Personer födda 1957 skattekompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag (SkU23)

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2023/24:91 Vissa förslag om kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar det förslag till en ny lag om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag som lagts fram i propositionen. Regeringen föreslår även att riksdagen antar vissa följdändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslaget innehåller dels en bestämmelse om att kompensationen ska vara skattefri, dels de bestämmelser som ska gälla för handläggning och övrigt förfarande för kompensationen.

I propositionen behandlas även förslag om att senarelägga ikraftträdandet av den höjning av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år som riksdagen har beslutat om. Förslaget innebär att höjningen av ålders­gränsen i inkomstskattelagen (1999:1229) för rätt till det förhöjda grund­avdraget skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

I detta sammanhang behandlar utskottet även förslaget i punkt 2.2 i proposition 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör som gäller lagen om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 2023/24:SfU16 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2023/24:83. Av lagtekniska skäl och i syfte att samordna lagförslaget i proposition 2023/24:83 med det nu aktuella förslaget till ändringar i samma lag har socialförsäkringsutskottet överfört den formella behandlingen av lagförslaget till skatteutskottet för beredning i detta ärende. Övriga lagförslag i proposition 2023/24:83 behandlas av socialförsäkrings­utskottet i betänkande 2023/24:SfU16.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

I december 2017 enades Pensionsgruppens partier om ett antal åtgärder i syfte att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner (S2017/07369). Överenskommelsen har bl.a. resulterat i att åldersgränserna i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem har höjts med ett år fr.o.m. 2023 och kommer att knytas till riktåldern för pension fr.o.m. 2026. Riktåldern för 2026 har fastställts till 67 år. Höjningen av åldersgränserna förenades med övergångsbestämmelser som innebär att personer födda 1957 eller tidigare fortfarande har rätt till exempelvis garantipension och bostadstillägg från 65 års ålder.

Samtidigt med ändringarna i socialförsäkringsbalken höjdes den 1 januari 2023 även åldersgränsen i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, för att kunna ta del av det s.k. förhöjda grundavdraget. Åldersgränsen höjdes från 65 till 66 år (prop. 2021/22:181). Enligt 63 kap. 2 § IL har fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och som har haft en förvärvsinkomst rätt till grundavdrag. Grundavdraget beräknas enligt 63 kap. 3 a § IL till ett högre belopp för personer som har uppnått en viss ålder. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Ändringen i inkomstskattelagen gjordes för att anpassa åldersgränsen till övriga förändringar inom pensions- och trygghetssystemen. Eftersom åldersgränsen gäller åldern vid beskattningsårets ingång innebär ändringen att personer födda 1957 har rätt till förhöjt grundavdrag först 2024. Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har alltså inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av åldershöjningarna i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem men omfattas av bestämmelsen om höjd åldersgräns till 66 år för det förhöjda grundavdraget.

Den skillnad som uppstått i de olika regelsystemen i samband med höjningen av åldersgränserna i socialförsäkringssystemet och höjningen av åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget i skattelagstiftningen som beskrivits ovan kommer 2026 även att uppkomma för personer födda 1959. Det beror på att de pensionsrelaterade åldersgränserna i socialförsäkrings­balken och i kringliggande trygghetssystem fr.o.m. 2026 kommer att knytas till riktåldern för pension samtidigt som åldersgränsen i inkomstskattelagen för att kunna ta del av det förhöjda grundavdraget detta år kommer att höjas från 66 till 67 år.

Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag samt ändringar i inkomstskattelagen och lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Ändringarna innebär att kompensation ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för att få ta del av det förhöjda grundavdraget. Dessutom medför ändringarna att ikraftträdandet av den av riksdagen beslutade höjningen av åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget till 67 år skjuts upp från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Jämför särskilt yttrande 1 (S) och 2 (V).

Kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Regeringen bedömer att personer födda 1957 bör kompenseras på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag.

Regeringen tydliggör dock att när det gäller frågan om framtida höjningar av åldersgränserna i skattelagstiftningen, så kommer någon automatisk ytter­ligare höjning av åldersgränserna inte att ske vid en framtida höjning av riktåldern. Ett särskilt förslag kommer då i stället att behöva lämnas till riksdagen.

En ny lag om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag

Regeringen föreslår att det införs en ny lag om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Regeringen ska ha möjlighet att meddela föreskrifter om förfarande, förutsättningar för kompensation och kompensationens storlek.

Enligt regeringens förslag ska kompensationen inte tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen.

Regeringen föreslår att Skatteverket ska vara handläggande myndighet. Beviljad kompensation ska tillgodoräknas mottagaren genom kreditering på skattekontot. Om det finns ett överskott på skattekontot efter att kompensationen har tillgodoräknats ska det överskjutande beloppet betalas ut om det inte finns något hinder mot utbetalning. Intäktsräntan ska beräknas på överskottet från och med dagen efter tillgodoräknandet.

Regeringen föreslår att om kompensation har tillgodoräknats med ett för lågt belopp har mottagaren rätt till den tillkommande kompensationen. Om kompensationen har tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp är mottagaren återbetalningsskyldig. Skatteverket får besluta att återkräva det felaktigt tillgodoräknade beloppet från en mottagare som är återbetalnings­skyldig. Ett sådant beslut ska ange det belopp som ska betalas tillbaka och innehålla uppgift om när beloppet senast ska vara betalt. Beloppet ska som huvudregel vara betalt senast den förfallodag som bestäms vid betalning av tillkommande skatt efter omprövning av ett beskattningsärende, men om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att återbetalningen ska göras senast en annan dag. Återbetalningen ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning.

Enligt regeringens förslag ska beslut enligt den nya lagen gälla omedelbart.

Regeringen föreslår att anstånd vid återkrav ska beviljas efter ansökan av den återbetalningsskyldige om det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas. Ett sådant anstånd får bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har lett till anståndet. Skatteverket får också bevilja anstånd med betalningen om det kan antas vara till fördel för det allmänna. Vidare får Skatteverket återkalla anståndet eller sätta ned anståndsbeloppet om förhållandena har ändrats väsentligt sedan ett anstånd beviljats, om sökanden har lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för anståndet eller om det finns andra särskilda skäl.

Regeringen föreslår att om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska ränta tas ut på det obetalda beloppet från och med dagen efter att kompensationen har tillgodoräknats till och med den dag beloppet har betalats. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis avstå från kravet på ränta.

Regeringen föreslår att om ett återkrav av kompensation inte har betalats i rätt tid, ska fordran lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från att lämna en fordran på återkrav för indrivning. Skatteverkets beslut om återkrav får verkställas enligt utsökningsbalken trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. Under indriv­ningsförfarandet ska Kronofogdemyndigheten beräkna ränta motsvarande basräntan på skattekontot.

En mottagares fordran på kompensation som ska tillgodoräknas får inte överlåtas innan beloppet kan betalas ut. En sådan fordran får dock utmätas trots att den inte får överlåtas. En utmätning får dock göras först efter att Kronofogdemyndigheten har fått tillfälle att ta fordran i anspråk enligt lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Bestämmelserna i utsökningsbalken om vad som ska undantas med hänsyn till gäldenärens behov tillämpas inte vid utmätning av en fordran på kompensation som ska betalas ut.

En fordran på återkrav av kompensation ska vid tillämpningen av lagen om preskription av skattefordringar m.m. anses vara en sådan fordran som har påförts enligt skatteförfarandelagen.

Regeringen föreslår att det i lagen införs en upplysning om att Skatteverkets beslut kan överklagas till en allmän förvaltningsdomstol. Beslut om anstånd till fördel för det allmänna får inte överklagas.

Regeringen föreslår att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska kompletteras med bestämmelser om att behand­ling av personuppgifter vid handläggning av kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag omfattas av lagens tillämpningsområde, att uppgifter ska få behandlas för att tillhandahålla information som behövs för sådan handläggning och att behandlingen får ske i beskattningsdatabasen.

Regeringen bedömer att sekretess till skydd för en uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden inte bör gälla i fråga om Skatteverkets verksamhet som består i handläggning av kompensation till personer födda 1957.

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2024 och bedömer att det inte behöver införas några övergångsbestämmelser.

Regeringen konstaterar att 2026 kommer även personer födda 1959 att påver­kas av åldershöjningarna på så sätt att de hamnar i en situation där de inte omfattas av åldershöjningarna i pensionssystemet och i kringliggande trygg­hetssystem men omfattas av bestämmelsen om höjd åldersgräns till 67 år för det förhöjda grundavdraget. Regeringen anser att en sådan ordning inte är önskvärd och föreslår därför att den kommande höjningen av åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget senareläggas med ett år, från den 1 januari 2026 till den 1 januari 2027. På så sätt kommer personer födda 1959 att ha rätt till förhöjt grundavdrag fr.o.m. 2026.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag av de skäl som anförs i propositionen.

En annan åtgärd som bör vidtas gäller de ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som föreslås i punkt 2.2 i proposition 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör. Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande 2023/24:SfU16 i sak ställt sig bakom de ändringar som föreslås i proposition 2023/24:83 men av samordningsskäl överlåtit behandlingen av den författningstekniska regleringen till skatteutskottet i det nu aktuella betänkandet. För att samordna lagförslagen bör riksdagen anta utskottets förslag i bilaga 3. Utskottet tillstyrker således även proposition 2023/24:83 punkt 2.2.