Louise Eklund (L) svarade Linus Lakso i en replik om Elmarknadsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:91 Onsdagen den 3 april” den 3 april 2024.
Linus LaksoMP· i en replikTack, Louise Eklund, för svaret! Det var ju bra att detta klargjordes. Men man kan ha olika åsikter om det, och då kanske vi kommer till en mer ärlig debatt angående effektskatten. Effektskatten infördes ju som en…Fru talman! Det är inte helt tacksamt att komma in så här långt in i debatten. Men för den som eventuellt har missat det debatterar vi alltså Riksrevisionens rapport om gångna decenniers energipolitik. Rapporten har beskrivits som förödande i sin kritik - med rätta, får man konstatera.
Utifrån rapporten är det tydligt att den svenska elförsörjningstryggheten har försämrats märkbart de senaste decennierna, i huvudsak på grund av politiska beslut. Bristen på konsekvensanalyser för energisystemet, vilket har nämnts tidigare, och en kortsiktighet i beslutsfattandet är det som sticker ut i granskningen. Konsekvenserna har vi levt med ett tag nu. Elsystemet är betydligt mer instabilt än tidigare, och periodvis har vi skenande elpriser, speciellt i de södra delarna av landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Det är mot den bakgrunden som regeringen tagit sig an energipolitiken den här mandatperioden. Den ligger även till grund för den energiproposition som regeringen nu ska presentera för riksdagen. Det är därför värt att uppmärksamma den kritik som Riksrevisionen lyfter fram, för att förstå hur den energipolitik som den här regeringen lägger fram har formats.
Jag vill lyfta fram speciellt tre områden från Riksrevisionens rapport som jag tycker är värda att uppmärksamma. Det första området rör just kärnkraften, som har varit uppe ett antal gånger i debatten. Det är intressant att titta på effektskatten på kärnkraft, vilket även Riksrevisionen har gjort. Den infördes av Socialdemokraterna år 2000 och höjdes sedan successivt av kommande regeringar. Enligt Riksrevisionens rapport bidrog den sista höjningen till att fyra kärnkraftsreaktorer lades ned i förtid.
När effektskatten var som högst låg den på runt en tredjedel av verkens driftskostnader. Detta visar tydligt att det var den socialdemokratiskt förda politiken som riggade marknaden mot kärnkraft. Det står i märkbar kontrast till hur Socialdemokraterna själva har valt att framställa utvecklingen. Under en längre tid har man spridit bilden att det var marknaden som gjorde kärnkraft olönsamt. Riksrevisionens rapport visar att så inte var fallet. Det var det politiska beslutet att införa och sedan successivt höja effektskatten som ledde till att kärnkraft stängdes ned på flera ställen i landet, inte marknaden.
Det som också är intressant att lyfta fram från rapporten är höjningen av energi- och koldioxidskatten på kraftvärme 2019. Det var ett led i den gröna skatteväxling som den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen drev igenom. Som en följd minskade ett antal kraftvärmeverk sin elproduktion. Andra lade ned sin produktion helt och hållet.
Beslutet fick stora konsekvenser för främst den sydsvenska energiförsörjningen. Det bidrog till att Öresundsverket stängdes ned. Det var ett förödande beslut för den sydsvenska elberedskapen. Just Öresundsverket var den lokala produktionsanläggning som med kort varsel skulle kunna säkerställa elförsörjningen i Malmö i händelse av kris eller krig.
Det tredje området i Riksrevisionens rapport som är värt att lyfta fram rör den reaktiva hanteringen av energirelaterade frågor. Där har politiken varit oerhört senfärdig med att sätta igång de processer som behövs för att garantera just försörjningstryggheten. Det kanske tydligaste exemplet kan vi se i behovet av ökad överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige.
När Socialdemokraterna och bland annat Centerpartiet lade ned Barsebäck var tanken att överföring av el från norr skulle ersätta Barsebäckselen. Av detta följer naturligtvis att man behöver bygga ut och förstärka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Det vet man. Trots det kommer det första ledningsprojektet mellan norr och syd inte att vara färdigt förrän år 2033.
Jag betonar igen att detta inte är mina åsikter. Jag lyfter upp den kritik som Riksrevisionen har lyft fram mot tidigare förd energipolitik. Sammantaget ger det som Riksrevisionen har granskat en bild av en energipolitik där man helt saknat förmågan att se konsekvenserna av de beslut man fattat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Det är anmärkningsvärt att flera av vår tids mest avgörande beslut på energiområdet har fattats utan att politiken ställt frågan vilka konsekvenser de kommer att få för landets energiförsörjning. Det är speciellt anmärkningsvärt att man inte har tagit hänsyn till effekterna på elsystemets stabilitet och långsiktiga förmåga till leveranssäkerhet. "Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet" skriver riksrevisorn.
Det är speciellt de södra delarna av landet som har fått bära konsekvenserna av dessa beslut. Effektbrist, kapacitetsbrist och periodvis skenande elpriser är resultatet av den politik som förts.
Under kvällen har vi debatterat vilka slutsatser man ska dra av Riksrevisionens rapport. Jag tänker att man dra slutsatser för inte bara energiområdet utan för en rad politikområden där vi behöver se på konsekvenserna av politiken, som bör vara grundad på fakta och konsekvensanalyser snarare än partipolitiska överväganden och önsketänkande om hur saker borde vara.
Fru talman! Den nuvarande regeringen konstaterar att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer ger stöd för att den omläggning av energipolitiken som regeringen nu genomför är helt nödvändig.
Jag har nämnt att regeringen har tagit fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Regeringen har även vidtagit ett flertal åtgärder för att trygga elförsörjningen och skapa långsiktiga förutsättningar för ny planerbar och fossilfri elproduktion. Jag anser att det är i linje med Riksrevisionens rekommendation om att större åtgärder på elområdet ska genomföras långsiktigt så att det finns tydliga förutsättningar för att uppnå anpassningar i elsystemet.
Genom att ta hänsyn till detta har den nuvarande regeringen tagit viktiga steg mot den stora utbyggnad av Sveriges energisystem som vi står inför.
Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Jag tänkte inte alls prata konsekvensutredningar utan byta ämne. Det finns ju fler saker när det gäller elmarknad och sådant som vi debatterar här i dag.
Bland annat har det kommit ett domstolsutslag som säger att ytterligare elproduktion inte är så viktigt med tanke på att vi i dag har en elexport som motsvarar ungefär 20 procent av vår produktion, och då finns det inget större behov av mer elproduktion, särskilt inte i södra Sverige. Detta säger Mark- och miljööverdomstolen. Man vill också att lokaliseringsprincipen ska hanteras i hela elområden. Ett bolag som vill etablera sig på en viss plats ska alltså göra en miljökonsekvensbeskrivning för ett helt elområde.
Min fråga till Louise Eklund är helt enkelt: Tycker Liberalerna och regeringen att detta är rimliga principer, eller är ni beredda att se över lagstiftningen, så att vi får ändring på detta?
Fru talman! Jag misstänker att ledamoten refererar till det utslag som kom i dag angående en solelsanläggning utanför Helsingborg. Jag vill inte kommentera domstolens utslag, som jag inte har läst i sin helhet, men generellt anser jag och Liberalerna att den avvägning som bland andra Länsstyrelsen Skåne har gjort tidigare, där man ser på vad lantbruksmark ska användas till, inte har prioriterat energiproduktion tillräckligt högt. Man har sett på matproduktion och annat och värderat det högre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Jag har inte läst dagens domstolsutslag och därför vill jag inte uttala mig om det. Men jag tror att det är rimligt att vi flyttar energiproduktion högre upp i prioriteringsordningen även när det gäller hur vi använder den svenska och skånska jordbruksmarken.
Herr talman! När det gäller jordbruksmark finns det ju en diskussion. Som centerpartist tycker jag att äganderätten väger tungt. Vad man vill göra med sin mark är upp till en själv. Det är inget som hindrar att man planterar igen jordbruksmark om det skulle vara så. Men det var inte detta som min fråga gällde, så vi kan väl lägga detta åt sidan.
Det var ju två intressanta principer som togs upp i domstolsutslaget. Det handlar om hur man väljer att tolka lagstiftningen. Det tycker jag att det är fullt rimligt att kommentera om man är intresserad av att vidta någon åtgärd.
Det ena är att lokaliseringsprincipen innebär att man ska titta på ett helt elområde när man vill etablera någonting. Min första fråga är alltså: Tycker Liberalerna och regeringen att det är en lämplig princip, och är man annars beredd att göra något åt det?
Det andra är att domstolen använder elexporten som argument i sitt avslag. Man menar alltså att behovet av elproduktion är mindre för att vi har stor elexport. Detta tycker jag är mycket problematiskt med tanke på hur prognoserna ser ut. Bygger vi inte ut i dag blir det svårt att möta de behov som prognostiseras. Att bara titta på ögonblicksbilden tycker jag är ett feltänk från domstolens sida, men uppenbarligen tolkar man in detta i den befintliga lagstiftningen.
Då blir min fråga: Tycker man från regeringens och Liberalernas sida att man ska ändra på lagstiftningen, så att man inte bara ska ta hänsyn till nuvarande ögonblicksbild utan också till framtida behov och prognoser? Vi vet ju dessutom vilka behov Skåne har, och det gör det än mer problematiskt att man har avslagit detta och tittat på hela Sveriges export i stället för på elproduktionen i elområde 4, som ju är det relevanta.
Jag har alltså två frågor. Tycker man att lokaliseringsprincipen om hela elområden är relevant, och tycker man att domstolens resonemang om att vi ändå har elöverskott och export i dag och därför inte behöver ytterligare elproduktion är relevant? Om man inte tycker det, vad är man beredd att göra?
Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna! Jag kommer att välja att inte svara på det som direkt rör domstolens utlåtande i dag. Jag tycker inte att det är lämpligt.
Både jag och Liberalerna har tidigare talat om Sveriges energibehov på totalen. Den export vi har haft har ibland mörkat att vi periodvis och regionvis har haft stora problem med både effekten och energiförsörjningen totalt. Det blir missvisande att tala om totalen utan att räkna med de regionala förutsättningarna. Så långt är jag beredd att svara.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Herr talman! Tack, Louise Eklund, för anförandet! Jag ska läsa innantill ur Riksrevisionens rapport: "Det är dock svårt att avgöra i vilken utsträckning denna höjning påverkade marknadsaktörernas beslut om nedläggning." Detta skriver man angående effektskatten.
Om vi då ser på vad marknadsaktörerna har sagt kan vi i en artikel i SvD läsa ett uttalande från Lars G Nordström, dåvarande styrelseordföranden för Vattenfall: "Det var ingen påtryckning från den politiska sidan. Det var ett rent kommersiellt beslut. Vi satsade på att investera i de fem reaktorer som hade längst teknisk livslängd, och där krävdes det minst investeringar för att gradera upp dem."
"Vi hade sju reaktorer igång. En i Ringhals, som gick riktigt dåligt och gick på dispens, den hade bland annat rostskador i bottenplåten. Den hängde ihop med en annan reaktor i Ringhals produktionsmässigt." Så säger Lars G Nordström. Vidare säger han att ägarna till Oskarshamns kärnkraftverk var i samma situation. De hade redan i januari 2014 aviserat att de förberedde att stänga reaktor 1, Sveriges äldsta reaktor, som togs i drift 1972.
Menar alltså Louise Eklund att Vattenfalls styrelseordförande inte hade någon aning om vad han talade om eller att han blåljuger inför svenska medier om vad som hände? Det skulle jag vilja veta.
Herr talman! Tack, Linus Lakso, för frågan! Det som sägs av Riksrevisionen är inte att politiken har tryckt på och krävt en nedstängning. Det som Riksrevisionen tar upp gäller hur skattesystemet effektivt har prisat ut kärnkraften från marknaden. Skattesystemet bestäms av politiken, och därmed är det politisk påverkan.
Det var detta jag avsåg i mitt anförande. Det handlar alltså inte om politiska påtryckningar utan om hur politiken väljer att använda bland annat skattesystemet till att prisa in eller ut olika kraftslag, i det här fallet kärnkraft.
Herr talman! Tack, Louise Eklund, för svaret! Det var ju bra att detta klargjordes. Men man kan ha olika åsikter om det, och då kanske vi kommer till en mer ärlig debatt angående effektskatten.
Effektskatten infördes ju som en kompensation för lagring av kärnavfall och för de kostnader som uppstår i samband med det. Det man gjorde var egentligen en växling, eftersom avgiften för hanteringen av kärnavfallet inte var tillräckligt hög. Det blev alltså ingen jättestor skillnad där, om man tycker att förorenaren ska betala och att alla kraftslag på lång sikt, om man bortser från introduktionsfaser, ska stå för sina egna kostnader. Då tycker jag att den lösning man valde är rimlig.
Jag tycker i och för sig att det är konstigt att man lade den som en effektskatt och inte direkt på kärnavfallsavgiften. Den historien kan jag dock inte, men det var detta som gjordes om. Det var väl rätt i sak.
Sedan betalar ju inte kärnkraften för sina försäkringskostnader. Man kan alltså inte påstå att det är en direkt utprisning. På totalen får man ändå anse att kärnkraften är rätt subventionerad, för försäkringskostnaden bedöms ju vara betydligt högre än vad effektskatten var. Det är viktigt att få historieskrivningen rätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Elmarknadsfrågor
Men när jag ändå har ordet och har möjlighet att ställa en fråga skulle jag vilja komma in lite grann på framtiden och på den mer snabba utbyggnad av elsystemet som behövs.
Just nu säger Liberalerna nej till 70 procent av all vindkraft i kommunerna runt om i landet, inklusive i Skåne. Jag undrar egentligen bara om Louise Eklund är nöjd med sina kommunpolitiker som stoppar den otroligt viktiga utbyggnaden, som verkligen behövs för Sveriges framtid.
Herr talman! Jag måste ifrågasätta siffran. Det handlar mer om att jag inte kan tänka mig att Liberalerna är med och styr i 70 procent av Sveriges kommuner.
Men jag ska börja med den första delen, som jag uppfattar rör Riksrevisionens kritik. Det handlar just om den kohandel som ledamoten pekar på. Man flyttar olika kostnader och använder olika skattesatser utan att titta på vad det egentligen får för konsekvenser för elsystemet. Det handlar snarare om vad det får för konsekvenser för exempelvis finanserna eller om hur man får ihop en politisk majoritet för de förslag som man har. Det är detta som jag uppfattar som kärnan i Riksrevisionens kritik. Det handlar alltså om att man inte tittar på det som är bäst för elsystemet eller på vad som är rimligt. Man kohandlar i stället med olika skattesatser eller annat för att få till en politisk lösning, som kanske inte är den bästa lösningen för elsystemet.
Jag tror att vi är helt överens där. Det bästa långsiktigt vore att all energiproduktion ska kunna bära sin kostnad själv. Där tror jag att vi har en helt gemensam linje. Detta tror jag att vi alla partier ska ta med oss från Riksrevisionens rapport.
Sedan kan vi titta på vad vi kan göra i det lite kortare perspektivet. Jag upplever att denna regering har tagit flera steg, jämfört med tidigare regeringars politik. Jag lyfte bland annat detta med Öresundsverket, som handlar om kraftproduktion för att få till effekt även i de södra delarna av landet. Där har denna regering gett godkännande till betydligt fler vindkraftsparker än vad ni i Miljöpartiet lyckades göra när ni satt i regering.
Jag har svårt att se att man skulle säga nej till 70 procent. Jag vet att det är ett väldigt stort motstånd mot vindkraften lokalt. Jag tror att vi alla ser behovet av alla olika energislag. Då behöver man ibland också ha en produktion där det är obekvämt. Det har Liberalerna hela tiden varit tydliga med i sitt budskap. Vi ser också hur den havsbaserade vindkraften kan göra störst skillnad i det lite kortare perspektivet, och där jobbar klimatministern och Liberalerna för att vi ska kunna få fler vindkraftsparker på plats.
