Kjell-Arne Ottosson (KD) om EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen

Herr talman! Det är intressant att se att replik begärs innan anförandet ens hunnit börja.

Klimatutmaningen är global. Därför måste den också mötas med globala eller i alla fall större och gränsöverskridande lösningar. Därför hör också många av dessa frågor för vår del hemma på EU-nivå.

Vi står inför avgörande ögonblick i vår strävan att bekämpa klimatförändringarna. EU:s nya utsläppshandelssystem för fossila bränslen, ETS 2, är ett kraftfullt verktyg som kommer att ta oss ytterligare steg mot nödvändiga utsläppsminskningar. Det utbyggda systemet med utsläppsrätter är viktigt och riktigt, och därför bör Sverige anta det förslag som ligger framför oss - vilket det också glädjande nog finns en helt enig riksdag bakom.

EU:s utsläppshandelssystem, som introducerades 2003 som en del av Kyotoprotokollet, har varit en hörnsten i vår klimatpolitik. Det befintliga systemet, ETS 1, har framgångsrikt reglerat utsläpp från tung industri, elproduktion och andra storskaliga verksamheter.

Men vi vet att detta inte är tillräckligt. För att nå våra klimatmål - en minskning av nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 - måste vi gå längre. Det är här ETS 2 kommer in i bilden.

ETS 2 är ett separat system som utvidgar omfattningen av utsläppshandeln till att inkludera byggnader, vägtransporter och andra sektorer som tidigare stått utanför. Detta innebär att vi äntligen kan adressera utsläpp från några av de mest utmanande områdena i vår ekonomi.

Systemet fungerar genom att sätta ett tak på utsläppen och gradvis minska antalet tillgängliga utsläppsrätter. Detta skapar ett ekonomiskt incitament för företag och organisationer att minska sina utsläpp, då det blir mer kostsamt att köpa utsläppsrätter än att investera i renare teknologier. Tanken är alltså att utbud och efterfrågan ska reglera priset.

Herr talman! Sverige har valt att gå i bräschen genom att delta i ETS 2 från start. Detta visar på vårt ledarskap och vår beslutsamhet när det gäller att driva på klimatomställningen. Genom att delta från början säkerställer vi att Sverige får ta del av auktionsintäkter och kan påverka systemets utformning från start.

Dessutom har regeringen föreslagit att vi ska ta ytterligare steg och inkludera fler sektorer i ETS 2. Det är modigt och framsynt och kommer att leda till en mer enhetlig prissättning av koldioxid och en mer kostnadseffektiv omställning, vilket är helt avgörande.

Låt mig vara tydlig. Detta handlar inte bara om miljö och klimat. Genom att agera nu skapar vi förutsättningar för innovation, nya gröna jobb och en starkare, mer hållbar ekonomi. Och vi positionerar oss som en ledare inom grön teknologi och hållbara lösningar.

Genom att inkludera i princip all förbränning av fossila bränslen som inte redan omfattas av ETS 1 förenklar vi också administrationen för verksamhetsutövare, konsumenter och myndigheter. Det är ett exempel på hur smart klimatpolitik kan gå hand i hand med effektiv förvaltning.

Herr talman! Samtidigt är vi medvetna om de utmaningar detta kan innebära för vissa sektorer och hushåll. Regeringen tar dessa farhågor på allvar. Därför har man åtagit sig att kompensera fullt ut för effekterna. Det visar att vi kan kombinera ambitiös klimatpolitik med social rättvisa.

Vidare kommer Sverige att dra nytta av den sociala klimatfond som EU har inrättat för att motverka negativa sociala effekter av ETS 2. Regeringen har åtagit sig att arbeta vidare med hur denna fond bäst kan nyttjas i Sverige för att skapa acceptans för klimatpolitiska styrmedel och stödja dem som påverkas mest.

Herr talman! Detta är vår chans att visa ledarskap och att Sverige och EU kan kombinera ambitiös klimatpolitik med ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Genom att anta denna proposition tar vi ytterligare ett avgörande steg mot en fossilfri framtid.

Vi står inför en global klimatkris. ETS 2 ger oss möjligheten att agera beslutsamt och effektivt. Genom att prissätta utsläpp på EU-nivå säkerställer vi att hela unionen ställer om på ett kostnadseffektivt sätt. Återigen: Dessa frågor är globala.

Med tanke på följdmotionernas utformning kan jag inte tolka det på något annat sätt än att detta är ett genomtänkt, balanserat och framåtblickande initiativ som placerar Sverige i framkant i kampen mot klimatförändringarna. Genom att anta denna proposition visar vi vårt engagemang för en hållbar framtid, inte bara för Sverige utan för hela Europa och världen.

Herr talman! Låt oss ta detta viktiga steg tillsammans. Låt oss visa att Sverige är redo att leda vägen mot en grönare, renare och mer hållbar framtid.

(Applåder)

Herr talman! Jag trodde att Jytte Guteland, som socialdemokrat, vurmade för personalens arbetssituation, hur personalen har det på sitt arbete. Där ingår bland annat semester. Även tjänstemännen som jobbar på Regeringskansliet har väl rätt till semester. Jag hoppas att Jytte Guteland unnar även dem det.

Det råder ingen tvekan om att jordbrukssektorn och skogsbruket ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Vi måste få fram ett förslag som blir så bra som möjligt så att vi inte konkurrerar ut oss själva och därmed slår undan benen för de näringarna i Sverige. Det är helt avgörande att dessa näringar kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft om vi ska ha dem kvar i Sverige. Därför måste jobbet göras så bra som möjligt.

Tidigare har vi tyvärr sett att det har tagits beslut som sedan slår undan benen för delar av svenska verksamheter. Det gynnar ingen, allra minst oss svenskar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Elin Söderberg för frågan. På det stora hela är det nog så att våra ideologier skiljer sig åt vad gäller synen på detta. Vi pekar på att omställningen till stor del ska ske på systemnivå. Miljöpartiet går mer in på individnivå. Där skiljer vi oss ganska rejält åt. Vad gäller till exempel svensk skog och svenskt skogsbruk skiljer sig vår syn diametralt åt.

Tyvärr har även många av medlemsländerna i EU en syn som liknar Miljöpartiets vad gäller skogen och hur skogen ska brukas. Man räknar skogen bara som kolsänka, herr talman. Man bortser helt från substitutionseffekten. Man vill inte räkna in den, det vill säga när vi byter ut CO2-intensivt material, som stål och betong, mot material i trä. Det gör nästan lika stor skillnad som skogen som kolsänka.

Om vi låter skogen stå som kolsänka, herr talman, blir det lite grann som att kissa på sig: Det är varmt och skönt för stunden, men ganska snart blir det obehagligt. Precis på samma sätt är det här. På mycket kort sikt kan det göra skillnad, men sedan kommer vi att få en skuld i stället om vi bara låter skogen stå. Därtill får vi en massa andra problem.

Javisst, vi ska göra en omställning. Det är nog Elin Söderberg och undertecknad helt eniga om. Men vad ska vi använda oss av för att klara att göra en omställning om vi inte använder oss av material från skogen?

Herr talman! Jag är helt enig med Elin Söderberg vad gäller utsläppen av växthusgaser. Där råder det ingen tvekan.

Elin Söderberg säger att vi ska använda skogsråvara. Samtidigt förfäktar hennes parti både här och på EU-nivå att vi ska ta undan alltmer skog från produktion. Det innebär att vi får än mindre material att använda i omställningen. Om vi inte kan använda oss av material från skogen slår vi undan omställningen totalt eftersom vi inte har några andra material att använda oss av, vad vi vet i dag. Då är det fossilt material som återstår. Jag skulle kunna fultolka Elin Söderberg; tyvärr är fultolkning något som alltför ofta görs i denna kammare. Men jag tror inte att hon vill att vi ska använda oss av fossilt material i stället.

Om vi ska klara omställningen måste vi se till de realiteter vi har. I Sverige har vi den stora fördelen att kunna använda oss av skogen. Sverige och Finland har absolut mest skog i EU. Om vi slår ihop våra skogar och tittar på vad vi har undantagit för produktion ser vi att vi redan ligger över det som är målet. Vi är redan på grön kvist när det gäller undantag ur produktion.

Nu måste vi i stället börja sköta den skog som staten har tagit från vanliga svenska markägare. Det är skog de tänkt använda som pensionsförsäkring. I stället för att sätta pengarna på ett bankkonto har de köpt skog. Där har staten gått in och tagit skog till en blygsam ersättning. Det är otroligt tråkigt och något som vi skulle kunna ha en jättelång debatt om. Nu måste vi dock se till att sköta den skogen så att den biologiska mångfalden, eller vad det nu är som gjort att man tagit skogen, inte sätts ur spel.

(Applåder)