Åsa Westlund (S) svarade Fredrik Malm i en replik om Utbildning och universitetsforskning i debatten ”Protokoll 2023/24:50 Fredagen den 15 december” den 15 dec 2023.
Fredrik MalmL· i en replikJag lyssnade på anförandet och slogs av att det nästan inte var ett ord om innehållet i svensk skola. Vad ska eleverna lära sig? Hur ska vi höja kunskapsresultaten? Det var enbart fokusering på den slutsats som…Herr talman! En bra och lärorik skolgång är både en rättighet för individen och den viktigaste investering samhället gör i en människa. Kunskap ger oss makt, både att forma vårt eget liv och att påverka samhället. En bra skola lägger grunden för framtida Nobelpris, innovativa industrier och nästa generations kompetenta lärare.
En bra skolgång skyddar såväl samhället som individen från framtida arbetslöshet, ohälsa och kriminalitet. Ett väl fungerande utbildningssystem är dessutom grunden för ett land som vill konkurrera med kunskap och kompetens. Om Sverige inte ska konkurrera med låga löner utan med nya idéer, innovationer, ny teknik och högt förädlingsvärde - då måste utbildningsväsendet vara högt prioriterat.
Tyvärr var det i stället nedskärningar på skola och utbildning som SD-regeringen prioriterade i sin första budget - inte för att de var nödda och tvungna, utan för att ha råd med stora skattesänkningar för dem som tjänar mest.
När budgeten presenterades skröt regeringen om rekordsatsningar på skolan. Men i själva verket skar den ned 2 miljarder på anslagen till skolan i fasta priser. Pengarna som staten ger till svensk skola i år räcker alltså till 3 000 lärartjänster färre än sista året med en socialdemokratisk regering.
I stället för att stå för sina egna nedskärningar har företrädare för regeringsunderlaget under året låtit kommunala företrädare och rektorer bära ansvaret för de nedskärningar regeringens politik tvingat fram. Kommunala företrädare har dessutom av regeringsunderlaget anklagats för att vara dåliga på att prioritera. Det skedde senast här nyss av ledamoten Fredrik Malm.
Det finns förstås kommuner som kan prioritera annorlunda. Men själva valde SD och regeringen att i fasta priser skära ned på skolan med motsvarande 3 000 lärartjänster för att i samma budget ha råd att sänka skatten för dem som tjänar mest med 12,5 miljarder. De som själva gör en sådan prioritering borde rodna av skam när de talar om att kommunerna är dåliga på att prioritera.
Herr talman! Vad gör då regeringen i årets förslag till budget? Täcker de upp för de nedskärningar som de har gjort hittills på den statliga finansieringen av skolan? Nej, tyvärr inte. Statsbidragen räcker även 2024 till mindre än vad de gjorde 2022.
Herr talman! Det går att prioritera sådant som bygger Sverige starkt även i tuffa tider. Därför prioriterar Socialdemokraterna utbildning högre än vad Sverigedemokraterna och regeringen gör även i nästa års budget.
Vi socialdemokrater vill lägga 1 850 000 000 mer på skola och utbildning, varav 1 miljard på barns och ungas utbildning. Det är jag stolt över. För svenska elever behöver få mer tid med sina lärare, lärarna behöver få fler kollegor och skolbiblioteken behöver fyllas med både böcker och utbildad personal.
Herr talman! Skolans pengar måste också användas mer kostnadseffektivt. Skolpengen överkompenserar friskolekoncerner för ansvar som bara kommuner har. Detta har nu till och med regeringen erkänt. Ändå fortsätter Sverigedemokraterna och regeringen överkompensationen till friskoleägarna med minst 2 miljarder om året. Skattepengar som ska gå till undervisning kan fortsätta att försvinna iväg till våffelstugor, strandtomter eller expansion i andra länder.
Regeringen och SD sviker alltså skolan på flera sätt: neddragningar i fasta priser sedan de tog över och en marknadsskola som dränerar skolan på resurser.
Regeringen hade kunnat stoppa flera miljarder från att läcka via skolpengen genom att agera, men i stället låter den vinstjakten fortgå. Notan betalas varje år av elever, lärare och skattebetalare. Den betalas av barn och unga som inte får den hjälp och det stöd att utvecklas som de enligt skollagen har rätt till. Den betalas av lärare som inte får rimliga arbetsvillkor och av skattebetalarna, som får se sina pengar slösas bort.
Herr talman! Flera undersökningar visar att klyftorna ökar och likvärdigheten minskar i svensk skola, så även den senaste Pisamätningen. Pandemin har dragit ned resultaten i alla länder, men vi vet också av andra undersökningar att Sverige sedan marknadsskolan infördes har fått en allt mindre likvärdig skola.
När skolor tillåts välja lönsamma elever ökar bristen på likvärdighet. För att stärka kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan måste marknadsskolan avskaffas och mer resurser gå dit där de behövs mest. Vi socialdemokrater föreslår därför att statsbidraget för kunskapsutveckling och likvärdighet stärks med ytterligare 700 miljoner kronor nästa år.
Vi vill också att statsbidraget riktas mer mot lägre årskurser. Stöd till de elever som har svårt med att läsa, skriva och räkna måste sätts in tidigare än i dag. Vi vill dessutom satsa mer än regeringen på att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i de mest socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige.
Herr talman! Elever med utländsk bakgrund har lägre kunskapsresultat än barn med svenskfödda föräldrar. Bristande kunskaper i svenska språket försvårar inlärning och förståelse även i andra ämnen och senare årskurser. Insatser sätts in för sent, trots att vi har infört en läsa-skriva-räkna-garanti.
Det är därför viktigt att stärka det språkutvecklande arbetet redan i förskolan. Tyvärr har de barn som är i störst behov av träning och utveckling i svenska språket ofta sämst tillgång till språkträning under förskoletiden. Därför föreslår vi socialdemokrater en särskild satsning på just språkutveckling och höjd kvalitet i de 200 förskolor i landet som behöver det mest. Vi vill också införa språkkrav och ett språklyft för pedagogisk personal i förskolan.
Det finns också en ihållande skillnad mellan pojkars och flickors skolresultat. Därför borde Skolverket få ett tydligt uppdrag att föreslå åtgärder och arbeta för att stärka pojkars skolresultat utifrån den forskning och den beprövade erfarenhet som finns.
Det är också fler pojkar än flickor bland de tusentals unga som varje år stoppas från att läsa vidare på gymnasiet av betyget F. I stället förvisas de till en framtid som vi vet innebär högre psykisk ohälsa, stora svårigheter på arbetsmarknaden och hög risk att rekryteras av de kriminella gängen. Men regeringsunderlagets ideologiska skygglappar hindrar dem att se denna verklighet, och därför har de satt stopp för att ens utreda frågan om betyget F.
Herr talman! Vi socialdemokrater vill också ge fler skolor stöd till anpassade skolmiljöer för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och se till att branschskolorna kan fortsätta att möta de kompetensbehov som finns inom små men för samhället helt avgörande yrken.
Herr talman! I budgeten för 2023 skar SD-regeringen ned 1 miljard på vuxenutbildning och yrkeshögskola. Det dröjde inte länge innan de insåg att det var lite dumt gjort och återförde en del av pengarna och kallade det för satsning. Faktum är dock att anslagen till vuxenutbildningen fortfarande ligger en halv miljard lägre än när regeringen tillträdde.
Vi socialdemokrater anslår i vår budget 500 miljoner mer än regeringen till vuxenutbildning. Regional yrkesvux och kombinationsutbildningar ska fortsätta att växa, men det är också viktigt att människor via komvux har goda chanser att läsa in betyg och kurser.
Yrkeshögskoleutbildningen behöver också fortsätta att byggas ut för att möta kompetensbehovet runt om i landet. Vi föreslår därför 250 miljoner mer än regeringen för detta. För att det ska bli möjligt för fler att utbilda sig oavsett var i landet man bor vill vi också utveckla fler lärcentrum.
Herr talman! Det är djupt olyckligt för Sverige som kunskapsnation att regeringen dels lägger för lite resurser på utbildning, dels låter läckaget av skattemedel till undervisning fortsätta på det här sättet. Eftersom vårt förslag till ramar i budgeten föll i rambeslutet hänvisar jag i dag bara till vårt särskilda yttrande. Bättre ekonomiska förutsättningar och bättre ekonomisk styrning hade dock kunnat höja utbildningsresultaten i vårt land.
Med socialdemokratisk politik hade skolan haft mer resurser, och alla skattepengar till skolan hade stannat i skolan. Fler vuxna hade haft möjlighet att studera, och fler företag hade kunnat växa eftersom de då hade hittat rätt personal att anställa.
(Applåder)
Herr talman! Jag lyssnade på anförandet och slogs av att det nästan inte var ett ord om innehållet i svensk skola. Vad ska eleverna lära sig? Hur ska vi höja kunskapsresultaten? Det var enbart fokusering på den slutsats som Socialdemokraterna medelst hårdvinkling och ett väldigt socialdemokratiskt sätt att räkna på borgerliga budgetallokeringar kommer fram till, nämligen att det sparas väldigt mycket.
Det är ju inte riktigt på det sättet. Sanningen är, i den ekonomiska situation vi har i Sverige och i många andra länder, att det är omöjligt att kompensera alla verksamheter för en inflation på över 10 procent - nu har den sjunkit, men den låg där tidigare. Det menar Socialdemokraterna är en nedskärning. Alla, hela svenska folket, drabbas ju av detta, och även många andra verksamheter.
Vi gör stora satsningar på svensk skola, men vi gör också stora omprioriteringar av svensk skola. Jag hade varit väldigt glad och tacksam om någonting av detta hade kunnat ske tidigare. De senaste åtta åren har det inte skett särskilt mycket, om vi ska vara uppriktiga.
Vi har nu satt igång en utredning för att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Ingenting skedde på åtta år. Varför det? Socialdemokraterna gjorde ingenting. Vi gör nu den största omregleringen av friskolesektorn på 30 år. Vi har tillsatt en stor friskoleutredning som kommer att se över saker. Det är skärpta kontroller, det är köer, det är vinststopp och det är andra saker. Socialdemokraterna borde vara positiva till detta, men man gjorde ju ingenting under de åtta år man styrde. Man lade fram några lagförslag ett halvår före förra valet som var så dåligt förberedda att de inte ens gick igenom. Man fick inte ens Centerpartiet och Liberalerna med på frågan om köer.
Det händer väldigt lite när Socialdemokraterna styr. Det händer betydligt mer nu.
Herr talman! Det här är alltså en budgetdebatt. Ledamoten är upprörd över att vi pratar om budget. Vi borde prata om annat. Då är han på fel ställe.
Jag förstår i och för sig att Fredrik Malm inte vill prata om resurserna till svensk skola, för de har alltså minskat. Statens finansiella ansvar för svensk skola har minskat med Liberalerna. Jag antar att Liberalerna i valrörelsen inte stod och sa: Vi vill ha en statlig skola, men vi vill att staten ska minska finansieringen så att ni får säga upp lärare där ute. Men det är väl som partiledaren sa: Man sa en sak före valet, och sedan gjorde man någonting annat.
Den statliga finansieringen räcker i dag till mindre i svensk skola än vad den gjorde 2022. Och även om det kanske är en nyhet för Fredrik Malm består svensk skola till stor del av lärare. De vill ha en lön. Det tycker jag att de har rätt till. Det kostar pengar.
Lärarna är det viktigaste svensk skola har. I dag har svensk skola råd med 3 000 färre lärare med Fredrik Malms politik än när Fredrik Malm och hans regering tog över 2022.
Jag är fullt medveten om att alla inte kan kompenseras för kostnadsökningar. Men regeringen och Fredrik Malm valde att sänka skatten med 12 ½ miljard kronor för dem som tjänar mest i stället för att kompensera skolan för de kostnadsökningar som har skett. Det är ett val och en prioritering som Fredrik Malm får stå för.
Jag förstår att han inte vill bli påmind om detta, men det här är en budgetdebatt och jag påminner honom: Hur, Fredrik Malm, blir svensk skola bättre av att staten minskar sitt ansvar för finansieringen av svensk skola? Hur blir svensk skola bättre av 3 000 färre lärare som finansieras av staten med den här regeringen än med den socialdemokratiskt ledda regeringen 2022?
Herr talman! För upplysnings skull kan jag inleda med att konstatera att lärarna är kommunalanställda. Om man jobbar i svensk skola är man anställd av kommunen. Detta var ett av huvudskälen till att vi var kritiska till den kommunalisering som Åsa Westlunds parti drev igenom för 30 år sedan, som har dränerat svensk lärarkår på auktoritet och status och inneburit att lärarnas löner i Sverige har halkat efter eftersom kommunerna inte har prioriterat dessa och inte heller, i varje fall inte tillräckligt stor utsträckning, lärarnas arbetsmiljö.
Sedan är det lite märkligt att så fort man sänker en skatt i Sverige hävdar Socialdemokraterna att det bara är för de allra rikaste. Poliser och sjuksköterskor är inte de rikaste personerna i Sverige. Jag tycker att de förtjänar några hundralappar eller tusenlappar mer i lönekuvertet för de insatser de gör.
När vi får ordning på svensk ekonomi och får mer tillväxt och lägre inflation är det också viktigt att de som arbetar, sliter och kämpar och går till jobbet varje dag får behålla lite mer av sin lön i plånboken.
Jag förstår att det sticker oerhört i ögonen på Socialdemokraterna när man påpekar detta, men så är det.
Nu ska jag berätta en sak som väl gör Socialdemokraterna ännu mer skärrade: Jag tycker inte heller att människor som tjänar lite mer pengar för att de har läst långa, tunga och krävande utbildningar genom den progressiva skatteskalan ska behöva betala proportionerligt mycket mer än andra, som de gör i dag. Jag tycker att det ska löna sig att utbilda sig till jurist eller läkare. De har också ofta lån efter att ha läst långa utbildningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning
(Applåder)
Herr talman! Jag lyssnade noga men hörde inte svaret på min fråga, som var på vilket sätt ledamoten anser att svensk skola blir bättre av att regeringens budgetproposition prioriterar att använda budgetutrymmet till skattesänkningar medan skolan i praktiken får mindre resurser än 2022. Jag uppfattade inte svaret på hur det stärker svensk skola. Det gör det inte.
I vår budget lägger vi mer pengar på att stötta alla skolor utifrån ett kunskapsutvecklings- och likvärdighetsbidrag. Vi har fler riktade satsningar på de mest utsatta skolorna, språkutveckling för utsatta förskolor, mer språkkrav för personalen och utbildning för förskolepersonal för att de ska kunna stötta barn med annan bakgrund att lära sig det svenska språket. Vi har fortsatt stöd till branschskolor, högre stöd via SPSM till elever med funktionsnedsättningar, mer pengar till komvux och yrkesvux och mer pengar till yrkeshögskolan.
Allt detta säger ni nej till. I stället använder ni ungefär samma belopp till att ta bort plastpåseskatten och införa lyx-rot. Det är er budgetprioritering. Jag skulle gärna vilja ställa frågan, men den blir såklart retorisk: Hur blir Sverige en starkare kunskapsnation av att man tar bort plastpåseskatten och inför lyx-rot i stället för att göra det som Socialdemokraterna föreslår i form av satsningar på svensk skola och utbildning?
Herr talman! Låt mig först säga att vi i Centerpartiet såklart välkomnar att Socialdemokraterna har kraften att satsa mer än regeringen på svensk skola. Dock räcker inte heller den satsning som Socialdemokraterna mäktar med. Den är på 1,8 miljarder mer än regeringens satsning, medan Centerpartiet har bestämt sig för att prioritera skola och utbildning och satsar 7 miljarder mer än regeringen. Men mitt inlägg handlar inte riktigt om det.
Ledamoten Westlund har ofta använt uttrycket marknadsskolan. Från socialdemokratins sida är man inte så förtjust i det man kallar marknadsskolan.
Centerpartiet har på senare tid reviderat sin skolpolitik och syn på skolan, men med det sagt är vi ett parti som ser varje individ och tror att marknaden många gånger är den bästa lösningen för att få till ett bra samhälle. Samtidigt tror vi kanske inte att de övervinster som varit har gynnat skolan, utan vi har reviderat vår politik.
Vi tror på pluralism. Vi tror på valfrihet. Men jag har inte riktigt förstått vad Socialdemokraterna menar att de vill ha i stället för den skola som Centerpartiet vill ha, där det finns en valfrihet. Vill socialdemokratin ha en skola som ser likadan ut i hela landet och som ägs av kommunerna och staten? Hur ser det ut egentligen? Ska det finnas olika slags skolor? Ska det finnas olika slags ägare? Hur ska huvudmannaskapet se ut? Jag är genuint nyfiken på svaret.
Herr talman! Med all respekt - Anders Ådahl kan inte ha ansträngt sig jättemycket när han ställer en sådan fråga.
Socialdemokraterna vill ha kvar det fria skolvalet, men vi vill ha ett gemensamt skolval där alla elever väljer samtidigt, precis som man gör till universitet och högskolor. Då söker man de platser som finns. I ett sådant system ser vi att det ska finnas flera aktörer, men vi vill få bort vinstjakten i svensk skola. Vi vill att de som driver skola ska göra det av ett genuint intresse av att förbättra skolan för svenska elever och rusta dem med den största kunskapen som finns. Då måste vinstintresset bort från svensk skola.
Vi är öppna för flera olika lösningar och har inte låst oss vid en enda. Det finns flera vägar att gå. Därför hade vi gärna sett att den utredning som vi tillsatte när vi hade regeringsmakten hade fått jobba färdigt och ta fram alternativ och olika handlingsvägar för att få bort vinstjakten ur svensk skola.
Vi tror tyvärr inte, med de erfarenheter vi har, att det går att kontrollera bort problemen med vinstdrivande skolor. Man måste förändra systemet på ett mer grundläggande sätt så att inga lycksökare ska befinna sig i svensk skolverksamhet.
Herr talman! Tack för klargörandet, Åsa Westlund! Skälet till att jag ställer frågan är naturligtvis att vi har en budgetdebatt här i riksdagens kammare i kväll. I Socialdemokraternas budgetförslag finns inga medel avsatta för reformering av svensk skola åt det håll som Socialdemokraterna vill. Skulle ledamoten vilja säga någonting om när ni ser att en sådan reformering skulle vara möjlig? Varför avsätter ni inte medel i årets budget? Tror ni inte själva på den modell ledamoten presenterar?
Herr talman! Jag tror att ledamoten är ute efter en specifik lösning av den här frågan som i så fall hade behövt finnas med i en budget, men det finns ju olika sätt att gå till väga. Allt behöver inte finnas med i en budgetmotion. Vi är som sagt öppna för flera olika handlingsvägar. Det viktiga för oss är att få bort de negativa drivkrafterna.
Det finns många delar i detta som man behöver göra upp med. Det handlar om att reformera skolvalet så att skolor inte väljer lönsamma elever och att skolvalet blir gemensamt. Det handlar om en resurstilldelning där friskolor inte blir överkompenserade gentemot kommunala skolor. Man kanske kan dela på ansvaret för alla elever på ett bättre sätt. Det handlar inte om att ta bort det fria skolvalet utan om att hitta en lösning som får bort vinstintresset.
Jag återkommer gärna till den här debatten vid ett senare tillfälle, men det finns också som sagt många olika vägar som inte behöver synas i en budgetmotion.
