Rickard Nordin (C) svarade Jessica Stegrud i en replik om Elmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Jessica StegrudSD· i en replikDet arbete som nu har gjorts lägger grunden. Vi har börjat städa upp efter föregående regerings politik. Jag pratar hela tiden om obalansen, att vi har ett elöverskott varvat med effektbrist. Det måste åtgärdas innan vi…Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande NU9 Elmarknadsfrågor om Riksrevisionens rapport om statens åtgärder för utveckling av elsystemet.
Fru talman! Svensk energipolitik har det senaste decenniet präglats av ideologi, maktspel och ansvarslöshet. Allehanda regleringar, subventioner och skatter har skapat felaktiga incitament och gett oss en elmarknad i obalans. Det är en marknad som pendlar mellan två ytterligheter då elöverskott varvas med effektbrist. Den förda politiken har lett till att vi numera har den sämsta kraftbalansen i hela EU. Den förda politiken har också lett till tidvis skenande och framför allt volatila priser, vilket har skadat både hushållens ekonomi och företagens konkurrenskraft.
Fru talman! Riksrevisionen har som sagt granskat statens - läs föregående regeringars - åtgärder för utveckling av elsystemet. Vi sverigedemokrater har länge påtalat bristerna med den tidigare förda energipolitiken. Resultatet av Riksrevisionens granskning kommer därför inte som en överraskning. Tvärtom utgör den till stora delar en bekräftelse på det som vi har ifrågasatt. Det är dock bra att vi nu äntligen får en helt oberoende granskning som bekräftar de stora brister vi har påtalat.
Kritiken från Riksrevisionen är omfattande och handlar framför allt om brist på konsekvensanalyser men även om otydliga myndighetsuppdrag. Föregående regering har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckliga konsekvensanalyser inför beslut om åtgärder som har haft stor påverkan på elsystemet. Det gäller till exempel vitala områden som försörjningstrygghet, överföringskapacitet och konkurrensförhållanden mellan olika kraftslag.
Vidare skriver Riksrevisionen att majoriteten av de systempåverkande beslut som man har granskat och funnit stora brister med härstammar från någon form av politisk överenskommelse. Det är överenskommelser som enligt Riksrevisionen har lett till att man har underlåtit att göra tillräckliga konsekvensanalyser av fattade beslut. Bristen på konsekvensanalyser har även medfört att man har saknat förslag på lämplig hantering av oönskade effekter.
Som sagt är rapporten och kritiken omfattande, men den kan nog summeras med att maktpolitiska uppgörelser har fått gå före målet att Sverige ska ha ett effektivt, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem.
Fru talman! Sverige - ett kallt, glesbefolkat land med långa avstånd - är helt beroende av tillgången till el och uppvärmning. Samhällsviktiga funktioner såsom hälso- och sjukvård, kommunikation, transporter, vattenförsörjning och säkerhet är helt beroende av tillgången till el. För att upprätthålla standard och välfärd krävs livskraftiga växande företag som kan konkurrera på en internationell marknad. Billig och leveranssäker el har helt enkelt blivit viktigare än någonsin. Således utgör den svenska elmarknaden en grundpelare för vår välfärd och får inte misskötas.
Fru talman! Vi är i dag till stor del beroende av och påverkade av vad som sker i omvärlden. Vissa saker kan vi inte påverka, andra kan vi styra helt eller delvis. Något vi faktiskt än så länge kan påverka är den nationella energipolitiken. Det är helt enkelt ingen naturlag att ha EU:s sämsta kraftbalans och volatila priser. De är till stor del resultatet av förd politik - den socialdemokratiska regeringens politik.
Men det finns såklart hopp. Sedan regeringsskiftet för ett och ett halvt år sedan har samarbetspartierna jobbat febrilt för att återigen skapa förutsättningar för ett leveranssäkert och konkurrenskraftigt elsystem. Vi har exempelvis på flera sätt banat väg för utbyggnad och livstidsförlängning av kärnkraften. Vi har gett Svenska kraftnät ett tydligt uppdrag att säkerställa effektreservsbehovet. Vi har också tagit bort skatten på avfallsförbränning och slopat koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Allt handlar om att stärka kraftbalansen och lägga grunden för det ökade framtida elbehovet. Om inte läckorna i båten är lagade är det nämligen ingen idé att lassa på ännu mer last.
Regeringen har även i samarbete med oss sverigedemokrater lagt fram ett förslag på en ny energipolitisk inriktning med större fokus på effekt och balans i stället för på energislag. Vi fokuserar inte bara på mängd utan även på elsystemets prestanda och funktionalitet - kvalitet före kvantitet, helt enkelt. Åtgärderna handlar i grund och botten om att skapa rätt incitament för att uppnå ett robust, leveranssäkert och konkurrenskraftigt energisystem igen.
Avslutningsvis vill jag säga att vi sverigedemokrater ställer oss bakom utskottets förslag till beslut.
Fru talman och Jessica Stegrud! Det var ett intressant anförande på många sätt. Ledamoten lyfter framför allt upp Riksrevisionens rapport och den kritik som har kommit, inte minst när det gäller bristen på konsekvensanalyser och att det bland annat grundar sig i att man har haft politiska överenskommelser.
Sverigedemokraterna har nu tillsammans med regeringen, som man nästan styr ibland, också gjort en politisk överenskommelse och lagt fram en inriktningsproposition. Där finns inte någon konsekvensanalys. Man vill inte ens kalla det för det utan kallar det för konsekvensbeskrivning, vilket verkar tämligen ovanligt. I propositioner brukar det kallas konsekvens eller konsekvensanalys.
Jag har en fråga till Jessica Stegrud. Riksrevisionen har framfört kritik exempelvis om att eventuella oönskade konsekvenser bör hanteras och redovisas i konsekvensanalysen. Tycker Jessica Stegrud att den konsekvensanalys som man har lagt fram möter de kriterier som Riksrevisionen tidigare har kritiserat?
Fru talman och Rickard Nordin! Det arbete som nu har gjorts lägger grunden. Vi har börjat städa upp efter föregående regerings politik. Jag pratar hela tiden om obalansen, att vi har ett elöverskott varvat med effektbrist. Det måste åtgärdas innan vi kan göra något annat. Det är själva grunden i elsystemet.
Vi har stora problem med volatila och skenande priser. Det finns företag i framför allt södra Sverige som inte kan etablera sig eller utöka sin verksamhet. Och priserna har lett till stora konsekvenser för både inflationen och hushållen.
Fru talman! När det gäller frånvaron av konsekvensanalyser får jag nog vända frågan tillbaka till ledamoten. Riksrevisionen var nämligen väldigt tydlig där; inga konsekvensanalyser har gjorts. Man ville hellre sitta vid regeringsmakten än se till att vi har ett robust och förberett elsystem för kommande effektbehov och expansioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Fru talman! Ledamoten Stegrud och Sverigedemokraterna verkar vilja prata mer om inflation och volatila priser än om konsekvensanalys, som min fråga handlade om. Saken är den att om man tittar på energiöverenskommelsen från 2016 ser man att det fanns en betydligt mer omfattande konsekvensanalys i den än det gör i den inriktningsproposition som Sverigedemokraterna har skrivit under på.
I energiöverenskommelsen från 2016 finns det scenariobeskrivningar och ganska mycket siffror och analyser. Man kan absolut tycka att de är otillräckliga. Men det är en milsvid skillnad mot den icke-existerande konsekvensanalysen, som dessutom bara kallas beskrivning, i det som man nu har lagt fram.
Min fråga till ledamoten är återigen om man är nöjd med den konsekvensanalys som finns. Lägg resten av propositionen åt sidan! Det är nämligen konsekvensanalysen som Riksrevisionen kritiserar. Är man nöjd med den? Tycker Jessica Stegrud att den lever upp till de krav som Riksrevisionen ställer i den kritik som de har framfört mot tidigare regeringar?
Fru talman och Rickard Nordin! Ni vet allihop att jag som gammal investeringscontroller älskar konsekvensanalyser. Man kan säkert inte få för många.
Det är dock helt klart att vi har dragit slutsatser av de svåra konsekvenserna vi nu sitter med på grund av förd energipolitik, som bland annat Centerpartiet var inblandade i. De slutsatserna är väldigt tydliga i fråga om vad vi måste göra för att stärka upp elsystemet igen och få ett välfungerande och konkurrenskraftigt elsystem. I den bemärkelsen är konsekvensanalyserna väldigt tydliga. Effekterna lider vi av än i dag.
Jag lyssnade på den presskonferens som Centerpartiet och Socialdemokraterna kallade till i dag. Det var intressant. Man samlade journalistkåren för att komma med förslaget eller kravet - vad det nu ska kallas - att sittande regering ska komma med ett delmål. Man sa ingenting om hur det ska gå till - hur det ska gå att få fram det som eventuellt efterfrågas - och kom inte ens med en siffra. Jag undrar vad man egentligen har tänkt. Det känns väldigt märkligt.
Vi hade inte varit i den här situationen om tidigare regeringspartier hade följt Riksrevisionens rekommendationer. Att man inte gjort det är anledningen till att vi sitter i den här sitsen i dag. Att avkräva mig mängder av konsekvensanalyser när vi sitter med effekterna är alltså lite märkligt.
Fru talman! Ledamoten inledde sitt inlägg med att tala om ansvarslöshet, dåliga konsekvensanalyser och maktpolitiska överenskommelser. Då kunde jag inte låta bli att tänka: Men vad är det som regeringsunderlaget har gjort i till exempel den energipolitiska propositionen? Jag utgår från att det är en överenskommelse inom det blocket. Jag gissar att man har samarbetat om den och sedan kommit överens om att man vågar lägga fram den för riksdagen.
Jag funderar också på det här med att man i den energipolitiska inriktningspropositionen exempelvis inte vill presentera något delmål fram till 2030. Man har tagit bort energieffektiviseringsmålet. Det är väl ett ganska viktigt mål om vi ska kunna ha tillräckligt med energi. Vad blir konsekvensen av det?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Precis som ledamoten Rickard Nordin var inne på tidigare finns det inga konsekvensanalyser i inriktningspropositionen. Men ledamoten Stegrud står här och ondgör sig över att Riksrevisionen har sagt att vi inte gjorde några konsekvensanalyser. Ni har inte heller gjort några konsekvensanalyser i den energipolitiska överenskommelsen, Jessica Stegrud.
Vad kommer detta att innebära för de långsiktiga förutsättningarna för till exempel industrin och för den delen för elpriserna i stort?
(Applåder)
Fru talman och ledamoten! Det är ändå intressant. Här har vi alltså en lång redogörelse. Riksrevisionen har granskat föregående regerings, det vill säga Socialdemokraternas, politik, och kritiken är massiv. Men man verkar inte ha tagit åt sig någonting av den. I stället står man här och avkräver samarbetspartierna konsekvensanalyser. Läs Riksrevisionens rapport och återkom! Det är häpnadsväckande, fru talman.
När det gäller det här hemmasnickrade, sena påfundet om att vi måste sätta upp ett skarpt delmål till 2030 kommer vi att ha avstämningar under hela perioden fram till slutmålet. Nu fokuserar vi på att få ordning på effekt- och kraftbalansen. Den är, återigen, den sämsta i hela EU och gör att företag inte kan etablera sig och inte utöka. Det handlar om att förhålla sig till verkligheten nu.
Fru talman! Ledamoten hade en fråga till, men jag minns inte vad den var.
Fru talman! Om nu ledamoten Jessica Stegrud är så fruktansvärt upprörd över Riksrevisionens rapport, där det påpekas att vi inte gjorde några konsekvensanalyser av de beslut som fattades här i riksdagen - både energiöverenskommelser och andra beslut som många partier i den här kammaren stod bakom - borde hon se till att de politiska underlag och propositioner som den nuvarande regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna tar fram innehåller väldigt bra konsekvensanalyser, så att man faktiskt vet vad man gör och vad det får för konsekvenser. Det är jättekonstigt att hon står här och ondgör sig över detta om det är så förfärligt upprörande. Det är väldigt konstigt.
Sedan säger ledamoten att vi har den sämsta kraftbalansen i EU. Det är ju inte sant. Det vet också Jessica Stegrud.
Men, som sagt: Den sittande regeringen och regeringsunderlaget Sverigedemokraterna borde ha tagit till sig av Riksrevisionens rapport om de nu tycker att det är så upprörande med det som har skett de senaste 20 åren.
Fru talman! Ja, jag tycker faktiskt att det är ett anmärkningsvärt raljerande över en viktig rapport som påvisar hur vi har kunnat hamna i den situation där vi är i dag. Hushåll och företag lider av de skenande och volatila priserna och av den effektsituation som vi har i södra och mellersta Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Partierna i den föregående regeringen har inte lagt grunden för den stora expansionen och det ökade effekt- och elbehov som vi ser i vårt avlånga land. Jag tycker att det är magstarkt att stå här och raljera i stället för att ta åt sig av kritiken och lägga fram förslag som kan leda landet framåt.
På presskonferensen kunde man läsa mellan raderna att det är vindkraften som ska premieras, trots att vi har ett läge där vi genererar jättemycket el när det blåser samtidigt som vi har effektunderskott när det inte blåser. Trots att den storskaliga vindkraften i sig inte gynnar totalen med priserna och lönsamheten i elsystemet är det vindkraft man vill ha, till vilket pris som helst. Det vill man trots att det kommer rapport efter rapport om olönsamhet, kinesiskt storägande, säkerhetsrisker och så vidare och trots att alltifrån fiskerinäring till försvar motsätter sig den snabba storskaliga expansionen, som inte kommer att gynna elsystemet som helhet.
Man vill gå de stora vindprojektörernas ärenden i stället för att, som vi sverigedemokrater och den nuvarande regeringen, se till hela elsystemet och varje enskild elkund. Det är dem vi jobbar för och inte de stora projektörerna.
