Magnus Oscarsson (KD) svarade Mattias Ottosson i en replik om Sjöfartsfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juni” den 10 juni 2024.
Mattias OttossonS· i en replikJag vill ändå uppehålla mig lite vid Sjöfartsverkets organisation. Det är en lite udda organisation, där verket ska vara affärsdrivande. Handelssjöfarten kanske får stå för vissa kostnader som den inte ska stå för, så…Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Svensk sjöfart är enormt viktig för vårt land. Mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel går via sjöfarten, och årligen reser närmare 30 miljoner passagerare med färjor till och från Sverige. Men vi har under årtionden haft en politik i Sverige som har försökt kväva all sjöfart som är svenskflaggad, och detta oberoende av färg på regering.
Fru talman! I förra veckan besökte jag Djurö hamn i Norrköping, där Lantmännen har en av sina viktiga hamnar. Här skeppas tusentals ton spannmål varje år. Jag fick också tala med ett rederi som skeppar spannmålen. Det var ett mycket intressant och givande samtal. Rederiet berättade om de svårigheter som finns att kunna konkurrera på samma villkor som utländska rederier. Det är detta - hur vi i Sverige ska få en mer konkurrenskraftig svenskflaggad handelsflotta - som är fokus för regeringen.
Fru talman! Det är viktigt att vi tar hand om den kompetens som branschen besitter med kompetenta sjömän och ett rederi i framkant. Här har regeringen tagit flera initiativ för att få fler svenskflaggade fartyg och för att vi ska ha tillräckligt många sjömän för att kunna bemanna fartygen i fredstid, i kristid och i värsta fall i krigstid. Såväl när det gäller fler svenskflaggade fartyg som fler sjömän är det ett långsiktigt arbete.
Regeringen beslutade i mars i år att göra det lättare att bli fartygsbefäl klass VII genom en mer flexibel utbildningsväg.
Fru talman! Jag är glad över att det under förra sommaren tillsattes en mycket viktig utredning med syfte att öka svensk sjöfarts konkurrenskraft och samtidigt stärka vår viktiga beredskap. Utredaren redovisade sina förslag om stämpelskatt och tonnagebeskattning runt årsskiftet. Hans promemoria har nu varit ute på remiss, och jag ser verkligen fram emot att det snart kommer förslag från regeringen.
Fru talman! Regeringen tog för en tid sedan fram ett klimatpolitiskt handlingsprogram. Det innehåller totalt 70 olika åtgärder, varav flera berör sjöfarten. Bland annat har Transportstyrelsen getts i uppdrag att underlätta för certifiering av nya lösningar kopplade till elektrifierad sjöfart med fokus på konvertering av fartyg till eldrift.
Omställningsarbetet mot fossilfrihet är centralt för Sveriges rederier, som i många år har varit föregångare. Vi ser fram emot ett nationellt fokus på sjöfartens omställning till fossilfrihet och ökad överflyttning till sjöfart för att bidra till ökad kombinerad trafik i godstransportsystemet.
(Applåder)
Fru talman! Det är inte varje dag Djurö kvarn nämns i debatten i Sveriges riksdag. Du skulle ha passat på att knacka på, Magnus Oscarsson, så hade du fått en kopp kaffe! Djurö kvarn och Djurö hamn är alltså min bostadsort.
Jag vill ställa en fråga. Man jobbar uteslutande med spannmål i Djurö hamn, och en av de största anläggningar man lagrar för och levererar till är den etanolfabrik som ligger på andra sidan Bråviken. Det handlar om två tre kilometers avstånd, men det är drygt två mil om man väljer lastbilsvägen. Hur ser ledamoten på pråmverksamhet med en elpråm däremellan? Kan man på något sätt underlätta arbetet med den?
Jag begärde replik också för att jag skulle vilja ta upp en annan fråga i och med att ledamoten tillhör samma parti som den ansvarige ministern. Det går inte bra varje gång man är ute på sjön. Det kan vara blåsigt och dåligt väder. Vi har en sjöräddning, och jag skulle vilja ställa en fråga om den.
Mycket av sjöräddningen sköts av Sjöräddningssällskapet. De och den kommunala räddningstjänsten är de stora hjältarna. Men Sjöfartsverket och dess organisation har varit uppe till diskussion. De har JRCC, som är räddningscentralen för sjöräddningen. Men de ansvarar också för helikoptrarna.
Jag är lite nyfiken på detta. Vi saknar helikopterkapacitet och finansiering av den. På vinterhalvåret flyttar Gotlandshelikoptern till Kiruna, och nu har den flyttat ned till Gotland igen. Skulle vi inte behöva se över detta och kanske ha en helikopter till för att kunna säkra sjöräddningen när det är som jäkligast och klara den året runt? Frågan ligger i den utredning som handlar om Sjöfartsverkets organisation och hur vi ska finansiera den.
Fru talman! Jag måste säga att Mattias Ottosson bor vackert, för det här är en väldigt fin plats. Vi fick som sagt bra information från Lantmännen, som berättade hur de skeppar spannmål runt olika delar av Sveriges kust. Som ledamoten var inne på är Djurö hamn en av de viktigaste hamnar de har.
Jag kan inte svara exakt på ledamotens fråga om en pråm. Är det någonting som har varit aktuellt? Det var ingenting som man lyfte upp i den diskussion jag hade med företaget och rederiet. Jag förstår förvisso vad ledamoten menar, för när vi åkte dit märkte jag att det var väldigt mycket tung trafik. Jag kan tänka mig att boende tycker att det är ganska svårt. Men det får väl jobbas vidare med frågan.
När det gäller ledamotens andra fråga kan jag inte svara exakt på vad som händer. Som ledamoten var inne på pågår en utredning som ser på hur man kan försöka förbättra för sjöfarten och sjöräddningen. Men exakt var den bollen ligger kan jag inte svara på, utan jag får hänvisa ledamoten till att interpellera ministern.
Fru talman! Jag vill ändå uppehålla mig lite vid Sjöfartsverkets organisation. Det är en lite udda organisation, där verket ska vara affärsdrivande. Handelssjöfarten kanske får stå för vissa kostnader som den inte ska stå för, så jag tror att man ska skynda på.
Jag har interpellerat statsrådet ett antal gånger och fått svaret att frågan bereds på departementet. Men nu är situationen sådan att vi har räddningshelikoptrar på fem ställen i Sverige: i Norrtälje, i Visby, i Kristianstad, i Umeå och på Hisingen i Göteborg. Vi har också två ytterligare helikoptrar, en i reserv och en som är på långvarigt underhåll. Vi kanske skulle behöva ha en helikopter året runt i Kiruna för räddningsinsatser. Men det är kanske orimligt att handelssjöfarten ska stå för den typen av kostnader, för det är inte så mycket handelssjöfart runt Kiruna. Det här är ändå en verksamhet som behövs.
Jag har nåtts av en fråga som är allvarlig, och det är därför jag tycker att det är bråttom. Det handlar om att man just nu ser över bemanningen av Kristiandstadhelikoptern, och man är tveksam till att man kommer att klara bemanningen av den under sommarhalvåret. Jag förstår att Försvarsmakten är bekymrad när vi inte har någon helikopter i Visby på vinterhalvåret med tanke på den verksamhet som man bedriver. Men tänk om vi också på sommarhalvåret skulle sakna kapaciteten i Kristianstad och Hanöbukten, Öresund och Blekinge skärgård - det är ju inte vad som helst! Det är klart att insatstiderna kommer att bli mycket längre.
I det här läget kan man inte bara hänvisa till att departementet bereder frågan. Det kan ju handla om människoliv, så det är klart att regeringen måste agera så att vi säkrar sjöräddningen i Sverige. Vi har ju flera gånger talat om den långa kust som vi har.
Fru talman! Tack, återigen, till ledamoten Mattias Ottosson för din fråga!
Ledamoten säger att han har interpellerat ministern och fått svaret att detta bereds. Det vore nog svårt för mig att nu säga något helt annat. Det skulle kunna bli tidningsrubriker, kan jag tänka mig. Jag kör lite mer low-down och säger att det bereds, i och med att ministern har sagt så.
Sedan kan jag tycka att det ledamoten tar upp är viktiga frågor. Det är oerhört viktigt att se till att vi har säkerhet. Nu ska jag inte komma med någon retorisk fråga, apropå det talmannen sa förut, men man kan ju ändå undra vad som hände under föregående år. Den frågan ställer jag alltså inte, utan jag säger som ministern: Det bereds, och så hoppas vi att det blir något bra svar framåt.
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten Oscarsson om detta med farledsavgifter och lotsning. Ledamoten nämnde kompetensförsörjning och stämpel- och tonnageskatt, och vi känner också till det här med väldigt många olika punkter. Jag skulle dock vilja få det lite mer konkretiserat.
Jag tror att både Centerpartiet och Kristdemokraterna gärna vill se en bättre miljödifferentiering och att de redare som gör slag i saken och satsar på eldrift och så vidare inte straffas av höjda farledsavgifter. Därför är jag nyfiken på hur ledamoten och ledamotens parti ser på att ge Sjöfartsverket i uppdrag att hantera detta på ett klokare sätt så att det också leder till ökad miljöeffektivitet.
Fru talman! Tack till ledamoten Heie för frågan!
Precis som ledamoten är inne på är detta någonting som vi lyfter fram. Det är viktigt att man kan konvertera från fossil till fossilfritt och att vi gör det enklare för våra hamnar att kunna erbjuda detta.
Detta är ingen ny fråga. Den har diskuterats ganska länge. Jag vet också att regeringen verkligen tittar mycket på hur man ska göra det enklare och hur detta ska kunna vara en morot för att få våra rederier och båtägare att konvertera. Även här är det nog bäst att jag säger att det bereds, för det vet jag att det gör. Men att svara exakt på ledamotens fråga tror jag vore ganska dumt.
Sedan kan jag som kristdemokrat naturligtvis säga vad vi tycker vore viktigt. Här ser vi att vi skulle kunna göra mycket mer. Vi behöver verkligen jobba för att det ska bli enklare för rederiet att konvertera för klimatet.
Ledamoten Rantsi var inne på hur viktigt det är att få mer transport att gå via sjöfarten. Detta är någonting som vi verkligen kan lyfta upp och få en förändring i. Då krävs det också att vi får mer fossilfritt. Det vore väldigt bra för svenskt klimat.
Fru talman! Då vill jag gå till det betänkande vi just nu debatterar. Utskottets majoritet säger där att man med tillfredsställelse konstaterar att det genomförs ett antal insatser på området som just handlar om främjande av inlands- och kustsjöfarten, och det är detta jag vill uppehålla mig vid.
Det sägs i betänkandet att man i inlandssjöfarten på Mälaren och Vänern verkligen skulle kunna få precis det som ledamoten talar om, nämligen betydligt mer överflyttning från väg och tåg till sjöfart. Där är dock sjöfartsavgifterna en relativt stor andel av kostnaderna.
Då vill jag fråga ledamoten: Driver ledamoten gentemot sin regering att man skulle kunna sänka de avgifterna i dessa områden? Även Statskontoret säger att det skulle kunna leda till en ökad överflyttning.
Jag tycker att det är viktigt att visa på de olika delar vi har för att kunna främja just inlandssjöfarten. Vi har ju både Mälaren och Vänern, som har stora möjligheter. Ledamoten Ottosson frågade om pråmtrafiken, som är en del, men vi har också Vänersjöfarten med Thunbolagen och så vidare som i dag också trafikerar Göta älv för att alla företag runt Vänern ska kunna ha en konkurrenskraftig möjlighet till miljövänliga transporter.
Jag skulle gärna vilja höra ledamotens syn på att kunna göra förändringar i dessa avgifter - och också se över lotsavgifterna, som är en annan väldigt stor del av kostnaderna för dessa båtar.
Fru talman! Tack, ledamoten Heie, för frågorna!
Jag tror att vi egentligen tänker likadant: Hur ska vi göra detta enklare? Ledamoten nämnde själv att det kanske inte skiljer så mycket.
Vi måste se till att vi får en förändring så att vi får fler svenskflaggade fartyg över huvud taget. Ledamoten är mer inne på farleder och sådant, och det är naturligtvis en del i detta. Vi måste skjuta in mer kraft på att få mer transporter via sjöfarten.
Jag vet att regeringen tittar på hur man ska kunna göra det enklare och mer konkurrenskraftigt även där. Svaret på ledamotens fråga är ändå att det bereds - tråkigt svar, naturligtvis - i Regeringskansliet för att underlätta och förbättra konkurrenskraften även där.
I det stora hela är det viktigt att nu se att vår regering - Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna - arbetar aktivt med att få en förändrad känsla för en förbättrad sjöfart i vårt land så att vi verkligen får fler svenskflaggade fartyg och kan tänka på vår beredskap för framtiden.
