Roland Utbult (KD) om (forts. från § 13) Kultur, medier, trossamfund och fritid (forts. KrU1)

Herr talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag i betänkandet i dess helhet.

Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Vi kristdemokrater ser kulturen som bärare av viktiga värden som ger betydelse för såväl lokalsamhället som samhället i stort. Den ger mening och inspiration i en orolig tid och kan bidra till bildning, skapa förståelse för vår historia och bidra till engagemang och glädje. Den skapar viktiga gemenskaper. Samtidigt ökar ensamheten, och vi behöver mer gemenskap med värme och inkluderande.

När jag förberedde mig för denna debatt kom jag att tänka på den fruktansvärda terrorattacken 2017 på Drottninggatan. Jag besökte platsen där det hände alldeles efteråt, ganska nära riksdagen. Där fanns en andäktig och respektfull stämning, ungefär som efter en begravning. Folk hade svarat på terrorn med ett blomsterhav till minne av de drabbade. Polisbilar var beklädda med blommor. Där var inga vassa armbågar utan mer varma blickar och eftertanke om livets skörhet. Vad är livet värt, och hur går man vidare?

När vi ser oss omkring ser det mörkt ut. Det är skjutningar, gängbråk, ökad psykisk ohälsa, krig i omvärlden, fattigdom och elände. Och vi frågar oss: Hur hamnade vi här? Eller kanske ännu viktigare: Hur kommer vi ur det här? Finns det framtid och hopp? Kulturen kan vara en viktig del i att skapa ett varmare och mer inkluderande sammanhang.

Herr talman! Vi har under hösten haft en fortsatt hög inflation som har drabbat och som fortsätter att drabba hushållen, företagen, kommunerna och regionerna kraftfullt. Det är verkligheten, och vi behöver därför rikta resurserna för att stärka välfärden, skolan, vården och omsorgen och dämpa inflationen och på så sätt stötta hushållen.

Att under en tuff tid göra ekonomiska prioriteringar är naturligt. För oss kristdemokrater är kulturen viktig, och därför gör regeringen i budgeten för 2024 viktiga satsningar på området. Regeringen förlänger bidragen till kulturskolan med 100 miljoner kronor per år 2024-2026.

Kulturskolorna i Sverige är unika i världen eftersom tanken är att alla ska ha råd att låta sina barn få lära sig att spela ett instrument eller utöva annan kulturell verksamhet, utan tanke på bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi ser det som oerhört värdefullt att värna denna verksamhet.

Jag har själv erfarenhet av kulturskolan och har sett vad den betyder för min familj och för andra, men det finns fortfarande många barn som inte kommer i åtnjutande av kulturskolan med dess skickliga och engagerade lärare. Detta är sorgligt när man vet vad det kan betyda att lära sig hantera ett musikinstrument.

Herr talman! Regeringen ger också ett nytt permanent stöd till civilsamhällesorganisationerna på 100 miljoner kronor per år 2024-2026. Det civila samhället utgör både en omistlig förutsättning för ett levande samhällsliv och ett uttryck för ett öppet, demokratiskt samhälle som är större än staten. Det civila samhället gör värdefulla insatser för människor i olika situationer av utsatthet. Detta kan jag skriva under på efter att ha jobbat i tio år inom Göteborgs Räddningsmission med hemlöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fältarbetarna var mina hjältar, som lyfte människor ur fattigdom och elände när de sökte upp dem och gav dem härbärge. Dessutom fanns volontärerna - de frivilliga insatserna - som med stark medkänsla satsade fritid och kraft för de hemlösa. Jag mötte också barn och unga som drabbades i utsatta familjer. Detta har för alltid satt en prägel i mitt liv.

Utan civilsamhället stannar Sverige, och nu vill regeringen långsiktigt stärka det civila samhällets förutsättningar att verka för utsatta människor.

Vi förstärker också folkhögskolorna med 100 miljoner kronor per år 2024-2026. Kristdemokraterna är varma förespråkare av den svenska folkbildningen, som innefattar såväl folkhögskolor som studieförbund. Därför är statsbidraget till folkbildningen fortsatt starkt i regeringens budget, men regeringen har i högre grad prioriterat kopplingen till arbetsmarknaden genom satsning på folkhögskolorna.

Det ansträngda ekonomiska läget kräver prioriteringar. Regeringen har valt att omfördela pengar till folkhögskolorna och vuxenutbildningen därför att de har en tydlig koppling till ökad sysselsättning som är viktig att stötta just nu. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta se den betydelse som studieförbunden har i samhället och bevaka huruvida stödet kan ökas när utrymmet finns i budgeten.

Folkbildningen ska fortsätta att vara ett sätt för människor att bilda gemenskap och bygga kunskap. Detta är oerhört viktigt, och därför kommer vi i Kristdemokraterna att fortsätta att arbeta för mer folkbildning.

Herr talman! För oss kristdemokrater är barnfamiljerna några som bör prioriteras i tuffare tider. Barn ska inte behöva känna ekonomisk stress eller betala priset för att föräldrarna har svårt att betala räkningarna. Därför har vi kämpat hårt i regeringen för att vid sidan om andra riktade reformer införa ett fritidskort.

Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna åtta till sexton år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer eller andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll i att ta del av fritidsaktiviteter. Vi gläds åt att det som vi kristdemokrater har kämpat för så länge kommer på plats nästa år.

Jag har envist i flera år propagerat för fritidskortet här. Det är, som någon sa, en av de frågor som vi har debatterat mest här. Först hette det fritidspeng och riktade sig egentligen enbart till barn i utsatta familjer. Det bemöttes ganska kyligt av oppositionen, som sa att de ville satsa på så kallad generell välfärd, alltså att alla skulle få del av det. Vi lyssnade, och nu är vi här: Alla barn i åldrarna åtta till sexton år får ta del av fritidskortet.

Jag anar en, ska vi säga, viss påklistrad tveksamhet. Man kan ju inte köpa Kristdemokraternas idé utan vidare. Lite uppvisat motstånd skadar inte, men samtidigt tror jag att de flesta inser att fritidskortet kan bli en stor hjälp för många barn att komma in i olika fritidsaktiviteter inom idrott, fritid och kultur av olika slag. Det ska bli möjligt även om mamma och pappa har det tufft ekonomiskt för tillfället. Det är en viktig lindring i en tuff tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag tror att vi kommer att mötas politiskt nästa år - när tiden är inne.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Amanda Lind för frågan. Jag lyfter fram Kristdemokraternas politik här i debatten, egentligen utan någon hänsyn tagen till vad andra lyfter fram. Jag fokuserar på vad Kristdemokraterna har för vision och syn på samhället här.

Jag har sett vad det betyder med studieförbund och med folkhögskolor. Det går inte att komma ifrån att det är helt grundläggande i vårt samhälle att människor får mötas i gemenskap i grupper. Därför ser jag ett enormt värde i studieförbunden och i folkhögskolorna.

Men jag måste säga att jag ställer mig bakom neddragningen på 250 miljoner kronor. Det beror på att det har varit så pass mycket fusk att Riksrevisionen har reagerat. Därför har man från Studieförbunden i samverkan varit tvungen att sätta igång med ett reformarbete med 18 punkter. Man har alltså vidtagit åtgärder och på det sättet talat om att man håller med om att det inte har fungerat fullt ut. Denna neddragning på 250 miljoner kronor och en överflyttning på 100 miljoner kronor av dem till folkhögskolorna ställer jag mig bakom.

Jag tycker inte att detta står emot att vi tycker att det är viktigt med studieförbund. Vi kan inte acceptera fusk, och detta är en konsekvens av det.

Herr talman! Det låter som att vi nu gör en drakonisk neddragning. Det var det uttryck som användes. Just studieförbunden får 1,7 miljarder kronor nästa år, året därpå 1,6 miljarder kronor och året efter det 1,5 miljarder kronor. Och det är riktigt att det är en neddragning.

Jag vill säga att det är omöjligt för mig att här utlova någonting när det gäller hur vi kommer att ställa oss framöver. Detta ligger fast. Sedan är det fråga om kompensation och så vidare.

Senast i förrgår träffade jag en ledande person från studieförbunden. Jag hör att man tror på Kristdemokraterna och på den vilja som vi har. Vad det kommer att resultera i får vi se. Det är inte bara jag som driver detta. Men partiet står bakom studieförbunden och folkhögskolorna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Lawen Redar för frågan. Det är naturligtvis alltid lite knepigt att ge garantier för saker och ting, speciellt när det gäller tidsperspektiv. Men under 2024 kommer fritidskortet att vara på plats. Det är ett antal myndigheter som nu håller på och utformar det - Folkhälsomyndigheten, Kulturrådet och flera andra. Det är ganska komplicerat.

Jag tycker att ledamoten och jag är väldigt eniga när det gäller barns och ungas situation och hur viktigt det är att de får möjlighet att ta del av idrott och kultur av olika slag. Där tror jag att vi gemensamt ändå finner varandra. Vi är överens om att det är så viktigt för vårt samhälle att barn och unga får en bra start.

Vi har lyssnat när det gäller detta med generell välfärd och att alla ska få del av detta. Jag vet att Socialdemokraterna är mycket för att alla ska få del av det. En tid var fritidspengen enbart för utsatta familjer. Men nu är detta för alla som har det hyggligt. Och de som kämpar med ekonomin ska få möjlighet att få en högre summa. Om fritidskortet blir på 500 kronor, så blir det kanske på 2 500 kronor för ett barn som lever i en familj i utsatthet. Detta klappar hjärtat för.