Beatrice Timgren (SD) svarade Tomas Kronståhl i en replik om Fiskeripolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:88 Torsdagen den 21 mars” den 21 mars 2024.
Tomas KronståhlS· i sitt anförandeDå var det återigen dags att debattera fiskeripolitiken. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 12 och därmed vår kommittémotion. Dagens debatt kommer likt den förra debatten förra året från min sida…Herr talman! Då var det återigen dags att debattera fiskeripolitiken. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 12 och därmed vår kommittémotion.
Dagens debatt kommer likt den förra debatten förra året från min sida att handla väldigt mycket om den rådande krissituationen för fisken som finns i Östersjön. Det är lite med en dåres envishet som vi diskuterar situationen.
Herr talman! Låt mig börja med att lite grann diskutera det faktum som även tidigare talare har tagit upp. Det handlar om behovet av kraftigt ökad energiproduktion i landet för att möta morgondagens och inte minst den gröna omställningens enorma behov av billig el. Det innebär att vi måste möjliggöra betydligt fler havsbaserade vindkraftsparker, och då främst i de södra delarna av landet där behovet av ny elproduktion är som störst.
Flera havsvindparker är nu lyckligtvis under planering och i beslutsstadiet på västkusten och i Bohuslän. Men där har det också uppkommit ganska omfattande konfliktsituationer med fiskerinäringen och yrkesfiskarna när det gäller placeringen av dessa vindkraftsparker.
Oron kommer framför allt från yrkesfiskarna, som menar att de nu föreslagna placeringarna kanske kommer att vara dödsstöten för bland annat det så viktiga räkfisket, som har sina bästa fiskevatten inom de områden där man har tänkt placera dessa ganska stora havsvindparker.
Samtidigt säger sig regeringen jobba fram en förnyad livsmedelsstrategi som man kallar 2.0, där man mer än i tidigare livsmedelsstrategier vill fokusera även på de blå näringarna. Inte minst i kristider kan dessa näringar vara väldigt viktiga och bidra till en ökad livsmedelsförsörjning.
Trots detta faktum var det den socialdemokratiska regeringen som gav Jordbruksverket och Energimyndigheten samt Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att samordna och säkerställa att fiskerinäringen i ett mycket tidigt skede skulle vara med och diskutera dessa placeringar för att få en så liten påverkan för fiskarna på västkusten som möjligt.
Herr talman! Jag menar att regeringen måste ta dessa signaler och denna oro på allvar och lyssna på fiskerinäringen för att lösa den uppkomna situationen. Det borde finnas, precis som ledamoten Utbult sa tidigare, utrymme för både energiproduktion och livsmedelsproduktion i dessa områden utan att dessa konflikter behöver uppstå.
Herr talman! EU:s ministerråd fattade beslut den 20 november 2023 om hur stora kvoter som skulle få fiskas i Östersjön under 2024. Ett beslut om fastställande av fiskekvoter för bland annat Östersjön fattas varje höst av EU:s ministerråd för att fastställa ramarna för hur mycket fisk, exempelvis sill, strömming och skarpsill, som får fångas i Östersjön.
Detta beslut var i mycket viktiga avseenden omöjligt att förena med den vetenskapliga rådgivning som EU beställer från Internationella havsforskningsrådet, Ices. Det gick emot det förslag till beslut som EU-kommissionen utarbetat på grundval av denna vetenskapliga rådgivning.
Bland annat hade kommissionen föreslagit att inget riktat fiske och bara oundvikliga bifångster skulle tillåtas för såväl sill- och strömmingsbeståndet i centrala Östersjön som det i Bottniska viken. Trots detta beslutade alltså rådet och vår nu sittande regering om att tillåta fångst av drygt 40 000 ton sill och strömming och 55 000 ton skarpsill.
Herr talman! Låt mig bara påminna om att situationen för sill och strömming i Östersjön är, som alla vet, akut hotad. Det småskaliga kustnära yrkesfisket som fiskar för humankonsumtion får väldigt lite om ens någon fisk som är stor nog för människoföda.
Torsken har vi i princip utrotat och haft fiskeförbud för sedan 2019, och vi ser ännu ingen återhämtning. Nu får vi även alarmerande signaler om att laxen minskar kraftigt i Bottenviken, vilket naturligtvis är ännu en följd av att det finns alldeles för lite sill och strömming samt att situationen för dessa arter blir alltmer akut.
Om vi inte vill att sill och strömming ska gå samma öde till mötes som torsken redan har gjort är vi tvungna att agera nu, och kraftfullt, innan det är för sent.
Sillens och strömmingens utveckling i Östersjön sedan toppnoteringarna på 70-talet - de var ganska höga på grund av andra utsläpp - är en alarmerande utveckling som inte på något sätt kan misstolkas.
Minskningen av sill i Bottniska viken är 50 procent sedan i början av 90-talet, alltså en halvering sedan 90-talet. I centrala Östersjön är minskningen 80 procent sedan 70-talet, men - märk väl - 40 procent de senaste fyra åren. I västra Östersjön är minskningen 80 procent sedan början av 90-talet.
Trots dessa fakta beslutade alltså den sittande regeringen i EU:s ministerråd att tillåta ett fortsatt riktat fiske efter sill och strömming på 40 000 ton samt 55 000 ton skarpsill, med en garanterad mängd sill och strömming som bifångst som man inte behöver rapportera.
Herr talman! Detta beslut innebär att det kommer att vara det storskaliga fisket som kommer att fånga dessa kvoter, fisk som tyvärr till 95 procent kommer att malas ned till djurfoder. Ännu en gång står det lokala, regionala och småskaliga yrkesfisket som fiskar för humankonsumtion som de stora förlorarna.
Frågan som jag och många med mig ställer är: Har verkligen EU:s ministerråd och regeringen agerat utefter sina befogenheter och riktlinjer? Eller har de fallit till föga för ett fåtal stora aktörers ekonomiska vinstintressen? I stället för att följa rekommendationerna från vetenskapen och försöka rädda fiskpopulationen och miljön i hela Östersjön, och eventuellt även i stället för att följa lagen, väljer man att fortsatt tillåta allt fiske i hela den hotade Östersjön.
Herr talman! Beslutet om fiskekvoterna för sill, strömming och skarpsill är nu mot all vetenskaplig rådgivning redan fattade. Men regeringen har fortsatt möjlighet, om viljan finns, att genomföra olika åtgärder för att försöka skydda våra kritiskt låga nivåer av sill och strömming.
Efter flera granskningar kan vi konstatera att förekomsten av felrapporteringar av hur mycket sill och strömming man tagit upp nästan är total. Två tredjedelar visar sig rapportera mer än 10 procent fel. Vad som är värre är att över 10 procent av de granskade båtarna rapporterade över 100 procent fel. Det innebär att rapporteringsskyldigheten och landningsskyldigheten i Sverige knappast alls efterlevs. Detta tillsammans med alldeles för högt satta fiskekvoter gör att det är alldeles uppenbart att fisket i Östersjön driver utvecklingen mot en total kollaps för sill och strömming om ingenting görs.
Herr talman! Jag vill slutligen uppmana regeringen och regeringspartierna att ta åtminstone denna fråga på allvar. Det minsta man då kan göra, och det kan man göra omedelbart, är att kraftigt höja sanktionsavgifterna för fiskeöverträdelser så att de verkligen avskräcker från detta olagliga beteende.
(Applåder)
Herr talman! Först vill jag säga att jag blev väldigt glad när jag hörde ledamoten Kronståhls inställning till vindkraften. Den ska samsas med fiskenäringen, och man ska inte placera de stora vindkraftsparkerna på de bästa fiskeplatserna som man har runt kusterna. Det tycker jag var väldigt bra.
Jag har en fråga; det handlar om bottentrålning. Socialdemokratiska partiet beslutade på sin kongress för några år sedan att man ville förbjuda all bottentrålning och också ha som mål att förbjuda bottentrålning i hela EU. Min fråga är om detta ligger kvar.
Jag ser sådant som beslutas på riksting och kongresser och i sådana högsta beslutande organ som lag i partiet - det ska bara förverkligas. Men hur går det egentligen med detta beslut? Är bottentrålning fortfarande något man vill förbjuda från Socialdemokraternas sida, inte bara runt Sveriges kuster utan också i hela EU?
Herr talman! Tack, ledamoten Utbult, för frågan! Vi kan självklart konstatera att bottentrålning i många avseenden är väldigt förstörande och inte något bra fiske. Det förstör faktiskt det viktiga liv som finns på havets bottnar. Det finns naturligtvis vissa fisken, till exempel räkfiske och annat, där det kanske är mer eller mindre nödvändigt med en viss bottentrålning. Men i huvudsak borde man hitta bättre fångstmetoder eftersom bottentrålning förstör så mycket.
Jag tycker att det är någon form av politisk renlighet att det, om man driver en fråga som gäller något som i stor utsträckning beslutas av EU och EU-kommissionen, till exempel fiskefrågor, är bra att inte enbart hålla sig inom de nationella gränserna. En politisk vision måste vara att om vi ska försöka förbättra haven måste vi göra det i hela det område vi har rådighet över.
Herr talman! Det var alltså inte något man behövde följa utan mer en vision eller en målsättning. Om ett förbud mot all bottentrålning i svenska vatten och även i hela EU skulle förverkligas är det klart att det, som ledamoten sa, inte blir mycket räkfiske. Det blir ingen havskräfta, gråsej, torsk, vitling och så vidare. Det skulle vara ganska förödande.
Jag minns att jag har haft sådana här debatter med bland annat socialdemokraten Jan-Olof Larsson, och jag tror inte att han var riktigt nöjd med det här beslutet. Jag vill minnas att både han och landsbygdsministern på den tiden, Sven-Erik Bucht, duckade inför det beslut som fattats.
Carina Svensson, ordförande i miljönämnden i Malmö stad, som lämnat in motionen, sa till och med så här: "Många blev nog förvånade över att förslaget faktiskt gick igenom." Det var hon och hennes partikamrater i Malmö som låg bakom motionen om förbud mot bottentrålning. Det förklarar lite grann för mig varför detta gick igenom. Det förvånar mig egentligen att det gick igenom, men de lyckades på något sätt med sin övertalning.
Jag har faktiskt förtroende för att Socialdemokraterna framöver kommer att gå en annan väg, som kanske är lite mindre konfrontativ. Tar vi bort bottentrålningen har vi inget svenskt fiske kvar.
Herr talman! Vi får väl, ledamoten Utbult, hoppas att tekniken och utvecklingen går framåt; så kan det ju vara. Det har hänt ganska mycket på väldigt många områden. Vi stöttar mycket forskning om fångstredskap och annat för fisket. Någon gång kommer vi förhoppningsvis att lösa även detta med bottentrålningen, eller åtminstone dess skadeverkningar på bottnen. Detta känner vi alla till, och det är väldigt olyckligt.
Det var väl det partikongressen ville komma åt i detta fall, herr talman. Man ville få till ett stopp för den förstörelse av bottnen som sker vid bottentrålning. Men vi hoppas på tekniken, och tills vidare får vi nog tillåta bottentrålning i viss utsträckning.
Herr talman! Den rådande situationen är allvarlig; det håller jag med om. Men den uppkom inte i går. Den rådande situationen i Östersjön uppkom inte heller den 11 september 2022, utan denna situation har vi sett i många år. Nu när Socialdemokraterna sitter i opposition hör vi många fina ord och ett stort engagemang för fisket. Var fanns det engagemanget när Socialdemokraterna satt i regering?
Herr talman! Tack, Beatrice Timgren, för frågan, eller om det var ett påstående - jag vet inte. Faktum är i alla fall att vi jobbade ganska aktivt med fiskeripolitiken även under vår tid i regeringsställning. Det var faktiskt vi som först såg till att vi beslutade om en utflyttad trålgräns för att prova på det och se om det var en lösning för att rädda sillen och strömmingen. Vi jobbade också vid flera tillfällen för minskade fiskekvoter i Östersjön.
Jag har varit ganska noga med att påpeka att det vi ser i Östersjön är en utveckling som är väldigt kritisk - alarmerande på många olika sätt. Jag har inte vid något tillfälle sagt att det är den här regeringens fel, och än mindre är det den tidigare regeringens fel.
Det jag säger är att det är ett politiskt ansvar att agera när man ser att något akut håller på att hända. Det var precis det vi gjorde i regeringsställning, och jag anser att vi bör fortsätta och anstränga oss ännu mer, innan det är för sent.
Herr talman! När det gäller trålgränsen handlade det om ett utskottsinitiativ som även Sverigedemokraterna stod bakom.
Det är viktigt med engagemang. Jag har försökt titta lite på vad Socialdemokraterna har gjort. Jag har bland annat tittat på Socialdemokraternas webbplats med rubriken Havsmiljö. Fisk har ingen egen flik. Några förslag räknas upp där det framgår vad Socialdemokraterna gjort i regeringsställning, men ytterst få punkter gäller fisket.
Jag vill därför fråga: Hur kommer Socialdemokraterna att agera om de skulle få möjlighet att regera igen? Kommer Socialdemokraterna att prioritera fiskepolitiken högre?
Herr talman! Tack, Beatrice Timgren, för ditt intresse för socialdemokratisk regeringspolitik! Det gläder mig verkligen.
Vi gjorde den här utflyttningen av trålgränsen. Efter det har vi haft många diskussioner, inom partiet men även med andra partier, exempelvis i miljö- och jordbruksutskottet. I den senaste diskussion vi hade om fiskekvoter och annat var vårt och andra partiers förslag att vi skulle följa Ices rekommendationer och införa ett totalstopp för fiske efter sill och strömming i Östersjön, med ett undantag för det småskaliga yrkesfisket för humankonsumtion.
Självklart skulle detta bli vår politik om vi satt i regeringsställning.
