Katarina Tolgfors (M) svarade Kerstin Lundgren i en replik om Mänskliga rättigheter i debatten ”Protokoll 2023/24:112 Onsdagen den 8 maj” den 8 maj 2024.
Kerstin LundgrenC· i en replikDet finns naturligtvis mycket som man kan hålla med om. En sådan sak är att stå upp för jämställdhet, vilket ledamoten nämnde. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter Vi har ett krav - och jag återkommer…Herr talman! I dag ska vi debattera betänkande UU14 om mänskliga rättigheter. Det är dessvärre ett alltmer angeläget ämne i dessa dagar med krig, konflikter och ett stort antal oroshärdar i vår omvärld. Auktoritära krafter är på frammarsch och demokratin på tillbakagång i flera delar av världen, även i våra egna kvarter i Europa.
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är grundbultar i den svenska utrikespolitiken, och vi vet att det är grunden för fred och säkerhet. Samtidigt lever vi i en tid då det återkommande presenteras rapporter om kränkningar av mänskliga rättigheter, ökad korruption, minskad mediefrihet, minskade rättigheter för nationella minoriteter, inskränkningar i religionsfrihet och en tillbakagång av kvinnors och flickors rättigheter.
För säkerhet och stabilitet i omvärlden är det avgörande att den regelbaserade världsordningen, folkrätten och respekten för FN-stadgan upprätthålls. Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera religiösa minoritetsgrupper, till exempel kristna och uigurer, är runt om i världen utsatta för förtryck.
Det är oroande när mänskliga rättigheter, våra gemensamma regler, undergrävs av auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma och inskränka dessa rättigheter utifrån sina värderingssystem. FN har en fortsatt central roll i arbetet med globala frågor, och Sveriges regering kommer att fortsätta driva svenska utrikespolitiska intressen med engagemanget inom FN som en viktig plattform.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Herr talman! De mörka molnen hänger tungt över flera platser i världen och inte bara vid horisonten. Låt mig börja i vårt absoluta närområde. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört att den regelbaserade världsordningen är satt ur spel. Den europeiska säkerhetsordningen med dess breda perspektiv på säkerhet gäller ej längre.
Vi kan gång på gång bevittna hur Ryssland begår allvarliga överträdelser av den internationella humanitära rätten genom attacker mot civila, tortyr, sexuellt våld, tvångsförflyttning och deportering av civila, däribland många barn, allt i spåren av krigets fasor.
Att föra bort barn mot deras vilja och familjens godkännande är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Sverige är i kontakt med organisationen The Reckoning Project, som samlar in bevis och ger stöd till journalister och jurister för utredning av fall rörande tvångsförflyttade och deporterade ukrainska barn. Därmed bidrar Sverige till att försöka hjälpa och få hem de tusentals ukrainska barn som blivit tvångsförflyttade eller deporterade till Ryssland.
I augusti förra året besökte jag Ukraina på inbjudan av Ukrainas talman. Ett av de möten som vi i delegationen hade var med Ukrainas riksåklagare. Att Sverige utkräver ansvar för Rysslands allvarliga överträdelser är en viktig del i Sveriges kraftfulla och långsiktiga stöd till Ukraina.
Sverige verkar också tillsammans med andra länder för att etablera en tribunal för det ryska aggressionsbrottet mot Ukraina. Sverige har tilldelat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, medel för att kunna stödja Ukraina, delvis genom resurser som stärker ukrainska myndigheters tekniska kapacitet att utreda krigsbrott.
Krigsbrott ska beivras. Den internationella domstolen ICC har i uppgift att utreda och döma när det gäller internationella krigsbrott, men Rysslands brott mot mänskliga rättigheter i Ukraina är så omfattande att ytterligare insatser behövs för att säkra bevis och genomföra utredningar av misstänkta brott mot folkrätten som begås under Rysslands krig.
Herr talman! Det går inte att tala om kriget mot Ukraina utan att nämna Belarus. Landet brukar betecknas som Europas sista diktatur. Belarus ligger geografiskt närmare Sverige än vad vi ofta föreställer oss - endast 50 mil. Det är en kortare sträcka än avståndet mellan Malmö och Stockholm. Vi ser också grova och allvarliga inskränkningar av mänskliga fri och rättigheter i Belarus. Det finns i dag nästan 1 400 politiska fångar i landet. Svetlana Tichanovskaja, officiellt Belarus ledande oppositionsföreträdare och av många tilltalad som Belarus rättmätiga president, bor numera i Litauen och arbetar aktivt för ett demokratiskt Belarus efter det orättfärdiga så kallade presidentvalet 2020.
Sverige verkar för ytterligare sanktioner mot den belarusiska regimen med anledning av både repressionen i landet och dess medverkan till Rysslands krig mot Ukraina. Vi stöder det belarusiska folket på dess väg mot ett fritt och demokratiskt Belarus som en del av den europeiska familjen.
Herr talman! Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Med krig i Europa är det ett av de viktigaste Europavalen på länge. EU:s utvidgning, som intensifierats till följd av Rysslands aggressiva krig mot Ukraina, är en geostrategisk investering i demokrati, säkerhet, fred, stabilitet och välstånd. Ukraina, Moldavien och Georgien har alla ansökt om medlemskap i EU och beviljats kandidatstatus. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Ett medlemskap i EU innebär att respekten för mänskliga rättigheter ökar såväl i de nämnda länderna som i regionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Vi ser hur det globala motståndet mot jämställdhet och SRHR ökar. I länder som Afghanistan och Iran är det auktoritära styrets grund ett omfattande och systematiskt förtryck av flickor och kvinnor. Att som i Afghanistan förbjuda flickor att gå i skolan från elva års ålder är ett allvarligt brott, ett brott som påverkar dessa flickors möjlighet till ett självständigt liv. Men vi ser det också i länder som USA, där ett beslut i landets högsta domstol gjort att flera delstater gör abort olagligt. I Europa ser vi förföljelser och trakasserier mot hbtq-personer och inte minst systematiskt sexuellt våld i spåren av krigets fasor i Ukraina.
I Sveriges utrikespolitik och i den biståndsagenda som Sverige nu tar fram är det också tydligt att Sverige står bakom att vi ska arbeta för ökad jämställdhet och för flickors och kvinnors fri- och rättigheter i världen.
Herr talman! Jag kommer att dra över några minuter, och jag ber om ursäkt för det redan nu.
Det går inte att stå här i talarstolen i dag utan att nämna den humanitära situationen i Gaza. Den är alarmerande. Staten Israel utövar sin lagliga rätt att försvara sin befolkning och sitt land efter Hamas barbariska attack mot civila israeler den 7 oktober. Dokumentation, till största delen filmad av terroristorganisationen Hamas själv, visar på ohyggligt grymma övergrepp, våldtäkter och en ren slakt av oskyldiga barn, kvinnor och äldre. Det är den största pogromen på judar vi sett sedan andra världskriget.
Samtidigt blir situationen för civilbefolkningen på Gaza alltmer akut. Hjälpsändningar kommer inte fram, eftersom tillträdet till de drabbade områdena på Gaza stängs.
Sverige och EU ser ingen annan fredlig väg framåt än en förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. Vi har historiskt mycket täta band med Israel, som den här regeringen har återuppbyggt, och vi har sedan tidigare upparbetade förbindelser med Palestina. Svenskt engagemang i regionen och Israel är starkt, och Sverige har tydliga förväntningar på den palestinska myndigheten att fördöma terroristorganisationen Hamas liksom att vidta åtgärder mot korruption. Israels rätt att existera som stat är obestridlig.
Samtidigt måste Israel följa de folkrättsliga och internationella regelverk som gäller, ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Regeringen stöder arbetet som pågår inom EU om ett förslag om att rikta sanktioner mot extremistiska bosättare.
Herr talman! Jag har inte mer tid för mitt anförande i talarstolen, men jag ska avsluta med att nämna Kina.
Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation. Samtidigt utövar landet fortfarande ett auktoritärt styre och har växande globala ambitioner.
Kinas agerande mot Taiwan inger stor oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Med jämna mellanrum nås omvärlden av förfärande nyheter om situationen i Tibet. Även där kidnappas barn och placeras i så kallade internatskolor i syfte att omvandlas till goda kinesiska medborgare, och därmed tappar de bort sin tibetanska bakgrund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Hade jag haft mer talartid skulle jag också ge många exempel från Latinamerika. Där kan vi i flera länder se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati.
Herr talman! Sverige glömmer inte de politiska fångar som sitter fängslade på olika platser i världen, berövade sin frihet på grund av att de uttalat sig mot en auktoritär regim, för att de verkat i opposition och för att de stått upp för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak, förläggaren och poeten Gui Minhai samt EU-tjänstemannen Johan Floderus. Regeringen arbetar samtidigt intensivt med andra konsulära fall där svenska medborgare på oskäliga grunder har frihetsberövats.
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är värden som Sverige står bakom och utgör grunden i vår utrikespolitik. Sverige, regeringen, arbetar för att stärka grundläggande rättigheter i enlighet med FN-stadgan. Därför är det viktigt att arbeta inom de internationella organisationerna såsom EU, FN, OSSE, OECD och Europarådet. Ingen kan göra allt ensam, men tillsammans med andra kan vi åstadkomma förändringar för att fler människor i världen ska kunna leva i frihet och uttrycka sina åsikter!
Herr talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat tal om mänskliga rättigheter. Ledamoten överskred sin talartid, och detta är också ett oerhört stort område som förtjänar att uppmärksammas, debatteras och diskuteras. Det ska uppmärksammas givet den oroliga utveckling vi ser i världen gällande mänskliga rättigheter.
En fråga i betänkandet gäller ekocid. Vi socialdemokrater driver tillsammans med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att frågan om brottet ekocid ska inkluderas i Romstadgan så att stater som begår grova brott kan åtalas.
Jag har noterat majoritetspartiernas, regeringspartiernas, svar att man ser vårt förslag som innovativt, men man är inte beredd att ta steget nu. Man vill inte heller driva på regeringen om att ta fram en lagstiftning. Jag ser det som oerhört viktigt att vi inte bara ser till att stater följer den internationella rätten utan att vi också utvecklar den internationella rätten. En utveckling av den internationella rätten skulle vara detta.
Vi brukar vara flera partier i Sveriges riksdag som krokar arm när det gäller frågor som rör Rysslands fullskaliga krig i Ukraina. Ryssland såg ju till att spränga Kachovkadammen under förra året. Det är ett exempel på ett sådant brott som Ryssland kan ställas till svars för.
Jag ställer därmed följande fråga till ledamoten Tolgfors: Varför är ni inte villiga att driva regeringen framför er och få till den lagstiftning som skulle vara så viktig och innebära ett stärkande av den internationella rätten vad gäller ekocid?
Herr talman! Ekocid har blivit extra uppmärksammat i spåren av Rysslands anfallskrig i Ukraina, men det finns fler exempel i historien. Det gäller till exempel kriget på Balkan och även runt om i världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Vi fick i utrikesutskottet under våren en dragning av före detta utrikesministern Margot Wallström i frågan om ekocid. Hon har också lämnat en rapport till regeringen.
Det finns väl ingen som inte tycker att rapporten är jätteviktig. Tvärtom är det en rapport som jag vet att regeringen tittar på. Utrikesminister Tobias Billström har också varit tydlig med att det finns mycket i rapporten att ta fasta på, som är viktigt och innovativt. Den kommer också att vara en del i det fortsatta stödet till Ukraina och det återuppbyggnadsarbete som ska ske. Sverige, genom EU, kommer att vara delaktigt, och frågan om ekocid är en del i arbetet. Just att utrikesministern använder ordet innovativt tolkar jag positivt.
Tobias Billström har pratat om ekocid i EU-nämnden, och han har nämnt att Sverige välkomnar olika processer på området inte minst i de organ där vi kan arbeta inom EU. Man har också inom EU kommit överens om att stärka EU:s miljöbrottsdirektiv med bestämmelser mot miljöförstöring.
Jag tror inte att ledamoten ska vara orolig för detta, utan här avser regeringen att fortsätta att driva arbetet och titta på hur Sverige kan vara en aktiv part i arbetet. EU-nämnden är underrättad och kan följa det arbete som regeringen gör på området.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Tolgfors för svaret.
Det stämmer att före detta utrikesministern Margot Wallström besökte utrikesutskottet tidigare i år. Hon föredrog där de 50 rekommendationer som högnivågruppen har utrett gällande konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. En sådan rekommendation var precis den som ledamoten Tolgfors tog upp, nämligen att ekocid blir en del i Romstadgan. Därmed kan stater få stå till svars för grova övergrepp och storskalig miljöförstörelse.
Vi är fyra partier i Sveriges riksdag som driver på för detta. Jag uppskattar att ledamoten tar till sig av detta, och jag hoppas att vi, liksom i många andra frågor när det gäller Ryssland och Ukraina, också kan kroka arm i denna fråga. Jag ser fram emot en fortsatt dialog, och jag hoppas att regeringen tar de steg som våra partier driver på för i Sveriges riksdag.
Herr talman! Dessa frågor är absolut viktiga. Vi fick höra ohyggliga siffror när man tog upp konsekvenserna av förödelsen av Rysslands krigshärjningar i Ukraina. De har effekter på den biologiska och ekologiska miljön och även otroliga effekter på Ukrainas möjligheter att odla.
Det här är frågor som är av intresse inte bara för Ukraina utan också för oss andra. Vi kan stödja och hjälpa till så att det kan bli en återuppbyggnad. Framför allt ska Ryssland ställas till ansvar och betala för den förödelse som de orsakat. Det är viktigt att säga.
Herr talman! Det finns naturligtvis mycket som man kan hålla med om. En sådan sak är att stå upp för jämställdhet, vilket ledamoten nämnde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Vi har ett krav - och jag återkommer till detta - som handlar om att ge utlandsmyndigheterna ett tydligt uppdrag att arbeta med dessa frågor och även hbtqi-personers rättigheter.
Om vi tittar på vad som händer i världen kan vi se att man först attackerar hbtqi-personer. Sedan kommer man att attackera kvinnor. Hatbrotten ökar, och desinformation och anklagelser växer. Sedan kommer fängelsedomar, och människor grips eller till och med mördas. Man försöker förändra normer, från individen till en annan nivå. Det är vad som pågår nu, och mot den bakgrunden vore det värdefullt att se att svenska utlandsmyndigheter har ett tydligt uppdrag att arbeta med de här frågorna.
Jag läser utskottsmajoritetens text, där man hänvisar till att "utlandsmyndigheternas verksamhet på ett övergripande plan styrs av den gemensamma strategin för utrikesförvaltningen". Jag är nyfiken på att se var i den gemensamma strategin detta omnämns, herr talman. Jag undrar om ledamoten kan informera oss om på vilket sätt detta tas om hand i den gemensamma strategin för utlandsmyndigheterna.
Herr talman! Som ledamoten nämner är det här frågor som verkligen är viktiga att ta hand om. Vi ser en oroväckande utveckling - jag nämnde det i mitt anförande - med förföljelse och trakasserier mot hbtq-personer, oliktänkande och så vidare.
När det gäller utlandsmyndigheter och att ta hand om det här vet jag inte om ledamoten syftar på att man tidigare har pratat om feministisk utrikespolitik och haft en annan etikett på det. Men i en annan del av utrikespolitiken, nämligen reformagendan, finns det en hel strategi som handlar om just jämställdhet, kvinnors och flickors rättigheter och hbtq-personer.
I den samlade utrikespolitiken är det väldigt tydligt att regeringen arbetar genom och har för avsikt att fortsätta arbeta genom de organ där vi är verksamma i FN, i EU och i andra organisationer där vi kan påverka.
Sveriges utlandsmyndigheter spelar givetvis en viktig roll, och i de regleringsbrev som går ut och de uppdrag som myndigheterna har är detta utifrån den samlade utrikespolitiken en del i uppdraget.
Herr talman! Min fråga gällde var det står i den gemensamma strategin som utskottet hänvisar till att utlandsmyndigheterna har detta uppdrag. Det är en sak att tala i övergripande termer, men det är en annan sak att ge ett uppdrag.
Jag pratar inte om feministisk utrikespolitik per se. Jag pratar om en liberal utrikespolitik som ser individen och som verkligen utnyttjar att vi har ett hundratal utlandsmyndigheter som kan verka för att göra skillnad i en sådan här utsatt situation.
Eftersom ni hänvisar till detta är min fråga var det finns uttalat i den strategi som ni hänvisar till.
Herr talman! Vi hänvisar delvis till utrikesdeklarationen. Sedan finns det givetvis också omnämnt i den statliga budgeten.
Vad gäller om det är ett exakt direktiv till utlandsmyndigheterna vet jag inte om du menar utlandsmyndigheterna i stort. Är det ambassader, eller vad är det du efterlyser? Ska det vara adresserat exakt till myndigheter, eller är det generellt en utgiftspost eller reglering för ambassader utomlands som ledamoten hänvisar till?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Det var en slutreplik, och jag får påminna om att vi inte använder tilltalet du i kammaren.)
Herr talman! Tack till ledamoten för anförandet!
Jag håller med om mycket av det ledamoten sa vad gäller jämställdhet. Men i likhet med Kerstin Lundgren efterlyser jag tydligare riktlinjer i reformagendan för hur det arbetet ska gå till, för det saknas.
Men jag begärde egentligen ordet på grund av det ledamoten sa angående Gaza. Ledamoten sa att Israel har rätt att försvara sig. Då undrar jag om ledamoten anser att den krigföring som Israel nu begår gentemot Gaza är proportionerlig. Ja eller nej?
Att så många civila har dödats, över 34 000 varav majoriteten kvinnor och barn, att Israel förhindrar att förnödenheter kommer in, att vi står inför en stor svältkatastrof och att barn redan har dött av svält, är det proportionerligt? Anser ledamoten det?
Anser ledamoten att Israel har begått krigsbrott när man dödat så många civila som man faktiskt gjort i det här kriget? Inte i något krig sedan andra världskriget har så många barn, journalister, hjälparbetare och FN-personal dödats som i kriget som nu pågår.
Jag skulle vilja ha svar på de frågorna.
Herr talman! Tack till ledamoten för frågorna!
I mitt anförande började jag med den 7 oktober. Det som oroar mig är att i de debatter vi haft i kammaren över tid sedan den 7 oktober är inte just den händelsen något som jag hör om från oppositionen. Ni börjar med Israels rätt att försvara sig och sitt land.
Självklart ska Israel, vilket jag också poängterade, följa de folkrättsliga och internationella regler som gäller. Det har Sveriges regering uttalat, och det är också min uppfattning.
När det gäller de mänskliga rättigheterna, folkrätten och så vidare måste man ju börja med att titta på den attack som utfördes mot civila israeler. Där kan man verkligen prata om övergrepp och oproportionalitet. Men självklart kommer de organ som har i uppgift att titta på det här att få utreda om det är så att Israel begår övergrepp eller överträder de folkrättsliga reglerna. Det är ganska självklart, och det har uttalats i talarstolen här men också av regeringen.
Herr talman! Tack för svaret, ledamoten Tolgfors!
Självklart ska vi fördöma Hamas brutala angrepp på civila israeler den 7 oktober. Det har jag själv gjort många gånger i talarstolen här. Det var ett fruktansvärt övergrepp. Men det försvarar inte det Israel håller på med nu, när man håller på att straffa ut en hel befolkning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Mänskliga rättigheter
Man måste också komma ihåg att historien inte började den 7 oktober. Israels illegala ockupation av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem började decennier dessförinnan. Fördrivningen av palestinier, de illegala bosättningarna, apartheidmuren - allt detta påbörjades långt innan dess. Det försvarar ändå inte Hamas, men man måste komma ihåg det. Historien började inte den 7 oktober.
Ledamoten säger att Israel måste följa internationella regelverk, folkrätten och så vidare. Det håller jag fullständigt med om. Men när det gäller krigets lagar är det ju uppenbart att Israel inte har följt krigets lagar. Det är jättetydligt. Så många civila som över 34 000, varav majoriteten är kvinnor och barn, skulle inte ha dödats om Israel hade följt krigets lagar.
Efter andra världskriget kom länderna överens om att man skulle skydda civila i samband med krigföring och att man är skyldig att göra det. Men det är uppenbart att Israel inte har gjort det när så många civila har fått sätta livet till. Här har Israel absolut brutit mot krigets lagar, och då tycker jag att det finns anledning att framföra den kritiken mot Israel på ett tydligt och klart sätt från den svenska regeringen. Att man hindrar förnödenheter från att komma in är också uppenbart, så här skulle jag önska större tydlighet.
Herr talman! Jag kan upprepa det jag sagt tidigare. Sveriges regering har uttalat att det är viktigt att Israel i sitt försvar av sitt land och sitt folk, som man har rätt till, följer de folkrättsliga regler som finns.
Det ankommer inte på ledamöter i Sveriges riksdag att bedöma detta. Det pratas om folkmord från vänsterkanten i debatt och medier. Jag tror att man ska vara varsam med det ordet. Alla krig är fruktansvärda och drabbar civila.
När det gäller just Gaza är det en geografiskt liten yta, och det gör såklart det hela ännu svårare och mer komplicerat. Men Sverige har ökat sitt humanitära bistånd till Gaza. Problemet är att det inte kommer fram.
Man stöder också Israels rätt att försvara sig, men det ska vara proportionerligt och enligt folkrättens regler. Tydligare än så kan det inte vara.
Man stöder också EU:s linje när det nu handlar om att titta framåt och försöka nå en tvåstatslösning. Men den förhandlingen ser tyvärr inte ut att gå framåt. Båda parter måste vilja detta för sitt folk. Hamas stöder inte det palestinska folket; de är terrorister.
Men att Sveriges regering står bakom Israels rätt att försvara sig inom ramen för folkrättens regelverk har man varit väldigt tydlig med.
Eftersom du också tog upp detta med hbtqi-personer vill jag avsluta med att säga att detta, som du vet, finns i reformagendan. Den är inte helt färdig än, utan nu ska de sista pusselbitarna på plats. Den som efterlyser mer riktlinjer och undrar hur detta ska styras får alltså vänta lite till. Man utreder och analyserar ett underlag som nu har kommit in. Vi vet att civilsamhället spelar en viktig roll, till exempel.
