Riksflödet
Logga in
Replikerade på Dan Hovskär ·

Anna Vikström (S) om Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap

Anna Vikström (S) svarade Dan Hovskär i en replik om Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap i debatten ”Protokoll 2022/23:99 Torsdagen den 27 april” den 27 april 2023.

Dan HovskärKD· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag. Var man bor i landet ska inte avgöra vilken vård man får. Många väntar för länge på specialiserad vård eller operation, samtidigt som det finns lediga tider i…
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Var man bor i landet ska inte avgöra vilken vård man får. Många väntar för länge på specialiserad vård eller operation, samtidigt som det finns lediga tider i andra delar av landet. Vårdköer är inte någon naturlag, menar vi kristdemokrater.

Vi menar att ett statligt huvudmannaskap för vården skulle vara bra och att vi då skulle få en gemensam organisation i stället för 21 olika, så att en högkvalitativ, effektiv och mer jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

I ett första steg vill vi införa en nationell vårdförmedling som matchar vårdbehovet med den vårdkapacitet som finns i landet och inte bara i den region där personen bor. Det kan till exempel finnas utrymme i Lund men inte i Stockholm, och en nationell vårdförmedling kan då förmedla ledig vårdkapacitet så att patienten kan få vård utan att vänta onödigt länge. Det blir bättre för alla, menar vi kristdemokrater.

Fru talman! Socialutskottets betänkande om kompetensförsörjning, ehälsa och beredskap tar upp en mängd olika frågor, cirka 110 olika yrkanden, i motioner från den allmänna motionstiden. Alla kommer vi inte att hinna debattera här i dag, men jag ska göra några nedslag i mitt tal.

I budgetpropositionen för 2023 konstaterar regeringen bland annat att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs. Samtidigt har kompetensförsörjningen länge varit en av vårdens stora utmaningar. Det är fortsatt svårt att rekrytera personal, inte minst till glesbygden. För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen stärkas.

Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Regeringen avser därför att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

I januari 2023 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan ska utarbetas av Nationella vårdkompetensrådet.

Planen ska bland annat innehålla insatser som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen, till exempel insatser för att utveckla, motivera och behålla de medarbetare som redan i dag arbetar inom hälso- och sjukvården, för att locka tillbaka vårdpersonal som lämnat yrket samt för att attrahera nya medarbetare.

Planen ska även innehålla en nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Kartläggningen ska innehålla en redogörelse för ansvarsfördelningen i kompetensförsörjningsfrågor mellan vårdhuvudmännen och staten.

Fru talman! En positiv nyhet är att titeln undersköterska blir en skyddad yrkestitel i sommar. Om drygt två månader, den 1 juli, går det att ansöka hos Socialstyrelsen om det bevis som därefter kommer att krävas för att få kalla sig undersköterska.

Under 2020 fanns det knappt 180 000 personer som arbetade som undersköterskor i Sverige. Dessutom finns ytterligare ett par hundratusen personer i närliggande yrken, till exempel behandlingsassistenter och vårdbiträden, som kan komma att söka den skyddade yrkestiteln.

Socialstyrelsen har nu tagit fram föreskrifter för när man ska få kalla sig undersköterska. En skyddad yrkestitel kommer att fungera som en garant för kompetensen och bidra till en ökad trygghet för patienter, brukare och anhöriga. Detta tycker vi kristdemokrater är bra.

I januari 2023 slöt regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, en överenskommelse om en god och nära vård - en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelsen består av fyra olika utvecklingsområden som alla syftar till att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskild inriktning på den nära vården.

Ett av dessa områden är goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Denna del av överenskommelsen omfattar hälso- och sjukvård som bedrivs i både kommuner och regioner, och för detta utvecklingsområde avsätts drygt 3 miljarder kronor under 2023 som ska gå till övergripande insatser som ska bidra till att stärka huvudmännens planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter för en god och nära vård.

Medlen för utvecklingsområdet får användas till en ändamålsenlig kompetensförsörjning inom området en nära vård, utvecklade förutsättningar på arbetsplatsen och utbildning av vårdens framtida medarbetare. Därutöver avsätts 400 miljoner kronor till regionerna och 100 miljoner kronor till kommunerna för vidareutbildning av specialistsjuksköterskor.

Fru talman! I regeringen budget för 2023 lyfter man också fram att arbetet med civilt försvar ska öka. Bidragen för folkhälsa och sjukvård ska ökas med 100 miljoner kronor 2023 för detta ändamål. Regeringen anför även att totalförsvaret ska stärkas och att återuppbyggnaden av det civila försvaret ska öka.

I början av året slöts en överenskommelse mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2023. Syftet med överenskommelsen är att ge regionerna långsiktiga förutsättningar för hälso och sjukvårdens arbete med civilt försvar. Överenskommelsen ska skapa förutsättningar för regionerna att bedriva ett långsiktigt, uthålligt och effektivt arbete bland annat i fråga om anställning av personal som är adekvat för arbetet.

Regionerna har tilldelats 400 miljoner kronor 2023 för att arbeta med bland annat krigsorganisation och dess bemanning, samverkan och ledning, utbildning och övning, omhändertagande av många skadade samt försörjningsberedskap. Det är viktigt att vi i Sverige förbereder oss och skjuter till dessa delar, med tanke på det försämrade säkerhetsläget runt omkring oss.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag håller med Dan Hovskär om att det är bra att det har blivit en skyddad yrkestitel för undersköterska, något som vår regering drev fram.

Nu är nästa steg på gång. Parterna, alltså fack och arbetsgivare, har kommit fram till en utbildningsstege. För att den ska kunna förverkligas behöver Äldreomsorgslyftet vara kvar, så jag hoppas innerligt att regeringen kommer att fortsätta med det.

Min fråga handlar om detta: I Tidöavtalet framgår att det ska genomföras en enhetlig och gemensam digital infrastruktur för den svenska sjukvården. I intervjuer har ansvarig minister talat om vägar, trafikregler och vägskyltar som gör att data hamnar rätt och att vi inte har lyckats med detta fullt ut.

I denna fråga har regeringen och Socialdemokraterna lite likartade intressen. Som jag nämnde tidigare pågår flera olika utredningar som vi har tillsatt, däribland en utredning om sekundäranvändning av hälsodata. Den ska lämna sitt slutbetänkande i september men har redan nu skickat in en promemoria till regeringen där de listar förslag på tre områden som behöver adresseras omgående. Det saknas nationell samordning, nationell styrning och byggstenar för infrastruktur för hälsodata. Det pågår många andra utredningar, men med anledning av det som nu pågår inom sekundär och digital infrastruktur är min fråga: För vilka aktörer ska den digitala infrastrukturen på detta område vara enhetlig och gemensam när det gäller regioner, kommuner och privata utförare?

Fru talman! Det finns många viktiga frågor, men just när det gäller den digitala infrastrukturen i vården finns det väldigt mycket att göra. Det man kan konstatera är att vi så att säga behöver ha mer av samma ingångar.

Flera av oss har jobbat inom vården och vet att man kan få sitta med väldigt många olika system. För att slutföra i stort sett en och samma fråga kan man få använda upp till tre fyra, kanske till och med fem sex olika system. Det måste vi försöka att hitta en digital infrastruktur för.

Det är ett samordningsarbete som nu pågår. Det är en viktig del i vården, och vi pratar om kompetens och också resurser. Kan vi då möjliggöra att vi har ett system och enklare vägar in i vårdens arbete kommer vi också att frigöra tid till det patientnära arbetet.

Flera utredningar är alltså igång. Jag har inte något direkt svar på ledamotens fråga som jag uppfattade den, alltså vilka olika titlar som ska använda det här. Det handlar ju om helheten i vården; det är det jag uppfattar att man håller på och jobbar med.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Vi kan förstå av de uttalanden som gjordes från Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata, som ska lämna sitt betänkande i september, där de listar förslag på de här tre områdena som behöver adresseras omgående, att det behövs besked snarast i viktiga frågor runt den nationella samordningen, den nationella styrningen och byggstenarna för en infrastruktur för hälsodata. Detta har också koppling till någonting som heter EHDS, det europeiska hälsodataområdet, en förordning som innebär att hälsodata ska kunna delas både effektivare och säkrare till nytta för individen, vård och omsorg, akademi och näringsliv liksom för Sverige som kunskapsnation.

Arbetet med att nationellt försöka ensa den digitala infrastrukturen har pågått en längre tid, och då menar jag att man från statlig nivå har jobbat med detta länge. Det förefaller i stor utsträckning som om en av utmaningarna är att det är frivilligt för utförare, och då pratar jag mer vårdhuvudmän av olika slag, att välja att använda standarder, verktyg, produkter och tjänster inom den digitala infrastrukturen.

Därför vore det intressant att få veta om regeringen har kommit vidare i frågan om vilka aktörer - inte titlar utan huvudmän - som ska ingå i den digitala nationella infrastrukturen och hur det ska gå till att få med allihop, vilket är min fråga till ledamoten. Om man inte har tänkt sig det, vilka är det då som ska lämnas utanför den här infrastrukturen?

Fru talman! Jag kan konstatera att den digitala vården är viktig i vårdutvecklingen. Det som är på gång är en gemensam standard för en nationell plattform för tillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbudet av vård. Det är det man jobbar med just nu, alltså flera delar av det som Anna Vikström tar upp i sin fråga.

Den digitala infrastrukturen är viktig och kommer bland annat också att finnas inom ramen för Vision e-hälsa 2025. En överenskommelse om att etablera en säkrare datakommunikation är också någonting som kopplas in i God och nära vård. De här frågorna håller på att beredas.

För att vi ska få ihop helheten behöver man hitta strukturer som gör att det är attraktivt även för de privata vårdgivarna att vara med i detta, och min förhoppning är att vi ska få se en helhet inom hela vårdsektorn.

Fru talman! När det gäller statlig vård ska det utredas helt och fullt, vilket vi är tacksamma för, så att ni inte bara slår klubban i bordet. Det är ju svårt att se hur det skulle kunna gynna allt, så att säga. Statlig styrning, däremot, behövs på en rad områden. Det ska jag inte gå in på här.

När det gäller ojämlikheten gällande vilken vård man får kan man bara gå till Stockholmsregionen och titta. Det är väldigt intressant. Där kan man se att det skiljer 18 år i medellivslängd mellan en högutbildad man i Danderyd och en lågutbildad man i Vårby - 18 år. Där kan man snacka om skillnad, och sedan kan man fundera på varför det har blivit så. Men det får bli en annan debatt.

Det är klart att det spelar roll var man bor någonstans. Det här handlar också om hur vi ska se till att vi får hälso- och sjukvård som fungerar i glesbygd. Det är någonting som man gemensamt måste se till att det funkar.

Jag är ganska orolig för hälso- och sjukvården framgent när det gäller ekonomin. Det är jag inte ensam om; det är också 17 av 21 regioner. Då kan man alltid säga att man kan springa snabbare, tänka bättre eller whatever. Men jag tror helt enkelt att det kommer att bli en kris, och jag tycker att det är väldigt tråkigt. Vi befinner oss i en ekonomisk kris när det gäller bostäder, maten och så vidare, och nu fixar regeringen tillsammans med SD också till en välfärdskris i det hela.

Därför undrar jag hur ni har tänkt er långsiktigheten i hälso- och sjukvården. Nu sitter man i regionerna och vet inte riktigt vad man ska skära ned på, vad man kan göra och hur patientosäkert det kan bli. Har ledamoten Hovskär några idéer om det?

Fru talman! Jag är relativt ny ledamot här i riksdagen och har jobbat i kommunledningen i Falköpings kommun och i Västra Götalandsregionen med hälso- och sjukvård. Man kan konstatera att vi i både Kommun- och Regionsverige har gjort stora överskott under de senaste åren, och där finns pengar som man nu kan använda.

Vi har hamnat i en tuff ekonomisk kris, och det är inte alltid bara pengarna som avgör hur man ska jobba. Många av de bästa projekten handlar om hur man utvecklar saker och ting och hur man kan jobba på nya sätt. Att skyffla in pengar är inte alltid den stora lösningen, även om man inte ska blunda för den ekonomiska kris som Sverige ändå befinner sig i.

Om vi tittar framåt ser vi att det finns många olika delar som kan göras för att jobba med utveckling. Regeringen har också tillfört kommuner och regioner en del pengar, 12 miljarder, under 2023, så de har fått en hel del. Sedan är det det ekonomiska läget i Sverige som påverkar detta.

Fru talman! Ni har ju använt er av det här med inflationen och menat ungefär att om vi satsar på välfärden så kommer inflationen att öka jättemycket. Men så är det inte. Till och med Konjunkturinstitutet har sagt att det är en liten inflationseffekt av offentliga investeringar.

Vi står i en ekonomisk kris. Det vet vi alla som betalar mer för maten, mer för lån och så vidare. Dessutom ser ni till - precis det tycker jag att ni gör - att kommuner och regioner får skära ned i sin verksamhet. Man kan ha väldigt fiffiga idéer om vad man ska göra och inte göra, att utveckla hit och dit. Men då ska det också finnas personal på plats, inte sant?

17 av 21 regioner säger att det kommer att bli kris, för de betalar också mer för hyror, varor och så vidare. De ligger ganska risigt till. Då menar jag att det är märkligt att ni mitt i den ekonomiska kris som vi redan står i också ser till att det blir en välfärdskris.

Det låter ibland som att SKR, olika regioner och kommuner, hittar på att det är en kris. Men man ser ju tydligt att det kommer att bli en kris. Om man inte har tillräckligt med resurser kommer man inte att kunna anställa utifrån de behov man har, för det finns enorma behov av anställningar. Man kommer inte heller att kunna rekrytera exempelvis administrativ personal som kan ta över arbetet från hälso- och sjukvårdspersonalen, som vi vill, när det gäller att dokumentera och så vidare.

Jag är minst sagt orolig över detta. Det blev heller inget hopp om att det kommer att bli bättre när man fick er vårbudget i sin hand. Jag tror att väldigt många ute i regionerna och de som arbetar inom hälso- och sjukvården är rejält nervösa.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Karin Rågsjö för frågan.

Vi står i en av de större ekonomiska kriser som vårt land har sett på väldigt många år. Just inflationen är en av de viktigaste delarna att trycka ned, för om inflationen skulle fortsätta att ligga på en väldigt hög nivå skulle alla våra pengar bli mindre värda. Det vi tjänar blir mindre värt, så man kan handla mindre. Samma sak blir det för våra kommuner och regioner. Därför handlar en av de viktigaste delarna om att få ned inflationen. Vi måste ta ansvar för ekonomin. När inflationen förhoppningsvis bromsar in kan vi gasa på med mer pengar.

Karin Rågsjö pratar om välfärdskris. Vi ser ju den ekonomiska krisen, men kommuner och regioner i Sverige har en stabil ekonomi.

Jag tror att många förstår att vi måste ta de här stegen för att få ned inflationen för att sedan kunna ta steget vidare. Det om något tror jag att människor ser som ett hopp om att vi har ansvarsfulla politiker som inte bara gasar på just nu. Men förhoppningsvis kan vi göra det framöver.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.