Riksflödet
Logga in
Svarade Jytte Guteland i en replik ·

Elin Nilsson (L) om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

Elin Nilsson (L) svarade Jytte Guteland i en replik om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen i debatten ”Protokoll 2024/25:10 Onsdagen den 25 september” den 25 sep 2024.

Jytte GutelandS· i en replikJag betvivlar inte ett ögonblick att ledamoten Nilsson har en god intention i alla sammanhang och vill leverera politik. Det är jag övertygad om. Men det här gäller ju regeringens förlamning just nu, en förlamning som…
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Det vi nu debatterar här i kammaren är ett ambitiöst genomförande av EU:s nya utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen, och vi väljer att ligga i framkant. Vi gör det genom att inkludera fler sektorer i det nya ETS-systemet. Vi går nu alltså längre än vad EU kräver.

När detta träder i kraft kommer det att innebära att över 90 procent av den fossila bränsleanvändningen i Sverige kommer att omfattas av något av de två handelssystemen. Vi implementerar så brett som det bara är möjligt. Detta skapar en större enhetlighet och ökad kostnadseffektivitet. Det är viktigt att alla sektorer är med och ställer om mot fossilfrihet.

Vi har varit tydliga med att detta ska genomföras på ett rättvist sätt och att det ska vara effektivt. Vi kommer också att kompensera för priseffekter så att enskilda sektorer och grupper i samhället inte drabbas på ett orättvist sätt.

Regeringen, med Liberalernas Romina Pourmokhtari i spetsen, har varit tydlig med att man vill se en rättvis omställning där villkoren för hushåll och företag värnas.

Vi för en politik som ökar människors frihet i stället för att begränsa deras vardag. Vi vill se ett brett spektrum av åtgärder för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt.

Sedan är det inte möjligt att i förväg avgöra hur priset på en utsläppsrätt inom detta system kommer att utvecklas. Det tar vi höjd för. Priset kommer inledningsvis att begränsas, och företagare och konsumenter kommer att kompenseras fullt ut för ökade bränslepriser. Det är viktigt. Vi måste ha ett system som håller på sikt.

Herr talman! Avslutningsvis: EU är världens bästa klimat- och miljöorganisation. EU gör skillnad i Sverige och i resten av EU och är också, precis som har nämnts här tidigare i dag, ett viktigt draglok för att resten av världen ska följa efter. Det är bara tillsammans som vi effektivt kan hantera klimatförändringarna. Men det hindrar oss inte från att föra en ambitiös politik nationellt. Genomförandet av ETS 2 - och hur det görs - är en viktig del i just detta.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inledningsvis säga att vi socialdemokrater definitivt kan dela ledamoten Nilssons beskrivning av att EU betyder oerhört mycket för klimatpolitiken. Förmodligen känner liberaler en väldig lättnad över att de har EU-nivån, i den tid som Liberalerna nu befinner sig i. De sitter ju själva väldigt mycket i knät på Sverigedemokraterna. Därför blir inläggen från liberaler i denna kammare mer fromma förhoppningar än reell politik. Väldigt mycket av det som klimatministern - som ju är liberal - levererar bygger snarare på förhoppningar om att omställningen ska ske någon annanstans.

Det är minst sagt otydligt - jag är snäll - vad klimatministern vill åstadkomma med utsläppshandeln EU ETS 2 eller med någon annan lagstiftning över huvud taget som rör klimatpolitiken.

Vi har fått höra att en styrmedelsutredning ska ge oss beskeden. Då vill jag fråga ledamoten: Vad är det för direktiv? Vad är det för utredare? Vad har regeringen för intentioner med denna styrmedelsutredning? Är det bara ett mantra som syftar till att underlätta debatterna? Det är så vi uppfattar det just nu.

Vi undrar också över ekonomin. Ledamoten säger att alla ska kompenseras, men samtidigt har vi fått noll besked om hur man ska använda de 25 miljarder kronor som systemet förväntas generera. Då vill jag fråga ledamoten: Hur ska man använda pengarna?

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågorna! När det gäller repliker på ett anförande är det alltid lite som ett lotteri vad frågorna ska handla om. Men något som man kan veta är att valet av samarbetspartner lyfts i nästan alla sammanhang. Om det vill jag säga: Jag är stolt över att ingå i ett samarbete som tar ansvar för Sverige. Vi ser till exempel en omläggning av energipolitiken. Vi tar ansvar och går nu fram för att bygga ny kärnkraft. Det är jätteviktigt i den kontext vi diskuterar i dag som handlar om klimatpolitik. Där städar vi upp efter åtta års handlingsförlamning.

Men jag ska svara på ledamotens frågor. Ja, det är klart att det är bra att vi har EU-nivån att luta oss mot. Sverige skulle inte klara klimatutmaningarna utan EU-samarbetet. EU är ett draglok för oss och för andra länder.

När det gäller styrmedelsutredningen skulle jag säga att ledamoten redan har fått de svar som går att få. Direktiven håller, som jag förstår det, på att utarbetas. Utredare kommer att utses, om det inte redan har gjorts. Jag är inte helt hundra på det. Det besked vi har fått är att man arbetar intensivt med frågan och att Styrmedelsutredningen kommer att presenteras snart. Jag kan inte säga när. Men arbetet pågår intensivt.

Herr talman! Jag betvivlar inte ett ögonblick att ledamoten Nilsson har en god intention i alla sammanhang och vill leverera politik. Det är jag övertygad om. Men det här gäller ju regeringens förlamning just nu, en förlamning som jag tror är uppenbar för alla, också för liberaler, när det handlar om klimatpolitiken.

Kritiken kommer ju från alla håll - från myndigheter i Sverige och på EU-nivå, från organisationer och från svenska folket. Journalister ställer frågor, eftersom man ser att den klimathandlingsplan som har levererats inte duger för att klara målen till 2030.

Då står vi inför en enorm svårighet i Sverige. Vi riskerar att behöva betala miljardböter för att vi inte lever upp till den lagstiftning som vi gemensamt har beslutat om också i den här kammaren, och dessa miljardböter landar så småningom i svenska folkets knä. Vi pratar om kanske 30 miljarder, kanske mer; det beror på hur höga priserna blir på utsläppsrätter. Var och en förstår att det är skolelever, pensionärer, ja, svenska folket, som kommer att behöva betala det här.

Den här frågan har inte alls fått den kraft som den de facto har, och då duger det inte att hänvisa till en styrmedelsutredning som man inte ens har gett direktiv eller en utredare och säga att klimatpolitiken ska lösas där. Det duger faktiskt inte, och då förstår jag att det finns en begränsning i vad riksdagsledamöter från det liberala partiet kan göra.

Det man ändå kan förvänta sig är att ni går till klimatministern och säger att ni vill se betydligt mer aktion och att det är mycket viktigare än att ha makten tillsammans med ett klimatförnekande parti och sitta i knät på dem.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för ditt engagerade inlägg!

Det har snart gått två år sedan vi påbörjade omläggningen av klimatpolitiken, och det viktigaste i detta är, precis som jag sa tidigare, kärnkraften.

Om klimatpolitiken kan man tala länge, och nu är tiden begränsad. Men vi ska klara klimatmålen. Ledamoten nämner klimat- och miljöministern och tycker att jag ska ta upp frågan med henne. Klimatministern är djupt engagerad i de här frågorna. Hon behöver inte incitament att göra mer. Vi jobbar enträget dag och natt för att möta klimatutmaningarna, och vi styr faktiskt skutan mot en fossilfri framtid.

Vi gör det vi kan. Vi jobbar på och hanterar en mängd utmaningar, precis som ledamoten Storckenfeldt sa tidigare. Klimatpolitiken och klimatutmaningarna är en viktig del. Vi tar ansvar för Sverige i ett brett perspektiv, och vi kommer att ta ansvar för klimatet.

(Applåder)

Herr talman! Den liberala ledamoten lyfter fram att man gör en omläggning av klimatpolitiken, och det har man definitivt gjort. När Miljöpartiet lämnade regeringen var det med en riktning mot att nå klimatmålen till 2030. Vi hade också varje år, år efter år, skruvat på klimatpolitiken, utvecklat den och lagt ett gemensamt arbete i Miljömålsberedningen för att brett förankra klimatpolitiska reformer, och steg för steg minskade vi utsläppen av växthusgaser.

Den omläggning som Liberalerna har varit med om att genomföra när de valde att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lett till att Sveriges utsläpp nu ökar och att vi är på väg att inte nå ett enda klimatmål, inte heller våra åtaganden gentemot EU.

När förslaget om ETS 2:s införande nu läggs fram skriver man att man vill kompensera fullt ut. Det Liberalerna och den nuvarande regeringen har gjort för att kompensera är att genom reformer göra det fossila billigare så att utsläppen har ökat.

Min fråga till Elin Nilsson är därför: Vad menar Liberalerna när man pratar om att kompensera människor och aktörer? Vad vill man göra? Är det sådant som bidrar till klimatomställning eller sådant som bara kommer att minska effekten av ETS 2 och riskera att öka utsläppen?

Herr talman! Vad vill Liberalerna göra? Vi vill bidra till en hållbar, grön omställning. Det är självklart så att de incitament vi beslutar om ska styra i en riktning där de fossila utsläppen minskar. Exakt hur de här stöden kommer att se ut kan jag inte svara på i dag. Det är inte beslutat och klart, så det ber vi att få återkomma till.

Herr talman! Sverige har ett antal åtaganden inom EU, och som jag har nämnt tidigare har EU globala åtaganden under Parisavtalet. Att Sverige når våra åtaganden är centralt för det globala arbetet att nå Parisavtalet. Men som läget ser ut nu är vi på väg att inte nå Parisavtalet, utan vi är på väg mot 3 graders global uppvärmning. Konsekvenserna blir horribla om vi inte genomför klimatpolitik på ett effektivt, ambitiöst sätt i Sverige, i Europa och i världen. Vi i Sverige måste ta ansvar för vår del.

Det som den nuvarande regeringen har gjort har lett till ökade utsläpp, och vi väntas inte nå vare sig ESR-målet, där transporter ingår nu men senare kommer att ingå i ETS 2, och inte heller våra åtaganden när det gäller ökad kolinbindning i skog och mark. De förslag eller viljeinriktningar som har framkommit från regeringen hittills är att man vill avverka mer och inte skydda mer. Man pratar om skogspolitik på ett sätt som inte alls visar att man kommer att göra vad som krävs för att öka kolinbindningen i skogen.

När det gäller området ESR, transportsektorns utsläpp som nu också kommer att vara en del av ETS 2, har man genomfört flera reformer som i stället ökar utsläppen. Frågan om hur man vill kompensera aktörer under införande av ETS 2 och hur man jobbar med transportsektorns omställning är central, och det är därför jag ställer frågor om detta till Elin Nilsson.

Sverige är på väg att inte nå våra mål. Allt som har gjorts hittills har tagit oss längre från målen. Det krävs en rejäl uppryckning från den nuvarande regeringen om man på något sätt ska vara i närheten av att Sverige ska nå våra EU-åtaganden. Vad vill Elin Nilsson från Liberalerna göra för att så ska ske?

Herr talman! Jag har redan svarat på den frågan i mina tidigare inlägg. Vi kommer att driva en ambitiös klimatpolitik i samarbetet för att nå målen.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.