Rashid Farivar (SD) om Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller

Herr talman! Utsläppen ökar kraftigt från och med i år på grund av regeringens förda politik. När Miljöpartiet satt i regering minskade utsläppen varje år, och nu ökar de som sagt kraftigt. För första gången på 20 år eller mer har vi en regering som medvetet och aktivt fattar beslut som leder till kraftigt ökade utsläpp av klimatskadliga gaser.

Flyget som transportmedel har givetvis fördelar. Man kan ta sig väldigt långa sträckor på kort tid. Men denna debatt handlar enligt mig inte om att vara för eller emot flyget som transportmedel utan om prioriteringar och klimatet. Problemet med flyget är att det än i dag är till 99 procent beroende av fossila bränslen - en energikälla som vi behöver fasa ut för att nå klimatmålen.

Låt mig påminna om att klimatpolitik inte är något vi gör för klimatets skull utan för att skydda vanliga människor för farliga konsekvenser av klimatförändringarna, något som många drabbas av redan i dag både i Sverige och runt om i världen. Politiken måste ta ansvar och styra bort från det som förvärrar klimathotet och satsa på det som är hållbart.

Utsläppen från det samlade svenska flygandet, nationellt och internationellt, motsvarar ungefär utsläppen från all svensk biltrafik. Till skillnad från andra sektorer betalar flyget inte för sina utsläpp, utan man har skatteundantag motsvarande miljardbelopp varje år, även när man räknar med dagens flygskatt och flygplatsavgifter. Flyget betalar ingen bränsleskatt, inga energiskatter och ingen koldioxidskatt. Flyget har dessutom undantag från viss moms och flyger ofta från offentligt subventionerade flygplatser.

Herr talman! Covid-19 slog hårt mot många olika sektorer i samhället, och många har ännu inte återhämtat sig helt. Allt från turismen till kollektivtrafiken tappade stora intäkter, men långt ifrån alla har kompenserats fullt ut - trots att vi anslog väldigt mycket pengar under två år, närmare 400 miljarder.

Även flygsektorn tappade givetvis mycket intäkter. Som ett svar på det fick regionala flygplatser 100 miljoner i driftsstöd av den dåvarande regeringen. Tidöregeringen har aviserat att driftsstödet till kommunala flygplatser med upphandlad trafik och till de så kallade beredskapsflygplatserna ökas från 103 miljoner till 210 miljoner. Över 200 miljoner skattekronor har redan tillförts till flygnäringen. Nu öppnar regeringen genom sin proposition upp för ytterligare subventioner, denna gång i miljardklass.

Miljöpartiet ser inte ytterligare statligt stöd till flygsektorn som mer prioriterat än pengar till exempelvis sjukvården och kollektivtrafiken. Jag är inte principiellt emot stöd till flygsektorn, men då bör stödet gå till flygets omställning. Varför ger man inte 1 miljard till att stötta utvecklingen av elflyg eller 1 miljard till att skynda på utvecklingen av vätgasdrivet flyg? Vi har ledande företag som utvecklar dessa tekniker i Sverige, eller snarare hade. Ett ledande företag i Göteborg som utvecklar elflyg har berättat att man flyttar sin utveckling till USA eftersom man inte får tillräckligt med stöd i Sverige.

Jag är definitivt teknikoptimist, och jag hoppas verkligen att vi får se en snabb och kraftfull utveckling av alla fossilfria tekniker inom transportsektorn, inklusive flyget. Men då måste man ju satsa på att stötta det som är hållbart och göra riktade satsningar för att skynda på denna utveckling. Samtidigt behöver man vara realist. Vi vet att det kommer att ta tid att ställa om flygsektorn, byta ut flygplan och få ny teknik på plats.

Det handlar alltid om prioriteringar när våra gemensamma resurser ska fördelas. En granskning från SVT visar att priset på buss- och tågbiljetter ökat mycket snabbare än till exempel bensinpriset. Ändå är det just fossila bränslen som regeringen satsar på. Nu satsar man ytterligare 1 miljard på det fossildrivna flyget, och man aviserar dessutom halverad eller kanske borttagen flygskatt. Samtidigt har man skurit ned anslagen till kollektivtrafiken.

Priset på kollektivtrafik kan vara en viktig fråga, men det är regionernas ansvar. Det är inte min uppgift att ha synpunkter på detta, sa infrastrukturminister Andreas Carlson. Logiken är inte solklar. Varför skulle det vara regeringens ansvar att stötta flyget men inte regeringens ansvar att hålla nere priset på kollektivtrafiken för alla dem som är beroende av att åka kollektivt, vilket är väldigt många människor? Den senaste SOM-undersökning visar att hela 74 procent av svenskarna är positiva till att satsa mer statliga pengar på att bygga ut kollektivtrafiken.

Ett annat område som verkligen skulle behöva mer stöd är den svenska järnvägen. Under vintern hade Sverige sämre punktlighet på tågen än i krigets Ukraina, så här pratar vi om behov som verkligen borde prioriteras. Men i stället planerar regeringen ytterligare stöd till flyget. Det handlar inte om ett stöd till en hållbar omställning av flyget utan om ett allmänt stöd till det fossildrivna flyget och dessutom halverad eller borttagen flygskatt.

En Sifoundersökning visar att 73 procent av svenskarna är positiva till flygskatten. Idén om att låta det som släpper ut betala mer och att stötta det som är mer hållbart har stöd hos den svenska befolkningen - på tal om att ha folkets stöd för sin klimatpolitik.

Dessutom är en majoritet av svenskarna positivt eller neutralt inställda till en höjd flygskatt. Stödet för en höjning av flygskatten är störst på landsbygden, enligt SOM-institutet, förmodligen av den enkla anledningen att man till exempel i en kommun som Danderyd flyger sju gånger mer än i landsbygdskommunen Ockelbo.

Därför vill Miljöpartiet i stället lägga dessa pengar och mer därtill på att göra svensk kollektivtrafik billigare, på att få tågen att fungera och gå i tid och på att göra det lättare att leva klimatvänligt för vanligt folk.

Är det någonting vi ska stötta vad gäller flyget är det en hållbar omställning. Vi vill bland annat stötta produktion av hållbara bränslen så att flyget kan få möjlighet att ställa om.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservationen.

Herr talman! Detta är en fråga om en prioritering, vilket jag också tog upp i mitt anförande. Visst blir det så att framtida resenärer i flyget får betala om inte staten gör det, men om staten betalar är det ju skattebetalarna som får betala.

Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om prioriteringar, och ja, vi gör andra prioriteringar än regeringen. Det är en helt korrekt analys. Jag skulle hellre lägga pengarna på att göra kollektivtrafiken billigare och på att få tågen att fungera. Jag skulle hellre lägga pengarna på att producera hållbart bränsle som även flyget kan flyga mer hållbart på, och jag skulle hellre lägga pengarna på att snabba på utvecklingen av elflyg, för att nämna några exempel.

Herr talman! Jag förstår inte riktigt varför Rashid Farivar hakar upp sig så mycket på det ordet. Det går väl alldeles utmärkt att kalla det en subvention om man ger ett statligt stöd till en bransch för att minska kostnaderna.

Precis som ledamoten nämner blir det naturligtvis mer konkurrenskraftigt med flyget om staten ger det här stödet. Varför skulle det inte gå att kalla det en subvention eller stöd? Det spelar väl inte så stor roll? Jag förstår faktiskt inte varför Rashid Farivar tycker att det är så viktigt i den här debatten.

Jag är nog lite mer intresserad av att debattera lite bredare och större frågor än så, till exempel hur vi ställer om till ett hållbart samhälle och hur vi minskar utsläppen och klarar våra klimatmål så att vi kan undvika allvarliga konsekvenser för människor i Sverige och runt om i världen, både här och nu i dag men än mer i framtiden. Där tycker jag nog att fokuset bör ligga.

Som nämndes tidigare här i kammaren visar gårdagens EU-val väldigt tydligt att det är en väldigt viktig prioritering för de svenska väljarna. 70 procent av svenskarna vill att vi ska anstränga oss hårdare för att nå våra klimatmål.

Herr talman! Jag tackar Oskar Svärd för frågan.

Jag tror att jag har förklarat ganska väl från talarstolen vad som är problemet med flyget. Det är inte någon fysisk formel eller att det inte är bra när det gäller att ta sig snabbt långa sträckor. Det har ju stora fördelar som transportslag ur den synvinkeln.

Jag skulle bli ganska förvånad om Oskar Svärd inte är medveten om vad som faktiskt är problemet med flyget, nämligen utsläppen av koldioxid, inklusive höghöjdseffekter, det vill säga klimatpåverkan.

Sett ur ett konsumtionsperspektiv är svenskarnas totala klimatpåverkan en ganska stor del som man inte kan ignorera om man vill minska utsläppen.

Det är precis som jag nämnde tidigare. Om man nu från regeringens sida ville värna flygsektorn på lång sikt borde man vara betydligt mer angelägen om att stötta en snabbare omställning till elflyg eller till ett flyg drivet av förnybara och hållbara bränslen.

Min motfråga till Oskar Svärd blir: Var gör regeringen för att skynda på omställningen till ett hållbart flyg? Nu lägger man 1 miljard på flygsektorn. Man kunde ha sett till att den bidrog till att påskynda omställningen, men det valde man att inte göra.

Om man nu vill nå klimatmålen - som regeringen i varje fall säger att den vill, trots att den egentligen gör det motsatta och ökar utsläppen - varför satsar man inte på till exempel elflyg eller vätgasflyg om man vill stötta flygbranschen?

Herr talman! Det gör vi därför att vi är angelägna om att minska utsläppen av koldioxid och nå våra klimatmål. Jag har här förklarat flera gånger att jag verkligen inte har något emot flyget som transportslag.

Det som bekymrar mig, Oskar Svärd, är utsläppen av växthusgaser. Jag hoppas att det också bekymrar regeringen. Det verkar inte så, eftersom den driver en politik som kraftigt ökar utsläppen. Det har ingen regering gjort på 20 år. Nu står vi mitt i en klimatkris, och vi har en regering som kraftigt ökar utsläppen. Det är rakt emot vad en stor majoritet av svenska folket vill.

Det kommer att ta tid att ställa om flyget. Jag har flera gånger uttryckt att jag är positiv till en teknikutveckling där även flyget kan bli hållbart med elflyg, vätgasflyg och så vidare. Men det kommer att ta tid att ställa om flygsektorn.

Därför spelar mängden flyg roll för hur mycket utsläpp som vi ger upphov till. Därför har vi en ambition om att i största möjliga mån styra om de flygresor som man inte behöver göra till hållbara resor.

Affärsflyget har minskat ganska mycket under de senaste åren. Det är för att människor kanske föredrar att ha ett digitalt möte i stället för att behöva flyga.

Jag är själv uppväxt i Skellefteå. Jag har många vänner och bekanta, kanske inom affärsvärlden, som behöver kliva upp klockan fyra eller fem på morgonen och ta flyget ned till Stockholm för en massa möten. Sedan kommer de hem sent och missar middagen med familjen.

För dem är det bara en stor fördel att kunna ha ett digitalt möte i stället, och det är även en fördel för klimatet.

Herr talman! Tack för frågan, Helena Gellerman!

Som jag nämnde gavs ganska mycket stöd till flyget under pandemin när vi satt i regering. Vi var positiva till det. Det var en väldigt bred uppslutning för att kompensera en lång rad olika branscher som drabbades hårt av pandemin.

Nu är vi i ett läge där vi ser att biljettpriserna på till exempel kollektivtrafiken har skenat. Vi har gigantiska behov inte minst inom sjukvården. Vi har jättestora utmaningar för att få tåget att gå i tid.

Som jag sa är jag inte principiellt emot att ge stöd till flygbranschen. Men jag ser hellre att man ger stöd som främjar en hållbar omställning.

Jag säger inte att det principiellt är helt fel, absolut inte. Det jag säger är att det handlar om prioriteringar. Det är vad politik handlar om. Man kan välja att göra många olika saker för 1 miljard.

Jag säger inte att det är ologiskt eller att det inte finns skäl. Det jag säger är att man alltid måste göra en prioritering. Då ser vi att det finns prioriteringar som vi tycker är betydligt mer angelägna att göra med 1 miljard av skattebetalarnas pengar.

Vi väljer framför allt att lägga pengar på det som gör det hållbara billigare, det som stöttar en omställning eller det som stöttar barnfamiljer som i dag har det väldigt kämpigt med att få ekonomin att gå ihop och att helt enkelt få mat på bordet. Det handlar alltså om prioriteringar som man behöver göra.

Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för frågan, men jag förstår ändå inte riktigt logiken. Jag har förklarat att det i grunden handlar om prioriteringar. Det var många branscher som drabbades hårt av pandemin och inte blev fullt ut kompenserade, så det är inte unikt för flyget. Som jag just sa: Jag säger inte att det inte finns argument för, men jag säger att vi gör andra prioriteringar.

Jag förstår alltså inte riktigt logiken, Helena Gellerman. Om man verkligen vill trycka på för flygets omställning borde man väl ändå rikta de statliga stöden just till flygets omställning för att säkerställa att det är dit pengarna faktiskt går. Jag hänger inte riktigt med på resonemanget. Lägg då 1 miljard på att stötta elflyget, vätgasflyget eller någonting annat som verkligen bidrar! Det kommer att vara stora utmaningar för flygbranschen i och med de krav som ställs från EU, och då hade det inte varit ologiskt med ett stöd från staten just för flygets omställning.

Jag hänger inte med på logiken, utan jag menar att det i slutändan ändå handlar om prioriteringar. Det är inte det att det inte finns argument för detta, men det finns också argument för mycket annat. Som jag nämnde ser jag att argument för andra sektorer väger tyngre, som att göra kollektivtrafiken billigare och som att få tågen att fungera, för att nämna några viktiga exempel inom transportområdet.