Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Camilla Mårtensen (L) om Arbetsmiljö och arbetstid

Camilla Mårtensen (L) höll ett anförande om Arbetsmiljö och arbetstid i debatten ”Protokoll 2022/23:98 Onsdagen den 26 april” den 26 april 2023.

Fru talman! "Vet du vem jag är? Jag kan få folk att försvinna." Orden är en ung mans, och han säger dem till en fritidsledare som gått till sitt jobb för att göra det viktiga arbetet med ungdomar i Hammarkullen i Göteborg.

Jag och många med mig har lyssnat på dokumentären Den tystade staden från Kaliber, och det är lätt att tänka sig in i hur man som medarbetare känner sig i den situationen. Dokumentären ger många perspektiv på utanförskap, brottslighet och narkotika. Men jag vill uppehålla mig vid arbetsmiljön för offentligt anställda på bibliotek, fritidsgårdar och akutmottagningar.

När ungdomsgäng står utanför, triggade av en prideflagga, och hotar att skära halsen av alla homosexuella är det lätt att förstå att det är tungt att gå till jobbet. Var femte offentliganställd har upplevt hot mot sin arbetsplats de senaste två åren. Ett hårdare klimat där rasism, sexism och hbtqi-hat har blivit vardag gör det ännu svårare att rekrytera medarbetare.

Kaliber visade med all tydlighet att det krävs att olika instanser samarbetar med varandra för att skapa trygga arbetsmiljöer för arbetstagare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är arbetsgivarens ansvar, men för goda resultat krävs samverkan med arbetstagarna.

Låt mig vara glasklar: Liberalerna kommer inte att vika en tum när ligister eller våldsverkare skapar otrygghet och rädsla på bibliotek, fritidsgårdar och akutmottagningar. Det ska vara trygga miljöer för alla som besöker dem och alla som arbetar där.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att överväga olika lagändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld och hot. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2023, och jag ser med tillförsikt fram emot de skarpa lagförslag jag hoppas att vi får ta del av därefter.

Hot om våld i arbetslivet är inte sällan förknippat med arbetslivskriminalitet. Arbetslivskriminaliteten utnyttjar människor, slår undan förutsättningar för seriösa företag och fuskar till sig skattepengar som behövs till vår gemensamma välfärd.

Det är bra att det har bildats ett a-krimcenter, ett regionalt center där myndigheter arbetar tillsammans mot arbetslivskriminalitet. Vi måste bekämpa kriminaliteten i samverkan mellan myndigheter, polis, Skatteverket och Arbetsmiljöverket men också mellan kommunala och regionala företrädare.

Det är glädjande att regeringen har tydliga mål för att få bukt med arbetslivskriminaliten, och jag ser fram emot de förändringar som nu bereds i Regeringskansliet. I det arbetet belyses även fusk med konkurser och lönegaranti. Det är bra, för fusk med offentligt stöd måste bekämpas för att bevara legitimiteten i systemen.

Fru talman! Under pandemin var jag aktiv som ordförande på Skånes universitetssjukhus. Vi klarade pandemin som de flesta andra stora sjukhus, varken bättre eller sämre, men en sak är säker: Det var tack vare samarbetet med de lokala skyddsombuden på plats som vi lyckades rädda liv. Medarbetarna fick hitta nya arbetssätt och skapa egna säkerhetsrutiner i stunden, och dagliga avstämningar mellan arbetsgivare och skyddsombuden var en förutsättning.

Att det är arbetstagare som deltar i det dagliga arbetet på en arbetsplats som ska företräda sina kollegor känns självklart, och den modellen behöver utvecklas. De regionala skyddsombuden har en viktig roll i att uppmärksamma arbetsmiljörisker på arbetsplatser som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete. Men de regionala skyddsombudens betydelse för arbetsmiljön måste utvärderas, och jag tycker att de borde vara oberoende från fackförbunden och i stället verka på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag satt och lyssnade noga efter hur ledamoten skulle beskriva arbetet med arbetslivskriminaliteten.

Arbetslivskriminaliteten är ett fenomen som är utbrett i stora delar av samhället. Att motverka den med befintliga strategier är viktigt, men minst lika viktigt är det att utveckla strategierna för att möta nya problem. Är det något vi vet är det ju att de kriminella, även inom denna del, ständigt utvecklar och hittar nya sätt att komma runt regler och lagar. I den här frågan blir konsekvenserna stora för såväl arbetstagaren som samhället i stort.

Ledamoten nämnde - lite väl hastigt, tyckte jag - problemen som orsakar arbetslivskriminaliteten. Jag skulle vilja att ledamoten utvecklar sitt partis tankar om hur man arbetat med den frågan fram till i dag men även hur de avser att utveckla arbetet framåt.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag tänker att vi i Liberalerna har varit väldigt tydliga med hur vi vill gå vidare i arbetet. Det handlar om att stoppa oseriösa företag. Det handlar om att vara på tårna och hitta problematik i nystartade företag men även i befintliga som har funnits länge. Vi måste ha en samverkan mellan olika myndigheter - det kan handla om polis, brandtillsyn och Skatteverket - och bli mycket effektivare när vi hittar problem. Vi måste också ha en rättsapparat som tar vid och dömer.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

I ledamotens anförande hörde jag för första gången en liberal riksdagsledamot prata i Sveriges riksdag om hur vi ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten. Det är ett ämne som liberaler inte är vana att vare sig debattera eller motionera om.

Faktum är att när jag söker i riksdagens databas får jag inte en enda träff på en liberal ledamot i Sveriges riksdag som ens nämnt arbetslivskriminalitet i ett inlägg här i riksdagen. När jag kollar på Liberalernas egen hemsida för att se vad de skriver om arbetslivskriminalitet där får jag heller ingen träff. Faktum är att Liberalerna hittills inte i en enda motion har nämnt arbetslivskriminalitet. Det oroar mig.

Det är först nu, efter valet, när vi socialdemokrater börjar ställa frågor och sätta press på de liberala statsråden som man börjar få träffar i riksdagens databas på vad liberala företrädare tänker och tycker i det här ämnet.

Med tanke på deras bristande intresse och engagemang i dessa viktiga frågor måste jag fråga ledamoten hur Liberalerna vill att vi ska arbeta för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Eller är det så att vi har ett parti som innehar ansvariga statsrådsportföljer men inte har en egen tanke om hur vi ska komma åt det här samhällsproblemet?

Även om det är ett sent uppvaknande från Liberalernas sida kan vi glädjas över att den strategi som vi socialdemokrater antagit inte kommer att kastas i papperskorgen av de liberala statsråden.

Fru talman! Hur mina företrädare har diskuterat arbetslivskriminalitet har jag faktiskt ingen som helst aning om. Men det gläder mig att du är så intresserad av vår politik att du har sökt igenom databaser med motioner, Jim Svensk Larm.

Vad jag däremot vet är att vi har ett statsråd som är väldigt tydlig med att man inte bara ska fortsätta med de framlagda arbetsplaner som ni, naturligtvis förtjänstfullt, har varit med om att arbeta fram utan också ska fortsätta utveckla och förbättra de åtgärder som inletts. Detta kräver också större kunskap och ett bättre rättssystem när man sedan visar att oegentligheter har förekommit.

Jag känner mig fullt trygg med att Liberalerna kommer att driva dessa frågor vidare på ett konkret och bra sätt.

Fru talman! Jag tycker att det perspektiv som ledamoten lyfte vad gäller arbetsmiljö är otroligt intressant. Hennes ingång var Hammarkullen. Jag är från Hammarkullen och bor där. Jag håller med om att det är problematiskt att unga människor följer destruktiva machonormer som har sin grund i patriarkatet och att de utsätter personal. Jag delar uppfattningen att detta är ett problem. Jag är från Hammarkullen och förminskar inte dessa människors upplevelse, men jag tror inte heller att detta är representativt för Hammarkullen. Jag tycker dock att det är otroligt intressant att se så mycket hopp hos unga människor och att det går att påverka dem åt rätt håll.

Jag förstår dock faktiskt inte ledamoten över huvud taget. Liberalerna samarbetar med SD, som i flera kommuner vill avskaffa pride och förbjuda regnbågsflaggan.

Fru talman! Ytterligare ett stort problem när det gäller arbetsmiljön är diskriminering och sexuella trakasserier. Liberalerna delar säng med ett parti som vill avskaffa diskrimineringslagen, som faktiskt utgör ett skydd för människor på arbetsplatser.

Hur ser du på dessa frågor, ledamoten? Tycker du inte själv att det är hyckleri att du står här och pekar ut ungdomar trots att du samarbetar med SD, som har mycket råare åsikter och faktiskt också har politisk makt att göra livet surt för många människor i vårt samhälle?

Fru talman! Då var vi där igen: Vi diskuterar vilka samarbetspartner vi har i stället för vilken politik vi driver. Jag nämnde Hammarkullen framför allt för att det var aktuellt i den dokumentär som har sänts i Kaliber i P1 och fått väldigt stor uppmärksamhet. Det kunde ha handlat om en annan stadsdel och en annan stad.

Jag och mitt parti kommer inte att förändra vår syn på vikten av pride. Det finns absolut mängder av kommunala politiker som jag tycker hamnar i helt fel slutsatser. När det gäller prideflaggan är en del av dem sverigedemokrater, och när det gäller andra saker har en del av dem andra partibeteckningar.

Vi i Liberalerna har valt att sätta oss i en regering som stöds av ett fjärde parti för att vi ska få ett regeringsunderlag och kunna göra de nödvändiga förändringar som krävs för att både stödja och få till en förändring på många ställen, bland annat gällande machokultur.

Fru talman! Jag delar som sagt ledamotens bild att machokulturen är ett problem. Detta behöver vi jobba med.

Men jag har väldigt svårt att ta dig seriöst över huvud taget. Ni samarbetar med Sverigedemokraterna, som vill förbjuda pride och prideflaggor, tycker att dragqueens som läser böcker för barn är problematiska och vill avskaffa diskrimineringslagen, som skyddar många människor med utländsk bakgrund men även kvinnor som blir utsatta på sina arbetsplatser. Att ni inte kritiserar detta men kritiserar unga killar i Hammarkullen talar för sig självt.

Fru talman! Jag kritiserar att man inte står upp för mångfald. Jag kritiserar att man har synpunkter på vem som läser böcker på våra bibliotek. Jag kan inte se att mitt parti, för att vi har ett regeringsstöd från ett parti vars uppfattning i dessa frågor vi inte delar, på något sätt skulle medverka till att förbjuda mångfald eller prideflaggor eller, för den delen, till att vi tappar fokus på de förändringar vi framgent måste göra när det gäller ungdomars attityder.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.