Jytte Guteland (S) om Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning

Fru talman! Torka, skogsbränder, vattenbrist, skyfall och översvämningar gör det uppenbart att klimatförändringarna påverkar här och nu. I Sverige har vi de senaste åren märkt skillnad i vårt klimat, och vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att öka i både intensitet och frekvens. Det ställer nya och större krav på byggnation och att fler aktörer arbetar aktivt för att förebygga översvämningar, ras och skred. Inte minst måste vi se till att rusta och klimatanpassa infrastrukturen när vi bygger nytt.

I Parisavtalet konstateras att det nuvarande behovet av klimatanpassning i världen är stort. Alla regioner drabbas av klimatförändringarna, och även i Sverige har vi känt av effekterna, inte minst efter stormen Hans. Värst drabbade är dock de i de allra mest sårbara utvecklingsländerna. Där innebär en översvämning inte att man blir sen till jobbet utan snarare att man blir utan skörd och alltså utan mat det året, att huset rasar samman och att familjen tvingas på flykt.

Klimatförändringarna bidrar till fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning, vilket också kan få allvarliga konsekvenser för fred och säkerhet. Minskade utsläpp, ökad motståndskraft och en grön omställning är därför avgörande för att trygga människors livsvillkor på både kort och lång sikt.

Behovet är stort i både Sverige och världen, och de beslut som fattas i dag kommer att påverka hur morgondagen ser ut. Därför är jag stolt över att den moderatledda regeringen satsar på det som gör störst skillnad för klimatet. Vi plockar bort ineffektiv symbolpolitik och satsar där vi gör störst nytta.

Fru talman! I första hand måste fokus ligga på att minska utsläppen och klara klimatmålen. Men det räcker inte att se till vad som sker inom Sveriges gränser. Vi måste också lyfta blicken och beakta den globala utvecklingen.

Globalt ökar utsläppen just nu. Frågan man bör ställa sig är därför snarare hur Sverige kan bidra till att andra länder tar efter det arbete som i mycket större utsträckning redan har blivit verklighet i Sverige.

Ska vi klara omställningen i Sverige, EU och globalt måste vi alltså bedriva en politik som får andra länder att vilja följa efter. Sverige ska vara ett grönt föregångsland, inte för att det känns bra för stunden, utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler att följa efter.

Tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga elpriser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Tvärtom krävs låga elpriser, stabilitet i energisystemet och en hög ekonomisk tillväxt. En växande ekonomi är inte bara viktigt för en långsiktig finansiering av fler poliser och fler händer i vård och omsorg utan även för att ha resurser för att ställa om och bekämpa klimatförändringarna.

Generella reformer för stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt är även god klimatpolitik. Det ger Sverige och svenska företag resurser att genomföra den gröna omställningen i praktiken. För att bibehålla vår status som grönt föregångsland krävs därför en borgerlig regering som ser behoven och tar dem på allvar.

Fru talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt om att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Slutligen skulle jag vilja tacka utskottet för ett givande och konstruktivt år. Här i debatten är vi ofta skarpa mot varandra, men både innan och efter delar vi många goda skratt, och vi tar gärna en fika med varandra. Det är något som jag uppskattar väldigt mycket och något som jag är övertygad om att demokratin mår bra av. Stort tack för detta, alltså!

Jag vill också tacka utskottets kansli, kammarkansliet, talmännen och kollegorna i utskottet och önska alla en härlig sommar med lagom mycket sol och regn.

(Applåder)

Fru talman! Vi moderater är övertygade om att det som hjälper klimatomställningen och den enorma omställning som ska ske i Sverige och globalt inte är elcykelsubventioner, elbilsbonusar eller plastpåseskatter. Det är detta jag syftar till när jag pratar om ineffektiv politik som har fått kritik, inte bara av moderater utan även av experter och expertråd.

Det har vi alltså plockat bort. Vi har sett till att det inte är det som är ledstjärnan för klimatpolitiken i Sverige utan att det som lägger grunden snarare är ett energisystem som är stabilt och robust och som klarar av den enorma omställning som ska ske.

Om vi fortsatt ska vara ett industriland kommer vi att behöva enorma mängder ren el, och då krävs mer än plastpåseskatter och elcykelpremier för att det ska bli verklighet. Det krävs mer kärnkraft, det krävs alla fossilfria kraftslag och det krävs i allra högsta grad ett robust fundament som ser till att det faktiskt blir verklighet.

Det som har byggt Sverige starkt har ju varit låga elpriser. Det är det som har drivit många av de stora investeringarna till Sverige. Det är det vi håller på att tappa, och det är därför vi lägger fokus där, så att vi i världen faktiskt kan vara ett grönt föregångsland och visa vad som är möjligt.

Fru talman! Jag vill vara tydlig när jag säger att bilden av Sverige som grönt föregångsland står sig starkt internationellt. Det är väldigt tydligt när man är ute i världen och diskuterar med politiker och företagare runt om i världen.

Det vi vet däremot är att vi inte vinner internationellt eller globalt och att den globala omställningen inte kommer att ske om vi i Sverige gör saker som endast minskar utsläppen här och nu.

Vi kan inte basera vår klimatpolitik på någonting som är otroligt kortsiktigt. Reduktionsplikten är ett sådant exempel, som jag tror att Jytte Guteland syftar på. Vi såg väldigt tydligt att vi inte hade kunnat följa banan hela vägen ut. Det kom mycket kritik just för att det inte var möjligt. Den var otroligt kortsiktig. Det hade inte gått att nå målet till 2045, och det hade inte fått oss att framstå som något föredöme i världen. Vi ser snarare att dessa bränslen kan användas på ställen där det är mycket svårt att elektrifiera.

Jytte Guteland lyfte fram två exempel som jag skulle vilja lägga lite extra vikt vid, och det är Klimatklivet och Industriklivet. Det är inte de sakerna vi säger är ineffektiva. Dem har vi snarare stärkt. De är saker som vi tyckte var positiva som den socialdemokratiska regeringen lade fram och som vi därför fortsätter med. Men ineffektiva, symbolpolitiska saker - som plastpåseskatter, elcykelpremier och elbilsbonusen som vi vet inte ledde till att man bytte ut sin gamla fossildrivna bil utan snarare köpte en till elbil - rör vi oss nu bort från.

Herr talman! Vi vet att den verksamhet MSB har under sitt anslag fortsatt kommer att kunna bedrivas. Den är fortsatt finansierad.

Vi vet också att 2020 satsade den förra regeringen, som Elin Söderbergs parti ingick i, 75 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2021 satsade man 24,9 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2022, i den moderata, kristdemokratiska och sverigedemokratiska budgeten, satsades plötsligt 520 miljoner kronor. I dag, under den moderatledda regeringen, har vi 507 miljoner tillgängligt för alla kommuner i Sverige att söka.

Herr talman! Jag tycker att siffrorna talar för sig själva. Det är väldigt tydligt att vi prioriterar klimatanpassningsåtgärder. Det är ett lokalt arbete som kommuner och fastighetsägare har ansvar för. Vi har sett till att medlen finns tillgängliga. Vi hör att det är som allra mest problematiskt när de hoppar upp och ned. Nu vet vi att den här budgeten ligger fast. Detta är finansierat under lång tid framöver, och kommuner kommer fortsatt att kunna söka pengar.

Herr talman! Jag tycker alltså inte att det är någon tvekan om att vi tycker att klimatanpassningsåtgärder är prioriterade. Siffrorna talar för sig själva.

Herr talman! Vi har sett till att en större del av EU:s bistånd går till klimatåtgärder och inte minst klimatanpassning. Vi har också varit väldigt tydliga från svenskt håll med att en större del av det svenska biståndet går till klimatåtgärder och inte minst klimatanpassningsåtgärder.

Miljöpartiet vill ofta hävda att de driver en politik som är väl förankrad i forskningen. Ändå tenderar de att göra tvärtom i vissa fall. I Europaparlamentet har vi ett tydligt exempel på hur Miljöpartiet tillsammans med sin partigrupp inte bara motsatt sig lagförslaget om att tillåta ny teknik som gensaxen och nya genomiska metoder utan också aktivt motarbetat detta. Det skulle kunna vara en vinst för alla då vi skulle kunna stärka jordbrukets konkurrenskraft samtidigt som vi ställer om jordbruket för att bli mer hållbart genom att till exempel låta tekniken ersätta skadliga växtskyddsmedel.

Herr talman! Det är väldigt tydligt att man är överens inom forskningen. Den nya tekniken, som dessutom tilldelades Nobelpriset i kemi, skulle kunna bidra till att göra vårt livsmedelssystem mer motståndskraftigt genom att utveckla förbättrade växtsorter som är mer klimattåliga. Det är alltså klimatanpassning i praktiken. Det skulle göra dem mer skadedjursresistenta och ge högre avkastning. Det är en teknik som skulle kunna göra enorm skillnad inte bara i Sverige utan i de allra mest utsatta utvecklingsländerna där klimatförändringarna slår som hårdast. Ändå valde Miljöpartiet att rösta nej och aktivt motarbeta detta. Jag undrar varför.