Cecilia Engström (KD) svarade Annika Hirvonen i en replik om Riktlinjer för den ekonomiska politiken i debatten ”Protokoll 2023/24:135 Tisdagen den 18 juni” den 18 juni 2024.
Annika HirvonenMP· i en replikDet finns flera sätt att kompensera människor som har svårt att ha råd med matkassen. Man kan gå omvägen och göra fossila bränslen billigare. Det lönar sig framför allt för dem som kör mycket bil, oavsett inkomst. Det…Fru talman! Vi går sommaren till mötes med studentens hopp om en ljusnande framtid ringande i våra öron - hopp om en bättre framtid, hopp om arbete och studier och hopp om att kunna förverkliga framtidsdrömmar.
Vi ska ta vara på hoppet överallt där det spirar, och där hopp inte finns måste vi tända hoppet om en bättre framtid. En av politikens viktigaste uppgifter är att bidra till att hoppet hålls levande - hoppet om en trygg framtid för sig själv och sina kära, där livsdrömmar förverkligas, klassresor påbörjas och gränser sprängs.
Efter en inledning på mandatperioden i kölvattnet av pandemin, en inhemsk våldsvåg och hög inflation har vi i den nya regeringen sakta men säkert tagit itu med uppgiften att bygga Sverige starkt och stabilt igen. Det har varit en viktig resa som vi har börjat, och nu ger den resultat.
Fru talman! Skatteintäkter är grunden för vår välfärd, så att vi klarar av att möta problemen i sjukvården, den ökande otryggheten och många andra samhällsproblem. Men skatteintäkter uppstår inte ur tomma intet. De uppstår när människor arbetar och betalar skatt.
För att öka skatteintäkterna är det absolut viktigaste att människor arbetar. Detta kräver ett skattesystem som uppmuntrar till arbete, och då krävs det skattesänkningar också på arbete. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb. Genom att ta sig till jobbet tar man sig också in i samhället och blir en del av samhällsgemenskapen och bidrar till integrationen.
Fru talman! Kampen mot inflationen är på väg att vinnas. Efter ett och ett halvt års intensiv krisbekämpning kan vi nu äntligen se ljuset i tunneln. Kristdemokraterna släpper inte frågan utan räknar med att hushållen även framöver kommer att behöva stöttas.
Stödet till barnfamiljer med små ekonomiska marginaler i form av det förstärkta bostadsbidraget fortsätter. Detta ger lite större marginaler och gör det lättare att få pengarna att räcka hela månaden. Sänkningen av drivmedelsskatten och reduktionsplikten, som Kristdemokraterna utlovade i valet, har nu genomförts. Det har ökat de ekonomiska marginalerna för hushållen och bidragit till att även familjer med lägre inkomster fortsatt kan köra sina barn till fotbollsträningen och hälsa på mormor.
Fru talman! För landsbygdens folk är sänkningen av reduktionsplikten viktig. Den bidrar både till ökade ekonomiska marginaler och till en levande landsbygd. Den bidrar till att sprida hopp om ett levande och blomstrande svenskt jordbruk.
Lantbruket får med kombinationen kraftigt sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på jordbruksdiesel en knuff framåt. De kan på så vis möta konkurrensen från länder vars djurhållning och djurskydd inte hör hemma i ett modernt samhälle. Det måste löna sig att göra rätt, och det ska vara lätt att göra rätt. Kristdemokraterna strävar inte efter ett utopiskt samhälle utan ett samhälle som håller samman och fungerar för vanligt folk.
Fru talman! Lågkonjunkturen möts av strukturella reformer. Arbetslinjen ska återupprättas så att det alltid lönar sig att arbeta, och en bidragsreform ska öka incitamenten att komma i arbete. Strukturreformer ska genomföras för att konkurrenskraft och innovation ska prägla näringslivet.
Regeringen prioriterar reformer för att bekämpa den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna, öka antalet vårdplatser, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.
Kristdemokraterna har varit med och drivit inkomstskattesänkningar tidigare. Detta är något som vi kommer att prioritera även framöver. Det har tidigare bidragit till att fler har kommit i arbete, och därmed kan den svenska välfärden stärkas. Att det är så syns bland annat i hur skattekraften, det vill säga skatteunderlaget per invånare, har utvecklats.
Skattesystemet behöver också utformas så att incitamenten att förlänga arbetslivet stärks. Därför har vi drivit på för att personer över 65 år ska få ytterligare skattesänkningar när de fortsätter att arbeta.
Fru talman! Kristdemokraterna vill sänka inkomstskatten för de lägsta lönerna. Det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb. Av Sveriges 1,1 miljoner företag är 99 procent småföretag. Där skapas fyra av fem jobb. Småföretagarna är viktiga för att fler jobb ska komma till. De är ryggraden i vår gemensamma välfärd.
Vi vill se till att fler kan förverkliga sina drömmar och starta företag. Därför har vår näringsminister Ebba Busch särskilt lyft upp deras behov. Med starkt entreprenörskap, bra företagsklimat, mindre byråkrati och stopp för höjda kapitalskatter blir vi attraktiva för företagsetableringar och investeringar både på hemmaplan och internationellt.
Regelkrånglet och regelbördan måste minska. Tack vare Kristdemokraternas enträgna arbete har nu både ett förenklingsråd och ett implementeringsråd sett dagens ljus. Nu slopas också kravet på att spara fysiska kvitton för företagen. Det är en reform som beräknas spara 4 miljarder kronor för Sveriges företag och som framför allt gynnar mindre och medelstora företag.
Fru talman! Lågkonjunkturen ska mötas med strukturella reformer. Arbetslinjen ska återupprättas, och det ska alltid löna sig att arbeta. En bidragsreform ska öka incitamenten att komma i arbete. Strukturreformer ska genomföras för att få ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv.
Politiken ska också fortsätta att inriktas på reformer för att bekämpa den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna, öka antalet vårdplatser, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen. För detta behöver vi en ansvarsfull finans- och skattepolitik, och det får vi med denna regering.
Fru talman! Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag.
Fru talman! Cecilia Engström inledde sitt anförande med att prata om hopp. Man brukar säga att hoppet är det sista som överger en. Men jag tror att vi nu är nära den gräns där hoppet håller på att försvinna hos den svenska sjukvårdspersonalen och patienterna runt om i landet.
Den sjukvårdskris som SD-regeringen har skapat slår stenhårt mot landets regioner och därmed den svenska sjukvården och alla patienter. Vi ser neddragningar överallt. Underskotten är superstora. Dessutom bedöms 5 000 anställda i vårdpersonalen komma att sägas upp under det här året.
Fru talman! Detta står i stark kontrast till det Kristdemokraterna gick fram med i valrörelsen. Då var det Kristdemokraterna som skulle se till att ordna den svenska sjukvården. Det var Kristdemokraterna som pratade om hjärtlandet, och jag kan konstatera att det nog inte var hjärtvården man syftade på.
I stället för att se till att utveckla den svenska sjukvården och se till att den har de resurser som behövs har Kristdemokraterna medverkat till sjukvårdskrisen. Men de har också medverkat till att i stället för att skjuta till resurser till sjukvården satsa på stora skattesänkningar för dem som har det bäst.
Min fråga, fru talman, till Cecilia Engström är: Är det värt det?
Fru talman! Låt mig börja med att säga att den största satsning som vi gör i budgeten är den på vården. Det är pengar till våra regioner och till våra kommuner, som också har ett ansvar att använda pengarna på bästa sätt. Det är ett ansvar som de har fått av väljarna, för också i regioner och kommuner är man vald till sina uppdrag.
För Kristdemokraterna har vården varit, och är fortsatt, en viktig fråga. Därför driver vi också frågorna om vården och om att få mer pengar till vården.
Någonting som också är viktigt är inflationsbekämpningen. Jag pratade med en region i går som sa att de har kostnadsökningar på 12 procent. Då hjälper det inte att vi bara lägger en massa mer pengar på dem. Det handlar också om strukturreformer, som behövs även inom vården. Och de tar tyvärr tid.
Av den tidigare socialdemokratiska regeringen ärvde vi en inflation som var hög. Den har vi nu lyckats komma åt så att inflationen har kommit ned på en nivå som är hanterbar. Även regionernas vårdanställda och den personal som arbetar i vården påverkas av inflationen. Därför är det viktigt att hela tiden jobba mot inflationen och bekämpa den. Det är en viktig del även i detta.
Fru talman! SD-regeringen och Kristdemokraterna kan argumentera hur mycket som helst för att det är en stor andel av budgeten som avsätts till regionerna. Men faktum kvarstår. Det räcker inte, utan tvärtom. Det räcker långt ifrån till de behov som finns runt om i landet.
I stället väljer Kristdemokraterna bland annat att stå bakom en sänkning av skatten med 13 miljarder kronor för dem som har det bäst. Det är 13 miljarder som hade kunnat göra verklig skillnad direkt ute i vården.
Vi socialdemokrater har visat att det går att göra annorlunda. Vi har lagt dubbelt så mycket pengar till sjukvården som SD-regeringen och sett till att finansiera det fullt ut.
Det är en klen tröst att lyfta fram strukturreformer i en debatt om sjukvårdskrisen när vårdpersonalen går på knäna, köerna för patienterna ökar och uppemot 5 000 personer i vården riskerar att sägas upp redan i år. Då kan man ha hur många goda idéer som helst om strukturreformer, men de hjälper inte här och nu vare sig för patienterna eller för personalen som sliter ont och hårt. SD-regeringen och Kristdemokraterna fortsätter att spotta ur sig förslag om sänkta skatter för dem som har mest.
Fru talman! Min fråga kvarstår i ljuset av sjukvårdskrisen: Är det värt det?
(Applåder)
Fru talman! Peder Björk pratar om att en socialdemokratisk regering hade fått igenom något annat. Problemet är att det inte finns någon möjlighet till en socialdemokratisk regering, vilket skulle vara alternativet till en regering med Kristdemokraterna tillsammans med Moderaterna och Liberalerna. Det finns inget alternativ som är hållbart och som fungerar.
Vi har regioner som är självständiga och som får använda pengarna på bästa sätt. Även SKR själva har sagt att de pengar som de fick från regeringen motsvarade 7 000 sjuksköterskor, som vi hela tiden har hävdat att de skulle kunna behålla om de väljer att använda pengarna på rätt sätt. Det är alltså också upp till regionerna att använda de pengar som de får på ett sätt som gynnar patienterna och de anställda.
(Applåder)
Fru talman! I Cecilia Engströms anförande pratade hon om att regeringens politik minskar utsläppen. Det stämmer inte - inte enligt Klimatpolitiska rådet, som har som uppgift att utvärdera regeringens klimatpolitik. Det stämmer inte heller enligt Finanspolitiska rådet, vars utvärdering ligger till grund för bland annat betänkandet vi nu debatterar.
Man menar tvärtom att det saknas en sammanhållen strategi, att åtgärderna leder till ökade utsläpp och att regeringen behöver ta ledarskapet. Regeringen behöver se till att rikta insatser till de grupper som behöver det bäst. De gigantiska skattesänkningarna på att bränna fossila bränslen gynnar i stor utsträckning dem som har råd. Det är bilister runt storstäderna med goda inkomster.
Om man i stället riktade stöden till landsbygden, till bönderna och till familjer med låga inkomster skulle man kunna se till att fler klarar av kostnadskrisen, klarar av de ökade matpriserna och har råd att köpa en vinteroverall till sina barn eller hitta på något kul med barnen på sommarlovet.
Fru talman! Nu har regeringen gett jättemycket pengar till alla som kör bil, men vi har fortfarande en stor del ensamstående mammor i Sverige som inte har råd att sätta mat på bordet eller att köpa kläder till sina barn utan att först gå via Röda Korset eller Stadsmissionens välgörenhetskö. Det är bedrövligt.
Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för inlägget! Jag vet dock inte om det var så mycket av en fråga.
Det finns naturligtvis ett behov av att sänka utsläppen, och det är något som man ständigt jobbar med i regeringen. Det är framför allt Miljöpartiet som har tagit bort den billiga kraft och de neutrala utsläpp som fanns utifrån kärnkraftverken och det de producerade. Man tvingades då starta kolkraftverket i Karlshamn och driva det i stället för de kärnkraftverk som vi faktiskt hade och som inte gav sådana här utsläpp.
Vi har också jobbat med reduktionsplikten och insatsvarorna. Varje enskild människa som går till affären och handlar märker att matpriserna ökar. Det hänger i hög grad ihop med dieselpriserna, som har lett till att transportkostnaderna har ökat. Därför är reduktionsplikten och minskad skatt på drivmedel också en del i att komma åt inflationen och få ned kostnadsökningarna. Så kan vi använda de resurser som vi faktiskt har.
Fru talman! Det finns flera sätt att kompensera människor som har svårt att ha råd med matkassen. Man kan gå omvägen och göra fossila bränslen billigare. Det lönar sig framför allt för dem som kör mycket bil, oavsett inkomst. Det lönar sig inte alls för dem som inte ens har råd med en bil. Man kan också rikta pengarna direkt till dem som har stora behov. Det handlar om ensamstående föräldrar, om barnfamiljer med låga inkomster och faktiskt också om Sveriges lantbrukare. Deras marginaler är jättelåga, samtidigt som de stora matjättarna gör rekordvinster.
Vi i Miljöpartiet presenterar en sammanhållen ekonomisk politik och klimatpolitik som ställer om, samtidigt som vi stöttar de hushåll som har de största behoven. Det är detta Finanspolitiska rådet efterfrågar. Det är detta klimatledarskap som behövs.
Det är också detta som Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringen totalt misslyckas med. Man pratar om att man sänker utsläppen, man har storslagna visioner om något slags ny kärnkraft någon gång långt borta i framtiden och man pratar om hopp. Jag möter ungdomar som säger: Jag kommer aldrig att skaffa barn, för vilken värld skulle de växa upp i?
När regeringen inte tar klimatledarskap tappar människor hoppet om framtiden. Till skillnad från regeringen har de nämligen läst vad forskarna säger. Till skillnad från regeringen tycker de att varje politiker har ett ansvar.
Det går att sänka utsläppen och stötta de mest utsatta.
Fru talman! Det bostadsbidrag vi ger till de barnfamiljer som lever i störst utsatthet är någonting som verkligen når dem som behöver det mest. Det ökar deras möjligheter att ännu en månad klara av att betala den extra kostnad för maten som vi nu har sett.
Faran med Miljöpartiets politik är att man inte gör en inflationsbekämpning utan i stället får en inflationsdrivande politik som ger högre räntor, vilket också skulle drabba alla dem som lever i stor utsatthet i dag.
För lantbrukare har vi både sänkt reduktionsplikten, vilket hjälper dem i deras arbete, och sänkt priset på jordbruksdiesel för att de ska kunna fortsätta driva sina företag.
Jag måste säga att jag blir glad när jag tittar på de svenska företagen, för de driver verkligen den gröna omställningen. Det är de som har de bästa idéerna och som faktiskt driver vårt Sverige framåt.
Det finns ett hopp om att klimatet faktiskt går att rädda om vi framför allt lyssnar på dem som är på väg och på våra företag som har innovationerna och kraften att komma med nya idéer som kan hjälpa oss alla.
(Applåder)