Statsrådet Romina Pourmokhtari (L) om Regeringens klimathandlingsplan - hela vägen till nettonoll

Fru talman! Regeringen har påbörjat ett nytt kapitel i svensk klimatpolitik. För första gången någonsin finns nu en plan som ger Sverige förutsättningar att klara vårt klimatmål och nå hela vägen ned till nettonollutsläpp senast år 2045. Klimathandlingsplanen, som vi debatterar här i kammaren i dag, innehåller ett sjuttiotal åtgärder för klimatet som antingen påbörjas eller genomförs fullt ut under denna mandatperiod.

Det här är första gången som en klimathandlingsplan baseras på en utbyggd elproduktion där alla fossilfria kraftslag välkomnas. Det är en av orsakerna till att den också ger förutsättningar att nå Sveriges klimatmål till år 2045, vilket inte beräknades kunna uppnås med innehållet i den förra klimathandlingsplanen. Den här regeringen vet att det är vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solenergi som tillsammans utgör de viktigaste klimatåtgärderna, eftersom energipolitiken är ryggraden i klimatomställningen.

Vårt fokus under den här mandatperioden är att göra grovjobbet, som lägger grunden för en klimatomställning som helt och hållet eliminerar utsläpp och fasar ut de fossila bränslena. Sveriges högt satta mål, som hela regeringsunderlaget nu står bakom, förbinder oss att hålla en hög fart i klimatomställningen. Vi har varken tid eller råd att ägna oss åt ineffektiv symbolpolitik. I stället genomför vi nu nödvändiga och genomgripande åtgärder som krävs för att få verklig effekt på Sveriges totala utsläpp på såväl kort som lång sikt.

Vill man uppnå verklig effekt på de globala utsläppen, fru talman, måste man också stå emot användningen av åtgärder som endast genererar fina grafer på papperet men leder till utsläppsläckage i verkligheten. När svenska verksamheter läggs ned eller flyttas utomlands försvinner visserligen utsläppen från vår statistik. Men utsläppen sker fortfarande, bara någon annanstans. Produkterna importeras hit till Sverige, men utan ett klimatavtryck som vi kan redovisa. Det enda som i praktiken minskat är vår konkurrenskraft, våra skatteintäkter, svenska arbetstillfällen och svenskt ekonomiskt välstånd. Det duger inte, fru talman.

Den rödgröna klimatpolitiken fokuserade väldigt mycket på ett styrmedel för att nå klimatmålet på kort sikt. De andra missade man. Detta styrmedel lägger nu denna regering om. Det var en åtgärd som i sig såg bra ut i vår statistik men i praktiken påverkade utsläppsläckagen när vi köpte upp en stor andel av hela världens tillgångar av biobränslet HVO, som verkligen behöver göra stor klimatnytta i många sektorer och i många länders klimatomställning.

De rödgröna partierna lade alla ägg i samma korg, vilket gjorde att nivån på reduktionsplikten blev helt ohållbar, både ur klimatperspektiv och ur rättviseperspektiv liksom med tanke på den folkliga acceptansen, fru talman. Den blev impopulär hos befolkningen, eftersom den gjorde det svårt för människor att klara av sin vardag och begränsade helt fel saker. Den begränsade människors möjlighet att resa, ta sig till och från jobbet, hämta och lämna barnen, besöka familjen och upptäcka nya platser. Det är grundläggande saker som behöver fungera i vårt samhälle.

Det är ju utsläppen som är problemet, inte resorna. Därför måste vi se till att ställa om och göra saker på ett annorlunda sätt, inte begränsa människors möjlighet att göra saker, resa, upptäcka nya platser, besöka familjen och hämta och lämna barn. Vi behöver se till att bilen, bussen, mopeden, motorcykeln och lastbilen går på el i stället, så att människor kan fortsätta ta sig runt utan att släppa ut.

När vi pratar om den folkliga acceptansen tycker jag också att det är viktigt att å andra sidan komma ihåg att det inte är biobränslen eller utsläppsminskningar i sig som saknar acceptans hos stora delar av befolkningen i dag. Vi vet att folk vill ställa om och vill att Sverige klarar av sina klimatmål. Frågan är bara hur vi ser till att vårt sätt att ta oss dit accepteras av den svenska befolkningen.

Menar man att den metod som gjorde att den tidigare regeringen nådde ett av Sveriges klimatmål, det kortsiktiga, var fullt accepterad kan man ställa sig frågan varför så många partier, inklusive det parti som var allra gladast över den tidigare reduktionspliktsmodellen, har backat från den modellen och nu lagt fram antingen annorlunda nivåer på reduktionsplikten eller kompletterande kompensatoriska förslag.

Vi vet att vi behöver ha fler än ett svar på hur vi ska minska utsläppen. Vi behöver ha en bred palett av flera åtgärder och se till att inte enskilda grupper eller sektorer i vårt samhälle drabbas på ett orättvist sätt. Man maximerar helt enkelt effekten för klimatet men harmoniserar konsekvenserna för hushållen och företagen. Det är ett perspektiv som vi menar att Sverige har saknat, fru talman. Det är ett perspektiv som den här regeringen bidrar med i vår klimathandlingsplan.

Den här regeringen väljer också att fokusera på åtgärder som genererar noll och som tar oss närmare Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp senast år 2045 - det klimatmål som den tidigare regeringen missade. Då gäller det att inte bara fokusera på tillfälliga lösningar som ser bra ut i den kortsiktiga statistiken, eftersom de visserligen minskar utsläppen men bara till en viss begränsad nivå.

Jag är därför stolt över att den här regeringen väljer att avveckla den typ av symbolpolitiska åtgärder som inte har bevisad effekt för reella utsläppsminskningar. Vi gör det för att det är det enda rätta att göra. Vi gör det trots att det finns en risk att oppositionen använder det här som ett politiskt slagträ för att uppvisa påstådda bevis för minskade ambitioner, vilket den nu också väljer att göra.

Låt mig därför vara väldigt tydlig: Det handlar inte om minskade ambitioner. Det handlar om en välbehövd kombination av den ambition som vi är så bra på och den effektivitet som vi har saknat. Vi lägger om politiken för att ställa om Sverige på riktigt.

Fru talman! Vi har satt igång arbetet med att få mer effektiva, snabba och förutsägbara tillståndsprocesser. Därmed undanröjer vi ett stort hinder som i många år har bromsat industrins och näringslivets klimatomställning. Detta är en fråga som flera av de partier som tidigare talat i talarstolen lyft fram, fru talman. Man har lyft fram att vi skulle ha dragit frågan i långbänk, trots att den tidigare regeringen under sex år inte tillsatte den utredning som vi nu har haft att hantera.

Det var först i slutet av perioden som man tillsatte den utredning som man menar att den nuvarande regeringen dragit i långbänk, trots att vi nu levererat resultaten från den.

Fru talman! Vi skapar förutsättningar för en sann och kraftfull utbyggnad av den fossilfria energiproduktionen som inkluderar alla fossilfria kraftslag. Det gör vi inte minst genom att vi uttalar ett mål om 300 terawattimmar fram till 2045 och genom de historiska beslut som för första gången på flera decennier möjliggör för ny kärnkraft i Sverige.

Fru talman! Frågan är om tidigare talare i denna debatt menar att det varit fullt möjligt att bygga ut ny kärnkraft Sverige när det i svensk miljöbalk funnits formuleringar i lag som inte minst Centerpartiet bidragit till i stor utsträckning. Där står att man inte får ha fler än tio reaktorer i drift i Sverige och att man inte får ansöka om att bygga ny kärnkraft på andra platser än där det redan nu existerar. Om man menar att det varit fullt möjligt får det stå för Centerpartiet. Det är nämligen lagar som jag den första dagen vid tillträdandet till denna regering såg till att omedelbart hantera för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige.

Fru talman! Vi har som det redan har påtalats godkänt fler tillstånd för havsbaserad vindkraft än vad de rödgröna partierna lyckades med under tidigare åtta år vid makten. Vi håller hög fart i utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Det är just för att möta upp för det elbehov som man nu under så många år har ignorerat och som under så många år i stället har hanterats med nedlagd kärnkraft, nedlagd ren fungerande produktion.

I stället behöver vi nu i rask fart se till att bygga ut vår elproduktion både på kort sikt och på lång sikt. Det gör vi inte minst genom att hantera goda incitament för handläggningen av de tillstånd som finns för havsbaserad vindkraft och genom en god dialog med alla de parter som berörs när man ska göra avvägningar för tillstånd för havsbaserad vindkraft.

Det gör vi också genom att se till att processen för att bygga havsbaserad vindkraft blir långt mer moderniserad än vad den var under den rödgröna regeringens år vid makten. Det gäller att se till att tillståndsprocessen på den marknad man ska agera på för att kunna leverera minskade utsläpp och leverera den el som behövs för att fasa ut det fossila är nog moderniserad för att leva upp till behoven.

Vi vet att elektrifieringen av industri- och transportsektor är helt avgörande för Sveriges klimatomställning. Om vi ska nå hela vägen ned till nettonollutsläpp är det endast elektrifieringen - som är ett exempel på sätten och metoderna som vi kan tillämpa för att helt få bort utsläppen hela vägen ned till noll - som är det relevanta.

Det är därför vi genomför en historisk satsning på laddinfrastruktur i hela landet för att stötta skiftet från fossildrivet till eldrivet vad gäller bilar, lastbilar, arbetsmaskiner och annat genom flera olika nya stöd som regeringen har upprättat.

Det finns en rad exempel på när regeringen för en mer ambitiös klimatpolitik än vad de rödgröna partierna gjorde i regeringsställning. Men det får sällan mycket uppmärksamhet. Låt mig därför ta tillfället i akt att nämna några av dessa områden.

Jag nämnde tidigare att jag förstår att oppositionen tar tillfället i akt att använda avvecklandet av politiska åtgärder som inte genererar utsläppsminskningar och som inte genererar minskat utsläppsläckage som politiskt slagträ. Jag förstår, fru talman, att oppositionen i det läge den är i tar till sådana verktyg, men jag beklagar det.

Det är modig klimatpolitik att våga ändra den politik som inte fungerar och som genererar stora utgifter från vår budget för klimat och miljö för att i stället lägga de medlen på det vi vet fungerar.

Vi kan ta som exempel något vi vet fungerar, Klimatklivet. Vi ser att Klimatklivet har utrymme att byggas ut när vi tar över makten över Sverige. Vi ser att det finns ett utrymme att utöka de insatserna som kan subventioneras från statens sida. Det ger också en hög additionalitet.

Vi ser att det är åtgärder som inte hade genomförts om inte pengarna fanns där. Det är just därför Klimatklivet nu är större än vad det någonsin tidigare har varit. Detsamma gäller Industriklivet.

Vi har infört ett nytt marknadsintroduktionsstöd för eldrivna lastbilar eftersom vi ser att den tunga fordonssektorn har höga priser för de rena fordonen och inte ställer om i lika snabb takt som man gör för personbilsflottan.

Vi ser effekterna som blir när man minskar utsläppen från de fordon som rullar många timmar om dygnet på våra vägar. De rullar dessutom med tung last, vilket gör att de drar mer drivmedel. Att ställa om den delen av vår transportsektor är någonting som den tidigare regeringen ägnade alldeles för lite uppmärksamhet åt, fru talman. Därför för regeringen en mer ambitiös klimatpolitik än den tidigare regeringen.

Vi gör en historisk satsning på att återställa våtmarker. Det är insatser som vi vet kan ge mångdubbel miljönytta. Det gör de genom att bidra till den kolsänka som kan skapas men också genom den biologiska mångfald och artrikedom som kan byggas utifrån dem.

Fru talman! Den omställning som Sverige nu står inför är minst ett lika stort skifte som industrialiseringen och digitaliseringen var. Precis som då behöver Sverige även denna gång ligga i framkant och generera nya världsledande företag som kan skapa den förändringen världen över, och det gör vi.

Vår klimatomställning lägger grunden för ökad tillväxt och ökat välstånd i vårt land. Skälet till att detta perspektiv tillåts prägla vår klimatpolitik är att en rättvis omställning också är en grundläggande princip för vår klimatpolitik.

Det går inte att genomföra en klimatpolitik och ignorera de behov som svenska folket uttrycker. Självklart uttrycker svenska folket att det vill att vi når klimatmål. Självklart är det värdefullt att många refererar till den vilja som finns att genomföra klimatomställning och nå klimatmål. Frågan är inte huruvida vi ska göra det utan hur vi ska göra det. Vilka är de verktyg som tar oss hela vägen ned till nettonollutsläpp?

Fru talman! Regeringen menar att hela vägen ned till nettonollutsläpp når vi endast genom att genomföra en hållbar klimatomställning. Det är en klimatomställning som inte dopar siffror och tar de enkla vägarna ut för att snabbt minska utsläppen och sedan stanna där.

En verklig, hållbar omställning är en klimatpolitik som ser till att inte begränsa människors vardag och inte begränsa deras möjligheter och friheter. Det handlar om att genomföra åtgärder som har bred legitimitet hos befolkningen och som skapar förutsättningar för alla människors möjlighet att ställa om, fru talman. Det handlar inte endast om dem som väljer att vara överentusiastiska om klimatomställning.

Vi måste se till att klimatomställningen inte bara minskar utsläppen utan även leder till en bättre och modernare framtid. Det är en framtid som är renare men också har en ökad tillväxt och ett ökat välstånd i hela vårt land. Bara så får vi en verkligt hållbar klimatomställning, och bara så når Sverige sitt klimatmål om nettonoll 2045 och nettominus därefter.

(Applåder)

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag konstaterar att statsrådet använde mer än 100 procent utöver den anmälda talartiden.)

Fru talman! Rickard Nordin undrar om tjänstemän har sagt att man kommer att nå noll 2045. Jag har inte sagt att man kommer att nå noll 2045. Ingen, fru talman, har sagt att man kommer att nå noll 2045.

Jag menar att det är ohederligt att mena att man kan veta om man når ett mål som ligger flera decennier framåt. Det går inte att veta att man når noll 2045. Det som däremot går att veta, fru talman, är om man har förutsättningarna att nå noll 2045. Det är det som är regeringens bedömning. Regeringen gör inte bedömningar utan belägg och underlag från tjänstemän. Tjänstemän uttalar sig inte om huruvida vi har förutsättningar eller ej, utan det gör regeringen. Regeringen gör vår bedömning.

Regeringens bedömning är att vi har förutsättningar att nå nettonoll 2045 och nettominus därefter om vi välkomnar alla fossilfria kraftslag och bygger ut vindkraft och kärnkraft i Sverige så att vår industri- och transportsektor kan ställas om till det eldrivna i tillräckligt hög takt för att nå Sveriges klimatmål om nettonoll 2045. Det är ingenting som man kan veta; ingen kan veta detta.

Den tidigare regeringen proklamerade stolt att man når 2030-mål med en reduktionspliktsbana som säger att om vi bara har 60 procents reduktionsplikt till 2030 har vi nått målen. Rickard Nordin står inte längre för den politiken, om jag inte har förstått fel. Det tycker jag snarare är det ohederliga här. Det är att vilseleda svenska folket.

Fru talman! Jag vill tacka Jytte Guteland för en legitim fråga och börja med att påpeka: Om citatet från Klimatpolitiska rådet är korrekt återgivet undrar jag vilka styrmedel man refererar till. Om man menar att styrmedlen inte existerar och att det är några styrmedel som är helt avskaffade undrar jag: Vilka då?

Reduktionsplikten är sänkt från den bana som den tidigare regeringen föreslog, där 60 procents reduktionsplikt för diesel skulle lösa ett kortsiktigt klimatmål. Det är nu ändrat. Just nu är reduktionsplikten sexprocentig. Den existerar. Denna sexprocentiga reduktionsplikt kommer att diskuteras vid valt tillfälle när vi ser den opinion som finns hos svenska folket och när klimatomställningen återigen kan utvecklas för transportsektorn. Det finns formuleringar i pm:et om reduktionsplikt om att den tar hänsyn till hur priset för bränsle utvecklar sig.

Om man menar att vi skulle ha avskaffat reduktionsplikten stämmer inte det. Den existerar. I full fart går den framåt med 6 procent. Den ligger där, och den jobbar på. Precis som regeringen har påpekat många gånger finns det fortfarande en reduktionsplikt, men den är inte den enda vägen framåt för att nå målen. Vi ska inte lägga alla ägg i samma korg.

Detsamma gäller koldioxidskatten, nämligen att vi fortsatt har en koldioxidbeskattning. Det handlar om en förändring av de bränsleskatter som vi har.

Om citatet stämmer menar jag att det helt enkelt är inkorrekt. Vi har inte avskaffat den klimatpolitik som drevs just för styrmedel på bränslen. Däremot är den förändrad, och regeringen kommer i år att tillsätta en utredning som ska titta på hur planen för utvecklingen framöver ser ut: På vilka sätt kan man utveckla styrmedlen för just bränslet så att det på ett fullgott sätt bidrar till att nå ESR-målen?

Fru talman! Jag vet inte om talmannen tycker att det är lämpligt att det sitter en hel skara här och bara fnissar till den debatt vi har just nu. Jag tycker att det är oseriöst, ärligt talat, och är glad att det nu noteras i kammarprotokollet. Medan vi har en klimatdebatt som handlar om hur vi ska stoppa en klimatkris i Sverige och se till att svenska folket har drägliga priser vid pumpen och kan få sin vardag att gå ihop, samtidigt som vi lyckas med en omställning av vår transportsektor, sitter Vänsterpartiets två ledamöter Kajsa Fredholm och Andrea Andersson Tay och fnissar, skrattar och viskar till varandra i bänkarna. Det är oseriöst.

Fru talman! Jytte Guteland ställer legitima frågor om vad som gäller. Jag ska så tydligt jag kan försöka redogöra för hur det fungerar i regeringen.

I regeringen gör regeringen bedömningen att Sverige med sin klimathandlingsplan har förutsättningar att nå klimatmålet nettonoll 2045. Vi är på god väg. Vi sätter oss på rätt kurs tack vare att vi välkomnar alla fossilfria kraftslag. Det ger oss den kapacitet vi behöver för att få vår industri och transportsektor att elektrifiera och ställa om från fossilt till eldrivet. Det är den bedömning som regeringen gör. Endast regeringen gör den bedömningen.

Regeringen har att bereda tillhandahållna underlag från alla möjliga, exempelvis Regeringskansliets tjänstemän och våra myndigheter. Dessa sitter inte och gör bedömningar eller politiserade uttalanden om vad som stämmer och inte. Jag kan bara beklaga den förvirringen. Jag satt i över en timme med Dagens Nyheter för att försöka redogöra för detta på bästa sätt. Med utskrivna mejlkonversationer med alla våra tjänstemän försökte jag göra detta så tydligt och klart som möjligt.

Jag uppskattar inte att man politiserar det arbete som görs av statliga tjänstemän. De gör det de ska. De plockar fram underlag, och sedan gör regeringen bedömningen.