Emma Nohrén (MP) svarade Kjell-Arne Ottosson i en replik om Naturvård i debatten ”Protokoll 2023/24:103 Måndagen den 22 april” den 22 april 2024.
Kjell-Arne OttossonKD· i en replikVi har haft besök av SVA. Jag tror att det var det sista året under förra mandatperioden och inte det första året i denna, men jag kan ha fel. SVA var i alla fall inne på det här med inavelsdepressioner, till exempel,…Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.
Dagens betänkande behandlar ganska många områden. Jag kommer att gå in på några av dem.
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden - enligt många forskare det absolut största. Därför måste detta tas på stort allvar.
Riksrevisionen har gjort en granskning och kommit med många bra påpekanden. En revision kan ju göra en rädd för att få ovett, men den är ju till för att politiken ska bli bättre och göra rätt saker. I granskningen säger Riksrevisionen bland annat att det saknas en nationell förteckning över vilka invasiva främmande arter vi ska bekämpa.
En lista är nu inlämnad och på gång, men trots att den inte är politiskt behandlad än är det redan kamp om vilka djur som ska vara med på listan. Tidigare hörde vi om stenmården, och många är nog eniga med ledamoten Emma Nohrén om att stenmården bör vara med på en sådan lista utifrån den kunskap vi har. Men på expertmyndigheten Naturvårdsverkets förslag på lista finns den inte med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
I granskningen kommer det fram att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten under flera år inte har prioriterat arbetet med att ta fram de underlag som krävs för att bedöma vilka arter som är mest angelägna att ta upp i den nationella förteckningen.
Enligt Riksrevisionen är det angeläget att en nationell förteckning fastställs, eftersom förseningen har fördröjt bekämpning av problematiska invasiva främmande arter som inte är EU-listade. Man är tydlig med att en fastställd nationell förteckning behövs för att säkerställa att resurserna används för att bekämpa de arter där det är mest angeläget.
Regeringen arbetar nu med att se över vilket ansvar statliga myndigheter bör ha för att kartlägga och rapportera förekomsten och utbredningen av invasiva främmande arter samt vidtagna åtgärder. Man har också för avsikt att se över hur uppföljningen av myndigheternas arbete med invasiva främmande arter kan utvecklas ytterligare för att de samlade insatsernas resultat sedan ska kunna bedömas. Listan med förslag är som sagt inlämnad och bereds på Regeringskansliet.
För budgetåret 2024 har regeringen avsatt 50 miljoner för att förebygga och bekämpa invasiva främmande arter så att de inte introduceras eller sprids. Man avser att satsa liknande summor även under 2025 och 2026. Den fleråriga satsningen syftar till att stärka statens förmåga att just hantera de invasiva främmande arterna och det hot de utgör mot människors och djurs hälsa, jordbruksskördar, infrastruktur och skyddade arter.
Arbetet med att bekämpa de invasiva främmande arterna kommer bland annat att ligga i att stärka koordineringen av nationella insatser och vägledning, att öka de bekämpningsåtgärder som beslutats regionalt och att ta fram kommunikationsinsatser som innebär ökad kännedom hos allmänheten om nya och etablerade invasiva, främmande arter.
En annan del som jag vill lyfta fram, herr ålderspresident, är strandskyddet.
I betänkandet finns motioner där man önskar att regeringen ska gå vidare med den förra regeringens proposition. Och det fanns delar i den utredning som låg till grund för propositionen som är bra och som det tas fasta på i det arbete som nu pågår på Regeringskansliet för att vi ska få fram en ny strandskyddslagstiftning. Men det behövs mer flexibilitet. Vi behöver en mer flexibel lagstiftning där vi även litar mer på våra kommuner.
Med den tidigare propositionen hade våra länsstyrelser fått större makt. Men det vi behöver är den lokala kunskapen och ett lokalt inflytande. Vi måste lita mer på kommunerna. De har den lokala kunskapen och måste kunna göra jobbet, så att inte länsstyrelsen alltid blir överrock.
Dessutom pågår ett till uppdrag, nämligen om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna. Det är nu ute på remiss, och remisstiden går ut i mitten av maj. Det ska bli intressant att se vad som kommer där.
Herr ålderspresident! Både bostadsministern och klimat- och miljöministern talar sig varma för en förändrad lagstiftning, och det är ju så mycket enklare när partierna i regeringsunderlaget är eniga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Nästa fråga, herr ålderspresident, är vargen. Det är glädjande att det är en så stor majoritet i kammaren för att vargstammen ska minska.
Vi har haft uppdrag kring skyddsjakten och stammens storlek. Vi ser att det är förändringar på EU-nivå vad gäller skyddsstatusen och att det är ett arbete som nu äntligen börjar ge resultat.
Vi driver en omläggning av vargpolitiken på nationell och europeisk nivå på ett så målmedvetet sätt som tidigare regeringar inte har gjort. Denna justering hade inte skett i en rödgrön regering. Nu sker den i en regering där vi kristdemokrater är med.
I regeringens tillkännagivande, som beslutades om i maj 2022, beslutade regeringen att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån bästa tillgänglig kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom intervallet 170-270 individer. Men när vi tog över gjorde vi om direktivet från "om" till "hur" vi ska göra. Och det, herr ålderspresident, är en väsensskild skillnad.
Uppdraget om förändrade riktlinjer för skyddsjakt redovisades i mars i år. Av de nya uppdaterade riktlinjerna framgår det nu att skyddsjakt beviljas betydligt tidigare än med de tidigare tumreglerna. Det beror på dels vilka djur det är, dels vad man har gjort för att kunna förebygga angrepp, bland annat. För att skyddsjakt ska beviljas krävs numera inte att det skett fyra angrepp, utan det krävs två angrepp. På en del djur räcker det med ett angrepp för att skyddsjakt ska beviljas.
Herr ålderspresident! Så länge som jag har suttit i riksdagen har jag drivit att vi måste få till ett samarbete med Norge, eftersom vi har en gemensam vargstam. Vargen i mina hemtrakter har inte en aning om när den är på svensk eller norsk sida. Enligt Bernkonventionen ska vi förvalta vargstammen som en gemensam stam, även över landgränser, för det är en gemensam stam.
Vi ser nu, herr ålderspresident, hur man gör förändrade bedömningar i EU. Det sker ett arbete där som förhoppningsvis kan hjälpa oss, så att vi får en förvaltning värd namnet.
I en rapport som tagits fram i den internationella naturvårdsunionen ser vi att vargpopulationens utbredningsområde i Europa under de senaste tio åren har ökat med över 25 procent. I rapporten anges att det 2022 sannolikt fanns 19 000 vargar i EU, vilket kan jämföras med 14 300 år 2016, alltså en ökning med en tredjedel på sex år. Kom inte och säg att vargstammen inte är livskraftig!
Herr ålderspresident! Jag ser att jag har dragit över min talartid. Men jag hoppas att det arbete som den här regeringen driver om att vi ska få flytta över frågan om vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet, så att den blir förvaltningsbar, verkligen ger frukt. Därmed skulle medlemsländerna få en större rådighet över jakten och förvaltningen, vilket redan borde vara en självklarhet.
Därmed, herr ålderspresident, avslutar jag, även om jag hade mer på papperet.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten för anförandet.
Jag kom i går hem från en fantastisk fjälltur. Jag har under "den femte årstiden", vårvintern, tillbringat en helg i fantastiska Borgafjäll. Jag åkte turskidor efter Storviksleden och njöt av fjällens magi. Jag såg ripa, tjäder och till och med spår av tretåig hackspett i en orörd natur där våra arter kan och ska breda ut sig.
Samtidigt, när jag åkte på leden, såg jag vindskydd som stormar har vält och skyltar som varit gömda under snön och som blivit överkörda och trasiga. Med ledamoten Ottossons SD-ledda regering finns det inga pengar till att rusta och underhålla våra mycket uppskattade leder och naturreservat.
Naturvårdsverket varnade för att det kommer att bli mindre utrymme för att öka människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, som skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Frågan är vad de långsiktiga konsekvenserna blir när det redan ansträngda anslaget ska räcka till att skydda ännu mer natur utan tillräckligt underhåll.
Därför är min fråga till ledamoten Ottosson: Vad har ni partier i regeringsunderlaget gjort för analys av konsekvenserna nu när ni har minskat medlen till åtgärder för värdefull natur? Och vad hade ni tänkt skulle prioriteras ned eller bort av de olika verksamheterna som finansieras genom anslaget?
Herr ålderspresident! Jag tackar Malin Larsson särskilt för den målande inledningen. Jag erkänner direkt att jag blev avundsjuk. Jag skulle gärna ha varit på samma ställe.
Jag vill börja med, herr ålderspresident, att än en gång rätta ledamoten Malin Larsson. Sverigedemokraterna sitter inte i den här regeringen. Det gör Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, och det är Moderaterna som har statsministerposten i form av Ulf Kristersson.
Malin Larsson vet mycket väl att jag är en friluftsmänniska och gärna lägger ned tid på skog, fjäll, hav och sjö och tycker att det är fantastiskt. Det är oerhört viktigt, inte minst för både psykiskt och fysiskt välbefinnande.
Samtidigt, herr ålderspresident, är vi inne i en period med mycket hög inflation. Vi är inne i en period där vi har haft enormt långa sjukvårdsköer. Jag har inte den aktuella siffran klar för mig just nu, så jag vågar inte gå in på den, men vi har ju sett hur över 100 000 har väntat olagligt länge på att få sjukvård. Vi ser hur säkerheten verkligen påfrestas med skjutningar och sprängningar på våra gator och torg. Vi ser hur oskyldiga människor skjuts ihjäl på våra gator. Vi ser, tyvärr, återigen hur vi måste lägga mer pengar på försvaret, eftersom vi har en omvärld som blir alltmer osäker.
Här, herr ålderspresident, handlar det om att tänka på vad det är som vi faktiskt måste prioritera. För egen del skulle jag gärna lägga mer pengar på de saker som Malin Larsson nämner. Samtidigt måste vi lägga mer pengar på sjukvård, säkerhet och polis och på försvar. När vi ska göra en prioritering måste det bli av det som faktiskt är livsviktigt, herr ålderspresident.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Herr ålderspresident! Jag tackar ledamoten Ottosson för svaret, men jag och många med mig är väldigt oroade för vad som nu händer med vår natur. Det handlar också om den försämring av tillgång till natur som neddragningarna innebär.
Ledamoten nämnde prioritering. I den här regeringen är Sverigedemokraterna det största partiet i regeringsunderlaget. Utan Sverigedemokraternas röster i den här kammaren får inte regeringen igenom någonting. Vi vet att det finns ett Tidöavtal i grunden för samarbetet; det går inte att förneka.
Regeringen prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste i vårt land. Det är detta regeringen prioriterar. Den prioriterar inte skötsel av vår värdefulla natur, och den prioriterar inte heller sjukvården, som ledamoten själv lyfte. Vi har lagt fram förslag på bankskatt med mera, men det köper inte regeringen. Den fortsätter i stället att prioritera skattesänkningar för dem som har mest och för dem som har det bäst.
Därför är det jättetråkigt att regeringen nu drar ned på naturvården. Det hotar inte bara de viktiga naturvärdena, utan det hotar också jobben. Det gäller framför allt jobben på landsbygden, de gröna jobben. Är det detta som är att prioritera det så kallade hjärtlandet för ledamotens parti Kristdemokraterna?
Herr ålderspresident! När det gäller regeringsunderlaget hamnade ledamoten Malin Larsson rätt. Som lärare vet jag att man ska ge positiv feedback när någon gör rätt, och härmed får ledamoten nu positiv feedback.
Tillgång till orörd natur - ja, självfallet! Vi noterar dock för övrigt att när människor vill gå i skog och mark är det inte den orörda naturen man vill gå i, för där tar man sig inte fram, i alla fall inte i skogen. Då är det i stället i den brukade skogen som människor sköter som det är fint att gå, för där finns stigar och stubbar att sitta på. Det är något helt annat. Där blir det alltså lite av en krock, herr ålderspresident.
Malin Larsson nämner skattesänkningar. Vi har fått kritik för att vi inte sänker skatten mer än vad vi gör. Vi skulle ha sänkt väldigt mycket mer, men vi måste ta ansvar, inte minst med tanke på det som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om den inflation som vi har haft men som vi nu börjar komma till rätta med just för att vi har fört en ansvarsfull ekonomisk politik. Det absolut viktigaste är att inflationen går ned, och det är en del i detta.
Vi lade till exempel till 6 miljarder extra till sjukvården i vårändringsbudgeten. Då var vi uppe i de 12 miljarder som, om jag inte minns alldeles fel, Socialdemokraterna hade i sin budget. Det var alltså en lika stor budget.
Malin Larsson nämner bankskatten. Jag funderar på vem det är som får betala den bankskatten. Jag tror att det till exempel är jag, som sitter med lån på hus. Jag tror att det är den vanliga kunden på banken som får betala; det är inte de som Malin Larsson egentligen vill komma åt.
Slutligen, herr ålderspresident: De gröna jobben i jord- och skogsbruket är oerhört viktiga. Där har vi ett jättejobb att göra, men nu ser jag att min talartid är ute.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
(Applåder)
Herr ålderspresident! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för en intressant dragning! Det var mycket prat om varg. Jag hade tänkt låta knappen för att begära replik vila i dag, men jag kunde inte låta bli.
Vi var flera från utskottet som var på rovdjurskonferens uppe i Järvsö för ett par veckor sedan. Det var en väldigt bra konferens som belyste alla olika delar, och vi fick mycket fakta på bordet. Konferensens själva syfte var samexistens och hur man ska uppnå det.
Jag är uppvuxen i Värmland, precis som ledamoten. Jag kommer ihåg hur det var på 80-talet, när jag gick i skolan. Då var det vargtiken Ylva som smög omkring, och vi följde henne i skolan. I början på 90-talet fick vi sedan vår första varg uppe i Dalarna. Morfar och jag var ute och spårade och lyckades faktiskt hitta spår där vargen hade gått över. Det var väldigt spännande!
Nu har vi någonstans runt 450 vargar i Sverige. Det är en framgångssaga att vi har fått tillbaka rovdjuren, men vi ser att själva stammen inte är i så gott skick. Det saknas genetisk variation. Vi vet från beståndsberäkningar av ekologer och biologer, som kan räkna på det här, att det behövs en viss kritisk massa för att det ska bli en population som är hållbar på lång sikt. Vi ser också mönstret med klimatförändringarna.
Om stammen nu ska minskas så mycket som ledamoten sa här - vilket jag själv inte håller med om - får vi en ännu mindre genetisk variation. Stammen blir ännu mer utsatt för eventuella sjukdomar och andra saker som händer.
Jag har därför en fråga till ledamoten. Om man nu ska ha en så här liten stam - vilket jag tror är omöjligt - måste man få ett genetiskt utbyte. Var ska det komma ifrån, och är det en del av er vargpolitik?
Herr ålderspresident! Vi har haft besök av SVA. Jag tror att det var det sista året under förra mandatperioden och inte det första året i denna, men jag kan ha fel. SVA var i alla fall inne på det här med inavelsdepressioner, till exempel, och hur lite man såg av detta trots att det här är en stam där många av vargarna är släkt med varandra. Ändå såg man alltså inte någon inavelsdepression av den omfattning som många pratar om att vi har.
Som jag nämnde i mitt anförande gjorde vi om den fråga som gick till Naturvårdsverket. Vi ändrade det "om" som Socialdemokraterna hade till ett "hur". Det handlar alltså om vad det är som krävs för att vi ska kunna gå ned i antal och minska vargstammen, och vi väntar på svaret på detta.
Redan 2012 eller 2013 kom Skandulv med sin stora rapport, som visar hur stor vargstammen behöver vara för att vi ska vara säkra på att ha en långsiktig överlevnad. Det handlade då om hur det skulle bli efter att man hade lagt på diverse katastrofscenarier, och man hamnade på 100 individer i Skandinavien.
Sedan gjordes detta ganska raskt om - av vem det nu var - till 100 individer i Sverige. Och därefter har siffran tyvärr skjutit i taket. Man har räknat ut att detta kräver minst en ny invandrad individ i reproduktion vart femte år. Det behövs för att man ska kunna hålla en god genetisk status.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Herr ålderspresident! Detta ligger vi över i dag utan att vi till exempel behöver vara med och flytta varg. Än så länge sköter naturen det själv, och det är ju det absolut bästa om naturen kan göra det.
Herr ålderspresident! Det kan ha varit så, men det var inte det vi fick se i de siffror som kom nu. De eventuella invandrade vargar som skulle komma med nytt genetiskt material in i stammen har inte bidragit på det sätt som man hade trott.
Det vi ser är än så länge inte någon inavelsdepression. Men vargarna är väldigt genetiskt lika, vilket gör att de blir väldigt sårbara för eventuella störningar. En defekt man har sett är helt enkelt att testiklarna inte ramlar ned - just nu har jag tappat det vetenskapliga namnet. Det är oerhört allvarligt, för det betyder att det inte blir någon reproduktion. Man får sterila vargar, och det måste väl vara det yttersta slaget mot en population om den inte kan reproducera sig.
Det framfördes av flera - men det var ingen som vågade föreslå det - att om man ska få till och behålla ett lågt antal är det eventuellt en flytt av en varg som behövs, som vi gör med andra arter.
Min fråga blir därför: Om ni vill hålla denna väldigt låga vargstam - kan ni då tänka er att ta in genetiskt material med mänsklig hjälp? Annars tror jag att det kommer att gå åt skogen med så få vargar.
När det gäller frågan om samexistens ser vi att nya tekniker gör väldigt stor skillnad. Det handlar till exempel om drönare, AI och kameror. Jag har själv varit med i rovdjurscentret, och jag har varit finansiär till flera av projekten. Det finns väldigt goda resultat av detta både när det gäller krockar på järnväg och när det handlar om rovdjursattacker. Är ni också beredda att öka anslaget till förebyggande åtgärder, kanske snarare än att minska antalet?
Herr ålderspresident! Det är intressant att lyssna till vad Emma Nohrén fick höra på rovdjurssymposiet i Järvsö. Vid utskottets träff med SVA förra mandatperioden nämnde de att det finns ett antal vargar som är kryptorchider. Det finns det även människor som är. Oavsett art är detta något som finns naturligt. Om bara en testikel har ramlat ned - ofta är det en och inte bägge som inte gör det - behöver inte det betyda att vargen blir steril. Enligt SVA behöver det inte alls vara ett problem.
Nu låter det, om jag tolkar Emma Nohrén rätt, som att man på detta symposium hade en helt annan åsikt. Frågan är om det är en åsikt eller om det är fakta. Oavsett vilket var det i alla fall så SVA sa när de var hos oss.
När det gäller flytt av varg blir det nu mina personliga och partiets tankar och inte regeringens. Vi har sagt så här från Kristdemokraterna: Flyttar du in en ny individ med friska gener kan du som betalning kanske få skjuta bort ett revir. Då tror jag att många kan vara med på växlingen. Du tar emot en ny, samtidigt som du vet att det blir färre vargar kvar. Den nya har mycket högre genetiskt värde, och därmed kan en sådan växling vara värdefull.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård
Det kan vara ett sätt att gå till väga om man ska få till en flytt. Vi måste också veta att det finns ett enormt stort motstånd här, och då måste man betala någonting tillbaka. Jag tror att detta är ett sätt att betala tillbaka så att lokalbefolkningen går med på det.
Ledamoten nämnde också flera gånger ordet samexistens. Kritik mot vargen kommer vi att ha oavsett om vi har 100, 300 eller 500 djur.
(Applåder)
