-målet till 2030.

Jag kan säga någonting – om ledamoten försöker hitta något svar eller inte kan göra det. Det handlar till exempel om den överprestation som den förra regeringen hade byggt upp. Det är cirka 8,5 miljoner ton som inte har behövt användas förrän nu när utsläppen ökar i Sverige. Då börjar de användas.

Men det finns flera flexibiliteter. Jag är intresserad av att höra hur man har kommit fram till att man klarar ESR-målet till 2030 när Naturvårdsverket och andra expertmyndigheter är tydliga med att det inte går.

Fru talman! Vi kan konstatera att Sverige är på rätt kurs att klara ESR-kravet, men framför allt är vi definitivt på rätt kurs att klara det långsiktiga målet, vilket jag tycker är mycket mer prioriterat. Vi ska faktiskt nå nettonoll 2045 och därefter lyckas med negativa utsläpp. Det kortsiktiga tänket om att man ska nå dit men inte längre fungerar inte, har vi insett, utan vi måste börja tänka mer långsiktigt. Hur kan Sverige på ett bättre sätt bidra i världen?

Vi tenderar att här i Sverige stirra oss blinda på vad som sker enbart inom Sveriges gränser, och vi stirrar oss blinda på olika kortsiktiga mål. Det är otroligt skadligt för klimatpolitiken som helhet, inte minst för acceptansen för klimatpolitiken. Vi vet att priset vid pump gör skillnad. Det gör skillnad vad det är man behöver betala för omställningen, och det gör skillnad när resten av landet känner att klimatpolitik är något som de sysslar med i Stockholm, men de fattar inte hur det ser ut i verkligheten. Det skadar förtroendet för klimatpolitiken i grunden, och där begår vi ett djupt misstag. Därför har vi valt en annan väg.

Fru talman! Den 2 maj kom Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning. Deras budskap var tydligt. Det var samma budskap som Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och en samlad forskarkår har haft tidigare: Inte ett enda av Sveriges klimatmål nås.

Ändå står Helena Storckenfeldt i riksdagens talarstol och säger att vi når målen. Om det är något som gör att folket i Sverige saknar förtroende för Sveriges klimatpolitik är det politiker som säger att vi når mål som vi uppenbarligen inte når.

Hade det inte varit bättre att regeringen erkände att vi inte når målen, att de inte är regeringens prioritet. Det hade varit rakryggat, ärligt och öppnat för en debatt om huruvida vi ska nå målen eller inte. Men att säga att vi når målen när vi uppenbarligen inte gör det, när en samlad forskarkår och samlad myndighetskader säger att vi inte gör det, blir konstigt.

På vilket underlag baserar Helena Storckenfeldt påståendet att vi når de svenska klimatmålen, när alla myndigheter och alla forskare säger något helt annat?

Fru talman! När vi ändå debatterar reduktionsplikten går det inte att undgå att konstatera att det inte var särskilt hållbart för Sverige att ensamt gå fram i EU med de högsta kraven. Det var dåligt för Sveriges klimatpolitik och för svenskarnas plånböcker. I valet 2022 gick sju av åtta partier till val på att just sänka bränslekostnaderna för hushållen och företagen.

Det är viktigt att konstatera detta i den här debatten när vi ändå pratar om legitimitet för den svenska klimatpolitiken. Om det ska vara en acceptans för den måste man känna att man är en del av omställningen. Vi ser nu att elektrifieringen går bra, att laddinfrastrukturen är på uppgång och att fler köper laddhybrider. Elbilarna är också på uppgång efter ett hack i kurvan 2024. Samma gäller utsläppen, som under den förra regeringen, vilket jag nämnde i det förra replikskiftet, också hade ett hack i kurvan 2021.

Av någon anledning stod inte Rickard Nordin och skrek om att vi inte nådde några klimatmål, utan då var man helt överens om att den extremt höga reduktionsplikten – som Riksrevisionen kritiserade som ej hållbar, som inte skulle kunna genomföras i praktiken – skulle göra att man nådde klimatmålen och att allt blev fantastiskt.

Tyvärr var det inte så. Vi har insett vårt misstag. Därför har vi gjort detta omtag. Reduktionsplikten har sänkts till en nivå som är mer rimlig, som både vinner acceptans och ser till att vi kan nå klimatmålen.

Jag är fullt övertygad om att vi kommer att behöva många andra saker i klimatpolitiken för att nå målen, men det är min avsikt att vi ska göra det.

Fru talman! Att ledamoten avser att nå klimatmålen hjälper inte när man inför åtgärder som innebär att vi går tvärtemot.

Jag frågade vilka underlag som Helena Storckenfeldt baserar sitt antagande att vi kommer att nå målen på, som hon påstod i talarstolen. Jag fick inga som helst svar.

Visa mig en rapport som tar i beaktande regeringens politik och som visar att vi når målen! Naturvårdsverket säger att vi inte gör det. Energimyndigheten visar vad som inte funkar. Finanspolitiska rådet gör så, och Klimatpolitiska gör så. En samlad forskarkår gör så. Vem säger att vi når målen? Inte ens regeringens klimathandlingsplan Hela vägen till nettonoll når hela vägen till nettonoll. Man gjorde en stor ”blupp” så att det inte skulle synas att skalan inte gick hela vägen till noll.

Regeringen själv tror inte på detta. Då är det väl bättre att erkänna faktum? Med den här politiken når vi inte klimatmålen. Erkänn det, i stället för att påstå något annat.

Det går att sänka bränslekostnader utan att öka utsläppen. Vi har visat hur man kan göra. Det är en prioriteringsfråga. Att jämföra en pandemieffekt med ökade utsläpp, när de sjönk kraftigt därför att vi stannade hemma och inte åkte till jobbet, med en aktiv politik för ökade utsläpp – för 4 miljoner liter diesel om dagen, som man medvetet trycker ut i svenska bilar – är rent ohederligt.

I Riksrevisionsrapporten som Helena Storckenfeldt hänvisar till framgår det att det går alldeles utmärkt att blanda i förnybart upp till 50 procent. Det är också det mest effektiva man kan göra vid sidan om att höja koldioxidskatten. Det är betydligt mer effektivt än den politik som regeringen själv föreslår. Lyssnar vi på Konjunkturinstitutet kommer vi att ha priser som närmar sig 40 kronor per liter för att vi ska nå klimatmålen med regeringens politik. Men de hålls betydligt lägre med Centerpartiets politik.

Visa mig vad som ligger till grund för påståendet att vi når klimatmålen!

Fru talman! Det är uppenbart att jag och Rickard Nordin har olika uppfattning om vilka olika styrmedel som behövs för att nå klimatmålen. Vi har olika bild av hur vi ska nå dit. Jag lovade Rickard Nordin tidigare att jag inte skulle nämna kärnkraft i denna debatt, men tyvärr kommer jag att göra det. Det är en otroligt viktig pusselbit för att få igång klimatomställningen på ett verkligt fungerande sätt.

Det handlar inte om de små symbolerna som kanske känns bra i magen. En reduktionsplikt på en rekordhög nivå i EU, en plastpåseskatt och en elcykelsubvention är inte sådant som kommer att göra att vi når klimatmålen. Vi snackar om stora strukturomvandlingar. Om elektrifieringen ska fungera behöver vi mer ren el.

Rickard Nordin säger att vi behöver mycket mer vind och att de fossilfria kraftslagen kan utgöra en mycket större del av vårt elsystem. Men vi ser tydligt vad som händer när vi inte har en stabil baskraft i grunden. Vattenkraften är otroligt viktig, men den andra delen är kärnkraften. Där har vi olika uppfattning om hur vi ska nå klimatmålen.

Vi är båda överens om att skogen ska brukas, men för att nå transportsektorsmålen är elektrifieringen viktigast – och att se till att ha folket med oss. Om vi inte har folket med oss spelar det ingen roll vilka fina mål som jag och Rickard tycker att vi ska nå. Om vi inte har folket med oss kommer det inte att ske i praktiken.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.