Mathias Bengtsson (KD) svarade Anders Ådahl i en replik om Övergripande skolfrågor i debatten ”Protokoll 2023/24:105 Onsdagen den 24 april” den 24 april 2024.
Anders ÅdahlC· i en replikJag höll på att känna psykisk stress och press över att det var ämnesflykt på gång, men det ordnade sig mot slutet av repliken. När jag lyssnar på ledamöterna från Tidögänget blir det tydligt att de landar ganska olika i…
Jag vill påminna ledamoten om att talaren enligt svensk parlamentarisk sed formellt riktar sig direkt till talmannen och indirekt till ledamöter, vilket innebär att ledamöter bör inleda sitt anförande med att säga "herr talman" eller "fru talman". Bara "talman" går också bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Fru talman! Jag vet inte riktigt vad det är för bild som oppositionen försöker att skapa i inlägg efter inlägg. Daniel Riazat har helt enkelt fel - det är inget lagförslag riksdagen ska rösta om i dag, utan det är ett tillkännagivande. Sådana förslag dyker upp på riksdagens bord lite då och då, och regeringen brukar inte rösta för dem.
Jag vet inte om jag behöver upplysa Daniel Riazat om den demokratiska ordning vi har i Sverige. Jag vet inte ens om man kan lämna en sådan upplysning utan att bli anklagad för att använda härskarteknik.
Vi har helt enkelt en ordning där väljarna utser en riksdag, som väljer en statsminister, som utser en regering. Då behöver man ha regeringsförhandlingar där partierna förhandlar ihop sig. Regeringen lägger förslag på riksdagens bord som riksdagen röstar om.
Nu finns det, som Daniel Riazat mycket väl vet, en utredning som handlar om insyn i friskolor. Den kommer att skickas ut på en remissrunda och behandlas som brukligt, helt enligt konstens alla regler. Sedan kommer ett förslag från regeringen att landa på riksdagens bord. Det förslaget kommer jag att rösta för, eftersom jag vill ha insyn i friskolor. Jag vill att man ska kunna jämföra friskolor och kommunala skolor.
I sak är vi överens - man ska ha insyn och kunna jämföra friskolor och kommunala skolor.
Oppositionen försöker sig på en teateruppvisning, eller charad, om att vi i eftermiddag ska rösta om ett lagförslag. Det är helt enkelt inte korrekt.
(Applåder)
Fru talman! Till att börja med skulle jag vilja göra en betraktelse över Kristdemokraternas, och uppenbarligen även Liberalernas, syn på maktförhållandena mellan riksdag och regering.
Under förra mandatperioden var det ju en minoritetsregering som styrde riket. Kristdemokraterna tillhörde oppositionen men samlade allt som oftast en majoritet för att rikta olika typer av tillkännagivanden till regeringen. Utbildningsutskottet riktade faktiskt flera stycken. Var det då så att Kristdemokraterna tyckte att detta var helt irrelevant och att regeringen bara kunde bortse från de ställningstaganden som det fanns majoritet för i riksdagen?
Det resonemang som Fredrik Malm och Mathias Bengtsson har fört i dag om motioner kontra propositioner betyder att de tycker att regeringen kan bortse från riksdagsmajoritetens vilja. Så fungerar ju inte vår demokrati. Att riksdagen riktar ett tillkännagivande om att offentlighetsprincipen ska införas binder regeringen vid att detta är riksdagsmajoritetens uppfattning. Det är alltså ingalunda en oväsentlig omröstning vi ska ha i eftermiddag. Tvärtom är den helt avgörande.
Här har Mathias Bengtsson möjlighet att ta ställning. Jag tänker mig dock att det som egentligen är i görningen här är att Mathias Bengtsson inte vill införa offentlighetsprincipen i fristående skolor. Precis som resten av högermajoriteten står han på friskoleägarnas sida - inte på elevernas.
Fru talman! Jag tycker att ledamoten Linus Sköld är lite väl konspiratorisk. Han läser in någon sorts dolt motiv när jag bara så öppet och transparent som möjligt försöker att redogöra för min ståndpunkt i frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Jag menar också att Linus Sköld bygger upp ett felaktigt motsatsförhållande mellan eleverna och friskoleägarna. Det motsatsförhållandet finns inte. De friskoleägare som driver mycket framgångsrika friskolor av mycket hög kvalitet är bra för eleverna. Det är någonting som gynnar eleverna.
(Applåder)
Jag går vidare till frågan om tillkännagivanden. Jag är inte emot tillkännagivanden som princip; de är rimliga att använda när de gör nytta. Men i det här fallet har vi ju en riksdagsmajoritet som är för att den utredning som lades på regeringens bord för en vecka sedan ska behandlas som alla utredningar behandlas innan de blir lagförslag, så att vi kan låta experterna säga sitt, så att vi kan ha remissrundan och så att regeringen kan få lägga ett lagförslag på riksdagens bord. I slutändan är det ju ett lagförslag som faktiskt gör skillnad för eleverna.
(Applåder)
Fru talman! Den utredning som vi talar om skisserar två alternativa vägar. Antingen ska man införa en insynslag - det som Tidöavtalet refererar till som en insynsprincip - eller så ska offentlighetsprincipen införas i fristående skolor. Skillnaden mellan dessa två är att offentlighetsprincipen gör att alla handlingar som finns inom verksamheten som huvudregel är offentliga, medan insynsprincipen säger att bara vissa handlingar är offentliga och att man kan vägra att lämna ut handlingar av viss karaktär.
En vägransgrund som insynsprincipen kommer att omfatta är affärs och driftsförhållanden för huvudmannen. Vilka uppgifter är det Mathias Bengtsson vill hålla hemliga när han vill ha en insynsprincip i stället för en offentlighetsprincip? Jo, det är de uppgifter som huvudmannen hanterar som gäller affärs- och driftsförhållanden, alltså hur skattebetalarnas pengar används. Det är dessa uppgifter som Mathias Bengtsson inte vill ska bli offentliga.
Det är att stå på kapitalets sida. Det är inte att stå för en ordning där friskolornas förehavanden kan granskas, där allmänheten har insyn, där medierna kan granska och där eleverna kan få jämförbar information om offentliga och fristående verksamheter.
I sakfrågan handlar det om att välja om uppgifter om friskolor ska betraktas som affärshemligheter eller vara offentliga för alla. Detta är det sakpolitiska valet här. Även om Mathias Bengtsson, som Daniel Riazat påpekade tidigare, har gett uttryck för att han och hans parti tycker att uppgifterna ska vara offentliga har han rättat in sig i ledet. Sverigedemokraterna sitter här och ser nöjda ut. De nickar och är glada för att Kristdemokraterna rättar sig efter vad de tycker. Det är det som händer här.
Det blir ingen offentlighetsprincip; det är det Mathias Bengtsson säger nu. Tack för tydligheten!
(Applåder)
Fru talman! Återigen hittar ledamoten Linus Sköld på en ståndpunkt som jag tydligen har. När jag försöker förklara och resonera om att jag tycker att utredningen ska ha sin gång, gå på remissrunda och ha den process som utredningar brukar ha innan det läggs fram lagförslag tolkar Linus Sköld det som att jag har satt ned foten om exakt vilken lagstiftning jag tycker att vi ska ha och exakt hur varje paragraf i den lagstiftningen ska se ut. Det har jag inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
Jag vill ha insyn i friskolorna. Jag vill att man ska kunna jämföra friskolor och kommunala skolor. Jag vill att man ska kunna se elevdata, elevuppgifter, räkenskapshandlingar, personhandlingar och verksamhetshandlingar. Jag vill att man ska kunna jämföra friskolor och kommunala skolor.
Men jag vill också att processen ska vara så som processen alltid är: Det kommer en offentlig utredning som regeringen behandlar och skickar ut på remiss, och när lagförslaget kommer till riksdagen debatterar vi det.
Att dra så långtgående slutsatser om vilken produkt som kommer att läggas på riksdagens bord och om vad Kristdemokraterna skulle förespråka bara för att jag vill ha en ordentlig utredning är både felaktigt och ohederligt.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Bengtsson för ett viktiga anförande om många psykologiska och sociala aspekter på svensk skola. Många elever mår dåligt, och det är svårt att vara ung i dagens Sverige. Jag uppskattar att ledamoten presenterar denna bild. Ledamoten tar upp skärmproblematiken, men i Centerpartiet ser vi nog mer att betygssystemet kan leda till psykisk ohälsa. Unga som inte har det så lätt i skolan slås ut när de får ett underkänt betyg och därmed stämplas av samhället som underkända.
Fru talman! Denna debatt har kommit att handla ganska mycket om insyn och offentlighet i svensk skola och lika eller olika regler för olika skolhuvudmän. Efter att ha lyssnat på tidigare talare i debatten känner jag ett behov av ett förtydligande från Kristdemokraterna. Om jag förstått saken rätt finns det två positioner inom Tidöfamiljen. Den ena positionen är att det ska vara en inte särskilt långtgående insynsprincip som skapar olika regler för kommunala aktörer och friskoleaktörer. Den andra positionen, Liberalernas, är att man ska ha en offentlighetsprincip som skapar lika förutsättningar och lika insyn för kommunala aktörer och friskoleaktörer.
Av dessa två ytterligheter i insyn, var står Kristdemokraterna?
Fru talman! Jag kommer till svaret på frågan, men eftersom Anders Ådahl inleder med att resonera om betygen måste jag få kommentera det.
Det är korrekt att oro för betyget F kan leda till press, stress och ökad psykisk hälsa, och det kan finnas grund för att fundera på om man kan förtydliga vilka kriterier som gäller för betyget F för att minska denna stress och press. Samtidigt finns det fördelar med att ha en lägsta gräns för vad som krävs för att bli godkänd. Det finns fördelar med betygen A, B, C, D och E också. Dessa betyg kan också skapa press och stress, men vi har dem för att de positiva effekterna överväger de negativa. Om Centerpartiet vill ta bort betyget F kan man undra vilka andra krav man vill ta bort. Vill man ta bort alla betyg? Vill man ta bort prov, läxor och allt annat som också skapar press och stress? Jag tror att vi bättre möter den växande psykiska ohälsan med andra åtgärder än att sänka kraven på eleverna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande skolfrågor
När det gäller offentlighetsprincipen är min utgångspunkt att man ska kunna jämföra fristående skolor och kommunala skolor och att det ska vara så lika villkor som möjligt. Om en fullskalig offentlighetsprincip skulle skapa orimlig administration eller öppna för rättshaverister att begära ut sekretessbelagda handlingar mitt under sommarlovet, vilket gör det svårt för en liten friskola, behöver det finnas undantag.
Det är därför jag inte vill sätta ned foten här och nu innan alla remissinstanser har sagt sitt. Men min utgångspunkt är att det ska vara så lika som möjligt för fristående och kommunala skolor.
Fru talman! Jag höll på att känna psykisk stress och press över att det var ämnesflykt på gång, men det ordnade sig mot slutet av repliken.
När jag lyssnar på ledamöterna från Tidögänget blir det tydligt att de landar ganska olika i vilken typ av insyn de vill ha. Nu redogör Kristdemokraterna ganska tydligt och klart för att de vill ha en långtgående offentlighetsprincip. Det påminner ganska mycket om Liberalernas utspel men är samtidigt ganska långt från det Sverigedemokraterna sa.
I Sverige har vi gudskelov demokrati där vi söker majoriteter i riksdagen. Det hände ju alldeles nyligen att det fanns olika synpunkter på könstillhörighetslagen där Moderaterna och Liberalerna hade samma ståndpunkt som oppositionen, vilket gjorde det möjligt att samla en majoritet i riksdagen. Nu har vi samma läge vad gäller offentlighetsprincipen. Två partier, Liberalerna och Kristdemokraterna, ansluter sig till oppositionens syn att offentlighetsprincipen ska gälla lika för alla skolor i Sverige oavsett om de är kommunala offentligt finansierade skolor eller fristående offentligt finansierade skolor.
Hur kommer ni att hantera detta inom regeringsunderlaget, ledamoten Bengtsson? Kommer ni att lägga fram en proposition eller gå skilda vägar i processen?
Fru talman! Jag delar inte ledamotens tankar om att regeringsunderlaget skulle vara splittrat. När jag pratar med mina kollegor inom Tidöpartierna upplever jag att det finns en stor samstämmighet om att det behövs en lagstiftning för att få insyn i fristående skolor så att man kan jämföra dem med kommunala skolor.
Det är ganska orimligt att jag innan remissrundan ens är avslutad och regeringsförhandlingarna slutförda ska kunna redogöra för hur denna lagstiftning kommer att se ut i detalj när den läggs på riksdagens bord. Jag kan bara redogöra för intentionen, och utifrån utredningen ska vi ha en insyn som ger möjlighet att jämföra fristående skolor och kommunala skolor.
Jag är inte säker på att det finns så stora skillnader mellan Centerpartiet och regeringsunderlaget som Anders Ådahl försöker göra gällande, men det kommer väl att visa sig när vi har den slutgiltiga debatten efter att lagförslaget lagts på riksdagens bord.
(Applåder)