Fredrik Ahlstedt (M) svarade Mathias Tegnér i en replik om Företag, kapital och fastighet i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Mathias TegnérS· i en replikLåt oss hålla oss till tillväxt och skatter, framför allt kapitalskatter, som jag trodde var det vi talade om. Jag menar att det inte finns någon direkt koppling mellan tillväxt och skatter på kapital. Däremot är det…Fru talman! Betänkandet berör några av de mest centrala delarna av vårt skattesystem och därmed en mycket stor del av statens inkomster och välfärdens finansiering.
Beskattning av företag, kapital och fastigheter är samtidigt några av de skatteområden där det finns absolut mest forskning och tydligast resultat, men detta verkar oppositionens motionärer strunta i. I stället föreslås en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, arvsskatter, värnskatter och gåvoskatter. Det verkar aldrig ta slut på skatter som man vill införa.
Med tio år av låg tillväxt och fem år av i stort sett obefintlig tillväxt måste vi vara pragmatiska och genomföra skattereformer som gynnar företagande och investeringar. I år befinner vi oss i en ännu värre ekonomisk situation. Vi är mitt uppe i en lågkonjunktur, och arbetslösheten ökar.
Företag, kapital och fastighet
Detta har regeringen förstått, och som vi slår fast i Tidöavtalet måste bolagsskatterna och kapitalskatterna göras mer konkurrenskraftiga för att främja nya och befintliga företag. Detta tydliggörs även i regeringens ekonomiska plan, som i huvudsak består av tre delar. Som finansministern har sagt flera gånger måste vi bekämpa inflationen och stötta hushållen, tackla lågkonjunkturen genom återupprättad arbetslinje och få fart på tillväxten genom nya strukturreformer.
Fru talman! Detta är vad som behövs, inte straffskatter på ägande eller ökad beskattning av redan intjänade pengar. Ett flertal av oppositionens motioner i betänkandet innehåller förslag som är av sådan art att de är samhällsekonomiskt ineffektiva och med stor sannolikhet skulle skada vår ekonomi och välfärd om de genomfördes.
De som drabbas hårdast av de kraftigt ökade skatter som föreslås är inte någon rikemansklass, utan det är alla hårt arbetande svenskar som är i behov av en trygg välfärd och en stark stat.
De som inte blir fullt övertygade av mina och Moderaternas argument kan enkelt följa och se hur det har gått i Norge. Där har man återinfört förmögenhetsskatt med inte så lyckat resultat, och just nu utreder man om man också ska införa arvsskatt igen. Just nu flyr entreprenörer och investerare till andra länder med sitt kapital, vilket gör att Norge går miste om tiotals miljarder norska kronor i investeringar.
Fru talman! Socialdemokraterna verkar tydligt ha svängt i skattefrågan sedan de själva var i regeringsställning. De föreslår i sin kommittémotion att värnskatten, som de själva avskaffade så sent som 2020, ska återinföras samt öppnar för att återinföra fastighetsskatten, vars avskaffande påbörjades av en S-ledd regering.
Värnskatten är en av de genomgående mest kritiserade skatter vi har haft - en skatt som enligt Socialdemokraternas motion ska öka skatteintäkterna med uppemot 8 miljarder kronor. I verkligheten drabbas arbetstagarna av 8 miljarder kronor i ökad skatt, medan staten knappt tjänar något på skatten.
I stället för att öka skatteintäkterna får straffskatter som Socialdemokraternas nya värnskatt och beredskapsskatt som konsekvens att människor i stället arbetar färre timmar, till exempel våra läkare och entreprenörer, som ofta väljer att arbeta mindre. I ett flertal studier som bland andra IFAU har gjort kan man läsa att detta skulle bli konsekvensen av att införa denna typ av skatter.
Fru talman! De svenska företagen utgör ryggraden i vår ekonomi. Genom att växa och utvecklas skapar de jobb och högre skatteintäkter. För att kunna bibehålla och utveckla vår levnadsstandard är tillväxt en nödvändighet och därmed en gynnsam miljö för företagsutveckling.
Det är avgörande att ha ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem. Särskilt viktigt är det att svenska skatter är konkurrenskraftiga på den globala marknaden, där många svenska företag, men även arbetstagare, verkar internationellt.
I stället för att öka beskattningen av företag och arbetsgivare behöver vi gå i motsatt riktning för att stimulera investeringar i våra befintliga svenska företag och attrahera nya investeringar till Sverige.
De små och medelstora företagen är centrala för att säkerställa långsiktig tillväxt och utveckling. Sverige har framgångsrikt frambringat skickliga entreprenörer och livskraftiga företag med tusentals anställda. Det är just inom dessa små och medelstora företag som majoriteten av nya jobb skapas. Att främja övergången från små till stora företag är en viktig del av en återupprättad arbetslinje och möjliggör att fler människor får sitt första jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Fru talman! För att driva utveckling och tillväxt i hela landet spelar entreprenörsskatten en viktig roll. En attraktiv entreprenörsskatt bör stärka företagande, skapa fler arbetstillfällen och öka Sveriges konkurrenskraft. En sådan beskattning gynnar också den gröna omställningen. För att understryka vikten av detta har regeringen gett nya direktiv till den pågående utredningen om beskattning av fåmansföretag.
I januari 2023 fick utredningen i uppdrag att analysera hur 3:12-reglerna, inklusive utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förbättras för att främja tillväxtmöjligheterna för små och medelstora företag. Utredningen undersöker hur reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften, både mellan närstående och till personal. Vi ser med stor tillförsikt fram emot att utredningen ska avlämnas i maj i år.
Fru talman! Det är genom ökad tillväxt i Sverige som vi får ökad välfärd och ett högre välstånd och klarar den gröna omställningen. Det går inte med straffskatter och symbolpolitik. Många av motionärerna i betänkandet verkar vilja ta oss tillbaka till 80-talets skattepolitik, där arbete inte lönade sig och entreprenörerna var få. Med den drevs återigen kapital och svenska bolag utomlands.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag angående motionsyrkandena.
(Applåder)
Fru talman! Ledamoten Ahlstedts anförande kan sammanfattas med att han är nöjd och att Socialdemokraterna har fel, och sedan fanns det en del faktafel.
Inledningsvis måste jag säga att jag nästan blir lite paff över den nästan religiösa tron på dynamiska effekter och det faktum att det skulle finnas en direkt koppling mellan skatt och tillväxt.
En spännande iakttagelse som många har gjort är till exempel att perioder med hög tillväxt ofta har varit kombinerade med perioder med ganska hög skatt. Låt oss titta på USA, som jag antar att ledamoten ser lite som ett föredöme.
Under perioden 1930-1980, alltså den epok då det skapades ett enormt välstånd i USA och då produktivitetsökningen var högre än i alla andra länder i världen, var också marginalskatterna för dem med högst inkomster i genomsnitt över 80 procent. Hur är detta möjligt om det är så att det alltid finns en koppling mellan höga skatter och låg tillväxt eller tvärtom? Detta skulle jag jättegärna vilja att ledamoten svarar på.
Sedan tyckte jag mig höra att ledamoten nämnde att det skulle finnas förslag om fastighetsskatt i den socialdemokratiska motionen. Så är inte fallet, och detta vill jag vara tydlig med att säga för protokollet.
När det gäller värnskatten tror jag att ledamoten sa något i stil med att det är vanligt folk som får betala den, och jag vill minnas att finansministern har pratat om sjuksköterskor. Min bild, när jag tittar ut över världen, är att det var sådana som ledamoten och jag som betalade värnskatt men att vanliga sjuksköterskor, till exempel min bror, däremot inte betalade värnskatt i normalfallet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Min fråga är helt enkelt: Hur har ledamoten räknat, och hur ser ledamoten på exempel som det amerikanska när det gäller tillväxt och skatter?
(Applåder)
Fru talman! Jag ägnade egentligen mest tid åt att försöka beskriva och förklara hur det ser ut i Sverige. Det är ju ganska komplicerat att jämföra amerikansk ekonomisk politik med svensk ekonomisk politik. Man får väl i så fall snarare jämföra amerikansk ekonomisk politik med någon form av europeisk ekonomisk politik. Som ledamoten vet är dessa storheter inte helt jämförbara.
Den som tittar på Sverige kan konstatera att tillväxten har varit väldigt låg under de senaste 10-15 åren, framför allt under de senaste 10 åren. Detta är kopplat till att vi har fått ökade skatter. Den starkaste kopplingen - jag tror att ledamoten Tegnér håller med mig om detta - är att det ger effekt på tillväxten om man begränsar kapitalets möjligheter och begränsar investeringar. Tillväxten kan naturligtvis ske via konsumtion, men den kan också ske via investeringar. Begränsar man tillgången på resurser och medel får man också en begränsad tillväxt.
I dessa debatter brukar jag vara väldigt noga med att säga att det naturligtvis även finns andra faktorer som påverkar tillväxten, exempelvis vilka insatser man gör på utbildningssidan och inom arbetsmarknadspolitiken. Det finns dock ett väldigt tydligt samband. Skatter på högre inkomster är särskilt skadliga ur tillväxtsynpunkt eftersom de gör att antalet arbetade timmar minskar.
(Applåder)
Fru talman! Låt oss hålla oss till tillväxt och skatter, framför allt kapitalskatter, som jag trodde var det vi talade om. Jag menar att det inte finns någon direkt koppling mellan tillväxt och skatter på kapital. Däremot är det viktigt att det finns investeringsvilligt kapital i ekonomin; detta råder det ingen tvekan om. Därför arbetade den tidigare regeringen extremt intensivt med att kanalisera kapital till små och medelstora företag. Vi vet till exempel att Stockholmsregionen efter Silicon Valley är den region i världen där det finns mest riskvilligt kapital.
Det finns ingenting som tyder på att det kapital som man är beredd att investeras försvinner bara för att det finns skatter på kapital. Den kopplingen finns faktiskt inte.
Det är klart att ledamoten har en poäng i att vi ska titta på Sverige. Men att skatterna skulle ha ökat dramatiskt under de senaste tio åren är faktiskt inte korrekt. Skattekvoten, alltså skatt i förhållande till bnp, var 42,2 procent år 2014. År 2022 var den 41,8 procent. Det hade alltså skett en minskning i förhållande till bnp.
När det gäller bnp per capita är det inte så att det drog iväg under de åtta borgerliga åren mellan 2006 och 2014 för att sedan minska. Utvecklingen när det gäller bnp per capita var ganska bra före pandemin. Därefter har den varit sämre.
Det som är viktigt här, som vi resonerade om för ett år sedan, är det som brukar kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer. Vad är det som leder till tillväxt på lång sikt? Det är tillit mellan individer, låg korruption, hög utbildning och infrastruktur. Detta är saker som finansieras av skatter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
(Applåder)
Fru talman! Jag misstänkte att ledamoten Tegnér skulle ta replik på mig - jag hade nästan förutsett det. Det var därför jag tyckte att det var viktigt att ha med detta exempel, som inte bara gör att jag som moderat kan övertyga ledamoten Tegnér.
Jag ville ha med det norska exemplet eftersom det visar på att tillgång till kapital är otroligt viktigt för ett land. Tillgång till kapital gör att man kan göra investeringar. Om man har en missriktad skattepolitik - jag skulle vilja kalla det en felaktig skattepolitik, men det kanske jag inte kan säga - och inför till exempel straffskatter på ägande och beskattning av redan intjänade pengar får man en situation där kapitalet med lätthet kan lämna landet. Jag relaterade detta till de motioner som behandlas i betänkandet.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är vaksamma, håller emot och inte får en farlig blandning av skadliga förmögenhetsskatter, skadliga arvsskatter, skadliga värnskatter och skadliga gåvoskatter. Det är detta som är viktigt. Vi ska i stället ha fokus på att vara pragmatiska och se till att stärka tillväxten i Sverige genom skattereformer som gynnar företagande och investeringar.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Som företrädare för ett oppositionsparti här i kammaren kan jag för protokollets skull säga att Centerpartiet inte står bakom införande av de skatter som ledamoten sa att oppositionen generellt driver på för.
Jag vill ta upp en annan viktig sak. För två år sedan beslutade kammaren om ett tillkännagivande om att se över reglerna för avdrag för sponsring, vilket Moderaterna röstade emot. Jag tycker att det var anmärkningsvärt. Ledamoten får gärna förklara varför Moderaterna röstade emot detta.
Jag tycker att det är viktigt att man har regler för sponsring - helst grundade i en lagstiftning, vilket inte är fallet i dag - som gynnar både breddidrott och elitidrott och som gynnar både individuella sporter och lagsporter. Reglerna ska också på ett jämställt och jämlikt sätt gynna både herridrott och damidrott.
Med nuvarande lagstiftning värderas en reklamskylt på en arena när det gäller motprestation. Det tas dock ingen hänsyn till andra former av reklam eller synlighet, som webbsidor och så vidare. Detta leder till att arenaidrotter är enklare att sponsra än till exempel orientering eller andra idrotter som utövas utomhus. Om man inte gör någonting åt detta går det att dra slutsatsen att man tycker att denna ordning är helt okej ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Företag och föreningar får agera skatteexperter i stället för att hålla på med det som de är bra på, nämligen idrott.
När vi debatterade detta förra året stod det i motionsbetänkandet att Regeringskansliet beredde frågan. Det står samma sak i år. Kan ledamoten berätta vad som händer i frågan och när vi kan få se något förslag till förändring av detta, så att riksdagens beslut följs?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Fru talman! Detta är en väldigt angelägen fråga. Alla som har varit engagerade i en idrottsklubb, oavsett om det gällt arenaidrott eller något annat, vet att regelverket är synnerligen knöligt och att det är svårt att göra rätt. Vi har hela tiden velat motsatsen, nämligen att det ska vara lätt att göra rätt i de här frågorna.
Sponsring är en väldigt viktig del av den svenska idrottsrörelsen. Det har alltid varit så att man har byggt en förening med ideella krafter och haft medlemsavgifter, men man har också haft sponsring av idrottsverksamheten. Framför allt för lite mer avancerad elitidrottsverksamhet har sponsringen varit avgörande för att Sverige ska kunna ha denna typ av elitklubbar.
Vi ser dessutom en stark vilja och en stor förändring. Många som vill sponsra är väldigt noga med jämställdhetsperspektivet och ställer krav på att idrottsrörelsen ska ha både damlag och herrlag och även barn- och ungdomsverksamhet för att sponsringen i ett bredare perspektiv ska träffa verksamheten.
Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Det förs diskussioner. Det finns en närbesläktad utredning som dessutom tittar på hur gåvor ska hanteras i den här typen av sammanhang. Det handlar alltså inte bara om sponsring med motprestation utan även om hur gåvor ska hanteras.
Jag ser också fram emot att se resultatet när det kommer. Tyvärr kan jag inte säga att det i dag finns något datum för när det ska vara klart.
Fru talman! Jag har inte någon färsk siffra, men år 2020 drog de tio största förbunden tillsammans in sponsorintäkter på över 500 miljoner kronor.
Det här är ett problem. Kritiken kommer inte bara från Centerpartiet, utan klubb efter klubb man möter säger att detta måste åtgärdas. Vi hade för något år sedan ett synnerligen välbesökt och viktigt seminarium om hur man kan komma till rätta med det.
När jag säger att det inte finns något regelverk menar jag verkligen regelverk. Som jag nämnde saknas det skrivningar i lagtext om sponsring. Det är verkligen inte rimligt att avgörande till och från ska behöva ske i domstol när det gäller verksamhet som omfattar så här mycket pengar. Detta är alltså mycket angeläget. I dag finns det tydliga exempel i lagstiftningen som gäller avdrag för representation, forskning och utveckling men inte för sponsring.
Ibland kan det vara bra att saker och ting går till domstol. Men om man utan det kan konstatera att effekterna av dagens system inte är bra kan man ju inte vänta på ett avgörande i domstol varje gång, utan då måste man gå in och konstruera förändringar. Man kan inte bara säga att det är upp till rättssystemet att avgöra detta. Det här är en politisk fråga, för det slår ojämställt. Gör regeringen ingenting åt det för den en politik som är ojämställd.
Att detta pågår i någon närbesläktad utredning är alltid något. Jag hör ledamoten säga att det inte går att få något svar på det här. Det kan jag ha respekt för. Men ledamoten får gärna ge lite mer information och berätta lite mer om hur han tror att det här gifter sig med den närbesläktade utredningen om gåvor eller vad det var.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Fru talman! Om man vill gå in och göra förändringar eller tillägg eller reglera upp det här är det också viktigt att man gör rätt. Jag tror att man måste tänka på det. Som ledamoten Vilhelmsson själv vet är det här ett om inte komplicerat så i alla fall ganska komplext system med olika typer av idrottsarenor, klubbar och verksamheter. Framför allt är det en väldigt stor skillnad mellan olika idrotter när det gäller hur mycket pengar man drar in genom sponsring, vad som är barn- och ungdomsverksamhet och vad som är närbesläktat med kommersiell verksamhet.
Jag har full respekt för att regeringen vill ta lite tid för att verkligen bena ut de här olika frågeställningarna. Det är också därför det finns en sådan formulering i betänkandet. Men som jag sa tidigare i dag har jag egentligen inga ytterligare uppgifter om vid vilken tidpunkt det här skulle kunna vara klart.
